Utlåtande om vitboken En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma
Utlåtande 2007/08:SoU3
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2007-11-14
- Avgörande
- 2007-11-15
- Beslut fattades
- 2007-11-15
Hela utlåtandet
Beslut i korthet
EU-förslag om kost, övervikt och fetma (SoU3)
Socialutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens vitbok om en strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma. Utskottet är positivt till EU-kommissionens initiativ och delar uppfattningen att man måste göra något åt problemen med fetma och övervikt. Men utskottet understryker också att EU inte heller i fortsättningen ska stifta lagar på området utan enbart stödja medlemsländernas arbete. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
- Utskottets förslag till beslut
- Riksdagen lägger utlåtande 2007/08:SoU3 till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Utlåtandet bereddes senast i utskott 23 oktober 2007, justerades 1 november 2007 och fick trycklov 6 november 2007.
Alla beredningar i utskottet
2007-10-23
EU-förslag om kost, övervikt och fetma (SoU3)
Socialutskottet redovisar för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens vitbok om en strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma. Utskottet är positivt till EU-kommissionens initiativ och delar uppfattningen att man måste göra något åt problemen med fetma och övervikt. Men utskottet understryker också att EU inte heller i fortsättningen ska stifta lagar på området utan enbart stödja medlemsländernas arbete. Utskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet med detta.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2007/08:SoU3
Webb-tv: Utlåtande om vitboken En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 207 Maria Lundqvist-Brömster (Fp)
Herr talman! Socialutskottet ska i dag diskutera utlåtandet om vitboken
En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma
. Den här vitboken har föregåtts av en grönbok år 2005.
Syftet med vitboken är att tillhandahålla en integrerad EU-strategi för att bidra till minskad ohälsa på grund av dålig kost, övervikt och fetma. I vitboken konstateras att individen ytterst är ansvarig för sin och sina barns livsstil, att konsumenten måste ha tillgång till information för att kunna fatta rationella beslut samt att det förutsätts satsningar på olika nivåer för optimala insatser inom området.
Kommissionen menar att det krävs integrerade åtgärder inom en rad olika politikområden för att man ska uppnå önskvärda effekter för de hälsofrågor som vitboken berör. I vitboken lämnas en rad förslag på insatser för att minska ohälsan på grund av den alltmer ökande övervikten och fetman bland befolkningen inom EU. Vitbokens syfte är att underlätta och främja gemensamma förhållningssätt för att minska ohälsa som en följd av övervikt och fetma och påverkar genom subsidiaritetsprincipen inte gällande svenska regler.
Detta, herr talman, ska diskussionen handla om.
Anf. 208 Per Svedberg (S)
Herr talman! Eftersom Maria så vackert föredrog om vitbokens innehåll finns det egentligen inte så mycket mer att tillägga. Utskottet är helt enigt.
Jag tror att den stora diskussionen kommer att äga rum när folkhälsopropositionen läggs fram i december. Vi har ju suttit här ganska länge nu så jag tror att debatten kommer att komma där.
Jag ska ändå peka på en sak som står uttalad i vitboken. Det finns socioekonomiska skäl till att denna stora folksjukdom fortfarande sväller. Det kan vi ta med oss. Den frågan kommer förmodligen att lyftas fram ännu tydligare när vi ska diskutera folkhälsopropositionen.
Vi socialdemokrater står bakom det utlåtande som utskottet har lagt till vitboken.
Anf. 209 Marianne Kierkemann (M)
Herr talman! Det var snabbt och effektivt, Per. Jag tänker säga lite mer.
Debatten i dag handlar om den vitbok som EG-kommissionen har tagit initiativ till,
En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma
. Utskottet är enigt, så det lär väl inte bli särskilt mycket debatt.
Syftet med vitboken är, som Maria sade, att tillhandahålla en integrerad EU-strategi för att bidra till minskad ohälsa på grund av dålig kost, övervikt och fetma.
Herr talman! Det är viktigt att påpeka att det inte handlar om någon lagstiftning från EU:s sida utan endast om ett samarbete för att försöka lösa ett gemensamt problem.
Den första fråga som inställer sig är: Är det verkligen så illa att det behövs ett EU-initiativ i frågan? Svaret på den frågan är tyvärr ja.
Nästa fråga blir: Hur har det kunnat bli så fel att vi nu får ägna tid och kraft åt att minimera skadorna av den välfärd vi kämpat så många år för att uppnå?
Övervikt ökar på ett alarmerande sätt i Sverige liksom i övriga EU. 14 miljoner människor inom EU beräknades vara överviktiga 2005. I Sverige handlar det om två och en halv miljon människor. Det är en siffra som dessvärre inte minskar utan ökar.
Den tredje frågan blir: Vad kan vi göra åt det?
Herr talman! I Sverige finns det goda möjligheter att faktiskt äta nyttig mat. Alla förpackningar är försedda med innehållsdeklaration. Recepten i tidningarna blir smalare, nyttigare och mer varierade. Nya kokböcker utkommer i en aldrig sinande ström. Samtidigt blir svenska folket tjockare och tjockare. Det är något som inte stämmer.
En av förklaringarna är att vi ägnar allt mindre tid åt matlagning och i stället slänger i oss snabbmat och halvfabrikat och dricker läsk till.
Socker är en stor bov i sammanhanget, och sedan 1980 har läskkonsumtionen ökat från 30 liter per person och år till 86 liter per person och år. Det finns socker i nästan vartenda livsmedel, till och med i kokt skinka. Vem trodde det? Inte jag, i alla fall, innan min dotter gjorde mig uppmärksam på det.
I spåren kan vi se ett antal sjukdomar som kan ses som en direkt följd av övervikt och fetma. Det kostar mycket lidande för den drabbade och det kostar samhället stora pengar i form av sjukvårdskostnader.
För att kunna vända utvecklingen och minska skadeverkningarna av det välstånd vi har skapat krävs en genomtänkt strategi med breda satsningar på flera olika nivåer där varje aktör tar ansvar för sin del och där samordningen fungerar som en katalysator och utvärderar de insatser som görs. Det krävs också tydliga konkreta utvärderingsbara mål. Utvärdering av målen är viktigt för att man ska försäkra sig om att de resurser som satsas får avsedd effekt.
Konsumenterna måste ha tillgång till lättillgänglig information. Skolan kan bidra med kunskap i tidig ålder. Idrott i skolan eller på fritiden behöver uppvärderas och föräldrar måste sluta att ha dåligt samvete för att man tycker att barnen faktiskt kan cykla till vissa närliggande aktiviteter.
Vi måste också kraftigt betona individens eget ansvar för sin hälsa.
Herr talman! Vitboken bör kunna ge de olika medlemsstaterna draghjälp i sitt folkhälsoarbete för att 2010 göra en lägesbedömning över hur de olika länderna bidrar till att uppnå de mål man kommer fram till.
Det är också viktigt att påpeka vikten av att vi förordar frivilliga åtgärder och branschöverenskommelser framför styrning via lagstiftning och skatter.
På EU-nivå har kommissionen för avsikt att inrätta en högnivågrupp för frågor som rör kost och fysisk aktivitet för att få till stånd ett utbyte av idéer och metoder mellan medlemsstaterna och på det sättet bidra till att alla 27 medlemsstaterna får del av de positiva hälsoeffekter som uppnås i enskilda länder.
Herr talman! Jag ser positivt på kommissionens förslag i denna vitbok och tror att det på sikt kan bidra till en bättre hälsa i Sverige och i EU.
Anf. 210 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Mens sana in corpore sano - en sund själ i en sund kropp. Detta latinska uttryck var mottot för den Lingska gymnastiken. Det har ju gått några år sedan Per Henrik Ling ville få svenskarna att röra på sig. På den tiden fanns inte vår tids bekväma färdmedel, och vi hade inte som i dag läsk, chips och godis. Vi hade också helt annorlunda matvanor.
En sund själ i en sund kropp handlar fortfarande om folkhälsa. Från Centerpartiet välkomnar vi alla goda initiativ på folkhälsoområdet.
EU-vitboken är ett exempel på det. Medlemsländerna kan genom den inspireras att ta tag i de allvarliga frågor som rör kost, övervikt och fetma. Det handlar om ett växande folkhälsoproblem. Man kan säga att det pågår en global fetmaepidemi. Den smittan har också nått Sverige.
Det senaste kvartsseklet har den andel av Sveriges befolkning som kan kallas feta, med ett BMI-värde över 30, dubblerats. På mindre än 20 år har andelen överviktiga eller feta barn ökat från 8 till 21 procent.
Vi brukar ibland säga att barnen är vår framtid. Bakom barnen finns det ett antal vuxna som ska vara goda exempel. De vuxnas levnadsmönster påverkar barnens framtid. I dag förflyttar sig vuxna alldeles för ofta med fordon i stället för till fots. Vi sitter stilla framför tv:n, och vi har snabbmat.
Förr i tiden hade familjerna tid att laga mat tillsammans. Men i vår tid hjälper vi er med detta.
Så står det på baksidan av förpackningen till en av våra färdigrätter. I dag finns det en enkätundersökning som visar att familjen i genomsnitt använder 14 minuter varje dag till matlagning. I stället blir det snabbmat och onyttiga mellanmål.
Vi har i dag många barn och ungdomar som föredrar att sitta framför datorn i stället för att vara tillsammans med kompisar. Jag tänker på åttaåringen som säger: Datorn är min bästa vän. Då får jag veta att han sitter uppemot 30 timmar i veckan framför datorn, hans bästa kompis.
Vad gör vi då åt detta? I EU-vitboken konstateras att problematiken är sektorsövergripande. Det är många politikområden som berörs. När det gäller konsumentpolitik behöver vi bättre information om vad maten innehåller. När det gäller utbildning behöver skolan fler tillfällen till gymnastik och idrott. Det borde serveras hälsosamma mellanmål i våra svenska skolor.
Idrotten ska lyftas fram. Då menar jag inte bara den föreningsdrivna idrotten. Från Centerpartiet har vi ofta hävdat betydelsen av att det finns så kallade näridrottsplatser, alltså platser där människor i olika åldrar kan komma samman för att utöva spontanidrott. Det sägs att barn behöver ungefär 90 minuters fysisk aktivitet varje dag för att må bra.
Vi behöver också kampanjer. Några av oss som är födda på 40-talet minns kanske Sport 60, och våra föräldrar berättade för oss om riksmarschen. I dag har vi också tekniska hjälpmedel som befrämjar motion. I min livrem sitter sedan i går en pedometer, en stegräknare. Den visar att jag i dag har gått närmare 5 000 steg i Riksdagshuset. I går blev det över 10 000 steg tack vare att jag var ute och löptränade. Det är en god vana att vi uppmanar varandra att varje dag ta 10 000 steg. Det är det antal som Folkhälsoinstitutet rekommenderar oss att ta varje dag. Vi går inte bara för vår egen del, utan vi går också för hälsan och miljön. Kanske är det dags att utrusta alla svenskar med en pedometer, en investering som skulle kunna sänka sjukvårdskostnaderna och öka välbefinnandet hos befolkningen.
Det har nu gått tio år sedan Världshälsoorganisationen slog fast att det pågår en fetmaepidemi. Att bromsa denna epidemi är oerhört viktigt, annars får vi i framtiden ett gigantiskt hälsoproblem.
Vi får hoppas att dagens EU-dokument blir en väckarklocka vars signal ljuder i alla länder - alltså ingen bindande lagstiftning för medlemsländerna, men stöd och gemensamt utbyte av erfarenheter i folkhälsans tjänst.
Herr talman! Med dessa reflexioner yrkar jag bifall till socialutskottets utlåtande. Jag ser också fram mot folkhälsopropositionen som kommer att läggas fram i december.
Anf. 211 Barbro Westerholm (Fp)
Herr talman! Innan jag kom in i riksdagen hade jag från en annan plattform anledning att kommentera EU:s grön- och vitböcker inom det sociala området och inom hälso- och sjukvården. Genomgående finner man att vuxna behandlas som en klump. Man ser inte att äldre människor kan ha andra behov än yngre människor. Det är likadant i den här vitboken. Den handlar om fetma, och det är ett allvarligt problem. Det är ett problem som har uppstått genom att människan inte har anpassat sig till dagens situation med rik tillgång på födoämnen och med allt mindre av fysiskt arbete. För 200 år sedan var vi anpassade för den vardag som vi levde i med knapphet på mat. Vi skulle utstå svält, och vi hade tungt arbete. Människan anpassade sig till dessa förhållanden. Nu råder inte dessa förhållanden längre. Då blir fetman naturligtvis ett problem.
Men det som jag saknar när det gäller EU:s arbete är att man ska se frågan om näringstillförsel och fysisk aktivitet i ett bredare perspektiv och titta lite mer på olika generationers problem.
Jag som nu arbetar mest med äldrefrågor är ganska oroad över den undernäring som vi ser hos äldre människor. Den äldre människans förmåga att tillgodogöra sig föda och näringsämnen försämras med åren. Dessutom är det inte så roligt att äta längre på grund av att man har blivit ensam, och den matlåda som man får levererad kanske inte är det som man mest längtar efter. Då blir man undernärd.
De som får plats i de särskilda boendena kommer alltför ofta dit i ett väldigt dåligt tillstånd beroende på att de är undernärda. Därför är jag glad över att utskottet i sina avslutande rader tar upp att vi förväntar oss att regeringen i den folkhälsoproposition som ska komma senare också tar upp problematiken kring undernäringen eftersom vi då har en mer heltäckande syn på frågan.
Anf. 212 Rosita Runegrund (Kd)
Herr talman! Jag tyckte att Per Svedberg på ett mycket föredömligt sätt kortade ned sitt anförande. Det tänker jag också göra. Jag yrkar bifall till utlåtandet.
Jag ska berätta en liten historia. Jag arbetade utomlands för många år sedan och var väldigt mager när jag kom hem efter ett år och hade haft en diet bestående av ris och fisk. När jag kom hem till Sverige kunde jag välja en helt annan kost och gick upp ett antal kilo. När jag kom ned till Afrika igen klappade de med händerna och sade: Vad vacker du är.
Det är den inställning som man har till feta människor.
I dag vet vi att hälsan spelar roll och att kunskaperna har ökat. Jag ska ta upp några saker som jag tycker är viktiga.
Vetskapen hos folk i allmänhet om farorna med kraftig övervikt har ökat, och alltfler av oss inser sambandet mellan fetma å ena sidan och dålig mat och för lite fysisk aktivitet å andra sidan. Vi vet att detta är en helt nödvändig kunskap.
Men de rapporter som har kommit under den senaste tiden visar att samtidigt som kunskapen ökar och fler personer är medlemmar i så kallade
fitness
-center verkar det som att konsumtionen av osund snabbmat, läsk, chips och godis, alkohol och droger ökar. Det är inte lätt att förstå hur utvecklingen av dessa saker kan gå parallellt. Det tror jag är viktigt att man tar med.
En annan del som jag vill lyfta fram är att politiken inte kan ta över det individuella ansvaret. Det framkommer väldigt tydligt i betänkandet när det gäller människors vikt och kostvanor. Men jag tror att man genom ett engagemang från det politiska hållet och med den folkhälsoproposition som snart kommer och som kommer att vara välkommen får försöka hitta verktyg för att komma åt problemen och skapa en bättre situation där negativa trender kan brytas. Politiker har trots allt varit med och fattat beslut om märkning av produkter och medgivit skatteförmåner för fysisk aktivitet som arbetsgivare betalar. Det i sig skapar en medvetenhet. Men politiken kan inte ta över enskilda människors ansvar och beslut, utan politiken ska stödja när det gäller kloka beslut.
Barbro Westerholm tog upp den väldigt viktiga frågan om de äldre och undernäring.
Per Svedberg och jag var i somras i Almedalen och debatterade de här frågorna. Helt lätt är inte detta. Vad är människans ansvar, och vad kan politiken göra?
I de undersökningar som i dag föreligger är familjen en väldigt viktig del när det gäller att kunna lära barn och unga att från början äta rätt. Vi tror att stödet till föräldrar - det gäller i synnerhet i socialt utsatta bostadsområden - är oerhört viktigt. Här kan också familjecentraler utgöra en viktig del.
Herr talman! Det här var väldigt kort lite grann från det anförande som jag hade tänkt hålla. Det är viktigt att vi just framhåller vikten av att länder lär av varandra men att det är de nationella planerna som gäller.
Anf. 213 Elina Linna (V)
Herr talman! Ett enigt socialutskott står bakom uttalandet om vitboken
En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma
. Visst måste åtgärder vidtas för att vi ska kunna komma till rätta med den problematik som fetma och övervikt utgör. Men dessa åtgärder är det först och främst varje medlemslands ansvar att vidta.
Därför säger vi i betänkandet att det är utskottets bestämda uppfattning att frågan även i fortsättningen bör behandlas eller beslutas i former som inte innebär bindande lagstiftning för medlemsländerna och att EU bör inrikta sig på att enbart stödja medlemsländernas arbete på området.
Vårt uttalande är alltså enhälligt. Jag förutsätter därför att regeringen agerar därefter.
Hösten 2002 beslutade vi här i riksdagen om den svenska folkhälsopolitiken, vars övergripande mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett av målområdena inom svensk folkhälsopolitik är goda matvanor och säkra livsmedel.
Jag ser en stor skillnad mellan vårt sätt att resonera om folkhälsofrågorna - i detta fall om kost, övervikt och fetma - och sättet att resonera i EU:s vitbok. Vi talar till exempel om samhälleliga förutsättningar. I vitboken talas det om individens yttersta ansvar för sin och sina barns hälsa.
Visst är det så att individen har ett ansvar för sin hälsa. Men individen måste också ges förutsättningar att ta ett sådant ansvar. Där kommer politiken in. När vi talar om ungas hälsa blir det ännu tydligare vilken betydelse politiska beslut har - beslut som vi politiker fattar och bestämmer över i svenska fullmäktigeförsamlingar och i riksdagen.
Herr talman! Jag hade tänkt understryka vikten av att högre värdera ämnet hem- och konsumentkunskap i skolan. Jag hade också tänkt tala om fri frukost i skolan, om vikten av avgiftsfria luncher. Men jag nöjer mig med att säga att vi, som sagt, ser fram emot folkhälsopropositionen. Jag förutsätter att vi kommer att kunna ha diskussioner och att vi får möjligheter att lyfta fram de olika aspekterna i debatten om folkhälsopropositionen.
Herr talman! Avslutningsvis: Det är bra att EU numera anser att hälsan ska finnas med på alla politikområden. Men politiska beslut för att främja befolkningens hälsa är enligt Vänsterpartiets mening ett nationellt ansvar.
Beslut, Genomförd
Utlåtandet beslutades i kammaren 15 november 2007.Förslagspunkter: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Utlåtande om kommissionens vitbok En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtande 2007/08:SoU3 till handlingarna.
Det här är ett utlåtande
Ett utlåtande är en rapport från utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande EU-lagstiftning.
Ett utlåtande kan också behandla subsidiaritetsprövningen av ett förslag till EU-lagstiftning. Utskottet bedömer om den aktuella lagstiftningen bör ligga på EU-nivå eller om det är lämpligare med regleringar på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande med ett förslag till invändning i form av ett så kallat motiverat yttrande.