Gymnasieskolfrågor

Motion 1988/89:Ub289 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub289

av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m)
Gymnasieskolfrågor

I moderata samlingspartiets partimotion 1988/89: Ub806 angående utbildningspolitiken
presenteras riktlinjerna för partiets utbildningspolitik. I det
sammanhanget behandlas också gymnasieskolan. I föreliggande motion
framför vi vissa konkretiseringar och förslag, som anknyter till årets budgetproposition.

Dimensioneringsfrågor

Riksdagen beslöt i juni 1988 om 127000 intagningsplatser på gymnasieskolans
direktram för läsåren 1989/90 och 1990/91 — i fråga om läsåret
1990/91 dock endast som planeringsram.

Regeringen föreslår nu en minskning i av riksdagen beslutade ramar för
de berörda läsåren med 2000 intagningsplatser för läsåret 1989/90 och
med 4000 intagningsplatser för läsåret 1990/91.

Avsikten med att fastställa slutgiltiga ramar för två år och en planeringsram
för det tredje året är att ge kommunerna en fast grund för sin
planering av gymnasieskolan under ett något längre tidsperspektiv. Vi
anser detta vara till gagn för kommunerna.

Regeringens motivering för att ändra riksdagens beslut från förra året är
svag. Några nya avgörande skäl tillförs inte framställningen. De faktauppgifter
om ett sjunkande antal 16-åringar som nu åberopas var väl kända
redan då riksdagen fattade sitt beslut.

Den av riksdagen och regeringen ofta anförda målsättningen att bereda
alla de 16-åringar som önskar en plats i gymnasieskolan har större möjlighet
att förverkligas, om tidigare beslutade ramar ligger fat.

Regeringens argument att de föreslagna förändringarna skulle göra neddragningen
av antalet intagningsplatser mjukare för skolhuvudmännen
inför läsåret 1991/92, då antalet 16-åringar sjunker mycket kraftigt, är inte
övertygande. Med regeringens förslag skulle skolhuvudmännen tvingas till
drastiska ingrepp i sin organistion med mycket kort varsel. Att låta riksdagens
beslut från 1988 ligga fast ger dem en dryg tvåårsperiod för att
anpassa sin organisation.

Vi föreslår därför att beslutsramarna för läsåren 1989/90 och 1990/91
skall ligga fast i enlighet med riksdagens tidigare beslut, vilket innebär
306 400 årselevplatser och 127 000 intagningsplatser för vart och ett av de
två läsåren. Beträffande förslagen till planeringsram för läsåret 1991/92
och inriktningen för åren 1992/93— 1994/95 har vi ingenting att invända.

Finansieringen av de tillkommande platserna i förhållande till regering

ens förslag bör ske genom att erforderliga medel överförs från anslaget
B19. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år m. m. till anslaget B18. Bidrag till driften av gymnasieskolor.
Den av oss föreslagna ökningen av antalet intagningsplatser på
direktramen i förhållande till regeringens förslag leder till att behovet av
platser inom det kommunala uppföljningsansvaret minskar. Det kan också
anföras att kostnaderna för en årselevplats i gymnaiseskolan avsevärt
understiger kostnaderna för en elev i det kommunala uppföljningsansvaret.

Yrkesutbildningen

Föredragande statsråd föreslår i budgetpropositionen att försöksverksamheten
med treåriga yrkesinriktade linjer ökas med ytterligare 3 500 intagningsplatser
för budgetåret 1989/90.

Vi har i årets partimotion om utbildningspolitiken framfört hur vi anser
att den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan bör utformas, och vi
har där också anfört att den föreslagna utökningen inte bör komma till
stånd. Här skall endast anföras ytterligare några skäl för vårt avslagsyrkande.

Redan för den pågående försöksverksamheten har problem infunnit sig.
Frågan om elevernas status under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen
är inte löst. Risken är stor att inga praktikplatser kommer att vara
tillgängliga för vissa utbildningar. Att under så osäkra förhållanden utöka
verksamheten finner vi oansvarigt.

Föredragande statsråd säger också i budgetpropositionen:

SÖ har tagit fram kursplaner för ytterligare verksamhetsområden och jag
finner det angeläget att även dessa så snart som möjligt får prövas i
försöksverksamhet.

Vi vill erinra om att försöksverksamheten skall utvärderas efter tre år
räknat från läsåret 1988/89, dvs. under senare delen av 1991. Den nu
föreslagna utökade försöksverksamheten kommer sålunda inte att kunna
utvärderas i sin helhet, då de elever som i höst påbörjar försöksverksamhet
avslutar sin utbildning först till sommaren 1992. Rör det sig dessutom om
nya verksamhetsområden kommer inget fullständigt underlag för dessa att
föreligga i utvärderingen, såvida inte avsikten är att skjuta utvärderingen
längre bort i tid och därmed ytterligare fördröja en nödvändig reform av
gymnasieskolans yrkesutbildning.

Skolledningsresurser vid glesbygdsgymnasier

SÖ redovisar i sin anslagsframställning att det nya statsbidrag till skolledning
som infördes 1987 ger mindre resurser än tidigare till glesbygdsgymnasierna
eller de s. k. ST-skolorna, dvs. gymnasieskolor med samordnade
timplaner. SÖ finner att denna kategori drabbats särskilt hårt, bl. a. eftersom
de har en mer komplicerad organisation med ett relativt sett brett
linjeutbud. SÖ föreslår därför ett särskilt tillskott till samtliga ST-skolors
skolledningsresurs med en total kostnad av ca 0,4 miljoner kronor.

Mot. 1988/89

Ub289

9

Föredragande statsråd säger sig inte sakna förståelse för skolornas problem
men är inte nu beredd att förorda något resurstillskott med motiveringen,
att skolorna ”tidigare varit relativt väl försedda, för att inte säga
överkompenserade med resurser för huvudlärarskap, som nu uppgått i den
samlade skolledningsresursen”.

Vi föreslår att erforderligt belopp, ca 0,4 miljoner kronor tillförs skolledningsresursen
vid glesbygdsgymnasiema.

Svenska som andraspråk

Undervisningen i svenska som andraspråk sker i dag i utbyte mot timmar i
den ordinarie undervisningen under minst två timmar i veckan. Därvid
får inget ämne falla bort. Av ämnet svenska får endast en timme i veckan
bytas ut. Betyg sätts inte i ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan.

Vid våra besök i landets gymnasieskolor har ständigt framförts att
svårigheterna att nå de elever som behöver svenska som andraspråk hänger
ihop med att inget betyg avges och att betygen i de ämnen från vilka
undervisningstid tas påverkas negativt av det lägre deltagandet i undervisningen.
Av dessa skäl anser vi att betyg skall avges också i ämnet svenska
som andraspråk.

De ekonomiska konsekvenserna av våra förslag redovisas i vår motion
angående budgetfrågor inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att ramarna för gymnasieskolans dimensionering
för läsåren 1989/90 och 1990/91 skall ligga fast i enlighet
med tidigare riksdagsbeslut,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om utvidgning av försöksverksamheten
med treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning,

3. att riksdagen beslutar öka skolledningsresursema vid ST-gymnasierna
i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar att betyg skall avges i ämnet svenska som
andraspråk.

Stockholm den 24 januari 1989

Ann-Cathrine Haglund (m)

Göran Allmér (m) Hans Dau (m)

Birger Hagård (m) Birgitta Rydle (m)

Ulf Melin (m) Rune Rydén (m)

Mot. 1988/89

Ub289

Elisabeth Fleetwood (m)

10