med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor

Motion 1989/90:T32 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T32

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa
näringspolitiska frågor

Den här motionen behandlar propositionens förslag i bilaga 2, som handlar
om kommunikationsdepartementets ansvarsområde. I motionen behandlas
i första hand de tillkommande frågor som finns i propositionen. För övriga
synpunkter och förslag från Miljöpartiet på trafikområdet rekommenderar
vi partimotionerna från allmänna motionstiden.

Allmän bakgrund

Vi instämmer endast delvis i vad regeringen anför om den allmänna bakgrunden.
Vi anser att regeringens ambitionsnivå vad gäller investeringar i
infrastrukturen är alltför låg. Med hänsyn till de mycket stora värden ett väl
fungerande transportsystem har är det motiverat med större statliga anslag
än vad regeringen nu är beredd att förslå.

Vi föreslår därför i denna motion att 1,5 miljarder utöver vad regeringen
föreslagit skall anslås till investeringar i trafikens infrastruktur under närmast
kommande budgetår. Vi häri tidigare motioner föreslagit att ytterligare
drygt 1 miljard utöver regeringens förslag skall anslås till miljövänlig kollektivtrafik,
forskning och utveckling av miljövänligare trafik, köp av interregional
persontrafik på järnväg och investeringsbidrag till godsspår m.m. Totalt
föreslår vi ca 2,5 miljarder utöver vad regeringen föreslår till statliga satsningar
i trafiksystemen. Hela denna ökning ligger inom järnvägsområdet och
kollektivtrafiken, och är en nödvändig del i en nödvändig omställning av
samhället i miljövänlig och resurssnål riktning.

Vi anser också att investeringarna företrädesvis skall göras inom järnvägssektorn
och kollektivtrafiken. Utbyggnaden av vägarna måste begränsas
starkt, och skötseln av de befintliga vägarna måste förbättras. Viss personoch
godstrafik på vägarna kan då överföras till järnvägarna och kollektivtrafiken
kan växa på privatbilismens bekostnad, vilket sammantaget medför
minskad biltrafik. Vi delar således inte regeringens slapphänta låt-gå-mentalitet
när det gäller bilismens nuvarande ökning.

Nuvarande planeringssystem för investeringar inom transportsektorn har
visat sig vara bristfälligt. Det är nödvändigt att samordningen förbättras, och
att det sker snabbt och effektivt. Genom inrättande av ett statligt verk för
transporthushållning, vilket vi föreslagit i flera tidigare partimotioner som
behandlas under innevarande riksmöte, skulle bättre möjligheter för sam

ordning av trafikslagens skilda investeringar m.m. tillskapas. Detta tran- Mot. 1989/90

sportverk skulle överta de flesta av de uppgifter som transportrådet nu har, T32

och även vissa delar av den centrala planering och administration som finns
inom vägverket. Transportrådet kan då avskaffas.

Vad gäller frågan om kostnadsansvaret för de olika trafikgrenarna så har
den till stor del spelat ut sin roll. Det sammanhänger bl.a. med att ett vidare
synsätt på hela skatte- och avgiftssystemet bör tillämpas så att de för samhället
nödvändiga skatterna tas ut där det är lämpligast för samhället som helhet.
Då kan inte t.ex. trafikområdet undantas. Dessutom bör styrande skatter
och avgifter införas på bl.a. trafikområdet i syfte att snabbt minska de
negativa effekterna på miljön. Sådana ekonomiska styrmedel har av miljöavgiftsutredningen
(SOU 1989:83) visats kunna vara kostnadseffektiva,
och ur miljösynpunkt nödvändiga komplement till den befintliga och planerade
regleringen. Flera av utredningens förslag är för övrigt redan genomförda
och andra är på väg att genomföras. Ytterligare förslag på trafikområdet
är också att förvänta i bl.a. utredningens slutbetänkande.

Den översyn av principerna för kostnadsansvaret som regeringen anmäler
att den tänker genomföra bör naturligtvis ta hänsyn till det vad som ovan
anförts.

Nya finansieringsformer m.m.

Frågan om nya finansieringsformer utanför statsbudgeten för investeringar i
vägar och järnvägar är främst en följd av regeringens låga ambitionsnivå och
oförmåga att prioritera.

Vi ser inte nu någon anledning att godta regeringens förslag att bemyndiga
vägverket att låna upp eller borga för 500 miljoner till väginvesteringar. Vi
anser inte heller att det nu är lämpligt att bemyndiga vägverket att teckna
aktier i bolag för avgiftsbelagda objekt. Regeringens förslag på dessa två
punkter bör avslås.

Vi ställer oss likväl positiva till nya finansieringsformer utanför budgeten,
dock under förutsättning att det inte försämrar riksdagens möjligheter att
styra såväl den totala investeringsnivån som inriktningen av investeringarna.

Tillkommande finansieringsformer får inte heller äventyra centrala samhällsmål
som att de miljöfarliga utsläppen från trafiksektorn skall minskas
radikalt, att trafiksäkerheten måste starkt förbättras, att energianvändningen
måste minskas, att alla skall ha tillgång till bra transporter oavsett var
de bor i landet och att tillgängligheten skall vara god för alla.

Regeringen begär att riksdagen skall godkänna vad som i propositionen
anförs om ökad näringslivsmedverkan och avgiftsfinansiering. Det som anförs
i propositionen är dock till väsentliga delar oklart eller oprecist, varför
regeringen bör återkomma med ett mer utvecklat förslag som tillfredsställer
ovanstående krav. Regeringens hemställan bör därför nu avslås.

12

Anslagsfrågor

Tabellen nedan redovisar regeringens förslag jämfört med våra förslag.

Regeringen Miljöpartiet Ändring

B 1

Vägverket 11484 9484 - 2000

B 2

Drift statliga vägar 5859900 6160000 + 300100

B 3

Byggande av riksvägar 1512000 412000 —1100000

B 4

Länstrafikanläggningar 1041800 1560000 + 518200

B 5

Statskommunvägar 595 000 595 000 + 0

B 6

Enskilda vägar 482000 482000 + 0

B 7

Bärighetsprogrammet 669900 0 - 669900

D 1

Drift järnvägar 2784000 3500000 + 816000

D 2

Nyinvestering järnväg 864000 2 500000 +1636000

D 3

SL-investeringar 189000 189000 + 0

D 4

Västkustbanan 68000 68000 + 0

Infrastrukturfond 5000000 5000000 + 0

+ 1498400

B 1 Vägverket

Vi föreslår en neddragning av vägverkets anslag med 2 miljoner till knappt
9,5 miljoner. Detta motiveras med att vi föreslår kraftigt minskat nybyggande
av riksvägar, stopp för byggande av motorvägar, avskaffande av bärighetsprogrammet
och överföring av viss central planering och administration
till ett nytt verk för transporthushållning. Till det sistnämnda hör bl.a. fördelningen
av länstrafikanslaget.

Mot. 1989/90
T32

B 3 Byggande av riksvägar

Vi föreslår en kraftig minskning av nybyggnation av riksvägar, och helt stopp
för nya motorvägar. Detta följer av att vår sammanlagda politik medför väsentliga
överföringar från väg till järnväg och annan kollektivtrafik (dock ej
flyg), vilket i sin tur medför minskad biltrafik och minskade behov av nya
större vägar.

B 4 Länstrafikanläggningar

Vi föreslår att anslaget fördelas på följande sätt:

- länsjärnvägar 650 miljoner

- cykelvägar m.m. 125 miljoner

- kollektivtrafikanläggningar 300 miljoner

- länsvägar 400 miljoner

- trafikmedel m.m. 85 miljoner

SUMMA 1560 miljoner

Vi anser att anslaget skall fördelas på det sätt som redovisas i tabellen. Medlen
till länsjärnvägar får således inte användas till t.ex. länsvägar istället. Vi
accepterar således inte regeringens förslag att slå ihop anslagen till länsjärnvägar,
länsvägar och kollektivtrafikanläggningar till en klumpsumma, och
sedan överlåta till länsstyrelserna och vägverket att fritt fördela pengarna för
de olika ändamålen.

Vad gäller kollektivtrafikanläggningar så har vi tidigare i partimotion om
trafikpolitiken krävt ett nytt anslag till miljövänlig kollektivtrafik i och mellan
städer och tätorter på 500 miljoner för budgetåret 1990/91. Tillsammans
med ovanstående anslag till kollektivtrafikanläggningar blir det sammantaget
800 miljoner, vilket väl överensstämmer med vägverkets bedömning av
behovet. Vi avser dock att öka anslaget till miljövänlig kollektivtrafik successivt
under 90-talet, och bedömer att totalt 15 miljarder av statliga medel
behöver avsättas till ändamålet fram till år 2000. Vi förutsätter naturligtvis
att betydande medel till ändamålet samtidigt avsätts av kommuner och
landsting.

B 5 och B 6 Statskommunvägar och enskilda vägar

Vi instämmer på dessa punkter i regeringens förslag.

B 2 Drift av statliga vägar

Anslaget måste höjas med åtminstone 800 miljoner för att inte vägkapitalet
skall urholkas enligt vägverket. Med den trafikpolitik som vi föreslår kommer
biltrafiken att minska och därmed minskar även slitaget på vägarna. Vi
bedömer därför att det räcker med en höjning med 700 miljoner kronor jämför
med innevarande år.

Vi finner denna höjning mycket angelägen, och är förvånade att regeringens
förslag ligger drygt 300 miljoner kronor lägre.

14

B 7 Bärighet.sprogram niet Mot.

Vi har i tidigare motioner krävt att vägfordons maximala mått och vikt skall T32
begränsas till 18 meter och 40 ton. Detta ansluter till vad som är normalt i
Europa. Drivaxeltrycket bör vidare begränsas till 10 ton.

Med sådana begränsningar behövs inte bärighetsprogrammet.

D 1 Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar

Vi instämmer i banverkets krav att det eftersatta underhållet av järnvägarna
måste hämtas in så snart som möjligt. Vi bedömer att ett anslag på 3,5 miljarder
under kommande budgetår krävs i ett första steg.

D 2 Nyinvesteringar i stomjärnvägar

En omfattande utbyggnad och förbättring av järnvägsnätet i hela landet
krävs för att klara miljökraven på trafiksystemet. Vi instämmer i banverkets
bedömning att närmare 70 miljarder behövs för ändamålet. Vi föreslår därför
att 65 miljarder investeras under 90-talet. I ett första steg föreslår vi att
anslaget för närmast kommande budgetår höjs till 2 500 miljoner kronor.

Anslaget bör successivt höjas under nästkommande budgetår. En utbyggnad
i stil med vad som förslås i följande tabell bör komma till stånd:

PROJEKT ÅTGÄRD SATSNING ÅR

stomn. el. upp- ut- dubbel- milj.

rustn. byggn, spår kro

nor

Bottniabanan Kramfors-Luleå				X		9500	94-99
Norra stambanan			X			800	94-95
Inlandsbanan	X		X			470	95-96
Sundsv-Långsele	X		X			800	92-93
Uppsala-Sundsvall (Snabbtåg)			X		X	2350	91-94
Dellenbanan			X			5	91
Storvik-Falun			X		X	700	94-97
Ställdalen—Kil			X			350	94
Nykroppaprojektet			X			90	95
Uppsala-Borlänge			X			100	94
Arlandabanan				X		3300	92-94 i
Getingmidjan (Stockholm)				X	X	800	95-96
Mälarbanan				X		5230	91-96
Laxå-Charlottenberg			X			275	95
Göteborg-Norge	X		X	X	X	9000	96-00
Götalandsbanan				X	X	3300	96-00 x
Västkustbanan					X	5355	91-95
Kust till kustbanan			X			200	94-95
Ny sydlig Ostkustbana				X		6885	96-00 x
Blekingekustbana	X	X	X	X		500	91-93
Stockholm-Malmö			X		X	1215	94-96
Hässleholm-Helsingborg			X			120	95
Öresundstunneln				X	X	4200	98-00 ix

Övriga projekt och generell upprustning

inkluderande bl.a.:
Boden-Haparanda x

Västerdalsbanan
Fryksdalsbanan
Bergslagspendeln

6225 9Wföt. 1989/90

X

X

X

X

x(Sälen)

T32

94-95

96-98

95-96

97-98

Uppsala-Enköping	X		X	98-99
Örbyhus-Hargshamn		X		98-99
Roslagsbanan-Kapellskär				98-99
Svealandsbanan (väst)		X	X	97-99
Nässjö-Oskarshamn		X		94-97
Hultsfred-Linköping	X			94-97
Malmö-Ystad	X			95-96

Höjd bärighet
Riksbangärdar

1080

2000

SUMMA

64100

Oförutsett

Budgetmedel under 90-talet

900

65000

Förklaringar till tabellen:

Understrukna rader i tabellen avser stomnätet, ej understruket avser länsjärnvägsnätet.

I några fall föreslås att länsjärnvägar skall överföras till stomnätet (stomn.).
I andra fall föreslås att vissa banor skall elektrifieras (el.).

Upprustningarna avser för stomnätet en standard för minst 160 km/h med
modernt tåg/motorvagn.

Med ”utbyggn.” avses i huvudsak nybyggnad av nya banor eller bandelar.
Gäller utbyggnaden/nybyggnaden även dubbelspår markeras detta.

De kostnader som förts upp i tabellen är som regel beräknade av banverket
under 1989 eller 1990.

I kolumnen ”år” anges tänkt start respektive slutår för projektet.

Ett ”i” längst till höger betyder att en stor del av investeringen förutsätts ske
utanför budget - endast budgetandelen upptas i uppställningen.

Ett ”x” längst till höger betyder att projektet inte slutförs under 90-talet, och
alltså förutsätts fortsätta in på 2000-talet.

D 3 Ersättning til banverket för vissa kapitalkostnader

Vi accepterar regeringens förslag till anslagshöjning. Vi vill dock i sammanhanget
påpeka att utformningen och sträckningen av den s.k. Grödingebanan
lämnar en del övrigt att önska. Det är djupt olyckligt att dra en ny järnväg
genom ett naturområde av primärt intresse för rekreation, fritid och naturvård.
Den nya banan borde istället läggas längs nuvarande sträckning,
gärna med tunnlar under de samhällen som kan drabbas av trängsel- och bullerproblem.
Ett sådant alternativ har inte, vad vi erfarit, seriöst prövats.

D 4 Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar

Vi accepterar även detta anslag eftersom det, liksom är fallet vad gäller SLprojekten
under D 3, finns ett avtal med de regionalt trafikansvariga. Vi an

ser dock att västkustbanan bör byggas ut med dubbelspår i snabbare takt, Mot. 1989/90

och att det statliga engagemanget i denna utbyggnad bör bli väsentligt större T32

än vad som nu är fallet.

Medel till denna utbyggnad bör tas ur anslaget D 2 Nyinvesteringar i stomjärnvägar
i enlighet med vad som ovan beskrivits.

Infrastrukturfond

Vi välkomnar regeringens förslag till infrastrukturfond, som erbjuder ett utmärkt
komplement till vårt budgetförslag i övrigt. Med tanke på att en konjunkturnedgång
kan förväntas är det naturligtvis klokt att redan nu avsätta
en del av de medel som behöver investeras i järnvägar och miljövänlig kollektivtrafik
under 90-talet. Med tanke på den brist på arbetskraft som redan
råder är det sannolikt inte rimligt att försöka bygga ut järnvägar och kollektivtrafik
mer än vad vi föreslår ovan. Den arbetskraft som frigörs genom neddragningar
av vägbyggandet kommer till fullo att behövas vid järnvägsutbyggnaderna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en kraftigt höjd ambitionsnivå vad gäller
investeringar i järnvägar och kollektivtrafik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av minskad biltrafik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översynen av principerna för kostnadsansvaret för
trafikslagen,

4. att riksdagen avslår regeringens hemställan om att få bemyndiga
vägverket att ta upp lån eller borga inom en ram på 500 000 000 kr.,

5. att riksdagen avslår regeringens hemställan om att få bemyndiga
vägverket att teckna aktier i bolag för avgiftsbelagda objekt,

6. att riksdagen avslår regeringens hemställan vad gäller ett godkännande
av vad som i propositionen anförts om ökad näringslivsmedverkan
och avgiftsfinansiering,

7. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till nya finansieringsformer
m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m. för
budgetåret 1990/91 anslår 2 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit
eller således 9 484 000 kr.,

9. att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret
1990/91 anslår 300 100 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 6 160 000 000 kr.,

10. att riksdagen till Byggande av riksvägar för budgetåret 1990/91
anslår 1 100 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således
412 000 000 kr.,

11. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret
1990/91 anslår 518 200 000 kr. utöver vad regeringen har före- 17

slagit eller således 1 560 000 000 kr., samt att anslaget fördelas på det
sätt som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar att anslagen till länsjärnvägar respektive
länsvägar skall skiljas åt,

13. att riksdagen beslutar avskaffa anslaget Vägverket: Särskilda
bärighetshöjande åtgärder,

14. att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
för budgetåret 1990/91 anslår 816 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit eller således 3 500 000 000 kr.,

15. att riksdagen beslutar att minst 65 000 000 000 kr. skall nyinvesteras
i järnvägar under de närmaste tio åren,

16. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret
1990/91 anslår 1 636 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit
eller således 2 500 000 000 kr.,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av anslaget Ersättning till banverket
för vissa kapitalkostnader,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av medlen i den av regeringen föreslagna
infrastrukturfonden för transportsektorn.

Stockholm den 25 mars 1990
Claes Rox bergh (mp)
Inger Schörling (mp)

Kjell Dahlström (mp)

Carl Frick (mp)

Hans Leghammar (mp)

Roy Ottosson (mp)
Gösta Lyngå (mp)
Kent Lundgren (mp)
Eva Goés (mp)

Mot. 1989/90
T32

18

gotab 96320, Stockholm 1990