Adam Marttinen (SD)

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 64 minuter

Justering

2023-05-04

Datum

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Interpellation 2022/23:320 Straffrättsliga reformer av Adam Marttinen (SD) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Den grova kriminaliteten har under en längre tid etablerat sig i vårt samhälle utan att politiken har vidtagit tillräckliga åtgärder för att möta eller hantera grova brott på ett tillfredsställande sätt.

Inlämnad

2023-04-20

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 48 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. 

En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

40

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2021-30 juni 2022. Regeringen har under den aktuella perioden fattat sju beslut med stöd av lagen. 

Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen samt Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under perioden. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 37 minuter

Justering

2023-02-07

Datum

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Fråga 2022/23:366 Tidsbegränsade vapenlicenser av Adam Marttinen (SD) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Sverigedemokraterna har tillsammans med en riksdagsmajoritet under flertalet år riktat tillkännagivanden till regeringen om att slopa de tidsbegränsade vapenlicenser som i dag omfattar automatvapen och enhandsvapen.

Inlämnad

2023-02-16

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Interpellation 2022/23:126 Jämlikhetsdata och bekämpning av hatbrott av Annika Hirvonen (MP) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) År 2021 gav Miljöpartiet i regering Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppgift att ta fram en tredje del i en påbörjad serie rapporter som belyser rasismen i Sverige. De två första rapporterna

Inlämnad

2022-12-21

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fråga 2022/23:277 Polisstudenters ekonomiska villkor av Adam Marttinen (SD) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Sverigedemokraterna har länge haft högt ställda krav för att Sverige ska få fler utbildade poliser. För att Sveriges poliskår ska kunna växa snabbt med kvalificerade sökande har Sverigedemokraterna betonat

Inlämnad

2023-01-26

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Motion till riksdagen 2022/23:2150 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Avskaffande av Systembolagets monopol Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att avskaffa Systembolagets monopol och tillkännager detta för regeringen. Motivering Grunden till det svenska

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:SoU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:955 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Kriminalvårdsfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ägandeformer för Kriminalvårdens lokaler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

9

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:JuU12 2022/23:JuU13

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:954 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Polisfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördelningen av polisanställdas verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ledaransvar och

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

13

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:JuU10

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:953 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Processrättsliga frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat vittnesskydd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Genom Tidöavtalet har Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna,

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:JuU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:952 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Straffrättsliga frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktiga livstidsstraff och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en civilkuragelag och tillkännager

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

7

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:JuU11

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:951 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Åtgärder mot unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler drogtester av barn under 15 år och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

4

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:JuU15 2022/23:JuU21

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:913 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Terrorism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot deltagande i, och samröre med, våldsbejakande organisationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

4

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:JuU16

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Interpellation 2021/22:537 Hyrda anstaltsplatser utomlands av Adam Marttinen (SD) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Kapacitetsbristen på svenska anstalter är inte något plötsligt uppkommet problem. Trenden med ökat antal intagna på anstalter har varit lika förutsebart som ihållande, åtminstone

Inlämnad

2022-06-02

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om Ecris-TCN, ett system som baseras på EU:s medlemsstaters nationella kriminalregister som Sverige varit anslutet till sedan 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll, lagen om belastningsregister, fängelselagen, brottsdata-lagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Syftet med förslagen är att det ska bli möjligt för EU:s medlemsstater att få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare.

Riksdagen avslog motionsyrkanden om hantering av fingeravtryck på tredjelandsmedborgare.

Den nya lagen och lagändringarna som gäller anpassningar till förordningen om Ecris-TCN föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Övriga lagändringar föreslås börjar gälla den 28 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som syftar till att stärka rättsprocessen för brottmål och göra att fler personer blir dömda för brott. Bland annat innebär beslutet att den som medverkar i utredningen av någon annans brott, ett så kallat kronvittne, ska kunna få ett lindrigare straff. Samtidigt skärps straffet för olika former av falska anklagelser. Regeringen har också föreslagit att övergrepp i rättssak, grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutade även att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill se ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt kan garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder. Det bör även utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Till exempel bör brottet omfatta situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under en brottsutredning lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

16

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-02

En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Den nya lagen ska omfatta:

• terroristbrott
• samröre med en terroristorganisation
• finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31