Fru talman! Adam Marttinen har frågat mig om jag kan se några fördelar med förslaget att hyra anstaltsplatser utomlands som en del i att lösa kapacitetsbristen i svenska anstalter. Vidare har Marttinen frågat om jag avser att vidta någon annan åtgärd utöver vad som hittills annonserats från regeringen för att inte lämna svensk kriminalvård i ett ansträngt läge under flera års tid.
Regeringen bedriver en offensiv kriminalpolitik och har under senare år genomfört ett stort antal straffskärpningar, vilket bland annat har lett till att fler har kunnat häktas och att individer som tidigare gått med vapen på stan nu sitter i häkte eller anstalt. Detta har lett till att vi har fler frihetsberövade än någonsin. Regeringen har av den anledningen tillfört Kriminalvården betydande resurstillskott de senaste åren för att ge myndigheten förutsättningar att skapa fler platser både här och nu men också för att stärka kapaciteten på lång sikt.
Det är Kriminalvården som ansvarar för sin lokalförsörjning inom de ekonomiska ramar de tilldelas. Det pågår sedan några år en omfattande utbyggnad av Kriminalvården, och platser tillkommer månad för månad. Myndigheten planerar för en utökning med 3 500 platser fram till och med 2031, varav 900 platser i häkte och 2 600 platser i anstalt. Kriminalvården planerar utöver detta för 1 200 tidsbegränsade häktes- och anstaltsplatser under perioden, varav 300 redan är i drift.
En effektiv och säker kriminalvård anpassad till individuella förutsättningar och behov har tagit lång tid att bygga upp, och den har bidragit till att återfallen i kriminalitet har minskat över tid.
Denna utveckling ska fortsätta, och den ska fortsätta på svensk mark. Att hyra anstaltsplatser utomlands kan inte ersätta behovet av fler platser i Sverige här och nu, och det är heller inte en snabb lösning.
Min utgångspunkt är att Kriminalvården ska ha tillräckliga resurser för sin verksamhet och att det finns en god kapacitet att omhänderta häktade och fängelsedömda i Sverige.