Utbyggnad av västkustbanan

Motion 1991/92:T526 av Ivar Franzén m.fl. (c, s, fp, m, kds, nyd)

Västkustbanan är Sveriges mest belastade enkelspåriga
järnväg och det är mycket angeläget att den snabbt byggs ut
till dubbelspår. Hittills har endast ca 80 km dubbelspår
byggts ut på sträckan Göteborg--Malmö som totalt är ca 300
km. Sträckan Göteborg--Kungsbacka blir klar under året
och pendeltågstrafik kommer att startas under hösten 1992.

Västkustbanan är ur trafiksäkerhetssynpunkt mycket
otillfredsställande och en av de mest olycksdrabbade
järnvägarna i Sverige. Detta beror främst på det stora
antalet plankorsningar. Enbart på sträckan Göteborg--
Veinge (ca 160 km) finns närmare 300 sådana korsningar
varav drygt 200 är obevakade.

Starka miljöskäl

Den omfattande biltrafiken på främst E 6:an utgör en
betydande miljöbelastning på Västkusten. Även i
tätorternas centrala delar är vägtrafikens påverkan i många
fall oacceptabel. Ur miljösynpunkt är det därför angeläget
att delar av såväl gods- som persontrafik kan föras över från
väg till järnväg. I dag har Västkustbanan ingen kapacitet för
detta. Därtill medför redan dagens belastning ofta
besvärande förseningar, som negativt påverkar järnvägens
konkurrenskraft gentemot biltransporter.

Även ur näringslivets synpunkt är det angeläget att
utbyggnaden av Västkustbanan kan ske snabbt och utan
några avbrott. Målet måste vara att bygga ut Västkustbanan
i hög klass för att klara det stora trafikunderlaget. Det
innebär att lokdragna resandetåg kan framföras med en
hastighet av 160 km/tim, vilket motsvarar 200 km/tim för tåg
med lutande vagnskorg eller 120 km/tim för godståg vid
axellast av 22,5 ton.

Stomjärnväg

Västkustbanans är en av Sveriges stomjärnvägar och har
inte bara regional och nationell betydelse utan utgör också
en viktig länk i det internationella trafikarbetet. I den
samhällsförändring som pågår på bl a transportområdet
kommer Västkustbanans betydelse att öka än mer, förutsatt
att banan rustas upp och ingår som en del i ett effektivt
kommunikationsnät. I detta sammanhang bör noteras
vikten av att också anslutningsjärnvägar såsom Halmstad--
Nässjö och Varberg--Borås rustas upp till god standard.

För att utbyggnaden av Västkustbanan skall kunna ske i
den takt som motiveras av såväl miljöskäl som av trafikens
omfattning krävs att banverket för investeringar i
Västkustbanan tilldelas tillräckligt med investeringskapital.

Infrastrukturfond

Riksdagen beslutade 1991 att inrätta ett särskilt anslag
för större infrastrukturinvesteringar.

En planeringsram på totalt 20 miljarder kr har beviljats
av riksdagen utöver ordinarie anslag för vägar,
kollektivtrafikanläggningar och järnvägar.

Under budgetåret 1990/91 anslogs på tilläggsbudget 5
miljarder kronor och för innevarande budgetår samma
belopp. Ytterligare 10 miljarder skall under de kommande
åren tillföras anslaget.

Syftet med dessa medel är att de skall användas vid
genomförandet av främst större strategiska
infrastrukturprojekt som främjar den ekonomiska
tillväxten i Sverige. Samfinansieringslösningar bör enligt
riksdagens beslut eftersträvas.

Hittills har regeringen beslutat om nyttjande av 11
miljarder. Därav är 3,5 miljarder tidigareläggande som skall
återföras till ordinarie anslag och 1,5 miljarder ingår i det
sysselsättningspaket som förutvarande regering beslutade
om i september 1991.

Av anvisade medel har 7,9 miljarder anslagits till
järnvägar och 3,2 miljarder för vägar. Det enda projekt som
berör Västkustbanan är tunnel genom Hallandsåsen.
Utbyggnaden av E 6
till motorväg pågår i södra Halland. Betydande vinster
kan göras genom samordnad utbyggnad av tunneln och
motorvägen i södra Halland. Detta är innebär också sådan
samfinansiering som riksdagen har uttalat sig för. Norr om
Falkenberg pågår en parallell utbyggnad av dubbelspår och
motorväg, vilket innebär lägre kostnader och
samfinansiering. Det är angeläget att möjligheterna till
samordnad utbyggnad av motorväg och dubbelspår
utnyttjas optimalt. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Förhandlingar om utbyggnad av Västkustbanan

Förhandlingar pågår för närvarande om utbyggnad av
Västkustbanan inom ramen för de extra medel för
investeringar i trafikens infrastruktur som riksdagen
beslutat om.

Ovan har redovisats Västkustbanans nationella och
internationella betydelse. Det är därför logiskt att
statsmakten står för alla baninvesteringar samtidigt som en
fullgod samordning görs med de investeringar i
kringliggande vägnät, pendeltågsstationer o dyl som
vägverket och/eller kommunerna svarar för. Samordning
och samfinansiering kan säkert medföra en betydande
kostnadssänkning och det är positivt för alla parter.

Hur Västkustbanan kommer att trafikeras i framtiden
har också stor betydelse för kommunernas behov av och
intresse för kompletterande investeringar. Det är viktigt att
frågorna kring Västkustbanans trafikering klarläggs och att
statens finansiering av banan läggs fast, så att inte detta
försenar västkustbanans utbyggnad. Regeringen bör aktivt
verka för detta.

Västkustbanan högsta prioritet

Utbyggnaden av Västkustbanan är en av de absolut mest
angelägna och lönsamma investeringarna i svenska
järnvägar. Det är därför viktigt att riksdagen redan nu fattar
beslut om att hela Västkustbanan på sträckan Göteborg--
Malmö skall byggas ut till dubbelspår före sekelskiftet och
att medel skall anvisas i den takt som krävs för detta.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av västkustbanan
till dubbelspår.

Stockholm den 22 januari 1992

Ivar Franzén (c)

Ove Andréasson (s)

Christer Eirefelt (fp)

Ulla-Britt Åbark (s)

Nic Grönvall (m)

Ingegerd Sahlström (s)

Harry Staaf (kds)

Liselotte Wågö (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Jon Bouvin (nyd)