med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken

Motion 1990/91:N69 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)

Inledning

Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen i
riksdagsmotioner och på annat sätt angett vilka riktlinjer
som enligt vår uppfattning bör gälla för energipolitiken.

Utgångspunkten för energipolitiken måste enligt vår
mening vara de nära sambanden mellan energianvändning,
ekonomisk utveckling och miljö. Det är nödvändigt för en
långsiktigt hållbar utveckling att såväl nationellt som globalt
ställa om energisystemet mot energihushållning och
utnyttjande av förnybar energi.

Huvudpunkterna i en energipolitik utformad utifrån
dessa förutsättningar kan sammanfattas enligt följande:
Lägre energianvändning genom energihushållning och hög
effektivitet i såväl produktion som användning av energi,
baserad på synen att det väsentliga är att tillgodose
efterfrågade energitjänsterErsättning av importerade
miljökrävande energislag och övergång till en uthållig
energiförsörjning baserad på i huvudsak inhemska,
förnybara och miljövänliga energikällorAvveckling av
kärnkraftenUppbyggnad och utformning av
värmemarknaden så att uppvärmning av bostäder och
lokaler kan ske på ett effektivt och resurshushållande sätt i
syfte att undvika onödiga kostnader och ett högt elpris
Uppbyggnad och utformning av elmarknaden så att
industrin får tillgång till el till konkurrenskraftiga priser

Propositionen

Den föreliggande propositionen om energipolitiken
bygger på den överenskommelse som slutits mellan
centerpartiet, socialdemokraterna och folkpartiet
liberalerna den 15 januari 1991. Överenskommelsen
innebär en utformning av energipolitikens mål och
inriktning som i väsentliga och avgörande hänseenden
ansluter till de krav vi drivit från centerpartiets sida i
tidigare motioner, vilket framgår av redovisningen ovan.

I propositionen slås bl a fast att energipolitikens mål är
att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan
energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. På
detta sätt främjas en god ekonomisk och social utveckling i
Sverige. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö
kan bära.

Vidare anges att landets elförsörjning skall tryggas
genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning
grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara
energikällor samt en effektiv energihushållning. Stränga
krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid
användning och utveckling av all energiteknik.

Avvecklingen av kärnkraften

Överenskommelsen om energipolitiken innebär att
folkomröstningens resultat och därav följande
riksdagsbeslut ligger fast. I propositionen konstateras att
kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010. Det
understryks i propositionen att frågan om slutdatum för
avvecklingen av kärnkraften inte har varit föremål för
förnyad prövning eller nytt ställningstagande. Avvecklingen
skall ske i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av
elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och
välfärd.

Avvecklingen möjliggörs genom en omfattande satsning
på de förnybara alternativen och energihushållning. Det
framhålls i propositionen att de medel och åtgärder som
föreslås är avsedda att lägga grunden för en
konkurrenkraftig och miljöriktig energiförsörjning samt
utveckling av ny miljövänlig elproduktion.

Samtidigt betonas vikten av att regering och riksdag får
möjlighet av bedöma resultaten av insatserna i syfte att
stimulera energihushållning och få till stånd ny miljövänlig
kraft- och värmeproduktion. En årlig avstämning skall
därför ske årligen i samband med budgetpropositionen.

Den årliga avstämningen innebär att regeringen till
riksdagen skall redovisa de resultat som uppnåtts genom de
insatta åtgärderna och även förelägga riksdagen förslag om
ytterligare insatser om så krävs för att de fastlagda målen
för energipolitiken skall kunna fullföljas. Det är bl a viktigt
att man från regeringens sida noggrant analyserar
konsekvenserna av de förändrade skattereglerna för
bränslen som utnyttjas vid elproduktion, vilka föreslås
införda i syfte att gynna kraftvärmeproduktion.

Det är således uppnådda resultat för hushållningen med
el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och
möjligheterna att bibehålla internationellt
konkurrenskraftiga priser, vid sidan av säkerhetskraven,
som avgör när kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i
vilken takt den kan ske. Propositionens förslag innebär
således att avvecklingen av kärnkraften kan inledas som
planerat. Om inte vidtagna åtgärder är tillräckliga skall
ytterligare åtgärder föreslås i samband med de årliga
avstämningarna för att fullfölja omställningen av
energisystemet och avvecklingen av kärnkraften. Enligt vår
bedömning kan de redan nu föreslagna åtgärderna
möjliggöra en avveckling av kärnkraften under en 15-
årsperiod.

Slutligen framhålls i propositionen att kärnkraften idag
inte bär sina egna kostnader. Det gäller särskilt på
försäkringsområdet. Därför skärps nu ansvaret för
kraftföretagen vid olyckor. Regeringen skall aktivt driva
frågan om ett vidgat ansvar i internationella sammanhang
för att höja ansvarsgränserna i nu gällande konventioner
angående försäkringsfrågan.

Satsning på hushållning och förnybar energi

Överenskommelsen om energipolitiken innebär att
förutsättningar nu skapats för att fullfölja beslutet att ställa
om energisystemet till effektivare energianvändning och
utnyttjande av förnybar energi innefattande en avveckling
av kärnkraften.

Den nu föreliggande propositionen är således ett
fullföljande av de krav vi länge ställt från centerpartiets sida
och utgör den största satsningen någonsin i Sverige på
förnybar energi och hushållning med energi. Totalt kommer
i storleksordningen 5 miljarder kronor att satsas under den
närmaste 5-årsperioden. Eftersom merparten utgår som
bidragsandel genereras mångfalt denna summa.

Propositionens satsningar på att stimulera användning
av biobränslen och produktion av etanol medför att behovet
av annan energi minskar, såväl kärnkraft som miljöskadliga
fossila bränslen.

Förslagen innebär bl a en satsning på 1 miljard för
hushållning och 1,8 miljarder för tillförsel genom
alternativa energikällor, t ex
stöd till utbyggnad av vindkraft och solvärme. I
propositionen aviseras vidare införande av koldioxidskatt
på fossilbaserad elproduktion. Skattefriheten på
avkopplingsbar el avskaffas.

Etanolsatsning

En central del är även stimulansåtgärderna för en
omfattande etanolproduktion med användning av upp till
100 000 hektar åkermark för detta. Propositionens förslag
innebär att intentionerna i det livsmedelspolitiska beslutet
om satsning på etanolproduktion från våren 1990
förverkligas. De villkor för stödet till etanolproduktion,
som uppställs i propositionen, innebär att 100-tals hektar
kan kontrakteras, men att spannmålen i
etanolproduktionen inte fysiskt behöver härröra från just
den kontrakterade arealen. Detta ger fördelar genom att
etanolareal därigenom kan bli tillgänglig i hela landet och
att kontraktsteckning avser spannmål -- ospecificerat
sädesslag -- även om vete är den lämpligaste råvaran vid
etanolproduktion.

Genom detta förfaringssätt vinnes dels att man inte
ytterligare stimulerar veteodling -- varav vi idag har största
överskottet och som ger högre skörd -- dels inte binder
kontrakten till de bästa jordarna.

I jämförelse med omställning till skog, energiskog eller
extensivt bete torde omställning till etanolspannmål få hög
''verkningsgrad'' då produktionen cirkulerar i jordbrukets
växtföljd och således motsvarar minst genomsnittlig
produktion på fastigheten, medan övriga nämnda
omställningsgrödor sannolikt placeras på för fastigheten
marginella jordar. Med hänsyn till dessa förhållanden bör
man kunna tillämpa en normskörd motsvarande
lågavkastande spannmålsslag för respektive skördeområde.

Fullt utnyttjande av denna areal ger förutsättningar för
byggande av två fullskaliga etanolproduktionsanläggningar.
Via den kontrakterade spannmålsarealen, som därmed inte
kräver omställning till annan användning, kan
omställningsstödet användas för att bygga anläggningar för
etanolproduktion. Därmed underlättas också jordbrukets
omställning. Detta innebär att det blir möjligt att i stor
omfattning utnyttja etanol för att ersätta bl a
dieselbränslen. Det innebär att ett miljövänligt
drivmedel blir tillgängligt, vilket kan användas för att
förbättra miljön främst i storstäderna.

Minskande koldioxidutsläpp

I propostionen understryks även att klimatfrågan intar
en särställning i miljöarbetet. Energiförsörjningens
inriktning har därför stor betydelse för klimatpåverkan.

Genom överenskommelsens förslag om satsning på
förnybara energikällor som biobränslen, vind och sol,
hushållning med energi samt etanolanvändning inom
transportsektorn minskas klimatpåverkan. Denna
inriktning ligger helt i linje med centerns program för att
minska utsläppen av koldioxid som ingick i 1988 års
riksdagsbeslut. Vi tar i vår partimotion om miljöpolitiken
närmare upp dessa frågor.

Energibeskattningen

I propositionen behandlas inte principerna för
utformningen av den framtida energibeskattningen, bl a
med hänsyn till dess roll för finansieringen av
skatteomläggningen. Vi har i annat sammanhang redovisat
vår syn på skatteomläggningens finansiering och därvid lagt
ett heltäckande alternativ för denna, bl a innefattande en
reformerad energibeskattning.

Bakgrunden till vårt förslag är att det enligt vår mening
är nödvändigt att skatter och avgifter på energiområdet
utformas så att de främjar utnyttjandet av förnybara och
miljövänliga energislag. Den av miljöskäl och
samhällsekonomiska skäl motiverade förnyelsen av
energisystemet måste även bli privatekonomiskt
fördelaktig. Det måste även bli lönsamt för den enskilde att
spara och hushålla samt använda förnybar energi. Det är
bättre att genom ekonomiska stimulanser och styrmedel
åstadkomma en eftersträvad utveckling än genom förbud
och reglering.

Enligt vår mening krävs vid sidan av de förslag som läggs
i propositionen en ändrad inriktning av
energibeskattningens utformning för att ytterligare
stimulera förnyelseprocessen i energisystemet. En
miljöanpassad och framtidsinriktad energibeskattning
innebär att miljövänlig och förnybar energi gynnas på
bekostnad av miljöförstörande importerade energislag.

En sådan politik skapar i sin tur förutsättningar för en
balanserad prisutveckling på energi och underlättar därmed
en positiv ekonomisk utveckling och en konkurrenskraftig
svensk industri. Ekonomiska styrmedel som premierar
utnyttjande av förnybar energi och effektivitet i användning
och produktion kommer långsiktigt att vara en fördel för
den svenska industrin.

Vi föreslår därför mot denna bakgrund att riksdagen
fattar ett principbeslut om en övergång till att ta ut
skatter/avgifter på el och värme i produktionsledet för att
stimulera till effektivisering och begränsning av utsläpp i
produktion, distribution och konsumtionsled. Ett generellt
skatteavdrag för produktionsskatten bör kunna göras vid
export av el med motsvarande påslag vid import av el.

Huvuddragen i det skattesystem som vi föreslår skall
införas är följande:

1. Energiområdet undantas från mervärdeskatt och
skatteoch avgiftsuttaget på energi skall ske genom en
miljöanpassad punktbeskattning, kombinerad med
miljöavgifter och en koldioxidskatt.

2. Höjd punktskatt på bensin och ökad kilometerskatt 3.
Biobränslen, vindkraft, vågkraft och el från solceller
skall vara skattefria.

4. Nuvarande konsumtionsbeskattning av el slopas och
ersätts av vattenkraftsskatt, uranskatt och lika beskattning
och avgifter på bränslen, oavsett om de används för värme
eller elproduktion.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en miljöanpassad
produktionsbeskattning på energiområdet i syfte att
stimulera effektivare energianvändning och ökat
utnyttjande av förnybar energi som ett led i omställningen
av energisystemet och avvecklingen av kärnkraften i
enlighet med vad i motionen anförts

Stockholm den 12 mars 1991

Per-Ola Eriksson (c)

Börje Hörnlund (c)

Kersti Johansson (c)

Roland Larsson (c)

Göran Engström (c)

Kjell Ericsson (c)

Gunhild Bolander (c)

Håkan Hansson (c)

Ivar Franzén (c)

Sven-Olof Petersson (c)

Jan Hyttring (c)

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda