med anledning av prop. 1990/91:38 Statsbidrag till personalkooperativ barnomsorg

Motion 1990/91:So6 av Rosa Östh m.fl. (c)

Enligt propositionens förslag skall statsbidrag
kunna utgå till daghem och fritidshem som ägs och
drivs av personalen (personalkooperativ).
Verksamheten skall finnas upptagen i kommunens
barnomsorgsplan och skall ägas och drivas av
personal i form av en ekonomisk förening eller ett
handelsbolag. I övrigt skall de allmänna kraven för
statsbidrag till alternativ barnomsorg gälla, dvs.
verksamheten skall bedrivas fortlöpande, barnen
skall vara inskrivna och det skall finnas en
överenskommelse med föräldrarna om barnens
vistelsetider.

Centerpartiet vill ge utrymme för en mångfald
och valfrihet i barnomsorgen. Barnomsorgen måste
vara väl utbyggd och tillgänglig för alla. En väl
fungerande kommunal barnomsorg är en stor
tillgång, men det är också viktigt att samhället
underlättar för och uppmuntrar till andra former
för bedrivande av barnomsorg. Föräldrarna måste
ges en verklig möjlighet att välja den
barnomsorgsform som passar just dem bäst. För att
detta skall bli möjligt krävs att den
socialdemokratiska rigiditeten i dessa frågor bryts.

Propositionens förslag är ett steg i rätt riktning.
Det är för oss självklart att statsbidrag skall kunna
utgå på samma villkor till personalkooperativa
daghem och fritidshem som till kommunala eller
föräldrakooperativa daghem och fritidshem.
Statsbidragen måste bli neutrala gentemot alla
omsorgsformer oavsett huvudman. Familjedaghem
och deltidsförskola får inte diskrimeras.
Familjedaghemmet utgör en viktig resurs i
barnomsorgen och bör därför finnas tillgängligt i
större omfattning än för närvarande. Statsbidrag
bör utgå till barnomsorg enligt den s.k.
Uppsalamodellen, vilken innebär att
dagbarnvårdares egna barn inräknas i
ersättningsunderlaget. Modellen som först har
tillämpats i Linköping och Uppsala har visat sig
fylla ett stort behov på många platser i landet. Vad
här anförts om statsbidrag till
Uppsala/Linköpingmodellen bör ges regeringen till
känna.

Det faktum att statsbidrag inte kan utgå till
barnomsorg i svenska kyrkans regi enligt gällande
regler är ett missförhållande som snarast måste
rättas till. Svenska kyrkans församlingar måste
jämställas med andra trossamfunds församlingar
vad gäller möjligheten att få statsbidrag. Detta bör
ges regeringen till känna.

En väl utvecklad barnomsorg kräver ett
bejakande av olika alternativa lösningar. Så t.ex.
krävs en medveten satsning på arbetsplatsdaghem
för att tillgodose föräldrarnas strävan att på ett bra
sätt kombinera barntillsyn och arbete. Man bör
härvidlag uppmärksamma de kommunala
gränserna som kan vara ett hinder för utvecklande
av arbetsplatsdaghem. Daghem bedrivna enligt
Waldorf- eller Montessoripedagogiken utgör också
ett viktigt inslag i barnomsorgsverksamheten.
Barnets unika egenskaper och fantasi kommer till
uttryck på ett positivt sätt i verksamheten. Vad här
anförts om behovet av alternativa
barnomsorgsformer bör ges regeringen till känna.

Kraven på personalens kunskaper är stora inom
barnomsorgen. Kunskap måste finnas om barn med
handikapp eller som på annat sätt kräver särskild
tillsyn. Personalen måste också kunna i tid se och
tyda tecknen på barn som kan misstänkas vara
utsatta för misshandel eller incest. Möjligheterna
till fortbildning och vidareutbildning i dessa frågor
bör därför förbättras. Personalen måste få
återkommande utbildning och stöd i sin yrkesroll.
Personalbristen kan delvis lösas genom äldres
medverkan i barnomsorgen. Genom att äldre ges
större möjlighet att på olika sätt medverka i det
dagliga arbetet inom barnomsorgen kan större
gemenskap och förståelse uppnås mellan
generationer. Vad här anförts om behovet av
utbildning för personalen och om äldres medverkan
i barnomsorgen bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till
Uppsala/ Linköpingmodellen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om barnomsorg i
svenska kyrkans regi,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om betydelsen av
alternativa barnomsorgsformer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
utbildning av personal inom barnomsorgen och om
äldres medverkan i barnomsorgen.

Stockholm den 25 oktober 1990

Rosa Östh (c)

Karin Israelsson (c)

Rune Backlund (c)

Ulla Tillander (c)

Göran Engström (c)

Roland Larsson (c)

Marianne Jönsson (c)

Kersti Johansson (c)