med anledning av prop. 1990/91:69 Arbetslivsforskningens organisation m.m.

Motion 1990/91:A9 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

Forskningen på arbetslivsområdet har stor betydelse för
möjligheterna att kunna möta förändringar på
arbetsmarknaden och arbetslivet framöver. Det är särskilt
väsentligt att problem och brister i arbetsmiljöerna kan
avhjälpas. Detta är en viktig förutsättning för en ökad
produktivitet och stärkt konkurrenskraft att människors
hälsa inte riskeras och antalet sjukdagar ökar.

Detta förhållande kan åskådliggöras med att de
offentliga utgifterna för arbetsskadorna uppgår till omkring
55 miljarder. Inräknas även produktionsbortfallet stiger
kostnaden till ca 70 miljarder. Statens utgifter för
arbetsskadeförsäkringen var 1990 10,1 miljarder, dvs. en
femfaldig ökning jämfört med 1985.

Arbetslivsforskningens organisation

Arbetslivsforskningen finansieras dels genom en särskild
arbetarskyddsavgift, dels över statsbudgeten.
Arbetsmiljöfonden är den största finansiären, men även
andra organ finansierar viss arbetslivsforskning. Fondens
intäkter uppgår innevarande budgetår till drygt 700 milj kr.

Andra forskningsorgan på arbetsmiljöområdet är
arbetsmiljöinstitutet och arbetslivscentrum, vilka bl.a.
finansieras via arbetsmiljöfonden.

Propositionen

I regeringens proposition 1990/91:69 om
arbetslivsforskningens organisation föreslås åtgärder i syfte
att effektivisera organisationen inom arbetslivsforskningen.

Förslagen innebär bl.a. att arbetsmiljöfonden får ett
ansvar att följa svensk arbetslivsforskning och tillförs ett
vetenskapligt råd. Vidare skall arbetslivscentrum
omorganiseras till ett renodlat forskningsinstitut.

Centerns syn

Från centerpartiets sida vill vi betona vikten av att en
effektiv och framåtsyftande forskning på arbetslivsområdet
kan bedrivas.

Vi kan dela uppfattningen att forskningsorganisationen
på arbetslivsområdet behöver reformeras och
effektiviseras. Dess nuvarande organisation och
finansiering kan ifrågasättas. Det finns betydande risker att
de stora ekonomiska resurser som avdelats för
forskningsinsatser äts upp av administrativa kostnader.
Kritik har också riktats mot hela organisationen på
arbetsmiljöområdet för att den är stel och ineffektiv.

Enligt vår uppfattning skulle en förändrad organisation,
där forskningen på arbetslivsområdet knyts till
universiteten och den alltför byråkratiska organisation som
nu finns avskaffas, vara att föredra.

Det är också viktigt att forskningsorganen får
möjligheter att utveckla kontakter med olika
miljöorganisationer för att få del av de erfarenheter och
kunskaper som där finns.

En genomgripande organisationsförändring kan dock
självfallet inte ske utan att en total översyn av den
nuvarande forskningsorganisationen sker.

Bl.a. har arbetslivscentrum en forskningsinriktning som
med regeringens förslag riskerar att gå förlorad. På
arbetslivscentrum finns bl.a. den mest omfattande
forskningen om kvinnors arbete. Det är nödvändigt att
denna forskning inte bryts sönder i en förändrad
organisation och forskningen om kvinnors arbetsmiljöer
eftersätts. Det är därför väsentligt att den
forskningsinriktning som arbetslivscentrum har inte går
förlorad.

Förslag

Vi anser mot denna bakgrund att de förändringar som
föreslås i propositionen ej bör genomföras utan att en
översyn av forskningsorganisationen på arbetmiljöområdet
i dess helhet genomförs enligt de riktlinjer som ovan
förordas. I avvaktan på en sådan översyn bör propositionen
avslås.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:69 såvitt avser
arbetslivsforskningens organisation,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en total
översyn av forskningsorganisationen på
arbetsmiljöområdet med direktiv att lägga fram förslag om
en förändrad organisation enligt de riktlinjer som förordas
i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetslivscentrums roll och
vikten av att forskningen om kvinnors arbetsmiljö inte
eftersätts.

Stockholm den 25 januari 1991

Börje Hörnlund (c)

Kersti Johansson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Roland Larsson (c)

Göran Engström (c)

Kjell Ericsson (c)

Gunhild Bolander (c)

Håkan Hansson (c)

Ivar Franzén (c)

Sven-Olof Petersson (c)

Jan Hyttring (c)

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda