med anledning av regeringens prop. 1989/90:48 om kompensation till studerande med studiemedel för vissa skatteeffekter

Motion 1989/90:Sf7 av Karin Israelsson (c) m.fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90:Sf7

av Karin Israelsson (c) m.fl.

med anledning av regeringens prop.
1989/90:48 om kompensation till studerande
med studiemedel för vissa skatteeffekter

I propositionen föreslås att studiemedlen skall beräknas på basbeloppet
med ett tilläggsbelopp om 600 kronor. Studenterna skall därmed kompenseras
för höjningen av de indirekta skatterna.

Centerpartiet vill inledningsvis framhålla att propositionens förslag är dåligt
underbyggt. De beräkningar som ligger till grund för en bedömning av
kompensationsbehovet till 2% saknas i propositionen.

Vi har vid ett antal tillfällen visat på de brister studiemedelssystemet har.
Det är viktigt att komma ihåg att en reformering av studiemedelssystemet
inte främst handlar om krav på reella förbättringar i förhållande till andra
grupper utan krav på en kompensation för de successiva urholkningar som
skett under en lång rad av år.

Skuldbördan och återbetalningsproblematiken har blivit allt mer uppenbara
sedan reformen genomfördes. Återbetalningssystemets konstruktion
innebär att vissa grupper av studiemedelstagare aldrig kommer att kunna betala
tillbaka sin studieskuld. Det är därför ett haltande resonemang regeringen
för, när man säger sig vilja kompensera studenterna genom att erbjuda
möjlighet att låna mera.

Det är således vår uppfattning att studiemedelstagarna kommer att drabbas
hårt av skattereformen. De får vara med och bära bördan av reformens
finansiering, men kommer endast i undantagsfall att få del av de skattesänkningar
som utlovas till andra grupper.

Centerpartiet anser därför att införandet av ett tilläggsbelopp är i högsta
grad befogat för dessa grupper. Vi vill hänvisa till de beräkningar som bl.a.
Sparbanken gjort och som visar att studerande redan idag har det svårt att
klara ekonomin inte minst med tanke på ökade hyreskostnader. Sveriges
Förenade Studentkårer bekräftar att dagens studenter lever under knappa
ekonomiska förhållanden.

Den kompensation regeringen föreslår för att möta de inflationsdrivande
effekterna är därför otillräcklig. Regeringen räknar med att kompensera
studiemedelstagarna för en inflationseffekt om 2%. I regeringens skrivelse
1989/90:53 har regeringen däremot räknat med en inflationseffekt om 2,5 %.
Kompensationen till studenterna bör, enligt vår mening, täcka hela den beräknade
inflationsdrivande effekt som skattereformen väntas medföra.

Vi anser att den föreslagna åtgärden inte fullt ut kompenserar studenterna
för den ekonomiska utvecklingen. För detta talar även det faktum att studie

medlens totalbelopp idag består till ca 70% av lån som skall återbetalas. Mot. 1989/90
Den kompensation som utlovas i den nu aktuella propositionen får studie- Sf7
medelstagarna till största delen betala ur egen ficka genom att deras studieskulder
ökar.

För att bättre beakta studenternas ekonomiska situation föreslår vi dels en
höjning av tilläggsbeloppet med 100 kronor, dels att bidragsdelen av studiemedlen
ökar. Det är orimligt att ytterligare öka lånedelen och därmed skuldbördan
för studenterna. Detta ligger även i linje med vårt förslag om införande
av studielön och kan ses som ett steg på väg mot en sådan reform. Våra
tankar kring införandet av ett studielönesystem har utvecklats i riksdagsmotioner
och vi ämnar senare återkomma i frågan.

Vårt förslag innebär således att bidragsdelen bör justeras till 53 % av basbeloppet
och lånedelen sänkas till 117 % av basbeloppet. Om detta bör regeringen
snarast återkomma med förslag till riksdagen. Genom höjningen
av tilläggsbeloppet och genom den förändring av förhållandet mellan bidragsdel
och lånedel i studiemedelssystemet som vi föreslår kommer studenterna
att kompenseras för skattereformens inflationsdrivande effekter på
ett sätt som inte medför en för dem ökande skuldbörda.

Dessa förändringar av studiemedelssystemet skulle - beräknat på innevarande
årsbasbelopp, 27 900 kronor, med tillägg för den föreslagna höjningen
till 700 kronor - innebära att studiemedlen kommer att uppgå till
48 620 kronor vid heltidsstudier och normal terminslängd. Därav skulle
15 158 kronor utgöras av bidrag och 33 462 kronor av lån. Idag fördelas
studiemedlen med 13 950 kronor i bidrag och 33 480 kronor som lånedel.

Vi beräknar att förändringen av tilläggsbeloppet skulle medföra en kostnadsökning
på ytterligare 3,4 miljoner kronor.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen, med avslag på regeringens proposition
1989/90:48, såvitt avser förslaget om ett tilläggsbelopp på 600 kr, beslutar
att detta belopp skall utgöra 700 kr,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av justering av bidragsdel och lånedel av
studiemedlen,

3. att riksdagen beslutar, med avslag på regeringens proposition
1989/90:48 i denna del, om ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt
anslag om 3 400 000 kr om totalt 23 400 000 kr.

5

Stockholm den 27 november 1989
Karin Israelsson (c)

Rune Backlund (c)

Rosa Östh (c)

Roland Larsson (c)

Kersti Johansson (c)

Mot. 1989/90
Sf7

Ulla Tillander (c)

Göran Engström (c)

Marianne Jönsson (c)

6