Den specialpedagogiska påbyggnads utbildningen

Motion 1989/90:Ub620 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90:Ub620

av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

Den specialpedagogiska påbyggnads
utbildningen

Mot.

1989/90

Ub620-624

Riksdagen beslöt vid 1988/89 års riksmöte att en påbyggnadslinje, specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning, skall inrättas den 1 juli 1990. Utbildningen
skall omfatta 40-60 poäng med möjlighet till ytterligare specialisering eller
fördjupning om 20-40 poäng.

Den nya specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen innehåller fyra inriktningar:
en för elever med komplicerad inlärningssituation, en för elever
med döv- och hörselhandikapp, en för synhandikappade samt en för elever
med utvecklingsstörning.

Vi framförde vid riksdagens beslut om ny specialpedagogisk påbyggnadslinje
att förslaget borde kompletteras med en inriktning som skulle avse utbildning
av lärare för elever med tal- och språksvårigheter.

Vi upprepar nu vårt krav då de beslutade inriktningarna inte ger möjlighet
att tillgodose behovet av specialkompetens som är nödvändig för att kunna
hjälpa de elever som har tal- och språksvårigheter. Dessa elever behöver lärare
med en grundlig utbildning i en specialpedagogik som står på språkvetenskaplig
grund.

I vår motion Skolan och lärarna av Carl Bildt m.fl. (m) framhåller vi att
den ojämförligt viktigaste förutsättningen för att kunna bedriva en god utbildning
är kunniga och engagerade lärare. Gedigna ämneskunskaper i kombination
med goda insikter i pedagogik, metodik och utvecklingspsykologi
är grunden för en framgångsrik lärargärning. Goda kunskaper i ämnen ger
läraren en trygghet som inte kan ersättas av annan kunskap.

All utbildning och fortbildning måste av dessa skäl vara inriktad på att ge
lärarna goda ämneskunskaper. Vi har därför i ovan nämnda motion föreslagit
en ny, på ämnesstudier grundad, lärarutbildning för årskurserna 4-9.

Även fortbildningen skall enligt vår mening vara ämnesinriktad och ge lärarna
aktuella och relevanta kunskaper. Vi har därför föreslagit att fortbildningen
av lärare skall läggas om samt föreslagit att resurserna för fortbildning
avsevärt förstärks.

Vad gäller den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen har vi självfallet
samma grundsyn. Krav på kvalitet, kunskaper och vetenskapligt förankrad
utbildning är därtill än viktigare i en utbildning för undervisning av elever
med behov av specialpedagogik.

Många av de svårigheter som skolan idag brottas med har sin grund i att

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub620-624

den grundläggande läsundervisningen inte fungerat tillfredsställande. En
splittrad inlärningsituation och en felaktig prioritering av skolans resurser
leder till att allt för många elever senare behöver särskild hjälp och stöd.

Det ställs stora krav på speciallärarna att hjälpa eleverna att trots svårigheter
av olika slag få kunskaper och färdigheter efter sina förutsättningar.
Därtill torde det vara stora variationer i undervisningsgrupperna och undervisningen
måste i stor utsträckning vara individuell. Lärarna måste vara pedagogiskt
och metodiskt skickliga.

Den utbildning som nu planeras kommer att haen huvudinriktning för elever
med ”komplicerad inlärningssituation". Vi finner denna beskrivning
minst sagt oprecis. Den nya påbyggnadsutbildningen får inte utformas så att
den med ett antal små delkurser förväntas täcka alla olika specialområden.
Skolan är inte betjänt av att tillföras ett antal nya "generalister”. Skolan behöver
väl kvalificerad personal som kan hantera specifika inlärningsproblem.

Utbildningen av speciallärare måste bygga på en på kunskaper inriktad
lärarutbildning. De blivande speciallärarna måste få specialpedagogisk utbildning
som fyller höga krav på kvalitet och som vilar på vetenskaplig
grund. Speciallärarna måste bli skickade dels att stödja enskilda elever, dels
måste deras fördjupade utbildning göra dem rustade att vägleda kollegor
framför allt på lägre skolstadier så att undervisning kan anpassas till varje
elevs förutsättningar och behoven av framtida stödundervisning därigenom
minska.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att utbildning av lärare för elever med taloch
språksvårigheter skall vara en inriktning inom den specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de specialpedagogiska påbyggnadsutbildningarnas
innehåll,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vetenskaplig förankring av den specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om påbyggnadsutbildningen med inriktning mot elever
med "komplicerad inlärningssituation”.

Mot. 1989/90

Ub620

2

Stockholm den 25 januari 1990
Ann-Cathrine Haglund (m)
Birgitta Rydle (m)

Ulf Melin (m)

Birgit Henriksson (m)

Göran Allmér (m)

Mot. 1989/90

Ub620

Birger Hagård (m)

Hans Dau (m)

Rune Rydén (m)

Elisabeth Fleetwood (m)

3