Kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU

Anf. 154 Johnny Svedin (SD)

Herr talman! När vi i dag debatterar näringsutskottets utlåtande om EU-kommissionens så kallade konkurrenskraftskompass vill jag börja med att tydliggöra att Sveriges och Europas ekonomiska motstånd, produktivitet och innovationsförmåga måste stärkas genom att respektera nationella intressen och vår industriella verklighet, produktivitet och innovationsförmåga. Detta är inte bara nödvändigt för vår tillväxt utan också för vår säkerhet och vår roll i en alltmer osäker värld.

Herr talman! Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom tanken att den gröna omställningen i sig ska vara en motor för konkurrenskraften. Det är att vända på orsak och verkan. Politikens uppgift är att skapa rimliga, teknikneutrala och långsiktiga förutsättningar för företagen att växa, investera och anställa – inte att göra klimatpolitik till ett verktyg för industripolitiska mål. Vi menar också att regelverk och styrmedel måste utformas så att företag kan ställa om utan att straffas med ökade kostnader, minskad lönsamhet eller försämrad konkurrenskraft gentemot aktörer utanför EU.

Att ensidigt göra klimatmålen till grunden för Europas konkurrenskraft är inte bara riskabelt utan även ansvarslöst. Det riskerar att slå hårt mot europeisk industri, öka våra kostnader och undergräva vår självförsörjning samtidigt som konkurrentländer slipper samma bördor. Detta är inte hållbart i längden och troligen en bidragande orsak till att EU och Sverige har tappat i konkurrenskraft och tillväxt.

Herr talman! En verkligt konkurrenskraftig omställning måste vara teknikneutral. Det innebär att det inte är politikers eller kommissionärers sak att avgöra vilken lösning som är bäst – om det är kärnkraft, bioenergi, vätgas eller elektrifiering. Det är företagen, ingenjörerna och forskarna som vet vad som fungerar bäst för deras verksamhet.

Vi motsätter oss därför den formulering i regeringens ståndpunkt som säger ”den gröna omställningen behöver utgöra en motor för EU:s konkurrenskraft”. För oss är det helt centralt att det är just konkurrenskraften och den fria företagsamheten, innovationskraften och investeringarna som driver omställningen – inte tvärtom.

Vi ser med stor oro på hur EU alltmer har tenderat att luta sig mot omfattande statsstöd och bidragspaket i stället för att skapa rättvisa och stabila konkurrensvillkor. Detta snedvrider marknaden, missgynnar länder med sunda statsfinanser – som Sverige – och gynnar stora centralstyrda ekonomier. Det riskerar att leda till kapplöpning mellan medlemsländer, en snedvriden konkurrens och att mindre länder som Sverige kan komma att missgynnas.

Vi är positiva till att pendeln svängt något i Bryssel och att konkurrenskraft och tillväxt tycks ta mer plats på dagordningen. Men låt mig vara tydlig: Vi kan aldrig bygga vår industriella framtid på statsstöd. Vi måste ha en fri och rättvis inre marknad där reglerna är lika för alla.

Vi i Sverigedemokraterna värnar om sunda offentliga finanser. Vi säger nej till kapplöpningar om subventioner och till ökad skuldsättning i EU:s namn. Det ska dock sägas att staten kan gå in exempelvis när marknaden brister i grundforskning och säkerhetskritisk infrastruktur eller för att främja banbrytande innovation. Det får dock aldrig bli huvudverktyget. Då hamnar vi i en ohållbar situation, där tillväxten blir beroende av politiska beslut snarare än företagsekonomisk logik.

Det är märkligt att regeringen säger sig vara skeptisk till statsstöd men ändå stöder en ny ram för subventioner i EU. Det är exakt sådana budskap vi anser riskerar att cementera beroendet av politiska beslut snarare än företagsdriven tillväxt.

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna ser positivt på insatser som stärker den inre marknaden genom regelförenkling och förbättrad implementering. Särskilt viktigt är det att minska regelbördan för små och medelstora företag, som ofta drabbas hårdast av byråkratiskt krångel. Samtidigt måste förenklingar ske med eftertanke och inte leda till att grundläggande principer som rättssäkerhet, transparens och kvalitet urholkas. Vi säger ja till effektivitet, men vi säger nej till sänkta ambitioner.

Förenklingar ska göra det lättare att göra rätt och inte bana väg för slarv eller osund konkurrens. Vi i Sverigedemokraterna vill att regelförenklingar inte bara ska handla om att minska administrationen utan också om att värna om rättssäkerhet och att minska den oproportionerliga bördan för småföretag. Det gäller särskilt för dem som verkar i landsbygd och på industriorter.

Herr talman! Energifrågan är avgörande för Europas framtida konkurrenskraft. Vi är därför stolta över att kärnkraften har en central plats i vår och regeringens politik. Det handlar inte bara om klimatet. Det handlar om att säkra en stabil, prisvärd baskraft för industrin. Detta är särskilt viktigt med tanke på framtida behov.

Jag vill också tydligt markera att försörjningstrygghet inte handlar om att sluta oss inom EU:s gränser och försöka producera allt själva. Tvärtom är det genom stabila och självständiga handelsrelationer som vi bygger verklig motståndskraft. Det är inte genom nya lager av protektionism eller centralstyrning från Bryssel.

Avslutningsvis vill jag säga att vi inte stöder ett EU som använder konkurrenskraft som en ursäkt för mer överstatlighet, fler gemensamma regler eller större budgetar. Politiken måste respektera subsidiaritetsprincipen och lämna utrymme för medlemsländerna att fatta sina egna beslut. Det är så vi stärker Europas konkurrenskraft, frihet och ansvar samt respekt för varje medlemslands unika förutsättningar.

Med detta sagt har jag nu framhävt Sverigedemokraternas särskilda ståndpunkt i yttrandet.

Anf. 155 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag tackar Johnny Svedin för anförandet.

Vi ska diskutera EU:s konkurrenskraftskompass, som utgår från den rapport som Mario Draghi tog fram och där utmaningarna för EU och EU:s konkurrenskraft analyseras. I rapporten slås fast att det är inom forskning och innovation som EU ligger efter, framför allt jämfört med USA och Kina. Vi ser hur man både i USA och i Kina accelererar in i de nya teknikerna och den gröna omställningen. Sedan får vi ju se hur det går med den gröna omställningen i USA med Donald Trump vid makten.

Man har gjort det här inte bara på grund av att man är politiskt övertygad om att framtiden ligger där, herr talman, utan man har gjort det också för att näringslivet har identifierat att de framtida branscherna ligger just i den gröna industrin och i den gröna omställningen. Det här är ingenting som politiker har suttit på sin kammare och kokat ihop, utan industribolag som är väl etablerade – vissa av dem har funnits i över hundra år – har sagt att det är här framtiden finns och att det är det vi måste investera i.

Nu hör vi Johnny Svedin säga att den gröna omställningen inte ska utgöra motorn i Sveriges konkurrenskraft, herr talman. Därför är min fråga till Sverigedemokraterna och Johnny Svedin: Om det inte är den gröna omställningen – som Svenskt Näringsliv, Företagarna och alla stora branschorganisationer identifierar som framtiden för svensk industri och svenskt välstånd – som Sverige ska satsa på, vad ska vi satsa på i stället?

Om vi inte ska genomföra den gröna omställningen måste Sverigedemokraterna svara på frågan: Vad ska Sverige och Europa leva på om inte en grön industri med fossilfri el som garanterar jobb för alla?

Anf. 156 Johnny Svedin (SD)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Som jag sa i mitt anförande förnekar vi inte behovet av klimatanpassningar. Det gör vi inte. Men vi vägrar att acceptera att det ska ske på bekostnad av jobben, företagens lönsamhet och den tekniska friheten. Det är skillnad mellan att ställa om och slå ut, och jag upplever det som att man har slagit ut en hel del industrier också.

Vi kan ta de satsningar som har gjorts uppe i den norra delen av landet som exempel; de har inte fallit ut som de skulle, vilket är väldigt tråkigt. Det har gått mycket pengar till det. Vi har tappat konkurrenskraft i Europa. Varför har vi gjort det? Har vi fokuserat för mycket på att implementera en massa administrativa bördor och miljöanpassningar i stället för att se världen för vad den verkligen är?

Jag säger inte att det är fel – jag säger bara att var sak har sin tid.

Anf. 157 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Nu är det ju inte jag som säger att framtiden ligger i de gröna industrierna, utan det är stora och väletablerade svenska företag som säger det. Det handlar om stora och väletablerade svenska företag som vill att Sverige ska gå före alla andra. Vi är nämligen en liten nation som är beroende av att vara bättre än andra. Vår konkurrenskraft bygger på att vi har produkter av hög kvalitet som kan konkurrera på en global marknad.

I Sverige har vi alltid välkomnat ny teknik. I Sverige har vi alltid varit framstående när det kommer till innovation. Sverige har varit världens mest innovativa land, men nu halkar vi efter. Då är det svårt att förstå varför Sverigedemokraterna inte vill satsa på det som hela världen satsar på, herr talman.

Vi kan ta exempelvis bilindustrin, där vi ser att vi blir omsprungna av Kina. Det beror absolut på osunda statsstöd i Kina, men det beror också på att de ligger väldigt långt framför oss när det gäller den tekniska utvecklingen av elbilar. Det vill Johnny Svedin inte att Europa ska satsa på. Vi pratar om 13 miljoner arbeten – säkert fler – som är beroende av den europeiska bilindustrin, herr talman. Ska vi alltså inte satsa på det i Europa?

Jag tycker att Sverigedemokraterna är svaret skyldiga: Vad ska Europa satsa på i stället? Det svaret har vi faktiskt inte fått från Sverigedemokraterna. Är det så att Sverigedemokraterna tror att den europeiska konkurrenskraften om 20 år kommer att komma från det fossila bränslet och gammal teknik? Eller kommer vi att stärka vår konkurrenskraft genom investeringar i ny teknik och genom att satsa på forskning och innovation? Jag tror på det senare. Vad tror Sverigedemokraterna på?

(Applåder)

Anf. 158 Johnny Svedin (SD)

Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten för frågan.

Jag tror att jag svarade lite grann på frågan tidigare. Som jag sa förnekar vi inte behovet av klimatanpassning, men vi vägrar att acceptera att det ska ske på bekostnad av jobben, företagen och lönsamheten. Europa har ju de facto tappat 10–15 procent av världsmarknaden på grund av en för hårt reglerad miljöpolitik. Vad är det du inte ser, ledamoten? Eller vad är det Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte ser? Jag förstår liksom inte hur ni tänker.

Om vi nu ska göra någonting ordentligt ska vi väl vara på de marknader där det behöver göras. Som du själv säger, ledamoten, ligger vi bra till. Vi har en bra innovationstakt. Vi ska låta företagarna arbeta med detta i lugn och ro. Det behöver de, för de är så pass duktiga i Sverige.

Anf. 159 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för inlägget, men jag måste invända på en punkt.

Att hävda att klimatreglerna är ett hot mot Europas konkurrenskraft är att blunda för vart världen är på väg. Det är inte trots utan tack vare klimatpolitiken som många svenska företag nu tar täten globalt. Vi har företag som vågar utveckla fossilfritt stål. Vi har företag som vågar utveckla grön cement. De säljer nu inte bara varor utan också kunskapen om hur omställningen ska gå till. Om vi i det läget började backa från klimatambitionerna, vad skulle det säga till de företag som har gjort jobbet? Ska de som har satsat och nu leder straffas för att andra inte hann med?

Min fråga till ledamoten blir: Tror ledamoten att Europas konkurrenskraft i framtiden kommer att byggas av dem som vägrar att ställa om eller av dem som vågar ställa om?

Anf. 160 Johnny Svedin (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Man kan göra den här omställningen på flera olika sätt. Det jag försöker säga är att vi inte gillar den överstatliga förmynderihanteringen av saker och ting, utan vi tänker att marknaden löser det här själv. Det vi kan göra som riksdagsledamöter eller inom EU är att se till att bana väg för detta. Det är vad jag har sagt – ingenting annat.

Anf. 161 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Att vi som politiker ska bana väg håller jag helt med om, men marknaden kommer inte att lösa det här själv. Det som krävs är att vi som politiker och beslutsfattare ser till att det finns tydliga spelregler för företagen att följa.

Det är därför det är så viktigt att vi har gemensamma regler i Europa så att marknaden blir större. Det är ju hela poängen med den inre marknaden. Om alla de produkter som vi pratar om, som de svenska företagarna är så bra på och som ska ut på en global marknad, bara hade sin hemmamarknad – med dess miljöregler och klimatregler – att gå på skulle det bli katastrofalt dåligt. Därför behöver man EU.

Tydligheten och långsiktigheten är ju själva kärnan i det som har gjort att företag har vågat satsa. Parisavtalet gjorde att världens företag vågade kliva fram, och det var många företag som tillsammans tog fram egna modeller för hur de skulle kunna följa upp investeringar som var hållbara eller olika typer av mätvärden. Sedan valde EU att sätta mål för klimatet, och därefter gjorde Sverige det.

Om vi nu håller oss till EU-debatten – jag skulle kunna prata om andra delar av klimatdebatten, men vi håller oss till EU-delen – är det viktigaste att EU håller fast vid de mål som har satts upp för att säkerställa att företagen har en tydlig riktning för vart man är på väg. Det är det som kan ge konkurrenskraft i framtiden.

Anf. 162 Johnny Svedin (SD)

Herr talman! Var det inte det som också stjälpte Europa, alltså just de hårt styrda klimatmålen? Är det inte det som har gjort att vi har halkat efter i utvecklingen? Är det inte det som har gjort att vi har stirrat oss blinda på att rapportera in vad vi gör i stället för att göra någonting?

Som ledamoten själv sa har andra länder statliga subventioner. Konkurrensvillkoren blir helt felaktiga. Där ligger vi tyvärr lite efter.

Vi är emot det. Vi vill ha fri handel och öppna marknader. Där tror jag inte att det egentligen råder någon åsiktsskillnad. Men klimatmålen får inte bli totalt övergripande; det är det vi ifrågasätter. Vi är rädda för att det återigen kommer att bromsa Europa.

Vi behöver komma in på andra marknader. Vi behöver öppna upp. Vi kan visa vägen för vad en grön omställning är när vi väl är där, men vi är inte där nu.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Anf. 163 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! EU:s konkurrenskraft är hotad när stora nationer som Kina och USA investerar i framtida tekniker och blir alltmer världsledande i tekniker som tidigare varit europeisk expertis. Draghirapporten togs fram för att analysera hur EU:s konkurrenskraft kan stärkas. För att kunna göra det behöver man se till att utmaningarna definieras.

Rapporten lyfte fram att EU:s produktivitet har stagnerat sedan år 2000, särskilt i jämförelse med USA. Vi har också ett innovationsunderskott – bara 4 av de 50 största techbolagen är europeiska.

Det har prognostiserats att EU kommer att tappa 2 miljoner arbetstagare per år fram till 2040. Denna demografiska nedgång är en utmaning, liksom en fragmenterad inre marknad som inte fungerar och behöver utvecklas för att underlätta för kapitalmarknader och digitala tjänster.

Det här är några av de utmaningar som Draghirapporten identifierade. Det finns stora orosmoln när det gäller EU och dess förmåga att främja innovation och skapa fler jobb i unionen.

Utöver det som Draghirapporten lyft fram som väsentliga problemområden för EU har vi hamnat mitt i ett handelskrig som är skapat av högerpopulister i USA. Den kaotiska värld som växer fram visar att vi gemensamt i Europa behöver stärka våra positioner och gå fram med en offensiv politik för jobb och tillväxt. Vi ska vara den starkaste ekonomin i världen, och då krävs det reella förändringar.

Därför har vi socialdemokrater föreslagit att EU ska verka för att förbättra förutsättningarna för den gröna omställningen genom att satsa på forskning och senare kommersialisering av forskningsresultat. Detta inkluderar att program som Horizon Europe stärks med ökat fokus på klimat, jämställdhet och europeisk konkurrenskraft. EU behöver även ta fram en tydlig industriplan för hur industrin ska kunna ställa om och införa delmål för att tydligt visa på en färdplan för hur vi ska få bort koldioxidutsläppen från industrin, vilket jag är helt övertygad om att industrin vill.

Vi socialdemokrater har därför stöttat stora delar av konkurrenskraftskompassen och målen om att stärka EU:s konkurrenskraft, skapa en gemensam vision för att skapa europeiska jobb och se till att EU blir världens största ekonomi med ökat välstånd för medborgarna. Målet är fossilfrihet och välfärd.

Det är alldeles uppenbart att regelverken i EU behöver förenklas, och detta är något som konkurrenskraftskompassen tar sikte mot. Det får dock inte innebära att våra höga miljö- och klimatambitioner urholkas. Vi måste också fortsätta att stå upp för arbetstagares rättigheter och mänskliga rättigheter.

Herr talman! Tidigare talade man om ”the Brussels effect” som något positivt. När EU ställde höga krav anpassade sig framför allt de stora företagen till detta och ändrade sina interna system i hela världen för att följa EU- standarden. Det ledde till att företag som H & M tecknade något som kan liknas vid ett globalt kollektivavtal. Volvo Cars beslutade att bli ett elbilsföretag senast 2030. Europeiska företag gick i bräschen för klimatomställningen. Detta har stärkt europeisk konkurrenskraft och bidragit till en värld där vi går från fossila bränslen till fossilfria och från utnyttjande av arbetskraft i tredjeländer till att stärka arbetstagares rättigheter i EU och globalt. Det är av största vikt att EU fortsatt driver på detta och fortsätter att sätta en god prägel på världsmarknaden.

Konkurrenskraftskompassen visar också på behovet av ett regelverk som är strömlinjeformat, där företag vet vad som gäller och där ryckighet i våra system inte får bli vanligt förekommande. Tyvärr ser vi hur kommissionen och parlamentet går i en riktning som inte stärker den inre marknaden eller förutsägbarheten för företagen i vår union.

EU:s konkurrenskraft kräver en accelererad grön omställning. Därför vill vi särskilt framhålla att arbetet med regelförenklingar bör syfta till strömlinjeformning och regelförbättringar – inte till att sänka ambitionsnivån i industrins gröna omställning, som är avgörande för både svenska och europeiska företags konkurrenskraft.

Herr talman! Jag är bekymrad över vad denna ryckighet i EU:s regelverk innebär för våra svenska företag. I Sverige har vi en stolt tradition av att ligga i framkant och anamma nya tekniker i stället för att hålla kvar vid det gamla. Nu ser vi hur svenska företag som gjort omställningen och är på god väg att nå EU:s högt ställda krav och klimatmål riskerar att missgynnas i spåren av de stora förändringar som sker i EU. Den svenska regeringen har inte i tillräcklig utsträckning värnat svenska intressen utan snarare åkt med när regelverk förändrats på ett sätt som kan drabba svenska företag negativt. Inte heller har en ordentlig konsekvensanalys gjorts med anledning av de olika paket som kommissionen har presenterat.

Vidare har vi sett hur regeringens klimatpolitik utmärkt sig i negativ bemärkelse i Europeiska unionen när Sveriges utsläpp ökat år efter år. Svensk konkurrenskraft hämmas när bilden av Sverige som en framstående nation i omställningen inte längre stämmer. Det påverkar investeringar i vårt land – de har minskat radikalt med den här regeringen vid makten, herr talman. Inte heller tycks regeringen vara särskild bekymrad över den ryckighet som hämmar innovation och företagande och som beror på regeringens politik, med nedskärningar på innovationsområdet, och bristande analysförmåga när det gäller vad konkurrenskraftskompassen kan komma att innebära för svenska företag.

Jag vill även framhålla att vi socialdemokrater konsekvent har bett regeringen att värna svenska värden som en ambitiös klimatpolitik och respekt för arbetstagares rättigheter. Jag måste dock tyvärr säga att det har varit utan framgång. Vi har även krävt att regeringen och EU särskilt presenterar en plan för hur man ska nå en union där klassklyftorna minskar. Det här lyftes också fram av Mario Draghi i den kända Draghirapporten.

Vi vet att stora ekonomiska klyftor hämmar ekonomisk tillväxt. Jämlika samhällen är konkurrenskraftiga samhällen, men som vanligt har högern inga svar på hur vi ska råda bot på det här fenomenet.

Det är uppenbart att den europeiska högern, den svenska borgerligheten och de högerextrema i Europa helt saknar svar på frågan hur vi ska stärka EU:s konkurrenskraft. Sviktande förutsägbarhet riskerar att skrämma bort investeringar och skapa en union där företag inte växer och frodas utan kämpar för att överleva.

I spåren av högerpopulisters framfart ser vi hur fri handel hotas, hur den gröna omställningen misstänkliggörs och hur tillväxten avtar. Det senaste exemplet är Sverigedemokraternas inlägg i den här debatten. Partiets representant sa uttryckligen att den gröna omställningen inte är motorn i europeisk konkurrenskraft. Man häpnar, herr talman. Det är dåligt för EU, men framför allt är det dåligt för Sverige och svenska jobb. Det är synd att regeringen har gjort sig beroende av dessa krafter här hemma.

Socialdemokraterna kommer dock att fortsätta kämpa för en hållbar och rättvis handel och för att vi ska nå våra klimatmål. Det är vi skyldiga både dagens generation och framtida generationer.

Jag vill yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 1 i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 164 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Ärendet som i dag ligger på bordet rör kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU. Det är välkommet med en övergripande strategi för att stärka EU:s motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Dessa initiativ för regelförenkling är inte bara viktiga utan nödvändiga.

Det är uttalat att den grundläggande principen för EU:s ekonomiska säkerhet är att alla åtgärder ska utgå från proportionalitet och precision, och det är viktigt.

Vi har ett nytt ekonomiskt och geopolitiskt landskap att förhålla oss till och navigera i. Varje vecka, ibland varje dag, uppdateras besked om tullar och ekonomi. Landskapet är därför osäkert och kräver att Europas företag får bättre villkor för att kunna växa, konkurrera och skapa jobb.

Det finns nu ett fönster att ta ett rejält häv för att arbeta bort byråkrati och hinder. Det är ett arbete som alltid behöver göras och som borde ha gjorts tidigare, men nu kan det bli av. Det finns en öppenhet för omtag.

För oss moderater är det glasklart: Europas konkurrenskraft stärks genom marknadsdrivna lösningar, frihandel och ett företagsklimat där små, medelstora och stora företag orkar och vill investera i framtiden.

I en tid då Europas konkurrenskraft står på spel kan vi inte fortsätta på samma spår utan behöver se över såväl regler som dokument så att de blir förutsägbara, enklare och mindre betungande. I ambitionen att få till vällovliga EU-dokument har det goda blivit det bästas fiende. Europa bromsar sig självt genom att låsa in framtiden i gårdagens lösningar, och därmed missas möjligheter för tillväxt framåt. Det är nödvändigt att EU:s regelverk speglar den värld vi lever i och den omställning som ständigt sker, inte den värld vi lämnat bakom oss. Därför har kommissionen lagt fram konkreta förslag med förenklingspaket.

För att stärka Europas konkurrenskraft krävs att vi minskar den administrativa och ekonomiska bördan för våra företag. I dag fastnar alltför många, särskilt små och medelstora företag, i en snårskog av rapporteringskrav och blankettbyråkrati snarare än att få fokusera på sin kärnverksamhet. Det är därför förenklingsarbetet måste vara målinriktat, ändamålsenligt och proportionerligt. Det är det som bygger ett starkt Europa.

Viktigt och mycket positivt är att kommissionen betonar behovet av teknisk neutralitet i klimatomställningen. Det är så vi resonerar. Politiken ska inte välja teknik utan sätta tydliga mål för vad som ska åstadkommas och sedan låta företag, entreprenörer och marknad hitta de bästa lösningarna.

Herr talman! EU:s handelspolitik är strategiskt viktig. Vi behöver fler frihandelsavtal, säkra tillgången till kritiska råmaterial och bygga robusta värdekedjor. Men det måste ske utan att vi går i protektionismens fälla. Öppenhet mot världen är en styrka, inte en svaghet. Handeln är en hörnsten i Europas styrka, än mer för Sverige som det exportberoende land vi är. En öppen och regelbaserad handel är helt avgörande för vår ekonomiska tillväxt, teknikutveckling och försörjningstrygghet.

Därför är det viktigt att vi slutför och uppdaterar frihandelsavtal. Men det måste ske i nutid. Vi har inte råd att förhandla i 10–20 år medan våra företag tappar marknadsandelar. Vi behöver handelsrelationer här och nu, inte i en avlägsen framtid.

Om EU ska vara en global ekonomisk motor krävs att våra företag har rätt villkor. Det handlar om kapitalförsörjning, innovationskraft och ett starkt skydd för immateriella rättigheter. Men det handlar också om att säga nej till överdrivet statligt stöd som snedvrider konkurrens och låser fast oss i gamla strukturer.

Det som också låser fast oss i gamla strukturer är när skrivningar i EU-dokument går i gamla spår avseende kända tekniker, material och lösningar. Då sker ingen utveckling och innovation, vilket är till nackdel för oss alla. Innovativa företag som arbetar med nya, framtidsinriktade lösningar får inte hindras av skrivningar i EU-dokument som borde vara öppna för innovation, inte minst när vi talar om grön omställning och hållbarhet.

Låt mig ge ett exempel. Jag har besökt ett företag som tar fram komposterbara produkter av biodolomer, som är ett patenterat svenskt material. Det kan ersätta fossil plast och därigenom minska koldioxidutsläppen på detta område med 80 procent. För mig är dessa produkter spot-on när det gäller grön omställning och ger hållbarhet tack vare ett innovativt företag som åstadkommer mervärden och viktiga lösningar för oss alla.

Vad är det då som skaver? Jo, här blir det tydligt hur skrivningar i engångsplastdirektivet förhindrar företaget att sälja sina produkter på marknaden i Europa. Det är en förlorad möjlighet för vårt land och den inre marknaden. Detta är ett exempel på något som är svenskt och innovativt och kan göra stor nytta.

Låsningen beror på att det i engångsplastdirektivet endast tillåts tillverkning i så kallade naturliga polymerer när det gäller engångsprodukter som sugrör, bestick, glas, muggar, tallrikar, lock för drycker med mera. Naturliga polymerer är stora organiska molekyler som finns i naturen, såsom cellulosa, lignin och viskos.

Om man i engångsplastdirektivet i stället hade fokuserat på funktion hade det kunnat öppna upp för nya material. Då skulle komposterbara material tillåtas i dessa engångsprodukter, och man skulle få fram nya lösningar som gynnar såväl konsumenter som företag, jobb och miljö.

Det här svenska företaget har kunder utanför Europa som inte har skrivit in hämmande text och som vill nyttja dessa produkter. Det gör att de får hållbara lösningar på plats medan vi i vår del av världen halkar efter och går miste om smarta lösningar. När det handlar om grön omställning måste vi därför se till att skrivningarna blir rätt och träffsäkra så att det skapas nya möjligheter och önskvärda lösningar. Det är nödvändigt för tillväxt och välfärd. Politiken får inte utforma skrivningar så att företagen slår igen portarna och lämnar Europa i stället för att producera och utveckla här för avsättning såväl lokalt och regionalt som inom Europa och globalt.

Engångsartiklar har dessutom en viktig funktion inom exempelvis sjukvården. Här dricker patienter med sugrör, och sugrören i dagens material håller inte samma kvalitet som de plastsugrör vi har tagit bort. Men med produkter i det nya, fantastiska materialet blir nyttan större.

Angående rapporteringskrav och de åtgärder vi ska använda för att nå målen är det ett feltänk att mer papper och mer rapportering skulle vara svaret på hur vi minskar utsläppen. Klimatarbetet måste ske i balans, där marknadsdrivna lösningar och ett företagsvänligt klimat utgör grunden. Vi får inte skjuta oss själva i foten.

Låt mig vara tydlig. För oss moderater är företag inte ett problem som ska lösas. De är lösningen. Utgångsläget är att företag skapar jobb som genererar skatteintäkter och bär upp vår välfärd. Därför måste politiken fokusera på att skapa goda förutsättningar för entreprenörskap.

Herr talman! Avslutningsvis: Vi står inför stora utmaningar men också stora möjligheter. Europa kan bli en plats där företag växer, innovation frodas och regelverk öppnar dörrar i stället för att stänga dem. Fönstret är vidöppet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Anf. 165 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag tackar Ann-Charlotte Hammar Johnsson för anförandet.

EU:s konkurrenskraftskompass är ett bra första steg för att vi ska kunna konkurrera i en världsekonomi som blir alltmer utmanande för både europeiska och svenska företag. Vi ser en omvärld som präglas av osäkerhet och kortsiktighet i spåren av högerpopulisters protektionistiska handelspolitik i USA.

Givetvis ska EU och Sverige stå upp för en hållbar, fri och rättvis handel, för det skapar jobb. Jag skulle säga att detta är särskilt viktigt för Sverige, som är en exportberoende nation.

När många förändringar nu föreslås på EU-nivå kopplade till våra klimatambitioner och åtagandet att stärka arbetstagares rättigheter i hela världen ser vi att många svenska företag vittnar om att de drabbas negativt.

Svenska företag har gått i bräschen. De har sett klimatomställningen som ett sätt att stärka sin konkurrenskraft och skapa jobb i Sverige. Det är väldigt oklart, och jag har fortfarande inte fått svar på vilken industri som skulle vara alternativet till grön omställning. Men jag vet att regeringen är en anhängare av den gröna omställningen.

Många svenska företag har vittnat om ryckigheten i EU. De är oroliga för vad konkurrenskraftskompassen ska innebära när det kommer till våra klimatambitioner, som de har investerat miljarder i. Jag skulle vilja veta varför regeringen och Moderaterna inte har presenterat en konsekvensanalys av vad de olika förändringarna kan komma att innebära för svenska företag.

Jag undrar om företagen i Sverige kan lita på att regeringen står fast vid EU:s klimatmål, som gagnar den gröna omställningen i Sverige, särskilt i ljuset av vad regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna nyligen har sagt, nämligen att den gröna omställningen i Sverige inte ska vara motorn i europeisk konkurrenskraft.

Anf. 166 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Tack, Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågan!

Tillväxt är det vi vill skapa genom ökande konkurrenskraft. Jag tog upp ett exempel, ett litet sådant, men man kan se det i ett större perspektiv. Min fundering är att det redan finns företag som gör innovationer, men de kommer inte fram. De kan sälja globalt, vilket är fantastiskt, för det skapar mycket nytta.

En sak som dessa företag tillverkar är fiskenät, som vi vet ibland ramlar ned på bottnen i dag. Där finns en stor diskussion om hur vi hanterar våra hav och vad som blir av arbetet. De här näten kan bli nedbrytbara. Den påverkan det kan få är på riktigt för mig. Det är riktiga lösningar för en grön omställning.

När det kommer till den gröna motorn vet jag inte. Jag kan inte svara för ett annat parti, men om vi hade diskuterat vid sidan av hur man hittar lösningar som kommer, det vill säga utgår från funktionen för det som vi ska åstadkomma, tänker jag att vi kanske pratar samma språk.

Att få till bra lösningar handlar om att minska byråkratin. Byråkratin är ett stort aber, och jag kan inte se att våra svenska företag skulle ha något emot det, tvärtom.

Det var svar på frågorna.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Anf. 167 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Min huvudfråga handlade om varför regeringen och Moderaterna inte har genomfört en konsekvensanalys av vad de olika paketen skulle innebära för svenska företag. De är ute i debatten nu och signalerar att de är oroliga för vad ryckigheten i EU kan komma att innebära. Där har den svenska regeringens ståndpunkt inte varit tydlig över huvud taget.

Vi har krävt, gång på gång, att man ska genomföra en konsekvensanalys. Vi har krävt att regeringen ska ta svenska företags åsikter i beaktande och se hur det här påverkar dem, som har gjort omställningen och som är på väg till den framtid vi alla vill se, nämligen en framtid med noll koldioxidutsläpp. Vi vet att ju längre tiden går, desto allvarligare blir klimatkrisen.

Herr talman! Vad gjorde svenska företag när alla tänkte att klimatkrisen är ett oöverstigligt berg? Jo, de bestämde sig för att investera sig ur krisen genom att skapa jobb i Sverige. Och de var på god väg, men nu har den gröna omställningen totalt stannat av i Sverige och i Europa, i spåren av högerpopulism.

Man kan tycka vad man vill om oss socialdemokrater och vår näringspolitik, men faktum är att svenska företag växte när vi hade makten och mer inflytande i kommissionen och Europaparlamentet och framför allt när vi hade makten här hemma i Sverige. Europeiska företag hade en stark tillväxt. Nu har vi det motsatta.

Herr talman! Vi ser att svenska företag gång på gång vädjar om att den svenska regeringen ska ta hänsyn till deras intressen i EU. Jag skulle vilja veta varför en konsekvensanalys inte har gjorts, om en sådan kan presenteras och om svenska företag kan förvänta sig det av den svenska regeringen.

Anf. 168 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Tack igen, Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågan!

Ibland undrar jag om vi befinner oss i olika världar. Det är väldigt lätt för oss att plocka olika svar från det vi hör och ser. Alla företag resonerar inte som dem som ledamoten har haft kontakt med, och även om de gör det tas dessa intressen till vara.

Jag tycker att det är märkligt att jämföra att sitta i regering i en högkonjunktur och att befinna sig i ett annat läge. USA har som sagt fått en ny administration, och det är handelshinder med tullar som svänger hit och dit från dag till dag och från vecka till vecka. Vi vet inte riktigt vart världen är på väg. Det är helt olika förutsättningar att arbeta under.

De som är duktiga på det de gör ligger självfallet i framkant. Sedan ser man över hur mycket regler företagare har att arbeta med. De tynger de små och medelstora företagen mer än de stora, som har större muskler.

Med detta sagt hör man ofta Socialdemokraterna prata om näringsliv och företag, men det är sällan man hör något om de små och medelstora företagen i debatten. Alla ska med, och det ska fungera. Vi ska ha både företag som går före och innovationer, men vi måste också tillåta de små.

Som jag nämnde i mitt anförande tidigare finns det massor av exempel där små företag skulle kunna göra nytta om vi skruvade på det som behöver hända i Bryssel. Där pratar vi med våra partikollegor om att få till skrivningar i dokument som behöver förnyas och förbättras. Jag hoppas att andra partier gör samma sak.

Birger Lahti (V)

Anf. 169 Birger Lahti (V)

Herr talman! När det gäller konkurrenskraftskompassen kan man så här långt bara konstatera att kompassen inte pekar åt samma håll för alla partier. Som redovisats innehåller kommissionens konkurrenskraftskompass en långsiktig strategi för att stärka EU:s ekonomiska motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga.

Syftet är att anpassa unionens politik till ett nytt geopolitiskt och ekonomiskt läge och att säkerställa förutsättningarna för en hållbar tillväxt. Den konkurrenskraftiga omställningen framhålls som en nyckel för att uppnå unionens gröna och digitala mål, samtidigt som investeringar i strategiska teknologier och kompetensförsörjning prioriteras.

Jag vill inledningsvis framhålla att konkurrenskraft inte får ses som ett mål i sig. En långsiktigt hållbar och rättvis ekonomi kräver att miljöhänsyn, sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter samt jämlika förutsättningar vägs in i varje del av den ekonomiska politiken. Därför menar jag att kommissionens idéer om en samlad konkurrenskraftskompass är alltför ensidigt fokuserade på avreglering och företagens villkor och att de brister i att erkänna behovet av en rättvis omställning som omfattar hela samhället.

En hållbar ekonomi förutsätter att den gröna omställningen sker med respekt för både miljö och människors rättigheter. Jag ser med oro på att flera av kommissionens initiativ riskerar att undergräva centrala miljökrav, särskilt genom det föreslagna arbetet med regelförenklingar inom energi, tillståndsprocesser och hållbarhetsrapportering.

En urvattning av dessa regelverk riskerar att försvaga omställningstakten och öka trycket på redan sårbara miljöer. Konkurrenskraft bör inte skapas genom sänkta standarder eller minskade sociala åtaganden utan genom investeringar i ett starkt samhälle med jämlika villkor, trygga anställningar och en hög utbildningsnivå. Jag efterlyser därför större fokus på offentliga investeringar i energiomställning, kollektivtrafik, grön teknik och regional utveckling.

En rättvis omställning kräver också att arbetstagarnas rättigheter garanteras och att facklig organisering främjas, något som ges alltför lite utrymme i kommissionens strategi.

Vidare anser jag och Vänsterpartiet att statliga stöd bör användas för att möjliggöra viktiga samhällsinvesteringar i fossilfri industri, förnybar energi och ny teknik, särskilt inom sektorer där marknaden inte på egen hand levererar den nödvändiga omställningen.

Jag ser positivt på att kommissionen öppnar för en handlingsplan för ren industri, men den behöver tydligt rikta in sig på att minska utsläppen, skapa sysselsättning och stärka klimaträttvisa.

När det gäller handelspolitikens strategiska betydelse menar jag att den i högre grad behöver utformas för att stärka global rättvisa, miljöhänsyn och demokratiska rättigheter.

EU:s handelsrelationer bör omfatta bindande krav på mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor och klimatskydd. Det är också av betydande vikt att handeln med utvecklingsländer utformas för att främja lokalt värdeskapande snarare än för att ensidigt gynna europeiska intressen. Unionens handelspolitik får inte utgöra ett hinder för dessa länders rätt att stifta egna regler och lagar till skydd för miljö, djur och människor.

Samtidigt ser jag ett behov av att EU minskar sina strategiska beroenden genom att bygga upp mer robusta, regionala och cirkulära försörjningskedjor.

Investeringar i återvinning, energieffektivitet och förnybar energi är avgörande för att skapa verkligt hållbar motståndskraft.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag framhålla vikten av att små företag och små producenter inte lämnas utanför den industriella utvecklingen. EU:s konkurrenspolitik behöver anpassas så att mindre aktörer kan delta på lika villkor och global handel inte tillåts ske på bekostnad av social och ekologisk hållbarhet.

Vi ska komma ihåg en sak när vi pratar om det här med statliga stöd och vilken roll staten ska ha. Vi kan tänka oss tillbaka 120 år till när Malmbanan byggdes. Det var modiga politiker som tog nästan en hel statsbudget i anspråk för att göra det. Det fanns ingen Excelkalkyl som visade vilken dag den skulle komma att vara betald, men man såg att det var någonting som var nödvändigt i framtiden.

Herr talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till vår reservation 2, som innebär att vi lägger utlåtandet till handlingarna med vår motivering.

Anf. 170 Lili André (KD)

Herr talman! Vi kristdemokrater välkomnar EU-kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för unionen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga reservationer.

Vi befinner oss i ett avgörande läge just nu. Världsläget förändras snabbt – vi ser ökad geopolitisk osäkerhet och står inför stora klimatutmaningar, och den teknologiska kapplöpningen accelererar. USA blir alltmer protektionistiskt. Kina har sedan länge en modell där staten styr innovationen.

I det läget står Europa inför en dubbel utmaning: Vi måste försvara öppenhet och våra demokratiska värderingar och samtidigt bli mer självständiga och konkurrenskraftiga.

EU behöver därför stärka konkurrenskraften för att säkerställa en positiv utveckling för tillväxt, handel och jobb i unionen samt för att klara klimatomställningen. I en tid när Europas tillväxt måste accelerera, när det krävs mer investeringar och när vår globala position som innovationsledare behöver stärkas krävs handlingskraft, tydliga prioriteringar och fokus på rätt saker.

Konkurrenskraft är inte ett mål i sig, herr talman, men det är ett medel – ett medel för att skapa tillväxt, arbetstillfällen, välstånd och frihet och ett medel för att klara den gröna och digitala omställningen. Utan stark ekonomi och innovativa företag inga klimatmål, utan stabil tillväxt ingen trygg välfärd och utan produktiva företag ingen hållbar säkerhet.

Herr talman! Regeringen understryker att goda ramvillkor och stärkt produktivitet är nycklar till konkurrenskraft. Det synsättet delar vi kristdemokrater. Därför driver vi på för en fördjupad inre marknad där handelshinder rivs, regler förenklas och företagens regelbörda minskas.

Vi behöver också gå från ord till handling i den digitala omställningen. EU måste bli bättre på att omsätta forskning i innovation och innovation i nya produkter och företag.

Här är Al och superdatorer viktiga pusselbitar, och det är glädjande att Sverige nu får vara värd för en av Europas sju Al-fabriker genom Euro HPC-samarbetet. Det stärker vår roll som innovationsnation.

Innovation, forskning och entreprenörskap är fundament för framtidens konkurrenskraft, herr talman. Därför behöver vi ge bättre förutsättningar för startup- och scaleup-företag att växa i Europa. Därför svarar Sverige och EU på förstärkning av patent och immateriella tillgångar. Vi behöver ett skarpare fokus på att kommersialisera forskning – särskilt inom strategisk teknik, där EU ligger efter.

Den gröna omställningen ska vara en motor för tillväxt, inte en broms, och omställningen måste bygga på teknikneutralitet. Därför är det avgörande att EU ger förnybart och kärnkraft samma spelregler. Vi kristdemokrater står upp för en energipolitik som förenar klimatansvar med stabil elförsörjning, konkurrenskraftiga priser och energisäkerhet.

EU:s beroende av fossila bränslen – och av kritiska råvaror från auktoritära regimer – är ohållbart. Men vi får inte ersätta ett beroende med ett annat. Strategiska satsningar på inhemsk produktion och råvaruförsörjning måste ske med respekt för andra sektorer, inte minst livsmedelsproduktion, och tillgången till rent vatten.

Herr talman! Vi ser samtidigt att stora investeringar krävs i både grön och digital omställning. Här är vi tydliga: Det är i huvudsak privat kapital som ska bära dessa investeringar. EU:s roll är att skapa rätt förutsättningar, inte att bygga ut en bidragskultur eller skapa nya gemensamma skulder. Här krävs balans, och här krävs marknadsorienterade lösningar – inte statlig överstyrning.

Vi är därför positiva till att kommissionen lyfter vikten av att fördjupa EU:s kapitalmarknadsunion. Ett starkt kapitalflöde inom unionen gynnar företag, minskar beroendet av statsstöd och ökar EU:s motståndskraft.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag framhålla att EU:s konkurrenskraft inte kan stärkas genom ökad centralstyrning eller detaljerad reglering på områden som ligger nära medlemsstaternas kompetens. Respekt för subsidiaritetsprincipen och tydligt ansvarstagande på nationell nivå är en förutsättning för att politiken ska få legitimitet och långsiktig verkan.

Vi kristdemokrater är fast beslutna att se till att Sverige fortsätter vara en stark försvarare av denna princip i alla EU-diskussioner, att EU fokuserar sina insatser på de områden där samarbete verkligen ger resultat och att vi på nationell nivå har friheten att fatta beslut som bäst gynnar våra medborgare och företag. Detta ansvarstagande är en fråga inte bara om suveränitet utan också om att bygga en konkurrenskraftig, hållbar och rättvis framtid för hela Europa.

Anf. 171 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Kristdemokraterna har nu beslutat att bli Sveriges mest bilvänliga parti. Men detta står i direkt konflikt med den politik som Sveriges näringsminister från den regering som Kristdemokraterna ingår i varit med och förhandlat fram på EU-nivå.

I konkurrenskraftskompassen, som vi debatterar här i dag, har EU:s medlemsländer – inklusive Sverige – enats om att Europas framtida konkurrenskraft ska byggas genom elektrifiering, grön teknik och fossilfri industri. Svenska företag har redan börjat leverera elfordon och utsläppsfria transportlösningar, och allt detta exporteras och utvecklas i väldigt snabb takt. Det är detta som gör svenska företag konkurrenskraftiga i Europa.

Därför är det minst sagt anmärkningsvärt att ett regeringsparti samtidigt driver en politik som går ut på att bromsa omställningen, försvara fossila bränslen och undergräva styrningen mot hållbar mobilitet.

Min fråga till ledamoten är: Hur tror ledamoten att svenska företag ska kunna vara konkurrenskraftiga i den europeiska omställningen om svensk politik skickar signalen att vi hellre blickar bakåt än framåt?

Anf. 172 Lili André (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag vill inleda med att säga att det här med att vi är ett bilvänligt parti inte står i motsats till någonting annat. Det är angeläget att bilen fortsätter att fungera i Sverige. Det står inte i motsats till att vi trycker på och försvarar digitalisering och en grön omställning.

Att vi är ett bilvänligt parti handlar om att man ska kunna använda bilen. När vi ser teknologin framåt ser vi att den också kan utvecklas. Vi utvecklar dieselmotorer, men det viktigaste är att vi har fokus på grön omställning.

Herr talman! Jag står alltså inte bakom att det skulle finnas någon motsättning gällande den gröna omställningen, som Kristdemokraterna verkligen driver fram.

Det viktigaste för Kristdemokraterna är regelförenklingar och att snabba på tillståndsprocesser så att företagen kan dra fördel av den gröna omställningen. Här ser vi att Centerpartiet är mer motsträviga. Hur tänker ni angående det?

Anf. 173 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Tack, Lili André, för frågan! Jag kan inte riktigt se hur vi skulle vara motståndare till regelförenklingar. Det får ledamoten utveckla vid ett annat tillfälle.

Det är klart att bilen är viktig, och det är viktigt med olika typer av drivmedel. Den gröna omställningen handlar om biogas, grön diesel och annat. Men de signaler som regeringen sänder ut till dem som tillverkar bilar i Sverige är att man inte längre tror på omställningen till elektrifiering. Det handlar om de stora biltillverkarna men även om dem som gör helt elektriska lastbilar och som även jobbar med helt automatiserade lastbilar. Där är vår forskning och utveckling faktiskt världsledande.

Jag undrar därför: Vad är poängen med att sända ut de här signalerna om att den gröna omställningen till digitala och batteridrivna bilar inte längre är lika viktig?

Anf. 174 Lili André (KD)

Herr talman! Tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för inlägget och frågan!

Jag står inte bakom det ledamoten antyder. Kristdemokraterna fortsätter att driva den gröna omställningen hårt, även om ledamoten har läst en artikel kring att regeringen skulle vilja sänka klimatambitionerna eller den gröna omställningen. Vi står inte bakom det.

Kristdemokraterna vill poängtera att vi är ett bilvänligt parti, och vi ser att utvecklingen går hand i hand med att använda bilen i en grön omställning.

Vi är fortsatt starkt för den gröna omställningen och för att vi ska elektrifiera i framtiden. Men det ska också gå hand i hand med de teknologiska innovationerna.

Anf. 175 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag kom på att jag inte fick svar på min fråga från Ann-Charlotte Hammar Johnsson. Jag kom också på att det är Lili Andrés parti som innehar statsrådsposten på Klimat- och näringslivsdepartementet.

Svenska företag har bett om en konsekvensanalys när det kommer till de här stora paketen som förändrar regelverken i EU och som påverkar de svenska företag som har gått i bräschen för klimatomställningen, vilket har gynnat Sverige och svensk konkurrenskraft. Jag har nämnt det vid ett antal tillfällen, herr talman, och det vet vi alla, förutom Sverigedemokraterna.

Regeringen har tillsatt en utredning om hur man ska implementera direktivet om tillbörlig aktsamhet, det så kallade CS3D-direktivet. Vi har vid flera tillfällen frågat om det är så att man ska se över de här direktiven, och jag är lite förvånad över att man inte svarade på min fråga om det. Nu har jag hintat lite om vart jag är på väg.

Jag önskar alltså svar på frågan om regeringen ser något behov av att genomföra någon form av konsekvensanalys. Kan regeringen och Kristdemokraterna ge signaler om huruvida man ska ge tilläggsdirektiv till en utredning som ska utreda hur vi ska implementera ett regelverk som kommissionen nu har föreslagit att man ska förändra?

Herr talman! För mig är det uppenbart att man behöver komma med tilläggsdirektiv till någonting som håller på att förändras i grunden, och jag vill därför ha svar på dessa två frågor.

Anf. 176 Lili André (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Ledamoten pratar om en konsekvensanalys, och det är ju så att kompassen lyfter behovet av att konsekvent väga in effekterna för konkurrenskraften och analysera regelbördor, kostnadseffektivitet och proportionalitet. Det är tydligt och klart.

Vi är mitt inne i ett nytt reformarbete, och vi är också i en situation i världen där vi verkligen måste vara snabbfotade. Där är regelförenklingar det viktigaste för Europa och för de direktiv som Europa tar fram, och det är också viktigt att Sverige får följa subsidiaritetsprincipen: Vilka regelförenklingar behöver våra företag?

Det är precis det som det handlar om. Kompassen lyfter behovet av konsekvensanalys. Vi är mitt i reformarbetet, och vi kommer att titta på effekterna.

Ledamoten lyfter fram CS3D-direktivet. När vi implementerar ett direktiv från EU är det viktigt att vi har en självständighet i att se till att vi inte övertolkar det utan ser till att anpassa det så att vi inte ökar regelbördorna för våra företag.

Anf. 177 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Det stämmer att konkurrenskraftskompassen lyfter behovet av konsekvensanalyser. Problemet är att regeringen inte har genomfört någon konsekvensanalys, Lili André. Det är ju det som är problemet, och det är därför jag gång efter annan ställer frågan till de ledamöter som representerar regeringspartierna i den här debatten.

När det gäller direktiven frågade jag om det inte är så att man borde ha tilläggsdirektiv till de kommittédirektiv som har getts till utredningen som ska se över hur man ska implementera CS3D-direktivet när självaste CS3D har förändrats i grunden.

Herr talman! Jag tycker ändå att det här är ganska symtomatiskt för hur Kristdemokraterna ser på näringspolitik och klimatomställningen: Man tror och hoppas att marknaden själv ska lösa det här – om vi bara ser till att införa lite regelförenklingar kommer det här att lösa sig av sig självt.

Det är dock uppenbart att det inte kommer att göra det. Det är uppenbart att regeringens klimatpolitik hämmar svensk och europeisk konkurrenskraft. Sverige är avgörande för hela Europas konkurrenskraft, och det är väldigt tydligt att det inte är några nyetableringar i Sverige. Det är inga nya jobb i Sverige och ingen ökad tillväxt, utan det är det motsatta.

Därför kan jag inte förstå, herr talman, varför man inte kan presentera en konsekvensanalys för svenska företag som just nu blir lidande för att regeringen inte har tagit deras situation på allvar.

Vi har ju hört Sverigedemokraterna säga att den gröna omställningen inte är motorn i Europas konkurrenskraft. Men vad är då motorn? Är det fossila bränslen som är motorn i SD-regeringens konkurrenskraft? Det får vi verkligen inte hoppas, och vi vet att näringslivet inte satsar på det. Jag vill alltså veta när regeringen kommer att presentera en analys av hur det här påverkar svenska företag. Kan det svenska näringslivet förvänta sig det av Kristdemokraterna?

Anf. 178 Lili André (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten, för inlägget! Först vill jag bara säga att jag är kristdemokrat, inte sverigedemokrat. Kristdemokraterna sitter i regeringen. Sverigedemokraterna är ett stödparti. Kristdemokraterna står för att den gröna omställningen är en motor för konkurrenskraft. Det är oerhört viktigt.

Flera initiativ tas i EU. Det är ett nytt läge. Det har varit lågkonjunktur. Det var nog lite enklare för Socialdemokraterna att leda Sverige i en tid av högkonjunktur. Då var det fler företag som växte och kunde anställa. Nu tar vi hand om ett Sverige i lågkonjunktur och gör det som är bäst för att företag ska kunna fortsätta växa och även anställa. På många områden tar vi initiativ till utbildning för att fler ska få jobb.

Jag är glad att jag som kristdemokrat sitter i regeringen i detta läge. Nu behöver vi se det stora, det globala. Vi behöver vara aktiva i EU. Vi måste vara aktiva förhandlare och sprida vår initiativkraft genom de företag som ligger långt fram i klimatomställningen. Dem är vi stolta över. De ska vara med och driva konkurrenskraft och grön omställning i Europa. Därför är vi närvarande i Europa. Därför är vi som politiker närvarande i förhandlingar.

Vi har varit med och tagit fram konkurrenskraftskompassen. Det var under Sveriges ordförandetid vi tog initiativ tillsammans i Europa till att betona vikten av konkurrenskraften. Där fortsätter vi att vara aktiva. Hela tiden tittar vi på effekterna och på vad detta kan ge. Företagarna kan lugna sig. Jag tror inte att de är så oroliga som ledamoten säger. Vi kommer att klara detta. Vi tittar på effekterna av åtgärderna och förändrar utifrån dem.