med anledning av proposition 1989/90:48 om kompensation till studerande med studiemedel för vissa skatteeffekter

Motion 1989/90:Sf8 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sf8

av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

med anledning av proposition 1989/90:48
om kompensation till studerande med
studiemedel för vissa skatteeffekter

Bakgrund

Så sent som våren 1988 beslutade riksdagen om nytt studiemedelssystem.
Moderata samlingspartiet vidhöll i riksdagsbehandlingen de förslag till ytterligare
åtgärder som vi fört fram i studiemedelskommittén. Våra förslag
syftade till att ge de studerande ökade möjligheter att ekonomiskt klara sina
studier samt avsluta återbetalningen av studieskulden under den yrkesverksamma
perioden.

Redan nu är det uppenbart att det nya studiemedelssystemet inte uppfyller
den målsättningen. Allt fler kommer att finna att de efter ett helt yrkesliv
fortfarande häftar i skuld till staten för sina studielån. Detta förhållande
kommer att inträffa även för personer med goda inkomster och relativt
måttlig skuldsättning.

En sådan utveckling är inte acceptabel. Situationen kommer att förvärras
när allt fler får klart för sig att högre studier leder till en skuldsättning som
man inte kan bli fri från under sitt yrkesverksamma liv. På sikt hämmas därigenom
rekryteringen till den högre utbildningen. Många kommer givetvis
att fråga sig om det är värt att frivilligt påta sig en livslång börda i form av
en extra ”akademikerskatt” på fyra procent.

Konsekvenser av skatteuppgörelsen

Den mellan socialdemokraterna och folkpartiet träffade skatteuppgörelsen
med sänkta marginalskatter, som finansieras fullt ut bl.a. genom höjda indirekta
skatter, slår hårt mot grupper med inga eller låga inkomster. Bland
dem märks de studerande.

Bostadskostnaderna ökar också med bortåt 10 procentenheter mer än vad
som annars skulle bli fallet. För studerande väger kostnaderna för boendet
mycket tungt i budgeten.

Skatteuppgörelsen urholkar dels studiestödets reella värde, dels leder den
till en väsentligt ökad skuldsättning. Skattesänkningen kan inte i någon
större utsträckning komma studiemedelstagarna till godo under studietiden.
Däremot skall de under denna tid medverka till att bestrida kostnaderna.

Redan vid en skuldsättning på 150 000 kronor kommer låntagare med
måttliga inkomster enligt centrala studiestödsnämndens (CSN) beräkningar

att behöva inte bara tiden fram till pensioneringen utan ytterligare sjutton Mot. 1989/90

år för att reglera skulden. Det är enligt vår uppfattning helt oacceptabelt. Sf8

Konsekvenserna blir:

- färre sökande till högre studier,

- kraftigt ökade lånekostnader,

- längre återbetalningstid och växande skuld,

- ökning av antalet människor som inte kan slutbetala sina studielån,

- försämrad ekonomi under studietiden,

- ökad risk för social och könsmässig snedrekrytering,

- en ökad rundgång samt

- att främst kvinnor drabbas av dessa effekter.

Såväl CSN som konsumentverket är också mycket kritiska i sina remissyttranden
angående skatteutredningarnas förslag.

Kompensation

Den i regeringens proposition 1989/90:48 föreslagna uppräkningen av basbeloppet
som kompensation för skattehöjningarna och höjningen av bostadskostnaderna
är enligt alla bedömares uppfattning helt otillräcklig.

Om socialdemokraterna med stöd av folkpartiet genomför de föreslagna
skattehöjningarna måste andra kraftfulla åtgärder vidtagas för att inte hela
studiemedelssystemet skall bryta samman.

Moderata Samlingspartiet kan inte acceptera den finansiering av de
sänkta marginalskatterna som socialdemokraterna och folkpartiet föreslår,
då effekterna blir alltför kännbara för många svaga grupper och regioner.

Vi yrkar därför i enlighet med vad som framförs i vår motion om inkomstskatten
för 1990, m.m. i första hand avslag på regeringens förslag till kompensation
till de studerande för vissa skatteeffekter.

Vi står fast vid vår uppfattning att även för de studerande är skattetrycket
och strukturen i skattesystemet viktiga förutsättningar för att en satsning på
högre utbildning skall vara attraktiv.

Utvecklat studiemedelssystem

Moderata samlingspartiet anser att studiemedelssystemet måste förändras
om det skall ha möjlighet att rekrytera tillräckligt många lämpliga personer
till högre utbildning. Vi kan inte acceptera den sociala och könsmässiga
snedrekryteringen, den ökande mängd återbetalningsskyldiga som inte hinner
slutbetala sina studielån och den livslånga utbildningsskatt på fyra procent
som återbetalningssystemet innebär.

Vi förordar en omläggning av systemet för studiefinansiering efter bland
annat följande riktlinjer:

* det s.k. fribeloppet för heltidsstuderande bör avskaffas,

* en del av studieskulden för studerande med lång studietid skall avskrivas,

* forskarutbildning skall stimuleras genom en extra avskrivning för den som
avlägger doktorsexamen,

* nuvarande inkomstbegrepp ändras från sammanräknad inkomst till taxe- 8

Mot. 1989/90
Sf8

Trots att det nu gällande studiemedelssystemet just har trätt i kraft behövs
redan nu en översyn för att komma till rätta med bristerna. Dessa systemfel
blir nu uppenbara och förstärks kraftigt av föreslagna förändringar av skattesystemet.

Regeringen bör få i uppdrag att snarast lägga förslag om reformering av
studiemedelssystemet i den riktning som vi här redovisat.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen i avvaktan på förslag till ett nytt studiemedelssystem
avslår regeringens förslag till ändrade beräkningsgrunder i det nuvarande
studiemedelssystemet.

Stockholm den 27 november 1989

Ann-Cathrine Haglund (m)

Birgitta Rydle (m)

Ulf Melin (m)

Birgit Henriksson (m)

Göran Allmér (m)

Birger Hagård (m)

Hans Dau (m)

Rune Rydén (m)
Elisabeth Fleetwood (m)

rad inkomst för att sökandes verkliga betalningsförmåga skall kunna fastställas,

* studiestöd skall utgå även till de ungdomar som bedriver gymnasiestudier
utomlands,

* effekterna av räntenivån på studielånen skall prövas innan beslut om höjning
tas med anledning av en eventuell omläggning av skattesystemet.

9