med anledning av prop. 1989/90:43 om kapitalkravet i banker och andra kreditinstitut

Motion 1989/90:N15 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N 15

av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:43 om
kapitalkravet i banker och andra
kreditinstitut

Inledning

Centerpartiet redovisade redan i våras under den allmänna motionstiden sin
syn på de framtida kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut i samband
med att den s.k. kapitaltäckningsgruppen presenterade sina överväganden.
Vi kan konstatera att ett flertal remissinstanser, i likhet med vad
centern redovisade i sin motion 1988/89:N349, anger en rad invändningar
mot arbetsgruppens förslag. Oaktat dessa synpunkter från ett flertal remissinstanser
förelägger nu regeringen riksdagen förslag om nya kapitaltäckningsregler
som följer den s.k. Baselkommitténs och tillika svenska kapitaltäckningsgruppens
förslag. Det innebär med några få undantag att de synpunkter
och invändningar på förslagen till nya kapitaltäckningsregler som
centern tidigare redovisat i hög grad kvarstår.

Reglerna om kapitaltäckning finns reglerade i den s.k. bankrörelselagen.
Bankerna skall enligt denna lagstiftning till skydd för insättarna ha ett visst
lägsta eget kapital i förhållande till den kreditrisk som är förenad med en
banks tillgångar samt ingångna garantiförbindelser och andra åtaganden på
kapitalmarknaden. För finansbolag, fondkommissionsbolag, kreditaktiebolag
och hypoteksinstitut finns motsvarande regelverk.

Förslagen från den s.k. Baselkommittén om skärpta kapitaltäckningsregler
för kreditinstitut skall ses mot bakgrund av utvecklingen på kapitalmarknaden
under senare delen av 1970-talet och början av 1980-talet. Internationaliseringen
och den fortsatta avregleringen av kapitalmarknaden har bl.a.
lett till att den internationella utlåningen från främst bankerna ökat snabbare
än vad som skett på de inhemska marknaderna. Detta har i hög utsträckning
skett genom utlåning genom andra stater och till andra länders
banker - placeringar som i regel varit förenade med låga kapitalkrav. Därmed
har bankernas balansräkning kommit att växa alltför snabbt i förhållande
till kapitalbasens utveckling. Bankernas soliditet har därmed minskat.
Samtidigt har avregleringen av kapitalmarknaden och utvecklingen i banksystemet
inneburit att den traditionella utlåningen delvis kommit att ersättas
med nya låneinstrument. Eftersom flera av dessa åtaganden inte i traditionell
mening har redovisats i bankernas balansräkningar har de också kommit
att undgå gällande kapitalkrav.

De av Baselkommittén i juni 1988 antagna reglerna syftar främst till att

dels öka soliditeten hos internationellt verksamma banker, dels skapa en Mot. 1989/90

harmonisering av kapitaltäckningsreglerna på banker och andra kreditinsti- N15

tut i de olika länderna för att möjliggöra en konkurrens på lika villkor. Utarbetandet
av reglerna har skett i nära samarbete med representanter för
Europeiska gemenskapen, EG, i syfte att uppnå överensstämmelse med de
regler som där håller på att utarbetas. Flera länder i den s.k. tiogruppen som
står bakom Baselkommitténs förslag är också anslutna till EG.

Propositionen

Centerpartiet har ingen erinran mot huvuddragen i de på Baselkommittén
baserade regeringsförslagen. Den allmänna utvecklingen på den internationella
kapitalmarknaden och avregleringen av valutamarknaden utgör starka
skäl för att eftersträva likformiga kapitaltäckningsregler mellan berörda länder.
I likhet med flera remissinstanser vill vi dock understryka att skäl knappast
finns för Sverige som ett land i den s.k. tiogruppen, som icke-medlem i
EG ensidigt genomföra skärpta kapitaltäckningsregler som ännu inte gäller
vare sig inom tiogruppen eller inom den Europeiska gemenskapen. Aven om
beslut är att vänta inom kort i EG-parlamentet avseende de nya kapitaltäckningsreglerna,
och dessa avses börja att tillämpas fullt ut vid utgången av år
1992, är det viktigt att hänsyn tas till hur reglerna slutligen kommer att utformas
inom EG. Om Sverige före den slutgiltiga EG-regleringen inför hårdare
kapitalkrav än EG-länderna utgår centerpartiet från att en erforderlig
svensk anpassning snabbt kan vidtas när bilden inom främst den Europeiska
gemenskapen klarnat. Vidare vill centerpartiet, mot bakgrund av de redovisade
förslagen av nya kapitaltäckningsregler och med hänsyn till de olika förhållanden
som trots allt kan råda mellan de olika ländernas kapitalmarknader,
i likhet med riksbanken och andra remissinstanser understryka att enhetliga
kapitaltäckningsbestämmelser för olika institutgrupper knappast garanterar
en fullständig konkurrensneutralitet mellan olika kreditinstitut. Det
är med hänsyn till detta som vi i det följande vill redovisa en rad avvikande
synpunkter.

Centerns syn på de nya kapitaltäckningsreglerna

Centerpartiet konstaterar att förslagen leder till skärpta kapitalkrav för alla
kreditinstitut utom för de nuvarande finansbolagen. De nya kapitaltäckningskraven
kan leda till betydande konsekvenser och en oönskad strukturomvandling
i första hand på den svenska bostadskreditmarknaden. Därför
anser centerpartiet att mer genomgripande analyser avseende effekterna på
kreditgivningen till fastighets- och bostadsmarknaden borde ha genomförts
innan ett regeringsförslag presenterades. Centerpartiet anser det t.ex. anmärkningsvärt
att bottenkrediter i kontors-, industri- och jordbruksfastigheter
enligt förslagen skall jämställas med blancokrediter.

Skapandet av enhetliga kapitaltäckningsregler leder framför allt till att
kreditaktiebolagen tillsammans med hypoteksinstituten blir de kreditinstitut
som drabbas hårdast av de nya reglerna. De bankanknutna kreditaktiebolagen
tillsammans med hypoteksinstituten utgör en helt dominerande långivare
till bostadsmarknaden. De skärpta kapitaltäckningsreglerna för dessa 5

kommer därför att driva upp räntenivån på kreditgivningen till bostads- och Mot. 1989/90

fastighetsmarknaden. Samma utveckling kommer också att gälla krediter N15

belånade i jord- och skogsbruksfastigheter. Följden blir skärpta villkor för
enskilda villaägare, fastighetsägare och lantbrukare.

De svårigheter till anpassning som följer av bundna räntevillkor vid långfristig
kreditgivning kombinerat med de nya kraven på kreditaktiebolag och
hypoteksinstitut avseende ökad kapitalbas, ersättningen av nuvarande upplåningsrättsregler
med kapitaltäckningskrav, alltför kort övergångstid och
koncernrelaterade kapitaltäckningsregler leder till oacceptabla fördyringar
av kreditmarknaden vad gäller fastigheter. Mot bakgrund av att kapitaltäckningsreglerna
avseende den långfristiga fastighetsbelåningen ännu inte fastlagts
inom EG anser centerpartiet de i propositionen redovisade förslagen
alltför långtgående.

Längre övergångstid

Centerpartiet anser att längre övergångstider för krediter mot bunden ränta
bör ges. Enligt förslaget i propositionen skall alla institut tillämpa de nya
kraven fr.o.m. 1993. Detta gäller även bostadsinstitut och andra institut som
lämnar lån mot bunden ränta. Instituten i fråga har hävdat att det behövs
en betydligt längre övergångstid när det gäller de räntebundna krediterna.

Någon möjlighet att höja räntorna på redan utlämnade lån enbart till följd
av nya kapitalkrav finns inte. Detta innebär att kraven på utökade räntemarginaler
för nyutlåningen blir desto större. Instituten har gjort beräkningar
som antyder att räntorna på nyutlåningen skulle behöva höjas med 4-6 %
om hela bördan av kravet på nya kapitaltäckningsregler skulle läggas på nyutlåningen.
Detta är naturligtvis orimligt.

Vi anser att det ligger i allas intresse att övergången till det nya systemet
sker så smidigt som möjligt, vilket förutsätter en längre övergångstid än den
som föreslagits - troligen mellan fem och tio år. Genom en förlängning av
övergångsperioden till de nya kapitaltäckningsreglerna skulle den gamla
bundna lånestocken för kreditinstituten få fortleva med de hittillsvarande
kapitaltäckningsreglerna och successivt ändras när villkoren för krediterna
så medger. Härigenom skulle effekterna av en fördyring av nyfinansiering av
fastighetsmarknaden delvis kunna motverkas. Centern anser det orealistiskt
och otillfredsställande att lägga hela bördan av de nya kapitalkraven på nyutlåningen,
vilket blir följden av regeringens förslag.

Påfrestningar på jordbruksnäringen

En höjning av kapitaltäckningskravet för krediter med säkerhet i jordbruksfastigheter
från 1 till 8% (upp tili 75% av fastighetsvärdet) och från 4 till
8 % (mellan 75 och 100 % av fastighetsvärdet) är inte motiverad om man tar
hänsyn till specifikt svenska förhållanden och erfarenheter. Att genomföra
denna höjning vore en ren svensk eftergift, ett pris som får betalas för den
svenska anpassningen till EG. Från flera remissinstanser har redovisats en
rad starka skäl för att jordbrukskrediter inte är mer riskfyllda än bostadskrediter.
Exempel på sådana skäl är små förluster i svenskt jordbruk i förhållande
till omvärlden, jordbruksfastigheter har ett bestående och ökande 6

värde, gynnsamma produktionsförutsättningar, kombinationen jordbruk Mot. 1989/90

och skogsbruk skapar riskutjämning, en genomsnittligt hög klass på såväl N15

byggnadsbeståndet som maskinparken samt ett väl utvecklat fastighetsväsende.

En höjning av kapitaltäckningskravet till 8 % leder till räntehöjningar, eftersom
kreditgivarna måste bygga upp mer eget kapital. Enbart det höjda
kapitaltäckningskravet beräknas medföra räntehöjningar i storleksordningen
1-1,5 %. Detta drabbar en näring som redan är hårt pressad och som
just nu genomgår en omstrukturering och avreglering.

Centerpartiet anser det därför vara viktigt att lagstiftaren i detta sammanhang
söker alla vägar för att underlätta omställningen till en ny jordbrukspolitik.
Regeringens uttalande i propositionen om att de höjda kapitalkraven
kan vara berättigade just därför att förluster torde bli vanligare i framtiden
torde knappast vara ett skäl för att särbehandla jordbruksfastigheter. Först
förändras jordbrukspolitiken med syfte att bringa ner överskottsproduktionen,
minska den totalt brukade arealen och minska antalet aktiva lantbrukare.
Därefter höjs kravet på kreditgivarens egna kapital för att skydda mot
de konkurser som blir en naturlig följd av den nya politiken. Sammantaget
leder detta till en lantbruksfientlig politik.

Mot bakgrund av de specifikt svenska förhållanden som ovan redovisats,
och som uppenbarligen skiljer kreditsituationen för svenskt jordbruk från
jordbruket i främst USA men även övriga Europa, bör möjligheter finnas
att inom ramen för den svenska anpassningen av kapitaltäckningsreglerna
reducera kapitaltäckningskravet för krediter mot säkerhet i jordbruksfastighet
från 8 till 4 % av fastighetsvärdet. Därmed skulle jordbruksfastigheter
likställas med villor.

Om kapitalkravet inte formellt kan reduceras till 4 % anser centerpartiet
att alla möjligheter bör utnyttjas för att lindra effekterna av de höjda kraven.

Exempel på sådana möjligheter kan vara att bostadsfastigheter på fastigheter
taxerade som jordbruk ur kapitaltäckningssynpunkt bör jämställas med
andra bostadsfastigheter. Detta kan åstadkommas genom anvisningar från
bankinspektionen. Det kan antas att bostadsvärdets andel av jordbruksfastighetsvärdet
i Sverige i dag genomsnittligt är ca 25 %. Med den ovan föreslagna
ordningen reduceras kapitaltäckningskravet till i genomsnitt 7 %.

Oaktat utvecklingen inom EG anser centerpartiet att åtgärder bör vidtas
för att delvis motverka de icke önskvärda effekterna som de skärpta kapitaltäckningsreglerna
får på främst bottenkrediter i jordbruksfastigheter. En
modell vore att införa någon form av bottengaranti från statens sida utan
kostnad för fastighetsägaren. Detta skulle reducera kapitaltäckningskravet
eftersom krediter med statlig garanti inte kräver någon kapitaltäckning. Om
garantier skulle motsvara ca 25-30% av fastighetsvärdet skulle det faktiska
kapitaltäckningskravet reduceras i motsvarande mån. Någon faktisk risk för
förluster för staten till följd av en sådan garanti skulle knappast föreligga.

Ett sådant system skulle eventuellt kunna tidsbegränsas i syfte att klara omställningen.

En kombination av att behandla bostaden i jordbruksfastighet som andra
bostadsfastigheter ur kapitaltäckningssynpunkt kombinerat med någon form

7

av bottengaranti eller statlig grundgaranti på minst 20 % skulle vara ett sätt Mot. 1989/90

att lindra effekterna av ett alltför högt kapitaltäckningskrav på jordbruksfas- N15

tigheter.

Färre aktörer på kreditmarknaden

Från centerns sida anser vi att det ligger i allas intresse att övergången till det
nya kapitaltäckningssystemet sker så smidigt som möjligt. Detta förutsätter
dock som vi tidigare redovisat en längre övergångstid än den som föreslås i
propositionen. Om så inte sker kan effekterna bli inte bara väsentligt dyrare
nyfinansiering av bostäder och lantbruk, utan kan dessutom leda till en
mycket snabb och oönskad omstrukturering av den svenska kreditmarknaden.
Nämnas kan att hittills i år har antalet självständiga bostadsinstitut
minskat med 25 %, från 8 till 6. Troligen kommer denna utveckling att påskyndas
ytterligare om omställningsperioden blir så kort som föreslagits.

Från centerns sida förordar vi därför en övergångstid på minst fem och högst
tio år.

Vi tror inte att den svenska kreditmarknaden kommer att fungera bättre
om det t.ex. skulle kvarstå tre självständiga bostadsinstitut. Ju färre institut
desto mindre blir konkurrensen och en oligopolsituation skapas. De positiva
effekterna av en avreglerad kapitalmarknad skulle härmed sättas på spel.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:43 som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att
tidpunkten för införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna anpassas
efter utvecklingen internationellt,

2. att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:43 som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att
de nya kapitaltäckningsreglerna inte får leda till negativa strukturförändringar
på den svenska kreditmarknaden,

3. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:43 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
övergångsreglerna vad avser kreditgivning vid lån med bunden ränta
vid införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna,

4. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:43 i denna del
beslutar att kapitaltäckningskravet för krediter med säkerhet i jordbruksfastigheter
bestäms till 4 % i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen - därest yrkande 4 ej vinner riksdagens bifall - beslutar
att kapitaltäckningskraven för bostadsbyggnad på jordbruk
kombinerat med en statlig grundgaranti jämställs med krediter med
säkerhet i annan bostadsfastighet i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 16 november 1989

Per-Ola Eriksson (c)

Börje Hörnlund (c)
Göran Engström (c)
Gunhild Bolander (c)
Ivar Franzén (c)

Jan Hyttring (c)

Kersti Johansson (c)

Roland Larsson (c) Mot. 1989/90

N15

Marianne Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)

Håkan Hansson (c)

Sven Olof Petersson (c)

9

■