Ökat ekonomiskt stöd till Polen i anledning av det nyligen förändrade politiska läget i landet

Motion 1989/90:U1 av Pär Granstedt m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

&

av Pär Granstedt m.fl. (c)

Ökat ekonomiskt stöd till Polen i anledning
av det nyligen förändrade politiska läget i
landet

Mot.

1989/90

U1

Polen är ett av Sveriges grannländer. Utvecklingen där har självfallet stor
betydelse också för oss. Detta är i högsta grad påtagligt på miljöområdet,
och potentiellt också på det ekonomiska området. Därtill gör situationen
som grannland det naturligt för oss att känna ett särskilt ansvar att efter förmåga
ge hjälp och stöd i svåra tider.

Ekologisk och ekonomisk kris

Polen befinner sig i en utomordentligt svår ekologisk, ekonomisk och politisk
kris. Årtionden av vanstyre har lett till ett armod som gör landet jämförbart
med många u-länder. En total hänsynslöshet på miljöområdet - möjlig
i hägnet av censur och politiskt bossvälde - har fört landet till randen av en
ekologisk katastrof.

Resultaten inom landet är bl.a. en omfattande skogsdöd, döda vattendrag
och allvarliga hälsoproblem. De internationella konsekvenserna är också betydande,
inte minst för Norden. En stor del av de försurande utsläppen i luften
faller ner över bl.a. Sverige. Polen avvattnas huvudsakligen genom Wislas
flodsystem, vilket innebär att praktiskt taget alla vattenföroreningar förr
eller senare når Östersjön. Miljösituationen i Polen är i praktiken det allvarligaste
hotet mot Östersjöns överlevnad. Varken kampen mot försurningen
i Sverige eller ett säkerställande av Östersjöns miljö är möjlig utan åtgärder
i Polen.

Förutsättningarna att någorlunda snabbt och effektivt gripa sig an den
alarmerande miljösituationen i Polen undergrävs dock helt av den lika katastrofala
ekonomiska situationen. Polen har i dag inte inom landet den tekniska
och organisatoriska kompetens och den utrustning som krävs för att
vända utvecklingen. Man har heller inga ekonomiska möjligheter att köpa
detta utifrån. Effektiva åtgärder mot Polens miljökris - och därmed också
de problem som drabbar bl.a. Nordeuropa - kräver därför ett aktivt och omfattande
stöd utifrån.

Länge har de politiska förhållandena i Polen varit sådana att bistånd av
annat än rent humanitär art tett sig meningslöst. Ett djupt odemokratiskt
system och ett allmänt vanstyre har framkallat ett växande kaos. Så länge
denna regim varit en oundviklig samarbetspartner för ett mer omfattande
mellanstatligt samarbete har alla biståndsförsök snarast varigt ägnade att
motverka sitt syfte.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr U1

Nya förutsättningar Mot. 1989/90

Under de senaste månaderna har dock situationen förändrats. Polen har ge- ^
nomfört de hittills mest demokratiska valen i något kommunistland sedan
andra världskriget. Det har i sin tur lett till att landet fått den första icke
kommunistdominerade regeringen i Östeuropa under efterkrigstiden. I stället
har den genuint folkligt förankrade rörelsen Solidaritet blivit den viktigaste
politiska kraften. Inom ett par år planerar man att genomföra helt fria
val.

Utvecklingen i Polen innebär en politisk utmaning av historiska mått. Helt
nya förutsättningar för landet att ta itu med sina problem, och få internationellt
stöd för detta, har skapats. Det är av största vikt, både för Polen och
dess grannländer att den inledda processen blir framgångsrik.

De stora problem landet brottas med innebär ett hot mot demokratiseringsprocessen.
Misstron mot det politiska systemets möjligheter att lösa
problem är stor bland den polska allmänheten, vilket bl.a. avspeglade sig i
det relativt låga valdeltagandet. Förmår den nya regeringen inte att genom
konkreta resultat på de ekonomiska och ekologiska områdena ingjuta en
framtidstro bland de stora medborgargrupperna är det risk för nya strejkvågor
och en allmän samhällsupplösning. Detta kan i sin tur leda till ett växande
kaos och/eller en ny militärregim. Därmed skulle den chans Polen nu
har att ta itu med sina ekonomiska och miljömässiga problem gå till spillo.

Mot den här bakgrunden är det nödvändigt att Polen nu får ett omfattande
och snabbt stöd utifrån. Det måste inkludera såväl tekniskt och organisatoriskt
kunnande som ekonomiskt stöd. Det bidrag på 300 milj. kr. under en
treårsperiod som regeringen aviserat är naturligtvis ett glädjande uttryck för
god vilja, men ligger på en orimligt låg nivå. Det har uppskattats att Polens
behov av investeringar i miljövänlig teknik och en måttlig modernisering av
industrin ligger på omkring 40-50 miljarder kronor.

Miljösamarbete

Det är naturligt att miljön blir ett av de viktigaste samarbetsområdena mellan
Sverige och Polen.

Miljöproblemens internationella karaktär gör att ett multilateralt samarbete
ter sig som det långsiktigt mest önskvärda. Centern har senast under
allmänna motionstiden i år föreslagit att Sverige skall ta initiativ till inrättandet
av en europeisk luftvårdsfond. Där skulle alla ingående stater bidra med
tekniska och ekonomiska resurser efter förmåga, och insatserna göras där
de bäst behövs. På samma sätt skulle man kunna tänka sig bildandet av en
miljövårdsfond för Östersjön.

Det tar dock en viss tid att bygga upp ett internationellt samarbete med
många länder inblandade, och miljöproblemen i Polen måste angripas omedelbart.
Sverige bör därför omgående inleda förhandlingar med Polen om ett
omfattande samarbetsprogram på miljöområdet. Inom ramen för ett sådant
program bör Polen åta sig att åtgärda ett antal angivna utsläppskällor dels
till floden Wisla, dels till luften. Svenska bidrag till programmet kan vara
bl.a.:

2

1. Utbildning av polska miljötekniker, i Sverige eller med hjälp av svenska
experter i Polen.

2. Svensk teknisk och administrativ experthjälp direkt till de projekt som
ingår i programmet.

3. Valutastöd för att finansiera nödvändig import av utrustning för att genomföra
projekten. Svensk industri torde ha mycket att erbjuda som leverantörer
av sådan utrustning.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att träffa avtal som innebär svenska
ekonomiska åtaganden på 1 miljard kronor under en treårsperiod.

Ekonomiskt samarbete

Ett utvidgat samarbete med Polen bör dock inte inskränka sig till miljöområdet.
En långsiktigt framgångsrik miljöpolitik i Polen kräver att landet kan ta
sig ur den djupa ekonomiska kris det befinner sig i. Det krävs också en stabilitet
i den demokratiska utvecklingen, vilket i sin tur också förutsätter att
den ekonomiska utvecklingen vänds i gynnsam riktning.

En grundförutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling i landet är
en sanering av Polens skuldbörda. Den omfattar totalt ca 260 miljarder kronor.
Av detta är en förhållandevis blygsam del, ca 2,5 miljarder, skulder till
Sverige. Sverige bör förklara sig berett att medverka i en skuldsanering som
kan innehålla element som omvandling av fordran från konvertibel valuta
till lokal valuta, förlängda amorteringstider och avskrivning av fordran eller
skuldåterköp.

Samtidigt som en sanering av landets gamla skulder är nödvändig, måste
nytt kapital i konvertibel valuta göras tillgängligt, för att möjliggöra ett ekonomiskt
utbyte med omvärlden. En moderniseringsprocess i Polen förutsätter
att handeln åter kan börja utvecklas. Under senare delen av 1980-talet
har Polens utrikeshandel karakteriserats av stagnation eller tillbakagång.
Det gäller också handeln mellan Sverige och Polen. En förbättring av detta
läge kräver förbättrade finansieringsmöjligheter.

Staten bör underlätta svensk-polska affärer på samma villkor som gäller
för mer traditionella u-länder. Det innebär att möjligheter bör öppnas för
svenska företag att försäkra sina kreditrisker i affärer med Polen i exportkreditnämnden
på de mer generösa villkor en s.k. u-garanti innebär.

Möjligheter bör också öppnas för finansiering av svensk-polska affärer
med s.k. blandade krediter, där särskilt förmånliga kreditvillkor kan åstadkommas
genom ett inslag av utvecklingsbistånd.

Statens exportråd bör få i uppdrag att ta fram ett program för att underlätta
samarbete mellan svenska småföretag och Polen. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till de resursförstärkningar som kan behövas
på exportrådet och på den svenska ambassaden i Warszawa för att genomföra
ett sådant program.

Det svenska näringslivet har givetvis ett intresse av att bidra till utvecklingen
i Polen. Vid en gynnsam utveckling kan landet bli en mycket betydelsefull
handelspartner för Sverige. Man bör heller inte bortse från det ideologiska
intresset för att underlätta utvecklingen mot marknadsekonomi i detta
grannland. Regeringen bör ta upp överläggningar med näringslivets organisationer
för att klargöra vilka insatser som kan göras utöver de mer kortsiktigt
kommersiella insatserna.

Mot. 1989/90

U1

3

Ett område sorn bör vara ett naturligt fält för samarbete mellan näringsliv Mot. 1989/90

och stat i Sverige och motsvarande i Polen är utbildningsområdet. I Polen jjl

finns mycket litet av den kompetens som krävs för att driva företag i ett
marknadsekonomiskt system. Entreprenörskap, marknadsföring och företagsledning
under konkurrens är exempel på områden där behovet av kompetensutbyggnad
är mycket stort.

Andra stödåtgärder

Bristen på livsmedel är i högsta grad ett akut problem i Polen som också kan
hota stabiliteten i utvecklingen. Långsiktigt måste det naturligtvis ske en utveckling
av det inhemska jordbruket som egentligen har utomordentliga förutsättningar.
För att mildra den omedelbara krisen kan det dock vara nödvändigt
med livsmedelsbistånd utifrån. Den svenska regeringen bör därför
skyndsamt inleda förhandlingar med den polska för att klargöra de lämpligaste
formerna för ett svenskt sådant bistånd.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförs i motionen om ett svenskt-polskt samarbetsprogram
på miljöområdet,

2. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att med polska
staten träffa avtal om svenska åtaganden på 1 miljard kronor under
en treårsperiod inom ramen för ett sådant samarbetsprogram,

3. att riksdagen beslutar uttala att möjligheter bör öppnas för företag
att försäkra kreditrisker i affärer med Polen hos exportkreditnämnden
på de villkor som en s.k. u-garanti innebär,

4. att riksdagen beslutar att Polen bör räknas in bland de länder
som kan få s.k. blandade krediter,

5. att riksdagen beslutar hemställa att regeringen tar upp överläggningar
med det svenska näringslivet om möjliga insatser i Polen utöver
de kortsiktigt kommersiella,

6. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförs om
behovet av utbildning i företagskompetens i Polen,

7. att riksdagen beslutar hemställa att regeringen skyndsamt upptar
förhandlingar med den polska regeringen om ett svenskt livsmedelsbistånd
till Polen.

4

Stockholm den 5 oktober 1989
Pär Granstedt (c)

Birgitta Hambraeus (c)
Ingvar Karlsson (c)
lngbritt Irhammar (c)
Lennart Brunander (c)
Anders Svärd (c)

Mot. 1989/90

U1

Gunhild Bolander (c)

Karin Söder (c)

Sven-Olof Petersson (c)

Gunnar Björk (c)

5

gotab 99045. Stockholm 1989