Stärkt arbete mot systematiska stölder och häleribrott

Motion 2026/27:534 av David Josefsson (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för den nationella strategin mot organiserad brottslighet se över förutsättningarna att ta fram en nationell handlingsplan mot häleri och organiserad handel med stöldgods och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det myndighetsgemensamma arbetet mot fysiska och digitala hälerinoder genom att överväga permanenta regionala insatser där bl.a. Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket och berörda kommuner deltar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skärpta krav på identifiering, spårbarhet och bevarande av försäljningsuppgifter vid yrkesmässig försäljning på digitala marknadsplatser och inom särskilt riskutsatt andrahandsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över stärkta möjligheter att spåra och säkra varor, betalningar, transportmedel och andra brottsvinster som kan kopplas till organiserade stölder och häleri, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att utveckla mätbara mål för arbetet mot häleri och organiserad handel med stöldgods, bl.a. avseende beslagtaget stöldgods, säkrade brottsvinster och återkommande försäljning från identifierade hälerinoder och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Under 2025 stals varor för uppskattningsvis 11,3 miljarder kronor i den svenska detaljhandeln. Samtidigt lade handelsföretagen omkring 11,6 miljarder kronor på brottsförebyggande åtgärder. Stölderna är inte längre enbart ett problem för den enskilda butiken. En växande del av brottsligheten kan kopplas till organiserad brottslighet där stöldgods omsätts genom etablerade försäljningskanaler, transporter och finansiella flöden. På så sätt är stöld och häleribrott en viktig del av den kriminella ekonomin.

För att komma åt den organiserade stöldbrottsligheten räcker det inte att ingripa mot den person som utför själva stölden. Så länge det finns en fungerande marknad för stöldgods finns också ett ekonomiskt incitament att fortsätta stjäla. Det brottsförebyggande och brottsbeivrande arbetet måste därför i större utsträckning riktas mot de strukturer som gör brottsligheten lönsam.

Stöldgods kan omsättas genom såväl fysiska verksamheter som digitala marknadsplatser och föras vidare genom flera led innan vinsten når de personer som organiserar brottsligheten. Arbetet mot häleri behöver därför knyta samman polisens brottsbekämpning med myndigheternas möjligheter att följa varor, transporter, företag och ekonomiska flöden.

Det behövs ett mer systematiskt och uthålligt arbete mot de platser, verksamheter och digitala miljöer där stöldgods omsätts. Samtidigt behöver möjligheterna att spåra försäljning, säkra brottsvinster och följa upp resultat stärkas.

Genom att angripa efterfrågan, försäljningskanalerna och vinsterna kan staten göra organiserade stölder både svårare och mindre lönsamma. Målet måste vara att inte bara gripa den som stjäl, utan att slå sönder den marknad som gör stölderna möjliga.

David Josefsson (M)