Herr talman! Grunden för det här ärendet är att Europaparlamentet har presenterat ett förslag och numera också en resolution vad avser ändringar i EU:s valrättsakt. Det är ett pågående ärende där rådet just nu håller på att diskutera förslaget.
Syftet med förslaget är, som vi hörde, att öka den demokratiska och gränsöverskridande dimensionen i Europaparlamentsvalen, att öka den demokratiska legitimiteten för beslutsprocessen, att stärka unionsmedborgarskapet och att öka Europaparlamentets legitimitet.
För att säkerställa detta syfte har Europaparlamentet föreslagit en rad mycket långtgående åtgärder. Jag tänkte översiktligt skissera hur det ser ut.
För det första föreslår Europaparlamentet en gemensam valperiod och en gemensam dag och tidpunkt då valet till Europaparlamentet ska vara avslutat. I detta förslag ligger också att alla prognoser och annat som bygger på vallokalsundersökningar inte ska få meddelas förrän efter denna tidpunkt, eftersom det kan påverka utgången av valet.
För det andra föreslår man ett regelverk på unionsnivå som ska hindra dubbel röstning. Här föreslås ett mycket omfattande informationsutbyte mellan medlemsstaterna, dels när det gäller de medborgare som har dubbelt medborgarskap, dels när det gäller medborgare som är bosatta i en medlemsstat men som är medborgare i en annan.
För det tredje vill man införa en ny gemensam valkrets, där partiernas listor toppas av respektive partis kandidat till posten som ordförande i kommissionen.
För det fjärde föreslår Europaparlamentet att det ska ske en reglering av innehåll, publicering och utskick av partiernas valmaterial.
För det femte föreslår man att det ska införas regler rörande fastställande av kandidatlistor, röstlängder, listornas utseende i fråga om logotyper och de europeiska partinamnen.
Herr talman! Konstitutionsutskottet har i detta ärende att ta ställning till om bestämmelserna om subsidiaritet är tillämpliga. Vi kan konstatera att så är fallet och att detta förslag är av sådan karaktär att det omfattas av subsidiaritetsprincipen. Vi konstaterar att Europaparlamentet i denna process har brustit i sin information i fråga om när denna subsidiaritetsprövning inletts och när tidsfristen börjat löpa. Detta har inte varit riktigt tydligt.
Subsidiaritetsprövning av EU-förslag
Vi vill också framföra att utkastet till förslag saknar motivering när det gäller varför syfte och mål med regeländringarna måste ske på unionsnivå och inte på medlemsstatsnivå. Vi har i tidigare fall riktat mycket stark kritik när en sådan motivering saknats, eftersom det försämrar de nationella parlamentens möjligheter att påverka beslutsprocessen.
Vår uppfattning är att förslaget på flera områden strider mot subsidiaritetsprincipen. Inte minst gäller det de förslag som avser att reglera de nationella partiernas nomineringsordningar. Vi menar att en reglering på unionsnivå är ett allvarligt ingrepp i partiernas inre liv, och det kan till och med ifrågasättas om man skulle acceptera en sådan långtgående reglering ens på nationell nivå.
Vi anser också att förslagen om en gemensam valkrets och toppkandidater är alltför långtgående i förhållande till de uppsatta målen. Tvärtom menar vi att en sådan reglering kan vara kontraproduktiv. Det är inte så att väljarna rusar till vallokalerna för att lägga sina röster i Europaparlamentsvalen. Risken är att det med ökad reglering blir precis tvärtom, det vill säga att man tappar sin legitimitet och att färre väljer att gå och rösta i Europaparlamentsvalet. Denna typ av reglering skulle lämpa sig bättre på nationell nivå.
Vi anser att flera av förslagen strider mot svensk grundlag. Det gäller till exempel regleringen av valsedlarnas utseende, innehållet i de nationella partiernas valkampanjmaterial och publiceringen av valkampanjmaterialet. Det gäller också förbudet mot publicering av valprognoser.
Det är viktigt att vi i ett demokratiskt samhälle mycket tydligt slår vakt om tryck- och yttrandefriheten och att vi avvisar tankegångarna på att man ska inskränka tryck- och yttrandefriheten genom reglering på unionsnivå som är helt onödig.
Utskottet menar däremot att det finns en liten ljuspunkt i mörkret, och det är förslaget om en gemensam valperiod och en gemensam dag och tidpunkt då valet till Europaparlamentet ska vara avslutat. Där tycker vi att en reglering på unionsnivå är mest lämpligt för att uppnå målet. Däremot får man nog överväga om inte åtgärderna när det gäller reglering på unionsnivå för att till exempel förhindra dubbel röstning är alltför byråkratiska och långtgående.
Herr talman! Jag instämmer med föregående talare om att vi är ytterst kritiska till det förslag som har lagts fram. Det genomsyrar också det motiverade yttrande som vi föreslår att riksdagen ska anta. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i konstitutionsutskottets utlåtande.
(Applåder)
