Vapenfrågor

Betänkande 2022/23:JuU17

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 april 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Nej till motioner om vapenfrågor (JuU17)

Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-03-23
Justering: 2023-04-13
Trycklov: 2023-04-13
Reservationer: 2
Betänkande 2022/23:JuU17

Alla beredningar i utskottet

2023-02-23, 2023-03-23

Nej till motioner om vapenfrågor (JuU17)

Justitieutskottet har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-04-18
Debatt i kammaren: 2023-04-19
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:JuU17, Vapenfrågor

Debatt om förslag 2022/23:JuU17

Webb-tv: Vapenfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 82 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Vi ska debattera justitieutskottets betänkande Vapenfrågor. Den som har studerat innehållet i betänkandet kan konstatera att det är betydligt mer skralt det här året jämfört med hur det har sett ut tidigare år. För länge sedan behandlades vapenfrågor i ett annat betänkande, nämligen det om polisfrågor. Men sedan hände någonting under den förra eller kanske till och med den förrförra mandatperioden i politiken. Det utvecklades en politisk viljeriktning som gjorde att vapenfrågorna blev så omfattande till sin karaktär att de fick ett eget betänkande. Det är det betänkandet vi debatterar i dag.

Frågan är då varför betänkandet är betydligt skralare till sin omfattning än tidigare. Det är betydligt färre reservationer och motioner från riksdagens partier i betänkandet. Jo, det beror på att vi har en ny regering på plats och ett nytt Tidöavtal där man anammat många av de tillkännagivanden som gjorts under åren. I förra årets betänkande om vapenfrågor riktades närmare 15 tillkännagivanden till den dåvarande regeringen i frågor rörande stort och smått.

Vapenfrågor

Det här är alltså frågor som bejakas av Tidöpartierna, det vill säga regeringspartierna och SD, och många av dem finns det goda förutsättningar att få genomförda med väldigt tillfredsställande resultat. Det handlar till exempel om kortare handläggningstider för vapenlicensärenden och en ny tillståndsmyndighet för vapenlicenser. Vi har också exempelvis diskuterat en jakt- och viltvårdsmyndighet.

Vi har även goda förutsättningar för att under den här mandatperioden få på plats en utökad vapengarderob och ett avskaffande av de tidsbegränsade vapenlicenserna. Jag vet inte hur många tillkännagivanden vi i riksdagen riktade till den förra socialdemokratiska regeringen om just de tidsbegränsade vapenlicenserna. Det var också en av de frågor som Socialdemokraterna faktiskt vägrade att acceptera. Trots att riksdagen vid upprepade tillfällen hade riktat tillkännagivanden till den socialdemokratiska regeringen om att avskaffa de tidsbegränsade vapenlicenserna vägrade den att lyda riksdagens vilja. Det kan man tycka är allvarligt i sig. Jag tycker att det är allvarligt. Jag tycker att en regering ska visa respekt för folkviljan och visa respekt för beslut som fattas i Sveriges riksdag.

Detta är också någonting som den nya regeringen har aviserat, herr talman. Jag har ställt en skriftlig fråga till justitieministern om de tidsbegränsade vapenlicenserna. Jag fick ett väldigt bra svar på den frågan, så jag hyser inga tvivel om att de tidsbegränsade vapenlicenserna kommer att avskaffas.

Betänkandet berör såklart flera vapenfrågor. Det handlar om begreppet "synnerliga skäl" och en rad andra frågor, bland annat en differentierad strafflagstiftning för vapenbrott, vilket innebär att man gör skillnad på de brott som sker kopplat till en vapenlicens och de brott som sker i uppenbart kriminella miljöer. Det är oerhört viktigt att man får en sådan differentiering på plats, eftersom det finns olika allvarlighetsgrad i de olika förseelserna.

Herr talman! Det finns två reservationer i det betänkande som vi nu är här för att debattera. Den ena är en reservation från Centerpartiet om tillsyn av skjutbanor. Där finns det faktiskt ingen avvikande mening från Sverigedemokraternas sida. Tvärtom var vi väldigt tydliga under föregående mandatperiod med att vi vill ha förenklade regler kring skjutbanor. Det här är också någonting som jag kan ge glädjande besked om. I de samtal som förs mellan SD och regeringen finns det upptaget att man ska genomföra enklare regler för tillsyn av skjutbanor.

Socialdemokraterna har en reservation som rör vapenbrott. Där konstaterar man att man under föregående mandatperiod framgångsrikt höjde straffet för grovt vapenbrott till två års fängelse. Jag skulle vilja uppehålla mig lite vid den beskrivningen.

Det skedde under föregående mandatperiod en påtryckning från Sverigedemokraterna för att skärpa straffet för grovt vapenbrott i en tid då konfliktnivån mellan de kriminella miljöerna var sådan att man använde vapen för att skada och hota sina rivaler. Då hade det varit framgångsrikt att gå fram med en kraftig straffskärpning för att avskräcka och förändra beteendet med skjutvapenvåld i samhället.

Det här valde Socialdemokraterna att avvakta med till dess att insatserna mellan de kriminella miljöerna var sådana att det var dödligt våld som krävdes för att hämnas på sina rivaler. Då gick man fram med en straffskärpning till två års minimistraff för grovt vapenbrott. Men då var det för sent för att ändra ett strukturellt beteende i de kriminella miljöerna. Detta är också en av orsakerna till att vi har haft ett eskalerande vapenvåld i vårt samhälle: att vi har haft en socialdemokratisk regering som alltid har gjort för lite och gjort det för sent.

Socialdemokraterna förespråkar dock i sin reservation att straffet för grovt vapenbrott ska höjas till fyra år från nuvarande två år. Då kan man fråga sig: Om det nu fanns ett sådant stöd hos Socialdemokraterna för att ha ett minimistraff om fyra år för grovt vapenbrott, varför genomförde man då inte det under sina åtta år i regering?

Det här är dock någonting som den nuvarande regeringen kommer att genomföra. Med eller utan reservationer från Socialdemokraterna i riksdagen är det upptaget i Tidöavtalet att vi ska höja minimistraffet till fyra års fängelse för grovt vapenbrott och därtill höja straffet för synnerligen grovt vapenbrott. Därtill kan läggas en rad andra straffskärpningar, såsom dubbla straff i gängkriminella miljöer och slopad mängdrabatt i betydligt större utsträckning än vad Socialdemokraterna någonsin vågat drömma om. Socialdemokraterna behöver alltså inte vara oroliga och behöver enligt min mening inte ens yrka bifall till sin egen reservation för att vi ska gå fram med en betydligt tuffare politik än vad Socialdemokraterna någonsin gjort i den här kammaren.

Herr talman! Med det sagt vill jag avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.


Anf. 83 Petter Löberg (S)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till vår reservation 2 under punkt 6, så är det gjort.

Flera talare har under dagen i debatten om olika betänkanden diskuterat den våldsvåg som finns i synnerhet i gängmiljöer men även det ökade våldet mot kvinnor i nära relationer.

Vi har kunnat se att nya konflikthärdar blossar upp med jämna mellanrum med tillhörande kedja av hämndskjutningar med ett enormt antal offer och rädsla i lokalsamhället.

Orsakerna är mångfasetterade. Det kan handla om oförrätter eller ren rädsla att själv bli ett offer. Det kan handla om narkotikamonopol och våldskapital. Ibland vete sjöven, ärligt talat, om de inblandade själva vet varför våldsspiralen startade från början.

En gemensam nämnare finns i tragiken, och det är vapnen. Det är delvis en paradox. I vårt samhälle har den totala våldsanvändningen som konfliktlösningsmetod betraktad troligtvis aldrig varit så låg som den är 2023.

Här sticker skjutvapenvåldet specifikt ut. I ett internationellt perspektiv är Sverige en anomali. Kriminologerna har gnuggat sina geniknölar och försökt att komma på vad det beror på utan att egentligen hitta några tydliga svar.

En del hävdar att vi kanske ligger tidigare i en fas tillsammans med delar av USA och att liknande utveckling kommer att ske i övriga Västeuropa framdeles. Vi får verkligen hoppas att så inte är fallet.

Enligt The Parliamentary Forum on Small Arms and Light Weapons dödas nästan en kvarts miljon människor varje år världen över av handeldvapen. För att vara ytterst tydlig: Ett effektivt arbete för att få bort de illegala vapnen i vårt samhälle är avgörande för om vi ska lyckas med utmaningarna och stoppa våldet på gator och torg.

Vi kommer att lägga fram de förslag som krävs. Det gjorde vi i regeringsställning, och det kommer vi också att göra i opposition framdeles. Vi kommer att göra det, Adam Marttinen, även om du kanske tycker att det är onödigt.

Vi satt inte på händerna under förra mandatperioden. Den lagstiftningsakt och den resursallokering för att möta de utmaningarna saknar motsvarighet i modern tid. Ingen regering har gjort så mycket.

En av de mest lyckosamma lagstiftningsförändringarna handlar just om minimistraffet för grovt vapenbrott. Det innebar att om du lämnade ditt hem med ett illegalt vapen riskerade du att inte komma hem på två år, och det blev automatiskt häktning.

Det har tillämpats i hundratals efter hundratals fall. Vi har många gärningsmän som i dag inte går fria utan är inlåsta. De läser i bästa fall in sin grundvux eller lär sig ett hederligt arbete på anstalt.

För att tydligare markera hur vi i Socialdemokraterna ser på brottets allvar har vi sagt att vi vill gå vidare till fyra års fängelse i stället för två. Det är vad reservationen handlar om.

Det är också någonting som vi har varit tydliga med innan valet. Det är någonting som har mejslats fram under lång tid, inte minst utifrån att vi fått rapporter om hur väl den tidigare lagstiftningen har fungerat

En del kan tycka att det är ännu en straffskärpning i raden. Men vi vill påstå att det är gjort efter ett tydligt övervägande, till skillnad mot den iver som vi politiker generellt sett har om att föreslå högre straff som en universallösning som fungerar mot allt och alla. Men så är inte fallet här.

Vi står inte på vetenskaplig grund när vi skriker oss hesa för att försöka övertrumfa våra politiska motståndare. Straffrättsliga instrument av det här slaget måste vägas med största noggrannhet, och här står vi på vetenskaplig grund.

Kriminologprisvinnarna Cook och Zimring från USA har gjort en omfattande evidensbaserad forskning om just där här frågorna. De har utvecklat viktiga metoder för att påvisa och förstå vilken avgörande roll tillgången till skjutvapen har i relation till antalet våldsbrott och inte minst dödsfall.

De har på ett övertygande sätt kunnat bevisa att påståendet att tillgängligheten till skjutvapen inte skulle påverka volymen av skador är felaktigt och falskt. Den forskningen är synnerligen viktig inte minst i en amerikansk kontext men även i en svensk.

Ibland har man det lite slarviga argumentet att det inte är vapen som dödar människor utan människorna som håller i vapnen, och så kan det vara rent ytligt sett. Inte minst upprepas det argumentet av den vapenlobby som finns i USA. Där försöker man desperat att motverka en skärpning av vapenlagar när ännu ett barn har blivit massakrerat tillsammans med sina kamrater i en av många skolskjutningar.

Det är en skam och ingenting annat. Det är ett falskt och ologiskt resonemang. Vapnen i sig ökar konsekvenserna av våldet. I många fall möjliggör också vapnen att man kan utöva ett extremt våld. Det finns goda skäl att tro att tillgången till vapen är en central och drivande faktor även i gängmiljöerna i vårt land. Det förklarar i varje fall delvis varför vi befinner oss i en sådan tuff situation.

Med de orden vill jag avslutningsvis tacka lite grann, och det är ju trevligt. Vi är snart i mål med att implementera EU:s vapendirektiv efter sju sorger och åtta bedrövelser.

Förra året satte sig en referensgrupp ned tillsammans med mycket kloka utredare och försökte att hitta en lösning så att vårt land slapp mångmiljonböter och att vi slapp stå vid skampålen för att vi inte hade genomfört direktiven.

Vi har kommit i mål genom en god dialog, och det finns också någon här i dag i kammaren som var med där, och med hjälp av kreativa lösningar. Lite mer av det förhållningssättet för att lösa gemensamma utmaningar mår vårt land väldigt bra av. Det är min uppfattning.

(Applåder)


Anf. 84 Sten Bergheden (M)

Herr talman! I dag ska vi debattera betänkandet om vapenfrågor. Som flera har sagt här har vi debatterat de frågorna några gånger tidigare i riksdagen.

Trots cirka 35 tillkännagivanden som skulle underlätta för landets jägare, skyttar och samlare har, precis som ledamoten Adam Marttinen sa, den socialdemokratiska regeringen vägrat att genomföra dem. Den har trotsat riksdagen i sina beslut när det gällt att genomföra de tillkännagivanden som antagits av riksdagen.

Herr talman! I stället försökte den socialdemokratiska regeringen att ytterligare försvåra för landets jägare, skyttar och samlare. Sveriges jägare, skyttar och samlare har därmed haft åtta förlorade år med den socialdemokratiska regeringen vid makten.

Dagens betänkande innehåller inga nya tillkännagivanden men två reservationer. Betänkandet behandlar i huvudsak inkomna motioner från motionstiden.

Herr talman! Jag vill först kommentera ledamoten Löbergs inlägg här. Han försöker återigen att blanda ihop olagliga vapen i kriminella miljöer med just skärpningar av bestämmelser för lagliga vapen hos våra jägare och skyttar. Det är just det fel som den socialdemokratiska regeringen ständigt har gjort.

Man ser inte våra lagliga jägare, skyttar och vapensamlare som en resurs i samhället som gör goda insatser. Vi har drygt 600 000 lagliga vapenägare i Sverige. De är värda en bättre politik.

Jag är mycket glad att vi har lyckats samla en så bred majoritet i riksdagen för de 35 tillkännagivandena. Det lovar gott inför framtiden. Det har också varit en lång resa. Men vi börjar nu äntligen se ett ljus med en ny regering och ett Tidöavtal som verkligen börjar ta tag i de här frågorna. Men vi är inte klara än. Det är en hel del arbete kvar innan allt är på plats. Detta kommer vi självklart att bevaka noga.

Vi och regeringen jobbar nu åt rätt håll tillsammans. Förväntningarna hos landets lagliga vapenägare är förstås stora. Det förpliktar till leverans, vilket självklart också kommer att ske. Efter över tio års arbete börjar nu äntligen jobbet och envisheten att ge resultat.

Herr talman! Jag är glad att det finns en så stor enighet och majoritet i dessa frågor och att vår nya regering dessutom har gett klara besked till den utredning som nu ska börja leverera efter tillkännagivandena.

Däremot har vi några frågor som fortfarande ligger kvar. Det handlar om att vi måste fortsätta att renodla polisens verksamhet. Den förra regeringen använde värdefulla polisresurser till att mäta kornstorlekar på sand i landets grushålor som i dag används som skjutbanor. Det är ingen uppgift som det behövs polis till. Detta måste självklart ändras. Polisen har viktigare saker att göra än att mäta sandkornens storlek i grusgropar.

Licenshanteringen behöver flyttas över till viltmyndigheten när den blir inrättad. Vi behöver också se över passhantering och andra uppgifter som kan flyttas från polisen så att deras verksamhet kan renodlas.

Polisen ska jaga landets brottslingar och inte jaga landets lagliga jägare, skyttar och samlare. Detta är ännu viktigare då vi i dag har brist på poliser. Då är det förstås ännu viktigare att polisen verkligen gör rätt saker.

Herr talman! Den 30 mars fattade regeringen beslut om att ge utredaren nya uppdrag att se över vapenlagstiftningen i syfte att underlätta för landets jägare, skyttar och samlare. Utredningen ska bland annat se över hur en uppdelning av vapenlagstiftningen ska kunna genomföras för att man ska kunna skilja på överträdelser som begås av legala vapenägare och den organiserade brottslighetens användning av illegala vapen - detta för att kunna ställa krav och ha en hårdare och tydligare linje mot de kriminella utan att det smittar över på de legala vapenägarna.

Vapenutredningen ska också föreslå hur vi kan utöka vapengarderoben. Det ska vara möjligt för landets lagliga vapenägare att skaffa fler vapen. Vi vill också se över skrivningen om synnerliga skäl i lagstiftningen, som har gjort det orimligt svårt för många sportskyttar att utöka antalet vapen när de vill utöka sin sportskytteverksamhet. Vi vill se över detta och ersätta det med en skrivning om tydliga krav eller särskilda skäl.

Herr talman! Utredaren ska också se över hur man kan underlätta för vapenägare att byta vapen och därmed slippa de långa handläggningstiderna. Ett tydligt uppdrag är även att ta bort femårslicenser och tidsbegränsade licenser.

Herr talman! Sverige har några av Europas hårdaste krav för vapenägare när det gäller både utbildning, kunskapsprov, lämplighet och förvaring men också en extra tillsyn då samkörning sker av vapenregistret med misstanke- och belastningsregistret. Det innebär att vi i stort sett har en daglig översyn av landets vapenägare. Man kunde önska att polisen hade haft samma kontroll på de olagliga vapen som finns i landet bland dem som härjar i de kriminella miljöerna.

Herr talman! Utredningen kommer också bland annat att se över reglerna för att underlätta för landets vapensamlare. Detta och många fler förslag ska vara klara senast den 10 maj 2024.

Herr talman! Alla som lyssnar på debatten ska nu alltså veta om att vi har fått en ny regering som har börjat arbeta med att underlätta för landets jägare, skyttar och samlare.

S-regeringen, som under åtta år försökte försvåra för och motarbeta landets jägare, skyttar och samlare och som konstant röstade emot våra tidigare förslag på förbättringar, får nu fortsätta sitt motståndsarbete i opposition.

Herr talman! I dessa orostider, med ett krig som pågår i Europa och hotar vår frihet och vårt land, är det viktigt att vi har en politik som gör det möjligt för landets lagliga vapenägare att träna och bli duktiga skyttar. Vi borde vara tacksamma för att sportskyttarna lägger ned egen tid och egna pengar på att träna på att bli duktiga skyttar och glädjas åt deras framgångar på tävlingar och skyttebanor runt om i världen. Deras insatser ska uppmuntras och inte bekämpas.

Herr talman! Vi borde också vara tacksamma mot landets jägare, som sköter om våra viltstammar, minskar viltolyckor, tar hand om trafikskadat vilt och dessutom genom jakten ser till att vi har miljövänligt viltkött att äta här i vårt land. Detta arbete som våra jägare gör ska uppmuntras, inte motarbetas.

Slutligen, herr talman, borde vi uppskatta landets samlare, som med egna pengar, egen tid och ett stort intresse tar vara på och förvaltar vårt kulturarv genom att bevara och vårda våra gamla och antika vapen. En sådan kulturinsats ska uppmuntras.

Herr talman! Nu går vi vidare med att genomföra dessa 35 tidigare tillkännagivanden som ska underlätta för landets jägare, skyttar och samlare. Den 10 maj 2024 ska vi se svaret på detta.

Herr talman! Jag kommer att fortsätta att hjälpa till och att driva på och stötta regeringens arbete med att ta fram en lagstiftning som verkligen underlättar för landets jägare, skyttar och samlare.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 85 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Det är inte tu tal om saken - Sten Bergheden har många och långa anföranden om jakt- och vapenfrågor här i kammaren på sitt cv. Denna gång var det lite kortare, vilket också beror på att omfånget av betänkandet, som vi har hört, var betydligt mindre i år än andra år - av delvis förklarliga skäl.

Regeringen har tagit tag i många frågor som har beslutats om här genom åren, men det är några som kvarstår. Tidigare talare har förvisso varit inne på det, men jag har ändå några särskilda frågor om bland annat det som ledamoten nämnde om en ny jakt- och viltmyndighet. I det tilläggsdirektiv som ledamoten nämnde står det någonting i stil med att regeringen ska återkomma om att se över om och hur vi ska införa en ny jakt- och viltmyndighet. Jag blir lite orolig när jag ser sådant.

Därför skulle jag vilja ställa en fråga. Jag utgår från att ledamoten har koll på denna diskussion. Vi hörde Adam Marttinen tidigare redogöra för det här också, men berätta gärna lite om var frågan ligger! Om ledamoten inte vore nöjd med frågan borde han kanske bifalla vår reservation eller jobba för frågan här i kammaren. Min fråga är helt enkelt: Varför tittar inte den sittande utredningen på frågan om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet?


Anf. 86 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Tack, ledamoten Helena Vilhelmsson, för frågan! Och tack för ett bra samarbete i justitieutskottet med att hjälpa till med många av de tillkännagivanden som vi har varit överens om för att få igenom en bättre vapenlagstiftning när det gäller jägare, skyttar och samlare!

När det gäller den specifika frågan om viltmyndigheten ligger den på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och en annan minister. Den del som handlar om polis, licenser, vapenlagstiftning och annat har man nu kört igång. Vi förväntar oss att det snart kommer besked också från landsbygdsministern och departementet om hur man kommer att gå vidare med de frågor som ska landa i denna viltmyndighet.

Det finns tre - tror jag - tillkännagivanden om viltmyndigheten, och vi har haft många tillkännagivanden som bland annat handlar om att flytta en del av verksamheten till viltmyndigheten. Det gäller till exempel att flytta frågan om varg från Naturvårdsverket. Det handlar även om licenser, kontroller av skjutbanor och annat som säkert skulle kunna landa i en sådan myndighet.

Jag får väl säga till ledamoten Helena Vilhelmsson att hon får vänta på att Landsbygds- och infrastrukturdepartementet kommer med en redogörelse för hur man kommer att gå vidare med frågan. Det får vara mitt svar på den saken.


Anf. 87 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Då får jag nog fortsätta vara lite vaksam på och orolig för detta, för det är en oerhört viktig fråga. Det handlar inte heller bara om tre tillkännagivanden från riksdagen, eller kanske fler, utan det är också en fråga som utreddes redan under den tidigare alliansregeringen. Det finns alltså en utredning som i princip var ganska färdig att göra en proposition av. Nu är det några år sedan så den behöver säkert fräschas upp, men det finns en utredning gjord.

Jag är helt överens med ledamoten om de fördelar som detta kan komma att föra med sig - inte minst när det gäller frågan om skjutbanor, som vi också har hört berättas om här tidigare. Den står det faktiskt ingenting om i utredningsdirektiven, i alla fall inget som jag har hittat. Det står heller ingenting i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen.

Nu nämnde ledamoten Marttinen att diskussionen förs. Men jag tänkte ändå ställa frågan till Sten Bergheden, som företräder ett regeringsparti, var den frågan ligger. Återigen borde ju ledamoten vara väldigt nöjd när det gäller den frågan, annars skulle den väl drivas här i kammaren.

Jag är som sagt helt med på beskrivningen att polisen ska göra andra saker. Tillsynen av skjutbanor borde verkligen inte behöva ligga på polisen. Men vad har ledamoten att säga om just den frågan?


Anf. 88 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

När det gäller skjutbanor var det just den tolkning man gjort som jag försökte förklara. I de tillkännagivanden som getts är det specifikt styrt mot att den frågan borde ligga i viltmyndigheten. Då landar det i att man först behöver ta ett beslut om att inrätta denna viltmyndighet innan vi kan flytta verksamhet dit. Därför är det rätt naturligt att frågan inte ligger med i Justitiedepartementets utredningsuppdrag. Vi måste först ha denna myndighet på plats innan vi kan flytta ny verksamhet dit. Det är den ordning som behöver vara på det hela.

Jag kan lugna ledamoten med att jag också bevakar frågan noga. Jag hoppas att vi kan få ett bra beslut även i denna fråga fullt ut och att vi i förlängningen också kan avlasta polisen mycket verksamhet och därmed få ut poliser på gator och torg som kan bekämpa brottslighet i stället för att kolla storleken på sanden i våra grusgropar, vilket jag tycker att polisen är överkvalificerad för.


Anf. 89 Petter Löberg (S)

Herr talman! Ledamoten Bergheden ägnade sitt inlägg åt att namnge mig och ställde också en del frågor i stället för att begära replik under mitt anförande. Det är väl helt okej. Men det föranleder också lite funderingar och kanske någon fråga i anslutning till det.

Ledamoten beskriver att jag blandar ihop illegala och legala vapen när jag pratar om det jag utgår från är det vi pratar om, nämligen införandet av EU:s vapendirektiv. Då skulle jag vilja fråga ledamoten: Vad var bakgrunden till att Europeiska unionen bestämde sig för att införa det direktiv som vi håller på att försöka genomföra i vårt land i dag? Jag vill gärna höra ledamoten Bergheden förklara för kammaren vad som var bakgrunden till det. Det är den ena frågan.

Den andra frågan är om han menade någonting annat när det gäller min diskussion om att vi ville skärpa straffen för dem som hanterar illegala vapen, till exempel illegala vapensmeder, smugglare och människor som gömmer vapen, transporterar vapen till en brottsplats eller destruerar vapen efter brott. Tänker Moderaterna stå upp för en hård linje när det gäller hanteringen av illegala vapen? Det gör mig lite orolig när jag hör ledamoten prata på det här viset.

Vi vill inte ha dessa vapen på gator och torg. Vi vill inte ha de förstörda liven och rädslan i våra utanförskapsområden. Vi tänker göra det som krävs. Vågar Moderaterna göra det?


Anf. 90 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Tack för frågorna, ledamoten Petter Löberg!

Löberg påstår att man tänker stå upp för och göra det som krävs. Med facit i hand kan vi väl konstatera att man efter åtta år vid regeringsmakten inte har lyckats med det uppdraget alls. Man har till och med lämnat över ett land som är mycket sämre än när man började regera. På den punkten har man väl en del att förklara innan man börjar angripa en regering som har suttit i sju månader med huruvida den ska ta tag i detta eller inte.

Jag tycker mig se en tydlig andemening i den här regeringen, med det Tidöavtal vi har, att ta tag i dessa frågor fullt ut och bekämpa problemen där de ska bekämpas. Det hjälper inte om vi skärper lagar och regler för våra lagliga vapenägare här i landet om vi låter olagliga vapen strömma in över gränserna utan gränskontroller och utan de straff som behöver finnas för dem som hanterar de olagliga vapnen, det vill säga att de hamnar i fängelse och också stannar där. De ska inte vara ute på gatorna, utan de ska sitta i fängelse. Vi har lagt fram en rad förslag för att skärpa upp den biten.

Sedan gällde det vad som låg bakom vapendirektivet från EU. Jag kanske inte är rätt person att svara på det. Jag kan inte hela den historien, men det var säkert en ambition från EU där man trodde att man med nya regler och lagar skulle kunna dämpa den kriminella verksamheten i EU när det gäller hantering av olagliga vapen. Men det man gjorde fel i detta var att man började ge sig på lagliga vapenägare och skärpa deras hantering av vapen. Det kommer inte att avhjälpa kriminaliteten någonting. Det handlar om polis, om kontroller och om att se till att folk landar i fängelse när de använder vapen illegalt och fel.


Anf. 91 Petter Löberg (S)

Herr talman! Det gör mig lite förundrad att ledamoten Bergheden inte har koll på varför EU:s vapendirektiv infördes. Jag utgår från att Sten Bergheden vet att det beror på terrorattentaten i Paris 2015. Ledamoten nickar. 130 människor förlorade livet och 350 hamnade på sjukhus, många av dem med skador för livet. Det var orsaken till att EU satte ned foten och sa: Aldrig mer! Vi tänker göra det som krävs, punkt slut.

Sedan har Bergheden under år efter år sedan dess försökt underminera EU:s vapendirektiv och de ambitionerna. Han gör det även nu i talarstolen. Jag tycker att det är oerhört tragiskt.


Anf. 92 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Tack för frågan, Petter Löberg!

Nu var det faktiskt så att attentaten i Frankrike varken utfördes av jägare, av sportskyttar eller av samlare. Men vapendirektivet jobbar specifikt för att försvåra situationen för landets jägare, skyttar och samlare. Då har man inte vidtagit åtgärder som ska underlätta för jägare, skyttar och samlare och komma åt den kriminella verksamheten, utan då har man inriktat sig på att bara ge sig på de lagliga och tro att det är deras ansvar att människor hanterar olagliga vapen.

Det finns ingen som har så bra kontroll på sina vapen som våra jägare, skyttar och samlare i det här landet. Det kontrolleras som sagt varje dygn att de sköter sig, och annars får de återlämna sina grejer och blir åtalade.

Jag har fullt förtroende för våra jägare, skyttar och samlare i Sverige och för att de klarar av en vapenlagstiftning som faktiskt är mycket bättre än den som den socialdemokratiska regeringen lyckades leverera.


Anf. 93 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Frågor om vapen och jakt har i många år och i många debatter rönt stort engagemang och mycket uppmärksamhet här i kammaren, kanske för att det är så många människor i Sverige som har jakt som sitt största fritidsintresse - ja, inte bara som fritidsintresse utan som livsstil.

Det råder ingen som helst tvekan om att jägarkåren är viktig för landets faunavård - inte minst när det gäller eftersök av trafikskadat vilt, något som faktiskt utförs mer eller mindre ideellt av jägarkåren i dag.

Därför är det oerhört problematiskt att jägarkåren hamnar i kläm när vapenlagen skärps i syfte att försvåra för illegala vapen - vapen som vapen, verkar man tro, eftersom legala vapeninnehavare omfattas av samma lagstiftning som de som använder illegala vapen i kriminell verksamhet.

Därför har det skrivits en mängd motioner genom åren i dessa ärenden, och tillkännagivanden har beslutats. Årets motionsflod är som sagt markant mindre. Skälet är, som vi har hört och som jag tillstår, att regeringen har tagit tag i många av de frågor som har varit på agendan tidigare. Det handlar om en översyn av vapenlagen för att skilja mellan legala vapeninnehavare och kriminellas användning av vapen. Det handlar om femårslicenser.

Men som jag sa i min fråga är förslaget om en jakt- och viltvårdsmyndighet inget som man i regeringen fullt ut har omfamnat än. Det finns som sagt en klar utredning om detta från allianstiden. Frågan om tillsyn av skjutbanor får vi definitivt fortsätta att bevaka och återkomma till.

Med detta lilla inlägg tackar jag för mig för den här gången - detta inhopp i debatten vapenfrågor. Men jag säger på återseende, för vi kommer ju under våren att debattera just vapendirektivet, som är nästa långkörare här i kammaren. Det är lite intressant att notera föregående talares kritik av beslutet i EU, för Moderaterna röstade ju faktiskt för detta i EU-parlamentet. Jag har mycket svårt att tro att detta ska gå smidigt genom den här kammaren, som det lät på tidigare talare här. Jag tycker fortfarande att detta har brister, även om man har kommit långt.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)


Anf. 94 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka avslag på alla motionsyrkanden och reservationer - det är ju två reservationer - i detta betänkande om vapenfrågor. Det är också utskottets förslag till beslut.

Tyvärr kan vi fortfarande nästan dagligen se hur det grova och gängrelaterade våldet verkar på olika skrämmande sätt i vårt samhälle. Våldet drabbar nu hela vårt land. Trenden med ökat dödligt våld genom skjutningar fortsätter. Vi är alla överens om att denna trend behöver brytas. En sådan uppvisning av våld och total avsaknad av respekt för rättsväsendet förtjänar samhällets kraftfulla fördömande.

Vårt samhälle måste kunna garantera säkerheten för sina medborgare.

I denna debatt behandlar vi, som så många gånger tidigare, vapenfrågor. Då kan jag konstatera att i stället för att fokusera på att göra det svårare för gängkriminella att begå våldsbrott med illegala vapen har de som styrt Sverige de senaste åren i många fall - i syfte att verka handlingskraftiga - riktat udden mot den svenska jakt- och skytterörelsen. Att bryta den dödliga trend av skjutvapenvåld som vi kan se i samhället gör man dock inte på detta sätt.

I stället för att förenkla för vapenägare handlar det ofta snarare om förslag som skulle försvåra för dem som laglydigt äger och hanterar ett vapen, trots att det inte är dessa vapen som används i gängens uppgörelser.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser naturligtvis att det behövs insatser från rättsväsendets alla delar och även lagändringar för att komma åt kriminellas innehav av vapen och sprängmedel, men vi menar att det måste genomföras på ett sätt som inte skapar problem för vanliga jägare och sportskyttar.

Redan i dag omges dagens registrerade vapenägare - de är i dag cirka 620 000 personer som har 1,8 miljoner licenser - av många regler, och samhället har många kontrollfunktioner för den som äger ett vapen. Jag måste upprepa det igen, även om jag har sagt det tidigare i debatter: Det är inte legala vapen som används vid de skjutningar och grova brott som vi ser i Sverige. Det är i stället främst vapen som kommer in i Sverige på illegal väg.

För några år sedan gjorde man en undersökning där man konstaterade att under en ganska lång tidsperiod var det endast ett vapen per år som kom från jakt eller sportskytte vid grov brottslighet. Det är alltså en mycket liten och marginell del. För oss kristdemokrater är det därför självklart att inte bunta ihop jägare och sportskyttar med dem som beter sig allra värst i samhället. En onödig reglering som försvårar för laglydiga vapenägare är inte metoden för att få stopp på det ökade antalet skjutningar på våra gator och torg.

Hårdare tag mot gängbrottsligheten behöver kraftfulla åtgärder för att säkra tryggheten i vårt samhälle. Men det kan, som vi ser det, ske utan att försvåra tillvaron för laglydiga och ansvarsfulla vapenägare.

Under förra mandatperioden gjordes, som flera talare varit inne på, ett stort antal tillkännagivanden till regeringen från en majoritet av riksdagen gällande vapenägande och vapenhantering. Det var en tydlig signal om att det finns förslag som tillmötesgår jägares och sportskyttars önskemål om förenklingar utan att samhällets säkerhet blir påverkad.

Den förra regeringen hade inte den viljan, men jag är glad över att det nya ledarskapet för Sverige rullar igång processen för att förenkla för de vapenägare som sköter sig. Nu är det hög tid att möta denna förväntan.

Herr talman! I Tidöavtalet beskrivs under rubriken Vapenlagstiftningen att en utredning ska föreslå ett uppdelat regelverk för å ena sidan licensärenden och å andra sidan illegala vapen, och att straffskalorna för respektive del bör skilja på allvaret i den organiserade brottslighetens användning av vapen jämfört med brister i licensfrågor för jägare och sportskyttar. Det är en välkommen uppdelning.

Man kommer också att föreslå en uppdelning av straffbestämmelserna och hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Man ska också till exempel överväga hur processen vid vapenbyte kan förenklas och ta ställning tidsbegränsade tillstånd. Det finns alltså ett antal saker som ska utredas för att förenkla för legala vapenägare.

Herr talman! Jag kan också konstatera att processen vad gäller en minimiimplementering av EU:s vapendirektiv också ser ut att nå sin slutpunkt. En majoritet av de svenska partierna i EU-parlamentet röstade ja till EU:s vapendirektiv. Vi kristdemokrater var visserligen inte ett av dem, men vi inser att vi måste implementera beslutet.

Riksdagen har vid flera tillfällen tillkännagivit för tidigare regering att genomförandet ska ske men inte gå längre än vad direktivet kräver, så att man inte riskerar att försämra eller i onödan försvåra för laglydiga jägare och sportskyttar. Trots detta har regeringen flera gånger försökt att gå fram med förslag som enligt utskottet och riksdagen har inneburit en överimplementering. Till slut gick det så långt att Sverige riskerade att få dryga EU-böter för att implementeringen uteblev. Då tog processen till slut den väg som borde ha tagits från början. En utredare utsågs, och det skapades en parlamentarisk referensgrupp med representation från alla partier.

Utredarens förslag blev också avsevärt bättre och angav en väg som innebar hanterbara förslag som i stort inte påverkar vanliga jägares och sportskyttars vardag eller vapenhantering.

Efter en smärre justering i Regeringskansliet når vi med den nya regeringen fram till det som varit vapenägares och också en riksdagsmajoritets önskemål, nämligen en verklig minimiimplementering av EU:s vapendirektiv. Så gör man om man sätter upp rätt målsättning från början. Det är bra att Sverige nu har en regering som möter upp mot detta krav.

Vapenfrågor

Herr talman! Denna debatt visar att det är möjligt att välja en annan inriktning än den som den tidigare regeringen valde för kontroll och åtgärder. De många tillkännagivandena under tidigare år visade att det fanns en majoritet i Sverige riksdags som ville gå en annan väg. Nu har vi fått en regeringskoalition som ser till att det verkligen genomförs.

Jag vill avsluta med att säga att vi kristdemokrater stöder den nya regeringens väg vad gäller vapenfrågor. Som jag sa i inledningen yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionsyrkandena.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-04-19
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 5, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2022/23:JuU17, Beslut: Vapenfrågor

Beslut 2022/23:JuU17

Webb-tv: Beslut: Vapenfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Översyn av vapenlagstiftningen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:825 av Lars Beckman (M).
    2. Handläggning av vapenlicensärenden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:438 av Erik Ottoson (M) yrkandena 2 och 3,

      2022/23:605 av Marléne Lund Kopparklint (M) och

      2022/23:1759 av Johan Löfstrand m.fl. (S).
    3. Tillsyn av skjutbanor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:603 av Marléne Lund Kopparklint (M) yrkandena 1 och 3 samt

      2022/23:855 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 18.
      • Reservation 1 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930014
      SD64009
      M59009
      C02103
      V21003
      KD17002
      MP16002
      L14002
      Totalt28421044
      Ledamöternas röster
    4. Förvaring av vapen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:578 av Helena Storckenfeldt (M) och

      2022/23:1525 av Kjell-Arne Ottosson (KD).
    5. Regelverket för vapensamlingar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1905 av Sten Bergheden och Marléne Lund Kopparklint (båda M).
    6. Vapenbrott

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:617 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) och

      2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 30 och 43.
      • Reservation 2 (S)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S093014
      SD64009
      M59009
      C21003
      V21003
      KD17002
      MP16002
      L14002
      Totalt21293044
      Ledamöternas röster
    7. Vapen till Ukraina

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:661 av David Josefsson (M).