Regionalpolitiska frågor i Bergslagen 1988/89

Motion 1988/89:A474

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :A474

av Jan

Regionalpolitiska frågor i Bergslagen 1988/89

A474-476

Inledning

Bergslagens naturtillgångar har i hundratals år bidragit till landets försörjning.
Jorden, skogen, malmen, vattnet och människorna har gett Sverige
stora exportinkomster.

Ny teknik och strukturella förändringar har gjort oss mindre beroende av
råvarorna i Bergslagen. Förädling och vidareutveckling har av olika skäl
förlagts till andra delar av landet. Därmed har arbetskraften och yrkeskunskapen
lämnat gruvorterna i Bergslagen och bidragit till avfolkningen i
området.

De starkt växande storstäderna och deras näringsliv har kunnat erbjuda
mindre tungt arbete. Samtidigt har den offentliga sektorn varit i stark
expansion och kunnat erbjuda unga människor nya möjligheter till arbete
och utbildning.

Bergslagen har drabbats hårt av den pågående strukturomvandlingen
inom basnäringar som gruv-, järn- och stålindustri. Antalet sysselsatta har
minskat kraftigt under 1980-talet. Berörda företag är ofta statligt ägda
storföretag och problemen i Bergslagen beror i hög grad på att regionens
övriga industrier inte är så diversifierade och utvecklade att de kan ta över all
friställd arbetskraft. Sedan regeringsskiftet 1982 har också nära 20 000
personer lämnat Bergslagen.

Centern kräver kraftfulla insatser

I parti- och kommittémotioner från centern läggs förslag som syftar till att
utveckla hela landet. Centerpartiet föreslår bl a kraftfulla uppräkningar av de
anslag som regionalt har störst betydelse. Länsanslag och lokaliseringsbidrag
räknas upp till totalt 1 350 milj kr, varav 400 milj kr avsätts för glesbygdsstöd.
Sysselsättningsstödet i stödområde C återinförs och regionalpolitisk! stöd
skall även under vissa förutsättningar kunna utgå till turistanläggningar inom
detta stödområde. För Bergslagen krävs att regeringen skall återkomma med
insatser i delar av Bergslagen som drabbats hårdast. Av stor betydelse för att
utveckla Bergslagen är även de 200 milj kr som föreslås anvisade speciellt för
landsbygdsutveckling.

Inom det näringspolitiska området krävs även kraftfulla insatser för att
underlätta för småföretag, vilket i en region med Bergslagens industristruktur
är särskilt nödvändig. Småföretagare och egenföretagare föreslås bl a få

1 Riksdagen 1988189. 3sami NrA474-476

sänkta socialavgifter. Avgiftsuttaget sänks med upp till 25 000 kr för en Mot. 1988/89

mindre företagare med få anställda. Egenföretagaren föreslås befriad från A474

avgiftsuttag på ett basbelopp, vilket ger ett minskat uttag med över 10 000 kr.

Vi föreslår även kraftfulla satsningar på uppbyggnaden av upprustning av
vägar och resurser för utbildning och forskning med bia inriktning mot
Bergslagen. Särskilda insatser för dagligvaruhandeln krävs också.

Jämfört med vad som skett i fråga om lokaliseringsinsatser i södra och
västra delarna av Sverige under 1980-talet, har regeringens insatser i
Bergslagsområdet varit minst sagt blygsamma. Någon förnyelse av näringslivet
har därför inte kunnat ske som skapat ny och uthållig sysselsättning.

Befolkningsminskningen måste stoppas

En förnyelse och utveckling av näringslivet i Bergslagen är centerns medicin
för att stoppa befolkningsminskningen.

Det är också viktigt att regionen blir berättigad till sådana insatser som
görs på andra håll i landet. Genom mindre byråkrati och okonventionella
lösningar kan olika insatser göras effektivare och billigare. Det är ungdomen
som tvingas flytta om nödvändiga åtgärder uteblir.

Utveckla näringslivet

Fortfarande finns nya möjligheter att utveckla näringslivet i Bergslagen. Av
tradition har jord- och skogsbruk, malmbrytning och stålframställning
dominerat bilden. Nya metoder, högre förädlingsgrad och nya marknader
har förändrat möjligheterna. Det gäller framförallt att fånga upp behoven
och göra det möjligt att tillgodose dem.

Under den centerledda regeringen satsades på tillverkning av tunnplåt.

Domnarvets Jernverk har fortsatt med nya satsningar som gett SSAB 450
mkr det senaste året till utveckling av nya produkter med goda marknadsutsikter.
Genom manufakturering och utnyttjande av tunnplåtens egenskaper
finns avsättningsmöjligheter förutom till bil- och vitvaruindustrin även till
byggnads- och plåt/ventilationsindustrin och många andra produktområden.

De generella ekonomiska stimulanser för små- och medelstora företag som
centern föreslår har stor betydelse för att förmå energiska och idérika män
och kvinnor att utveckla produkter och satsa på en framtid som företagare/
entreprenörer.

Det är vidare oerhört väsentligt att utsatta kommuner inte dräneras på
kapital. T ex löntagarfonderna har medfört en ökad koncentration av kapital
till redan överhettade områden och starkt bidragit till att bl a Bergslagsområdet
har dränerats på kapital som istället borde ha genererat nya verksamheter
och bestående sysselsättning. Det är bl a av detta skäl som centern kräver att
löntagarfonderna skall avskaffas. Centerpartiet har därför föreslagit att
kapitalströmmarna noggrant skall kartläggas och analyseras i syfte få en bild
av hur den förda koncentrationspolitiken ytterligare utarmar redan drabbade
landsdelar.

2

Satsa på mineral- och prospekteringsverksamhet Mot. 1988/89

A474

Det statliga gruvbolaget som bildats för att sköta avvecklingen av gruvdriften
vid bl a Grängesbergsgruvan bör i stället få till uppgift att utveckla
gruvnäringen. Bolaget bör få ett ansvar för att den kompetens som finns inom
gruvnäringen bibehålls och utvecklas. Vi anser att 9 milj kr skall satsas på
insatser inom mineral- och prospekteringsområdet för att långsiktigt kunna
behålla möjligheterna till gruvbrytning i Bergslagsområdet.

Jord- och skogsbruk är en viktig resurs

Hela samhället vinner på att ta tillvara de resurser som jorden och skogen
erbjuder. Särskilt glesbygderna har ett stort beroende av de arbetsmöjligheter
som jord- och skogsbruket erbjuder. Det är viktigt att vi inser
lantbrukarnas betydelse för bevarandet av det öppna landskapet och att
miljön kan hållas i jämvikt med deras medverkan. Det är ett grundläggande
miljöarbete, som kommer alla till del. Inte minst för jäktade storstadsbor,
som behöver jämvikt och harmoni, är det öppna landskapet en ovärderlig
tillgång.

Enligt centerns mening bör ett åtgärdsprogram för jord- och skogsbruk tas
fram enligt de riktlinjer som Europarådet antagit.

Kompletterande sysselsättning

Sorn tidigare antytts har jord- och skogsbruket alltjämt stor betydelse för
sysselsättningen i Bergslagen. Brukningsenheterna är i regel ganska små och
kan därför inte ge full sysselsättning. Den övriga arbetsmarknaden är
dessutom av ringa omfattning.

Kompletterande sysselsättning måste därför skapas. I Bergslagen finns
uppenbarligen många outnyttjade resurser, bl a ett brett kunskapsregister,
god tillgång på lokaler, verktyg och maskiner. I området finns bär, svamp,
råvaror till slöjd och hantverk.

Stora befolkningscentra i Mälardalen finns som kan nås på kort tid och
bilda underlag för avsättning av olika slags produkter. Direkt förädlade
jordbruksprodukter från gårdsmejerier och slakterier har, för sin kvalitet och
för att de är fria från tillsatser och konserveringsämnen, alltmer börjat
efterfrågas. Andra verksamheter som linodling, biodling, vattenbruk och
pälsdjursuppfödning är också värda att satsa på. Odling och förädling utav lin
har också nationalekonomisk betydelse, eftersom vi idag importerar i
huvudsak all linråvara, som dessutom är av dålig kvalitet.

Vi föreslår att statens industriverk ges i uppdrag att initiera ett forsknings-,
utvecklings- och linberedningsprojekt, lokaliserat till Bergslagen.

Vi anser även att särskilda resurser bör ställas till Bergslagens förfogande
för start och utveckling av kompletteringssysselsättning.

Specialiserad livsmedelsproduktion

Landet i sin helhet har en överproduktion av spannmål. Detta har lett till att
man på vissa håll reser krav på att jord skall läggas i träda alternativt
planteras med skog.

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrA474-476

Jordbruket i Bergslagen har en sådan struktur att man inte nämnvärt Mot. 1988/89

bidrar till överproduktionen av spannmål. Däremot lämpar sig dessa A474

jordbruk väl för en specialinriktad köttproduktion, där man kan tillgodogöra
sig hemmaproducerat foder och utnyttja de naturliga förutsättningarna för
betesdrift. En minskad livsmedelsproduktion kommer sannolikt att medföra
nedläggning av jordbruk i Bergslagsområdet. Åtgärder bör därför sättas in
för att hålla landskapet öppet.

För att uppnå denna målsättning är det viktigt att förvärv av jordbruksfastighet
är förenat med villkor att köparen bosätter sig på fastigheten.

Satsa på inhemsk förnybar energi

En energipolitik baserad på effektivare användning av energi och utnyttjande
av inhemsk förnybar och miljövänlig energi, skulle i hög grad gynna en
region som Bergslagen.

Försvarets forskningsanstalt har på uppdrag av den statliga Bergslagsdelegationen
gjort en inventering av fastbränslesituationen i området. Deras
översiktliga uppskattning av skogsbränsletillgångarna är smått sensationella.

De visar att uttaget skulle kunna öka från nuvarande 4 milj fastkbm till
närmare 10 milj vid sekelskiftet. Till detta kommer en ökande energiskogsodling,
bättre tillvaratagande av grenar och toppar samt att skogsindustrin
dels bör kunna spara energi, dels komma med nya metoder. Detta skulle
medföra en betydande ökning av energiutbudet. Samtidigt skulle mellan 500
och 1100 nya arbetstillfällen kunna skapas om man går över från olja, el och
gas till fasta bränslen.

I områden där det finns riklig tillgång på skogsråvara skall nuvarande
fabriker och nytillkommande utvecklas. Nödvändig omstrukturering skall ha
som mål att genom nya metoder finna andra användningsområden för
skogsprodukterna. Centern föreslår att bidrag utgår till investeringar i
eldningsanläggningar för biobränslen med 15 %.

I annat sammanhang har centern föreslagit en stegvis introduktion av
låginblandning av etanol i motorbränslen av miljöskäl. Om exempelvis
bussarna i stadstrafik skulle övergå från dieselolja till etanol skulle stora
miljövinster göras.

Satsning på odling av energigrödor måste vara en del i omställningen av
energisystemet. Vi föreslår att inhemskt producerad etanol skall vara
skattefri och beslut om uppförande av en första fullskaleanläggning för
produktion av etanol fattas samt att den förläggs till Bergslagen.

Utbildning

Att sprida kunskap och teknik är i särklass den bästa regionalpolitiska
investeringen. Skall människorna kunna bo kvar och samhället kunna
utvecklas, måste det finnas tillgång till god utbildning.

Tillgång och närhet till högre utbildning kan betyda möjlighet att stanna i
hembygden i stället för att tvingas flytta till de expansiva storstadsregionerna.

Eftersom Bergslagen behöver fler tekniker och ekonomer behöver initiativet
med Bergslagens tekniska högskola följas upp med ytterligare insatser på
utbildningsområdet.

Den praktiska yrkesutbildningen bör kompletteras med företagsanknuten Mot. 1988/89
utbildning, sk lärlingsutbildning. Därigenom kan ungdomen erbjudas möj- A474
lighet att pröva praktiska intresseområden och tillägna sig utbildning och
arbetslivserfarenhet som garanterar varaktiga jobb när utbildningen är
avslutad. Hantverkare och småföretagare som är beredda att ställa upp med
företagsanknuten utbildning bör vara garanterade sysselsättningsstöd under
tiden.

Centern har också i parti- och kommittémotioner lagt förslag om ökat stöd
till de regionala högskolorna, vilket har stor betydelse för Bergslagen.

Turism i Bergslagen

Centern anser att ansträngningar måste göras för att Bergslagskommunerna
gemensamt skall kunna bedriva marknadsföring av sin turism både inom och
utom landet.

De natur- och kulturskatter som finns i området måste, tillika med den
speciella inriktningen av näringslivet, kunna göras intressantare genom en
effektiv marknadsföring. Sjöar och vattendrag möjliggör, tillsammans med
båt- och kanotuthyrning, rika sportfiskeupplevelser som kan locka både inoch
utländska turister.

Begreppet primärt rekreationsområde bör avskaffas, eftersom det
ensidigt gynnar vissa områden. Alla Bergslagskommuner måste få del av det
nuvarande statliga stödet till turismen.

Kommunikationerna måste förbättras

Väl fungerande kommunikationer är ett villkor för utvecklingen i en region.

Bergslagsområdet har mycket bristfälliga kommunikationer såväl inom
regionen som med större orter i andra delar av landet.

Såväl flyg- som järnvägsförbindelserna måste förbättras. Inte minst av
miljöskäl måste järnvägen rustas upp och moderniseras så att den kan utgöra
ett alternativ till bilen vid resande över längre sträckor.

Genom upprustning av befintliga vägar och komplettering med nybyggnation
av några sträckor kan ett bra vägnät erhållas, till större nytta för
befolkningen i regionen, än vad en investering på en huvudsträckning
(Europaväg) skulle göra. Genom en ny tvärgående väg i norra Värmland
skulle bättre kommunikationer erhållas med Norge (OsloKongsvingerområdet)
och Bergslagen.

Post och tele

I televerkets uppgifter ingår att telenätet skall byggas ut och utformas så att
god kvalitet och service kan erbjudas samtliga kunder till lägsta pris. Den
utbyggnad av telenätet och införande av ny teknik som ingår i planerna för de
tre närmaste åren, måste också tillgodose Bergslagens behov.

Taxorna skall utformas så att företag i glesbygd, som väljer att satsa på den
nya tekniken med datakommunikation inte missgynnas därför att avstånden
är långa.

Postverket måste också med hänsyn till den förändrade bebyggelse- och 5

bosättningsstrukturen förbättra sin service till Bergslagens invånare. Den Mot. 1988/89
pågående centraliseringen som ofta medför försämringar för äldre och A474

handikappade som bor i glesbygd, måste stoppas.

Vi anser att statens järnvägar, statens vägverk, trafiksäkerhetsverket,
televerket och postverket skall få i uppdrag att gemensamt planera för en
upprustning av kommunikationerna i Bergslagen. Samråd skall därvid ske
med berörda länsstyrelser, landsting, regionala trafikhuvudmän och kommuner.

Resultatet av denna övergripande planering skall redovisas och föreläggas
riksdagen för särskilda beslut.

Bergslagsdelegationen

Bergslagsdelegationen har en viktig roll i förnyelsearbetet för Bergslagen.

Delegationen som har sitt kansli i Fagersta har verkat relativt kort tid men
trots det nått betydselsefulla resultat.

Delegationens inledande arbete har fått inriktas på att försöka få 23, över
stort geografiskt område spridda, kommuner att samarbeta och se de
gemensamma problemen som den pågående strukturomvandlingen skapar
för Bergslagen.

Bergslagen har kunnat medverka till insatser i syfte att förbättra infrastrukturen
såsom t ex satsningen på Bergslagspendeln och Bergslagens
tekniska högskola. Det finns fortfarande mycket stora behov av konkreta
insatser för att utvecklingen skall kunna vändas.

Från centerpartiets sida har vi sett positivt på delegations tillkomst och
arbete. Vi anser dock att det treåriga program som fastlagts för delgationens
arbete är alltför kort om målsättningen skall vara att nå långsiktiga och
varaktiga resultat. Många idéer och projekt har ännu inte hunnit utvecklas
tillräckligt långt. Mot denna bakgrund finner vi regeringens avsikt att endast
förlänga delegationens mandat med bara ett år förhastat och ännu ett
exempel på hur regeringen inte ser till de långsiktiga effekterna av sina
beslut.

Delegationen har också understrukit att det tar tid att genomföra
infrastrukturella satsningar. Projekt behöver fullföljas och stöd kan inte
avbrytas mitt i ett pågående arbete. Vi anser vidare att innan delegationens
arbete upphör måste berörda kommuner ha överenskommit på vilket sätt
delegationens arbete skall drivas vidare. Detta har inte skett.

Vi anser mot denna bakgrund att Bergslagsdelegationens mandattid
förlängd med minst två år till 1991.

Sammanfattning

Vi anser således att Bergslagsdelegationens mandatperiod skall förlängas
med minst två år och utifrån de ovan redovisade utgångspunkterna ett
handlingsprogram för utveckling av Bergslagen utarbetas. Det bör sammanfattningsvis
innehålla följande:

- Satsningar på de små och medelstora företagen för att utveckla och
differentiera näringslivet genom bl.a. nyetableringsstimulanser och sänkta
socialavgifter

- Lokalisering av staliga enheter Mot. 1988/89

- Utveckling och förnyelse av gruvdriften A474

- Ett åtgärdsprogram för att utveckla jord- och skogsbruket

- Stöd till serviceföretagen

- Utveckla lokal produktion inom jordbruket

- Stöd till linodling

- Stöd till kompletteringssysselsättning

- Stöd till specialiserad livsmedelsproduktion

- Satsning på inhemsk förnybar energi och odling av energigrödor samt

uppförande av en fullskaleanläggning för produktion av drivmedelsetanol
baserad på inhemsk råvara

- Bättre samordning och samverkan mellan vägverket, SJ, televerket,

postverket m fl för att utveckla och förbättra kommunikationerna i

Bergslagen

- Ökad satsning på teknisk och företagsförlagd utbildning

- Bygg en en särskild förvaltningsskola

- Stöd till turistnäringen

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Bergslagsdelegationens fortsatta verksamhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett utvecklingsprogram för
Bergslagen i enlighet med de riktlinjer som anförs i motionen.

Stockholm den 25 januari 1989
Jan Hyttring (c)

Göran Engström (c)
Gunnar Björk (c)
Rosa Östh (c)
Anders Svärd (c)

Larz Johansson (c)
Birgitta Hambraeus (c)
Karin Starrin (c)

Birger Andersson (c)

Kjell Eriksson (c)