En öppen folkkyrka

Motion 1994/95:K613 av Agne Hansson m.fl. (c)

Svenska kyrkan har under århundraden varit en del av det
svenska samhället. Svenska kyrkans roll vid uppbyggnaden
av skola och system för social trygghet kan inte överskattas.
Det borgerliga samhället har efterhand övertagit ansvaret för
dessa viktiga samhällsområden.

Folkbokföringen sköttes också till för bara några år sedan
av Svenska kyrkan. Genom ett olyckligt riksdagsbeslut och
trots berättigade protester från många håll är
folkbokföringen numera en uppgift för skattemyndigheterna.
Därmed har servicen för människorna försämrats samtidigt
som samhällets kostnader ökat.

Huvudmannaskapet för begravningsväsendet är en uppgift
som Svenska kyrkan har på sitt ansvar. Stödet är starkt för
att det så skall förbli. Enligt Centerns uppfattning är ansvaret
för begravningsväsendet en naturlig uppgift för Svenska
kyrkan även i framtiden. Detta bekräftas också av
utredningen Staten och trossamfunden (SOU 1994:42) som
konstaterar att någon kritik mot den nuvarande
begravningsverksamhetens kvalité knappast förekommit.
Tvärtom handhas verksamheten på ett förtjänstfullt sätt. Sett
i ett internationellt perspektiv har Sverige exeptionellt
välskötta begravningsplatser, anser utredningen.

Svenska kyrkans grundläggande uppgift är emellertid att
svara för att det finns ett samlat evangeliskt-lutherskt
trossamfund i hela landet där alla människor kan känna sig
hemma. Som sådant har Svenska kyrkan ett ansvar för att
verksamhet bedrivs i hela Sverige. Församlingar och pastorat
har sedan århundraden detta ansvar. Rätten att ta ut skatt av
församlingsmedlemmarna utgör den ekonomiska grunden
för verksamheten och ger ett reellt innehåll åt den lokala
självbestämmanderätten. Centern anser att den öppna
svenska folkkyrkan utgör en tillgång både för den enskilde
och för samhället. Det är en viktig uppgift att även för
framtiden säkerställa Svenska kyrkans folkkyrkokaraktär,
dess demokratiska uppbyggnad och en rikstäckande
verksamhet. Sambandet mellan kyrka och stat skall behållas.

Under de senaste 40 åren har ett antal utredningar arbetat
med relationerna mellan stat och kyrka. Utredningar
initierade genom motioner om ändrade relationer, men också
på grund av en önskan från Svenska kyrkan att själv få
bestämma i sina inre angelägenheter. Ett successivt
reformarbete har också lett till att kyrkomötet i dag kan
besluta i en rad angelägenheter som tidigare ankom på
regering och riksdag att ansvara för.

Utmärkande för de senaste 40 årens debatt angående
relationerna mellan stat och kyrka har varit ett starkt
motstånd mot förändringar i de grundläggande
förutsättningarna för församlingarnas arbete. De ansvariga
inom församlingar och pastorat har över parti- och andra
åsiktsgränser motsatt sig förändringar dessa avseenden.
Centern har som parti konsekvent stått på församlingarnas
sida.

Centern har alltid slagit vakt om den lokala självstyrelsen.
Det gäller också Svenska kyrkans organisation. Svenska
kyrkans församlingar utgör i många fall den enda lokala
gemenskapen där människor har en gemensam identitet.
Detta har under senare år kommit till uttryck bl.a. när olyckor
inträffat som drabbat församlingsbor. En fördjupad
diskussion om den öppna folkkyrkans roll i
samhällsutvecklingen när det gäller frågor om ökad
lokaldemokrati och decentralisering bör ske.

I ett fritt och föränderligt samhälle kan ingen -- oavsett
egna åsikter -- förhindra att debatten om stat--kyrka-
relationen lever vidare och nya förslag kommer upp till
prövning. I den debatten kommer Centern även
fortsättningsvis att stå på församlingarnas sida. Nedan anges
några enligt Centern särskilt viktiga frågor att bevaka för att
bevara bästa tänkbara arbetsförutsättningar för Svenska
kyrkan i framtiden:Ett bevarat samband mellan stat och
kyrka.Grundlagsfäst lokalt självbestämmande enligt den
kommunala självstyrelsens principer med rätt att besluta om
nödvändig utdebitering för att finansiera verksamheten.
Beslutsfattare inom Svenska kyrkan skall utses i allmänna
val.Ett inomkyrkligt ekonomiskt utjämningssystem skall
finnas för att utjämna mellan fattiga och rika församlingar
och pastorat.Huvudmannaskapet för begravningsväsendet
skall ligga kvar hos Svenska kyrkan och kostnaderna skall --
när det gäller kyrkotillhöriga -- täckas genom kyrkans lokala
utdebiteringsrätt. För de icke kyrkotillhöriga bör det sökas
lokalt förankrade lösningar.Svenska kyrkan skall förbli ett
evangeliskt-lutherskt trossamfund.

90 % av svenska folket tillhör Svenska kyrkan. Detta
naturligtvis inte utan skäl. Inte minst vid viktiga händelser i
människors liv är kyrkan en viktig faktor. I glädje och sorg
känner svenska folket det riktigt och naturligt att vända sig
till kyrkan.

På mycket goda grunder kan hävdas att det är ett starkt
intresse för det borgerliga samhället att Svenska kyrkan även
fortsättningsvis ges goda arbetsmöjligheter för
människornas skull. De fortsatta relationerna mellan
Svenska kyrkan och staten bör grundas på ovan redovisade
principer vilket bör ges regeringen tillkänna.

Remissarbetet i anledning av Kyrkoberedningens förslag
är just avslutat. Enligt Centerns uppfattning kan
beredningens förslag inte läggas till grund för ett
principförslag till 1995 års kyrkomöte, vilket bör ges
regeringen till känna.

Avgörande invändningar mot väsentliga och principiella
delar av beredningens förslag har enligt underhandsuppgifter
också inkommit till Civildepartementet från tunga
remissinstanser.

Om regeringen mot en remissopinion väljer att i skrivelse
till 1995 års kyrkomöte lägga fram förslag till förändringar
som innebär en skilsmässa mellan kyrka och stat måste det
enligt Centerns uppfattning föregås av en folkomröstning
innan riksdagen och kyrkomötet tar ställning. Detta bör ges
regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sambandet mellan stat och kyrka
i framtiden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förhållanden och förutsättningar
för Svenska kyrkans organisation och arbete i framtiden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Kyrkoberedningens förslag
inte läggs till grund för ett principförslag till 1995 års
kyrkomöte,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkomröstning i kyrka--stat-
frågan före riksdagens beslut.

Stockholm den 20 januari l995

Agne Hansson (c)

Görel Thurdin (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Sivert Carlsson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Rigmor Ahlstedt (c)

Rune Backlund (c)

Anders Svärd (c)

Ingrid Skeppstedt (c)

Ingbritt Irhammar (c)