Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2025/26:FöU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 december 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap(pdf, 526 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:1 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Beslut

225 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)

Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar fördelas på ytterligare 22 områden.

Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 12
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-11-18
Justering: 2025-12-02
Trycklov: 2025-12-03
Reservationer: 1
Betänkande 2025/26:FöU1

Alla beredningar i utskottet

2025-11-04, 2025-11-18

225 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)

Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar ska också fördelas på ytterligare 22 områden.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-12-09
Debatt i kammaren: 2025-12-10
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:FöU1, Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Debatt om förslag 2025/26:FöU1

Webb-tv: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Björn Söder (SD)
Anf. 9 Björn Söder (SD)

Herr talman!

I dag debatterar vi betänkandet om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Jag vill inleda med några reflekterade ord då det här kommer vara den sista budgetdebatten för mandatperioden.

Det jag kan konstatera är att det till skillnad från tidigare år varit en omtumlande period, inte bara för oss som sitter här inne utan för hela världen. Många hoppades sannolikt att samhället skulle återgå till det normala när covidpandemin var över. Men det ändrades med Rysslands fullbordade invasionskrig som påbörjades den 24 februari 2022.

För vår egen del har vi i partiet förlorat två kollegor under mycket tragiska omständigheter. Sven-Olof Sällström, som var med sedan partiets riksdagsinträde, gjorde ett stort arbete för partiet under den inledande krisen av Ukrainakriget. Svenne, som han också kallades, var inte bara riksdagsledamot utan han var också officer i grunden.

Några av de viktiga förslagen han framförde var bland annat att Sverige skulle skicka stridsvagnar till Ukraina, vilket också sedan skedde. En annan viktig fråga som Svenne drev innan han avled var stridspiloternas lönefråga, något som sedan också löste sig. Svenne var en kollega som nu är djupt saknad av många av oss.

Svenne ersattes sedermera av Lars Wistedt som tillsammans med ledamoten Pelle Söderlund gjorde stora insatser för partiet i Försvarsberedningen. Lars, med sina 26 år i försvaret, var en av de kunnigaste i riksdagen och säkerligen i hela Försvarsberedningen.

Utöver sin officersroll hade han ett enormt historiskt kunnande och energi inom dessa frågor. Det var därför mycket chockerande när vi nåddes av nyheten att han somnat in under en tjänsteresa till Kanada.

Vi minns och sörjer våra kollegor genom att inte låta deras minne försvinna, och deras insatser för Sverige och för Ukraina under denna händelserika och komplexa tid är skriven i historien.

Herr talman! Budgeten för 2026 läggs precis som tidigare år fram under en mycket turbulent tid i världen. Det var inte många som hade föreställt sig att 2000-talet återigen skulle bli forum för globala konflikter och risk för storkrig bland världens stormakter. Desto fler var det som var övertygade om att vi inte längre behövde ett försvar. Det var tämligen naivt.

Sverigedemokraterna har som bekant varit det enda partiet som återkommande velat bibehålla ett försvar. Det är vid sidan av vår invandrings- och kriminalpolitik en röd tråd som vi stått fast vid, även när försvaret kallades ett särintresse från visst håll och tidigare regeringar hade påbörjat nedmonteringen av försvaret.

Redan 1999 – för 26 år sedan – varnade jag själv för att den ryska utvecklingen snabbt skulle kunna ta ny riktning från vad som då uppfattades gå i mer västlig och demokratisk sådan. I vår ungdomsbulletin skrev jag som tjugoåring: ”Det är möjligt att konstruera helt främmande framtidsscenarier för Rysslands utveckling. Det kan varken uteslutas att reformpolitiken återkommer, att utvecklingen fortsätter i samma utveckling eller att sönderfallet accelererar. Det kan heller inte uteslutas att den politiska ledningen ersätts av rödbruna krafter med politiska ambitioner som hotar vårt närområde eller kanske hela omvärlden.

Osäkerheten är stor. Ett nedrustat försvar tar åratal att bygga upp igen – den tiden har vi kanske inte den dagen det politiska läget förändras. Vår försäkring heter: Svenskt Försvar!”

Visst har delar av vår politik varit detaljerad och stundtals lite väl framåtblickad. Tittar vi däremot i våra motioner från 2012/2013 såg vi redan då vart världen var på väg: stormaktsrivaliten mellan USA och Kina samt det aggressiva Ryssland.

Låt mig citera: ”Vi kan inte som ansvarstagande medborgare välja att bortse ifrån hur Ryssland har återbyggt sin militära förmåga.”

En annan intressant del är från 2013, då vi skriver om närmandet mellan Ryssland och Kina och de övriga Bricsländerna, vilket avslutas med slutsatsen att: ”De europeiska länderna bör redan nu ta säkerhets- och försvarspolitisk höjd för en sådan tänkbar utveckling.”

Hur det gick med det europeiska uppvaknandet ser vi i dag, fem i tolv och full panik. Det vi också ser är prislappen för underlåtelsen att agera. Vi har akut behövt tillse en, visserligen för oss välkommen, försvarssatsning om cirka 300 miljarder kronor. Sverigedemokraterna lämnade också ett stort avtryck i Försvarsberedningen, och det vi också kan se är att många av våra äldre förslag också genomförs i den nuvarande upprustningen av försvaret.

Herr talman! Varför är det då viktigt för oss att årligen göra en recension av det vi skrev för 10–15, ja 26 år sedan? Jo, därför att det är viktigt för oss, för Sverige och väljarna att se att det faktiskt fortfarande finns politiker som ser saker komma.

Det är visserligen sant att det genomfördes justeringar efter invasionen av Georgien 2008 och 2015. Fast sanningen är den, vilket också beskrivs i flera rapporter, av bland annat Riksrevisionen, att det var för lite, för lågt prioriterat och utan uppföljning. Det är kvittot för oppositionens så kallade försvarspolitik. Man gick i Moderaternas tidigare fotspår där försvaret var ett särintresse.

I en rapport av MSB och Försvarsmakten från förra året slår man fast att läget i totalförsvaret vid utgångspunkten av Ukrainakriget inte bara var dåligt, utan det var sämre än man tidigare trott. Vår förmåga att försvara vårt lands territoriella integritet vid krig var så pass dålig att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna mer eller mindre behövde göra akuta beställningar för att försvaret ens skulle kunna klara sig över några dagar. Det är kvittot för den tidigare regeringens ”stora omställning” av försvaret.

Man klarade helt enkelt inte att välja mellan aktivistisk miljöpolitik, kvoteringar, feministisk utrikespolitik och Sveriges överlevnad. Det kan låta hårt, men så är det. Sverige stod 2022, likt 1914 och 1939, oförberedd inför en brutal värld som inte tog hänsyn till önsketänkande.

Herr talman! Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen under dessa tre år genomfört fler satsningar på försvaret än den tidigare regeringen genomförde under sina åtta år vid makten. Vi har satsat miljardbelopp på investeringar i Försvarsmaktens förmåga att försvara Sverige. Vi har satsat miljarder på det civila försvaret och på sjukvård, mediciner, beredskapslager och jordbruk. Vi har återinfört civilplikten, och vi agerar mot rysk infiltration, stärker psykologiskt försvar med mera.

Det här är utan tvekan det mest försvarsvänliga och handlingskraftiga regeringsunderlaget i modern tid, och det är uppenbart att detta endast är möjligt med hjälp av Sverigedemokraterna.

Herr talman! Sverigedemokraterna har varit drivande i frågan gällande lättnader i miljötillstånd för Försvarsmakten. Tyvärr har regeringen kört fast här. Givet säkerhetsläget är det, skulle vi säga, avgörande att regeringen kommer på fötter, undanröjer hinder för tillväxt och agerar.

Vi kan i dag i den nyutgivna säkerhetsstrategin från USA läsa att ambitionen är att EU i större utsträckning behöver ta ansvar för säkerheten i Europa med riktning på 2027. Då är det ett underbetyg att samtidigt sitta och inte få igenom miljötillståndsförordningar. Det begränsar produktionen av värnpliktiga och försvarsindustri. Det handlar om skjutningar och om att stärka svensk försvarsförmåga.

Som Lars Wistedt ofta uttryckte det: Vi förlorade kriget och landet, men vi hade i alla fall en bra byråkrati! Det är en klen tröst när Stockholm ser ut som östra Ukraina.

Statsministern har själv nämnt vikten av att undanröja hinder för tillväxt och påtalat att departementen arbetar i stuprör. Trots detta går det på tok för långsamt.

Ett annat ärende som Sverigedemokraterna har drivit sedan 2023 är frågan om ryska fastigheter och vikten av en stark skyddslag. Det gäller även juridiska möjligheter att ta krafttag mot dessa säkerhetshotande verksamheter. Det är inte direkt en slump att flera av dessa fastigheter ligger i anslutning till skyddsobjekt.

Sverigedemokraterna har också drivit på regeringen i frågan om att stärka MSB:s uppdrag och roll inom totalförsvaret. Vi föreslog även 2023 en översyn av den militära underrättelsetjänsten – ett förslag som inte gick i linje med det förslag som nu ligger på bordet.

Det är enligt vår uppfattning en olägenhet att Must inte träffade rätt när det gäller den ryska invasionen av Ukraina. Samtidigt finns det både politiska och ekonomiska orsaker till detta. Det gäller särskilt verksamhetens dimensionering, något som borde ha utökats i samband med invasionen av Georgien, bland annat.

Det här är bara några av de viktiga satsningar och frågor som vi har genomfört under den här korta tidsperioden. Under 2026 kommer Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen att genomföra en rad andra förstärkningar på området.

Herr talman! Sverigedemokraterna ser det naturligtvis som positivt att det i dag finns en gemensam samsyn över partigränserna på de kommande satsningarna. Det är en av fördelarna med försvarsutskottet. Vi är i mångt och mycket, med få undantag, samstämmiga. Det är däremot enormt viktigt att satsningarna bibehålls.

Frågan gällande den framtida driftbudgeten är något som bör börja diskuteras redan nu. Diskussionen är redan i full gång i England och Frankrike, och särskilt i Frankrike, som har enorma problem med sina statsfinanser. Ekvationen hög arbetslöshet, försvarssatsningar, stark välfärd och satsningar på den gröna omställningen kommer inte att gå ihop. Det kommer att krävas hårda prioriteringar, och att inte se detta är att bedra sig själv och svenska folket.

Det här är vårt, eller mitt, bidrag till historien, som jag nämnde i inledningen. Vi kommer att behöva fler i arbete för att ha råd med både försvar och välfärd. Vi kommer att behöva prioritera dessa områden inom de närmast kommande åren.

Vi kommer inte att kunna finansiera alla partiers önsketänkande och särfrågor genom att beskatta sönder medelklassen, för det är precis det som kommer att ske. Det är en av slutsatserna från en fransk utredning som har tittat på hur ekvationen ska gå ihop. En av de delar som man har backat på är just stora skattehöjningar, för det kommer att hämma tillväxten och köpkraften. Vi vet också att det historiskt sett är just medelklassen som lämnas med svartepetter när Socialdemokraterna ska ”straffa” de rika.

Sverigedemokraterna vill se ett starkt Sverige, där fler arbetar och bidrar till vårt gemensamma samhälle. Vi vill se en framtid där unga ser fram emot att göra värnplikten, en värnplikt med en utbyggd incitamentsmodell som i större utsträckning kompenserar för den uppoffring som många gör i dag.

Vi menar också att värnplikten i större utsträckning ska vara en inkörsport till officersyrket, som också behöver modernisera sin incitamentsstruktur. Det gäller även vikten av att kunna hantera livspusslet och familjebildning. Vi är medvetna om att det i dag finns myndigheter som sätter krokben för officerare som flyttar och har familjemedlemmar, och det är också något som vi vill se över.

Den svenska försvarsmakten ska byggas ut till antalet, och varje soldat ska utrustas med nödvändig materiel för att överleva morgondagens krig. Det duger inte, som vi ser det, att det inte kommer ut riktig utrustning. Teknik och innovation kommer att vara avgörande, och vi ska se till att de som står i frontlinjen ska ha bästa möjliga förutsättningar. Det är också genom detta som vi avskräcker en möjlig angripare.

Vi kommer att fortsätta arbetet med att stärka samarbetet med Norden och bibehålla vårt viktiga samarbete med Ukraina. Vi vill också se till att det goda samarbetet med baltländerna och Polen fortsätter, för det är enligt vår uppfattning så att vi i händelse av krig i stor utsträckning kommer att behöva klara oss själva.

Avslutningsvis vill jag önska alla i Försvarsmakten som vaktar vår yttre gräns dag som natt, hemvärnsmän som lämnar familj och gör stora insatser på sin fritid och alla andra frivilligorganisationer, som är en avgörande del av vårt totalförsvar, en riktigt god jul och ett gott nytt år. Detsamma vill jag önska kollegorna i försvarsutskottet, tjänstemännen vid vårt kansli och givetvis herr talmannen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och ber samtidigt om ursäkt för att jag drog över den anmälda talartiden.

Markus Selin (S)
Anf. 10 Markus Selin (S)

Herr talman! Vi debatterar i dag statens budget inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap – ett område som bär själva fundamentet för vår frihet, vår säkerhet och själva hållfastheten i vår demokrati.

Europa står inför sitt allvarligaste säkerhetspolitiska läge på decennier. Rysslands fortsatta krig mot Ukraina påminner oss dagligen om att freden aldrig kan tas för given.

Krigets krav ska nu vara dimensionerande för vårt totalförsvar. Därför ska Sverige fortsätta att bygga ett folkförsvar för de allvarligaste prövningarna. Vi ska ha ett totalförsvar som är starkt, modernt och uthålligt – av det svenska folket och för det svenska folket.

Totalförsvaret består av två lika viktiga delar: det militära försvaret och det civila försvaret. Ibland talar vi om dessa som två olika system, men i verkligheten är de en och samma helhet. Det militära försvaret kan aldrig bli starkare än det samhälle som står bakom det.

Uppgörelsen i somras mellan riksdagens alla åtta partier om att avsätta 300 miljarder kronor för en uppbyggnad av det svenska totalförsvaret är en bra grund att stå på, med inriktning på Natos nya mål om försvarsutgifter på 3,5 procent av bnp och därtill ett mål om 1,5 procent av bnp till försvarsrelaterade utgifter.

Det är i detta sammanhang vi nu ska se 2026 års budget för utgiftsområde 6, som vi i dag debatterar.

Vi socialdemokrater bifaller dagens anslag på drygt 225 miljarder kronor och härtill beställningsbemyndiganden på 341 miljarder kronor för åren som kommer. Av dessa 341 miljarder i beställningsbemyndiganden utgör omkring 85 procent anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar.

Herr talman! Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla sin operativa förmåga. Sverige integreras nu i Natos försvarsplanering, och övningsverksamheten med våra allierade förstärks. Men personalförsörjningen är fortsatt ansträngd, materieltillgängligheten är otillräcklig och infrastrukturen behöver förstärkas. Lednings- och sambandsförmågan måste anpassas till Natos krav.

Vi konstaterar dessutom att uppbyggnaden av krigsorganisationen inte går så snabbt som det beslutades om i tidigare försvarsöverenskommelser.

Förmågan att med arméförband försvara vårt eget territorium men också agera i andra länder, framför allt i vårt närområde, måste öka. Detta kräver att uppbyggnaden av brigader måste fortsätta. Nuvarande beslut gäller fyra armébrigader fram till 2030, och redan nu kan vi socialdemokrater göra det tydligt här i kammaren att två ytterligare brigader måste byggas upp omedelbart efter 2030.

Vi vill från socialdemokratiskt håll också markera att vi vill utveckla nu gällande beslut om antalet värnpliktiga. I dag säger vi 10 000 värnpliktiga fram till 2030, men vi vill höja ribban ännu mer. Vi vill se 12 000 värnpliktiga 2030 och därtill ett mål på längre sikt om 20 000 i värnplikt.

Även ambitionen för andelen kvinnor i Försvarsmakten ligger för vår del fast. I dag ligger siffran på 25 procent. Vårt mål är att 40 procent av Försvarsmaktens anställda ska vara kvinnor. Så berikar vi vårt försvar, herr talman, och ser till att all möjlig kompetens kan tas till vara.

Herr talman! Kriget i Ukraina påverkar den globala efterfrågan på försvarsmateriel och nödvändigt stöd till Ukrainas frihetskamp. Vi socialdemokrater vill se investeringar som stärker svensk produktion av försvarsmateriel. Vi vill se konkurrenskraft och svenska jobb, inte ökade importberoenden.

Det militära försvaret och vår säkerhet vilar på att vi själva kan producera och vidmakthålla kritisk materiel. Med politisk vilja och politiskt stöd har ingenjörslandet Sverige här fortsatt mycket goda möjligheter. Försvarsindustrin har en avgörande roll för både svensk försvarsmakt och andra länder. Detta är ett kärnintresse, och både stridsflyget och vår ubåtskapacitet är så kallade väsentliga säkerhetsintressen där staten har ett särskilt ansvar.

I de allra flesta länder är kopplingen mellan försvarsindustrin och nationens eget intresse mycket tydlig. Statligt ägande och delägande är vanligt. Svenska staten måste vara beredd att engagera sig som ägare i försvarsindustriell verksamhet. Det kan handla om delägande i stora företag som är avgörande för svensk säkerhet, till exempel Saab, men också om ägararrangemang i mindre och nystartade företag som utvecklar nya och för framtiden strategiska produkter eller vapensystem.

Staten måste också ta ett större ansvar för en strategisk marknadsföring av svenska produkter på världsmarknaden. Större personella och ekonomiska resurser måste anslås hit, och vi socialdemokrater vill inrätta en ny svensk exportstödsmyndighet. I detta perspektiv får Sverige inte svikta när det gäller att svensk rådighet och design ska råda när det gäller beslutet om nästa generations stridsflygplan. På samma sätt bör ett beslut om att beställa ytterligare en ubåt förberedas. Ubåtsvapnet är centralt när det gäller sjökrigföring och underrättelse i Östersjön. Här har Sverige en unik kompetens och kapacitet.

Herr talman! Det civila försvaret är fortfarande vår största brist. Det säger jag med stor respekt för det omfattande arbete som pågår inom myndigheter, kommuner och regioner. Ett starkt totalförsvar är det som i kris ger samhällets riktiga kapacitet. Det handlar om Sveriges samlade mobiliseringsförmåga och uthållighet. Inom ramen för sommarens nämnda uppgörelse har 50 miljarder avsatts för uppbyggnad av det civila försvaret. Här handlar det om en helhet och förmågan att stå emot angrepp. Det handlar om vitala frivilliga försvarsorganisationer och om att upprätthålla en fungerande infrastruktur och elkraftsförsörjning. Det handlar om kapaciteter för livsmedels- och bränsleförsörjning samt dricksvatten, om att hantera bränder både i bebyggelse och i skog liksom försörjning av sjukvård och mediciner och förmåga att bedriva omfattande röjningsarbeten på ett uthålligt sätt.

Vissa steg har tagits med övningsverksamhet, förbättrade förmågor, införande av civilplikt, krigsplaceringar, förbättrad samordning med Försvarsmakten och så vidare. Den grundläggande principen är enkel: Ett starkt civilt försvar är själva förutsättningen för ett fungerande militärt försvar. Men resan tillbaka till ett robust civilt försvar är fortfarande lång. Exempelvis saknas även i dag nationella id-brickor som i kris eller krig kan vara avgörande för att snabbt kunna identifiera en skadad eller en död person. Detta bör åtgärdas med snabbhet.

Vi ser vidare att samverkan med näringslivet har ökat men fortfarande är otillräcklig. En ny myndighet bör också få i uppgift att svara för näringslivets integration i totalförsvaret. Detta är en mycket stor uppgift som handlar om hur produktionsresurser ska kunna tas i anspråk under kris och krig. Arbetet hittills står inte i proportion till vad som behöver göras.

Herr talman! Krisberedskap handlar om förmågan att värna liv, hälsa och samhällsviktig verksamhet när olyckor, kriser eller krig drabbar oss. Krisberedskap handlar om att samhället måste fungera när inget annat gör det. Även här sker viktiga steg framåt, men en hel del återstår. Vi socialdemokrater anser att ett strategiskt viktigt beslut borde vara att inrätta ett nytt statligt räddningsverk som ska svara för utbildning av personal men också stå för ett tydligt ansvar för brandförsvarets strategiska utveckling. Krisberedskapen ska fungera i hela landet, inte bara där resurserna är som störst.

Herr talman! Vi står i dag överlag bakom utskottets förslag till anslag och beställningsbemyndigande för 2026 och utgiftsområde 6, men vi vill upprätta två nya regementen, ett i Kiruna och ett i Kvarn, och angående detta yrkar vi i dag bifall till vår reservation.

Vi vill se dessa två regementen, så kallade organisationsenheter, för att vi helt enkelt ser behovet av att långsiktigt etablera utbildningsorter för soldater på dessa platser. Det handlar också om att göra en säkerhetspolitisk markering och att förstärka krigsorganisationen med en förbättrad förbandsproduktion.

I Arktisregionen i dag ställs stormaktsintressen mot varandra, varför just Kiruna blir särskilt viktigt. Malmbanan, rymdtekniken, gruvindustrin och områdets nämnda strategiska läge kräver en ännu mer omfattande och permanent militär närvaro.

Samtidigt är Kvarn utanför Linköping i dag hemvist för både Markstridsskolan och divisionsledning. Eftersom infrastrukturen redan finns på plats med övningsfält och en anläggning för strid i bebyggelse anser vi att Kvarn är ett lämpligt centrum för att utveckla förbandsproduktionen. Så ökar vi också antalet värnpliktiga på sikt.

Herr talman! Med vår utgångspunkt är det en självklarhet att en bred försvarspolitisk enighet utgör en styrka för Sverige. Vi vill därför poängtera att en bärande del i försvarsöverenskommelsen är att medverkande partier ska ges möjlighet att tillsammans och i dialog sortera olika prioriteringar. I arbetet med budgetpropositionen har regeringen, enligt vår mening, inte hörsammat denna ordning. Framför allt när det gäller det civila försvaret har framtida budgetutrymmen redan börjat tas i anspråk utan att det på ett rimligt sätt har föregåtts av en dialog med alla partier utanför regeringsunderlaget.

Det är svagt. Vi väntar på denna dialog. Regeringen är för långsam, och vi socialdemokrater anser inte att ett sådant arbetssätt lägger grunden för att Sverige ska kunna stå starkt och enigt i en osäker omvärld.

Herr talman! Vi socialdemokrater beklagar också att det inte finns en överenskommelse om den löpande finansieringen av vårt försvar på lång sikt. Det ligger visserligen utanför dagens betänkande, men vi socialdemokrater vill bland annat se att en beredskapsskatt utreds och införs.

Ett fragmenterat skattesystem, stora skattesänkningar till dem som redan har mycket och låg tillväxt har bidragit till alltför mycket minskande resurser för våra gemensamma åtaganden. När vi nu står inför stora investeringar för att stärka vår försvarsförmåga får det inte ske på bekostnad av vår samlade motståndskraft. Exempelvis går Sverige mot ett budgetunderskott på 167 miljarder kronor nästa år. Sverige lånar alltså redan pengar för att få ihop till budgeten.

Herr talman! Avslutningsvis några ord om den större helheten. Vi vill bygga ett motståndskraftigt Sverige. Säkerhet byggs inte på ett år. Det byggs faktiskt inte heller av ett enda parti eller av en enskild regering. Säkerhet byggs genom långsiktighet, samarbete och ansvarstagande över tid. Försvarets styrka kommer inte bara ur anslagen utan ur vår förmåga att enas när det gäller. Det viktigaste av allt är att försvara Sverige, vår demokrati och våra människors trygghet.

Vi socialdemokrater står redo att fortsätta ta ansvar för att Sverige är fritt, tryggt och starkt – i går, i dag och för kommande generationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson (S).

Helena Bouveng (M)
Anf. 11 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Jag blev lite förbryllad när jag hörde ledamoten Selins inlägg. Han sa att han saknar transparens. Mig veterligen har våra ministrar verkligen lagt sig vinn om att vara transparenta och ha breda överenskommelser. Det är tråkigt att höra att Markus Selin inte upplever detsamma.

Herr talman! Jag har en fråga. Socialdemokraterna har inte mer pengar än regeringen till försvaret, men de vill ha ut mycket mer än vad Försvarsmakten har råd med eller ens kan skapa förutsättningar för. Därför vill jag fråga Markus Selin vad två extra brigader skulle kosta. Vad skulle en extra ubåt kosta? Vad skulle 20 000 värnpliktiga per år kosta? Vad skulle två extra regementen, som ledamoten nämnde, kosta? Och vad skulle det kosta med ett stridsflygsprogram utan konkurrens – ni vill ju hålla det nationellt – och utan alternativ, när det gäller att köpa utländsk licenstillverkning etcetera?

Markus Selin (S)
Anf. 12 Markus Selin (S)

Herr talman! Tack till ledamoten Helena Bouveng från Moderaterna! Jag nämnde inte någon gång ordet transparens. Det blir alltså lite svårt för mig att gissa vad ledamoten Bouveng från Moderaterna avser. Jag misstänker att det gäller samma fråga som ordföranden i försvarsutskottet ställde till statsministern i torsdags. Den gällde att vi inte har dialog och samsyn i diskussionen kring kommande breda uppgörelser.

I torsdags stod ordföranden Peter Hultqvist där borta och ställde sin fråga till statsminister Kristersson, som stod här. Statsminister Ulf Kristersson sa att vi måste se till att det blir av och att försvarsministern strax skulle återkomma så att alla partier i Sveriges riksdag får chansen att bedriva dialog och prioritera sina viktiga sakfrågor. Så, herr talman, bygger vi ett starkt och djupt förankrat folkförsvar.

Vad gäller prioriteringarna angående pengar ställde ledamoten jättebra frågor. Sverige och den här högerregeringen lånar nu pengar för att finansiera den löpande budgeten. Vi kommer nästa år att sakna 167 miljarder kronor. Samtidigt sänks skatten för dem som redan har mycket. Regeringen har även slagit någon typ av bottenrekord i tillväxt. Vi har en moderat finansminister som har en krympande kaka och ändå fördelar den till dem som redan har väldigt mycket resurser.

Den långa listan med saker vi ska investera i kommer nog alla partier att stå bakom. Då är det upp till ledamoten Bouveng att säga när vi ska investera, inte om vi ska göra det.

(Applåder)

Helena Bouveng (M)
Anf. 13 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Mig veterligen står Socialdemokraterna bakom att vi lånar upp de här 300 miljarderna till försvaret. Då ligger vi ändå 50 miljarder back. Det är lite spännande. Men det är inte bara ubåtar, nya regementen, brigader med mera som finns bland ordförandens och Socialdemokraternas alla utspel. De tycker också att staten ska gå in som delägare, golden shareholder, i Saab. Jag har lite svårt att förstå varför. Saab verkar klara sig alldeles utmärkt utan statens ägande eller för den delen riksdagsledamoten Peter Hultqvists expertis. Och varifrån skulle Socialdemokraterna ta pengarna? Med Saabs framgångar är det ju inte billigt numera att köpa in sig om man vill ha något inflytande där.

Redan nu har Socialdemokraterna lagt fram en budget som saknar 50 miljarder. Det är runt 2 000 kronor per månad i skattehöjning för en familj. Kanske är det därför Peter Hultqvist är så mån om att sälja signerade böcker, till och med vid utskottsresor. Han inser inte hur djupt han måste gräva i sin egen plånbok om hans förslag skulle bli verklighet. Men han är inte här och försvarar det. Alla kan inte skriva böcker.

Mina frågor till ledamoten Selin blir: Var ska pengarna komma ifrån? Blir det ytterligare 2 000 kronor per månad i skattehöjning för en alldeles vanlig familj?

Markus Selin (S)
Anf. 14 Markus Selin (S)

Herr talman! Jag tycker att debattonen nu är något ovärdig den samsyn kring försvarspolitiken vi haft hittills. Det blir ganska slafsigt att diskutera böcker hit och dit. Jag hörde en lång rad osakliga argument och hinner inte bemöta dem nu.

Socialdemokraterna har finansierat sina budgetförslag öre för öre, krona för krona. Det vi får höra från Moderaterna blir alltså lite konstigt. Vi höjer ju skatten för att vi kan och orkar finansiera vår budget krona för krona.

När det gäller ägarskap är det inflytande vi söker. Jag kan säga, herr talman, att jag som socialdemokrat i den här kammaren är tacksam över att det finns en Wallenbergfamilj som har tagit ansvar för Sveriges försvarsindustri. Men det kan inte vara upp till konjunkturen och olika ägares aktiekapital att avgöra om vår gemensamma säkerhet ska styras av ett kinesiskt eller amerikanskt företag som ändrar sin strategiska politik.

Vi har många länder i vår omgivning, grannländer, där det vanligaste är att samhället och ytterst staten har inflytande över och äger delar av försvarsindustrin. Sambandet mellan försvarsindustrin och vår gemensamma säkerhet är jätteviktigt och jättestarkt. Att svepande säga att vi kanske skulle vilja köpa ägarskap i Saab är ett exempel, men det finns många andra företag där ute också. Att köpa en tillräckligt stor insynsplats eller laborera med olika aktievärden och rösträtt är fullt möjligt. Det är inga konstigheter. På nysvenska heter en sådan aktie golden share. Det kommer vi att kunna lösa när vi vill.

Helena Bouveng (M)
Anf. 15 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Tyvärr är det inte första gången någon står i den här talarstolen och anför att det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste på flera decennier. Ryssland utgör det dimensionerande hotet för Sverige. Därför gör regeringen den mest omfattande förstärkningen av försvaret sedan kalla kriget. Syftet är att skydda Sverige och landets befolkning. Satsningarna bidrar till att göra Sverige starkare såväl militärt och civilt som ekonomiskt. De kraftiga ökningarna av försvarets budget och satsningarna på innovation och försvarsindustrins expansion skapar också möjlighet för ett tekniklyft i hela landet.

Den militära förmågan ska byggas upp och materiella och personella mål uppfyllas. Samövade krigsförband ska kunna möta omvärldsutvecklingens krav. Utifrån aktuell bnp-prognos samt föreslagna och beräknade anslag i budgetpropositionen för 2026 beräknas försvarsutgifterna under 2026 motsvara 2,8 procent av bnp, enligt Natos redovisningspraxis. Från och med 2028 beräknas anslagen motsvara 3,1 procent av bnp.

Tillsammans med tidigare budgeterade ökningar ökar alltså anslagen med 26,6 miljarder i budgetpropositionen för 2026. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att anslagen för det militära försvaret tillförs 10 miljarder.

Försvarets tillväxt sker parallellt med ett ökat nyttjande av krigsorganisationen, bland annat genom deltagande i Natos åtgärder för avskräckning och försvar, nationella beredskapsanpassningar samt fortsatt militärt stöd till Ukraina. Utbyggnaden av försvaret innebär också förstärkningar i försvarsindustrin och fler och utbildade anställda.

Regeringen avser att ta de ytterligare steg som krävs för att nå 3,5 procent till 2030 i kommande budgetpropositioner, utifrån bland annat fördjupade underlag från försvarsmyndigheterna och kommande bnp-utveckling.

Herr talman! Jag skulle vilja belysa några av de områden som vi fokuserar på. Det första är personal. Försvarsmaktens tillväxt innebär större personalbehov än tidigare. En central uppgift är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal.

Därför höjer vi ersättningen för totalförsvarspliktiga och officersaspiranter – villkoren för värnpliktiga ska vara skäliga. Dagersättningen höjdes senast 2017 och har därefter varit helt oförändrad. Dagersättningen till totalförsvarspliktiga höjs från dagens nivå till 200 kronor. Kadettersättningen för officersaspiranter höjs procentuellt lika mycket som dagersättningen, från 175 kronor per dag till 240 kronor per dag.

När det gäller Försvarsmaktens materiel ökar vi med tidigare budgetbeslut anslaget för materiel och anläggningar med närmare 12 miljarder jämfört med 2025. Ser vi till de förväntade anskaffningarna under 2026 kan nämnas att det för armén handlar om luftvärn, raketartilleri, ammunition och stridsfordon. För marinen är det framför allt ytstridsfartyg och stridsbåtar. Och ser vi till flygvapnet handlar det om taktiskt transportflyg och långräckviddig bekämpningsförmåga.

Jag ska till sist, herr talman, säga några ord om industri, forskning och innovation. Upprustningen av försvaret och stödet till Ukraina förutsätter att vi har en stark försvarsindustri i Sverige. Erfarenheterna från Ukraina understryker vikten av att snabbt kunna utveckla militär förmåga. Budgetpropositionen för 2026 innehåller bland annat satsningar på en försvarsinnovationsenhet, forskningsinfrastruktur och skyddsvärd banbrytande teknik. Detta ger möjligheter för försvarsindustrin att bli mer effektiv och innovativ.

Jag är stolt och glad, herr talman, över att Sverige historiskt står sig väl i konkurrensen när andra länder nu bygger upp sin materiella kompetens. Vi får sälja stridsvagnar, Jas Gripen och nu också ubåtar – och detta utan statligt ägande, Markus Selin, om än genom ett gott samarbete med den svenska regeringen. Det bådar gott för framtiden för Sveriges försvar, för att Sveriges innovationskraft ska bestå och för att vår teknikutveckling ska ligga långt fram.

Men, herr talman, det militära försvaret står sig slätt utan ett starkt civilt försvar. När regeringen tog över det civila försvaret saknades tillräcklig finansiering, styrning och struktur. Säkerheten i Sveriges närområde hade samtidigt försämrats kraftigt.

Regeringen valde därför att lägga om kursen för Sveriges totalförsvar och genomföra en kraftig upprustning. För det civila försvaret innebär det att medelstilldelningen sjudubblas, från cirka 2,7 miljarder kronor 2022 till cirka 19,4 miljarder kronor 2028.

Men jag håller med ledamoten Selin: Mycket återstår fortfarande att göra. Sveriges motståndskraft och avskräckningsförmåga måste stärkas. För detta krävs att förmågan i det civila försvaret ökar skyndsamt. Regeringen föreslår därför i budgeten för 2026 ett nytt paket för det civila försvaret på totalt cirka 12 miljarder kronor för 2026–2028. Satsningen uppgår till totalt cirka 3 miljarder kronor 2026, cirka 4,2 miljarder kronor 2027 och 4,6 miljarder kronor 2028.

Därutöver avsätts de medel som i budgetpropositionen 2025 parkerades för framtida prioriteringar inom civilt försvar. För 2026 handlar det om cirka 700 miljoner kronor, för 2027 om cirka 1,8 miljarder kronor och för 2028 om cirka 2,1 miljarder kronor. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Vi tittar framför allt på vår försörjningsberedskap. Där kommer 1 miljard kronor. Vi tittar på hälsa, vård och omsorg. Det är av yttersta vikt att detta fungerar i händelse av höjd beredskap och ytterst krig; det är avgörande för totalförsvaret. Vi tittar också på livsmedelsförsörjningen. Det är tvunget att vi kan säkerställa att hela befolkningen har tillgång till nödvändiga livsmedel i händelse av en allvarlig störning såsom en fredstida kris, höjd beredskap och ytterst krig. Då krävs att robustheten i livsmedelskedjan ökar.

Våra kommuner och regioner utgör en grundstomme i Sveriges civila försvar och har själva ett stort ansvar för att säkerställa beredskapen på lokal nivå. Därför har regeringen också tillsatt medel här. Räddningstjänsten har redan varit på tapeten och är krigsplacerad, men vi understryker att en stark räddningstjänst och ett robust skydd för civilbefolkningen är centrala komponenter i Sveriges civila försvar.

Jag kunde ha gått mycket längre in på detta, men vi trodde att vi skulle ha civilförsvarsministern på plats här. Han har tyvärr blivit sjuk.

Jag vill till sist tacka inte minst Sveriges samtliga partier för ett gott samarbete. Jag är helt säker på att Sveriges regering, riksdag och försvarsmakt inte hade kommit så långt som vi faktiskt gjort utan en gemensam syn på det hela taget. Det är en styrka för vårt land, vår säkerhet och vårt totalförsvar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Hanna Gunnarsson (V)
Anf. 16 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Jag lyssnade såklart med stort intresse på vad ledamoten från Moderaterna hade att säga i anförandet om budgeten. Vi har haft ett väldigt gott samarbete mellan partierna för att komma fram till en försvarsbudget som ökar på ett sätt som gör att vi kan bygga upp totalförsvaret, inklusive det civila försvaret, som ledamoten också pratade om. Det finns mycket kvar att göra när det gäller framför allt det civila försvaret.

Jag vill ändå ställa en fråga om det som ledamoten tog upp vad gäller höjningen av de värnpliktigas ersättningar. Det görs en höjning från dagens 146 kronor till 200, vilket är relativt lite pengar i sammanhanget. Värnplikten är ju inte ett jobb där man får lön, utan man får en ekonomisk ersättning.

För en liten tid sedan kom ett mycket efterlängtat betänkande från en utredning om personalfrågor, där en höjning till 288 kronor per dag till de värnpliktiga föreslogs. Regeringen stannade på 200. Pliktrådet vill ha 300 kronor per dag. Det blev en väldigt stor besvikelse i pliktrörelsen när regeringen landade på 200 i stället för utredningens 288, även om det såklart är en höjning. Anledningen till att man behöver den här höjningen – från pliktrörelsen vill man ha en större höjning – är att väldigt många värnpliktiga i dag faktiskt har utgifter på ett sätt som man kanske inte hade förr i tiden. Man har flyttat hemifrån redan innan man gör värnplikten, och man har en hyra att betala och en del sådana grejer.

Jag undrar om ledamoten kan svara på varför regeringen valde att inte gå utredningen till mötes och höja med hela den summa som utredningen faktiskt föreslog, 288 kronor.

Helena Bouveng (M)
Anf. 17 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Jag tycker att Hanna Gunnarsson har väldigt många sunda åsikter. Jag kan hålla med om mycket av det hon säger.

Sedan ska det också finnas lite utrymme för saker och ting. Det hade inte skett en höjning sedan 2017, tror jag. På åtta år skulle man kunna tänka sig att det hade kunnat höjas lite pö om pö, så att säga, både av den ena och den andra regeringen.

Jag vet faktiskt inte hur regeringen resonerade. Jag önskar att vi hade haft en minister på plats. Men jag skulle kunna gissa på att det kanske inte fanns mer utrymme just där. Vi fokuserar mycket på att kunna rekrytera, behålla och utveckla personal, och där tror jag att ersättningen har en viktig roll. Men hur regeringen resonerade i denna fråga vet jag inte. Jag kan tänka mig att det fanns budgetrestriktioner i det hela. Man kanske tittade på om det behövdes mer eller mindre. Men jag har tyvärr inte svar på den frågan.

Hanna Gunnarsson (V)
Anf. 18 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Det kan såklart vara svårt för en riksdagsledamot att berätta vad regeringen har tänkt.

Tack för de fina orden! Jag hoppas att alla noterade att Vänsterpartiet har sunda åsikter i de här frågorna.

För att fortsätta i sakfrågan tycker jag ändå att i den väldigt stora höjning vi gör av försvarsbudgeten och som vi har gjort de senaste åren – tillsammans, visserligen – behöver vi lägga en större del av pengarna på ersättningar, arbetsvillkor och löner. Jag tror att vi verkligen måste göra det tillsammans.

Nu är lönerna såklart arbetsmarknadens parters fråga. Ersättningen till de värnpliktiga, däremot, är en politisk fråga. Jag vet att pliktrörelsen har drivit att summan ska indexeras så att det blir en kontinuerlig höjning som faktiskt kan följa de prishöjningar som sker ute i samhället så som många andra ersättningar gör. Det är det jag skulle vilja skicka med regeringens representant här: Det vore bra om ersättningen kunde indexeras så att vi kan få en kontinuerlig höjning och så att det inte blir de här hoppen vart tionde år, för det tror jag inte att någon gynnas av.

Helena Bouveng (M)
Anf. 19 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Jag håller med ledamoten Hanna Gunnarsson om att de här hoppen inte är särskilt bra. Det har inte hänt något sedan 2017. Jag tror att vi får nya löner vartannat, vart tredje år. Men precis som ledamoten sa är det faktiskt inte en lön när det gäller värnpliktiga.

Jag kan bara konstatera att jag har en bror som är överstelöjtnant. Han har högskoleutbildning och har gjort sin värnplikt. Han har inte en enda krona i lån hos CSN. Det är ändå en ganska billig utbildning. Jag kan säga att jag inte var riktigt lika glad när jag frågade om hans CSN-besked. Han visste inte vad det var; jag fick tala om det för honom. Det finns alltså många fördelar med att göra sin värnplikt och gå vidare. Det kostar inte den personen en enda krona.

Mikael Larsson (C)
Anf. 20 Mikael Larsson (C)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Helena Bouveng för anförandet men också för det samarbete som finns i försvarspolitiken. Jag tycker att det stärker Sveriges försvarsförmåga och tron på det arbetet, som politiken verkligen ska utföra.

Jag hade tänkt ställa frågor till statsrådet, men jag tänkte att jag ändå kan ställa två olika frågor från helt olika delar av skalan. Jag hoppas att ledamoten Bouveng kan svara så gott som möjligt.

Jag tänkte fortsätta lite grann på den fråga som tidigare ställdes av Hanna Gunnarsson om de värnpliktigas ersättningar. Hanna Gunnarsson var inne på det i sitt sista inlägg, och jag undrar om Helena Bouveng kan utveckla det lite grann.

Värnpliktsrådet har ju beslut på att man vill se en årlig indexuppräkning av dagersättningen. Jag vet att även flera partier, exempelvis Centerpartiet, har det som beslut. Vi fick höra här att ersättningen inte har höjts på länge, och det borde verkligen ha gjorts. Då är min fråga, och Helena Bouveng kanske vill svara utifrån det moderata perspektivet, om man framåt ser att en indexuppräkning av dagersättningen för de värnpliktiga vore det bästa. Helena Bouveng får som sagt gärna svara dels utifrån hur regeringen tänker och dels utifrån hur Moderaterna ser på den här frågan.

Helena Bouveng (M)
Anf. 21 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Mikael Larsson! Jag ska vara helt ärlig: Jag har inte jättemånga nya besked att ge i detta.

Personligen tycker jag att det låter ganska vettigt med en indexering. Varför det inte har skett vet inte jag. Men som jag sa tidigare ska vi inte glömma bort att värnplikten faktiskt är en fantastiskt fin utbildning som man kan ha nytta av oavsett om man ska fortsätta inom det militära eller göra något annat. Det är ju inte så att man bara kastar bort 9 månader eller 13 månader, inte på något sätt.

Något som jag tycker är ett kanske ännu större problem, och jag är faktiskt lite förvånad över att Hanna Gunnarsson inte frågade om det, är det här med kvinnor som gör värnplikt.

Värnplikten utgör ju grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning, och min uppfattning är att antalet kvinnor som genomför grundutbildningen bör vara så jämställt som möjligt. Men vi är långt ifrån där. En jämställd organisation är nödvändig för Försvarsmaktens kompetensförsörjning och bidrar också till det militära försvarets förmåga, legitimitet, trovärdighet och folkförankring.

Jag hoppas att vi kan lägga ännu mer krut på att faktiskt få in fler kvinnor i Försvarsmakten och inte fokuserar enbart på ersättningen.

Mikael Larsson (C)
Anf. 22 Mikael Larsson (C)

Herr talman! Det här är en fråga som är viktig att lösa, förhoppningsvis tillsammans, så att ersättningarna för de värnpliktiga blir bättre.

Som jag sa inledningsvis har jag två frågor som verkligen är spridda på kartan över frågor som rör totalförsvaret.

Helena Bouveng talade i sitt anförande om att livsmedelsförsörjningen ska stärkas, vilket Centerpartiet självklart står bakom. Det är frågor som vi har haft inom ramen för Försvarsberedningen men också inom ramen för den överenskommelse som träffades här strax före midsommar.

Regeringen har gått vidare med att man vill se omsättningslager av spannmål, och det är de fyra nordligaste länen som har varit aktuella för detta. Det är verkligen jättebra, och det är viktigt och bra att detta kommer på plats. Det står jag verkligen fullt och helt bakom.

Men det som min fråga rör är att tanken utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder och utifrån hur vi väljer att ha den här typen av omsättningslager för spannmål är att lagren kommer att bli så stora att man troligtvis inte kommer att kunna lagra spannmål på fler än ett fåtal platser, exempelvis på Lantmännens anläggningar. Det är jättebra. Men för att sprida spannmålen och för att få ett mer redundant system vore det faktiskt bra att kunna lagra spannmålen exempelvis ute på gårdsnivå hos de gårdar som känner att de skulle vilja ta detta ansvar och verkligen bidra i detta.

Det som blir min fråga kopplad till omsättningslagren, framför allt i de fyra nordligaste länen men också i de andra länen om vi börjar lagra spannmål där, är om regeringsföreträdarna, Moderaterna och även andra är villiga att se över om spannmålslagring kan ske även på mellanstora gårdar och mindre gårdar.

Helena Bouveng (M)
Anf. 23 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Regeringen säger ju faktiskt i propositionen att vi måste säkerställa att hela befolkningen har tillgång till nödvändiga livsmedel i händelse av en allvarlig störning såsom fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Då krävs det att robustheten i livsmedelskedjan ökar. Jag tror att det är vad ledamoten Larsson menar här.

Regeringen bedömer också att det finns ett behov av satsningar på bland annat uppbyggnad av beredskapslager, primärt för spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen men även för senare led i livsmedelskedjan. Därför satsar vi också totalt 2,1 miljarder kronor på sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten för åren 2026–2028 i budgetpropositionen för 2026.

Vad jag tror att Mikael Larsson lite grann är ute efter är att bönderna själva ska kunna lagra sin spannmål hemma på gården. Jag har inget emot det, men för det krävs det en infrastruktur som faktiskt fungerar. Man kan inte alltid göra en copy-paste på Ukraina, för det är ett ganska urbaniserat land. Kommer vi upp i norra Norrland pratar vi glesbygd. Själva lagret är nog inte det stora problemet. Problemet är hur det ska komma därifrån, och då pratar vi infrastruktur, som jag tror att vi nogsamt måste titta på.

Mikael Larsson (C)
Anf. 24 Mikael Larsson (C)

Herr talman! Är demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och alla människors lika rätt och värde viktigt? Är det viktigt att vi skyddar detta? Jag hoppas verkligen att alla säger ja, och gör vi det är det viktigt att vi fortsätter stärka vårt totalförsvar i Sverige.

Centerpartiets budgetmotion fokuserar på att stärka jobb, företagande och tillväxt, att sänka klimatutsläppen och att investera i välfärd och infrastruktur i hela landet.

Sverige står inför flera djupgående och sammanlänkade kriser. Centerpartiets budget är ett liberalt och grönt alternativ som tar ansvar för Sverige ekonomi, klimat och sammanhållning. Centerpartiets politik skapar förutsättningar för en starkare och mer hållbar framtid i hela landet.

För att klara framtidens utmaningar krävs en politik som försvarar grundläggande principer: att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till arbete, att företagen är den jobbskapande motorn för svensk tillväxt och att välfärden ska vara tillräcklig och av god kvalitet i hela landet. Och det ska vara en klimatpolitik som underlättar den gröna omställningen.

Herr talman! Ställda inför det nya säkerhetspolitiska läget med ett pågående storkrig i Europa och en alltmer hotfull rysk regim har Centerpartiet förordat en ökning av försvarsanslagen under mycket lång tid – detta redan i arbetet i Försvarsberedningen.

Strax före sommaren kom riksdagens samtliga partier överens om en ökning av anslagen till Natos nya utgiftsmål på 3,5 procent av bnp årligen samt ytterligare 1,5 procent till bredare försvarsrelaterade investeringar, exempelvis inom det civila försvaret. Det är viktigt att dessa nya mål nås, och Centerpartiet lägger stor vikt vid att hedra den breda politiska överenskommelsen inom försvarsområdet.

Samtliga partier är också överens om att 50 miljarder av de 300 lånefinansierade miljarderna ska gå till just det civila försvaret. I arbetsgruppen var Centerpartiet särskilt drivande just för att få till satsningar inom det civila försvaret.

Herr talman! Centerpartiet ser att hela försvaret fortsatt behöver stärkas – armén, flygvapnet, marinen och självklart hemvärnet. Det handlar om personal, infrastruktur, materiel och mycket mer. Varje dag genomför Försvarsmakten så mycket bra verksamhet som ska se till att skydda oss i alliansen – i dag och i morgon.

I den digitala arenan pågår cyberattacker dygnet runt. Centerpartiet har i årets budget föreslagit att ett cyberhemvärn ska inrättas så att arbetet med cyber och de hot som finns där kan stärkas ytterligare.

Herr talman! Den uppgörelse mellan riksdagens partier som jag nämnde tidigare är oerhört viktig. Jag är som centerpartist jättestolt över den överenskommelsen. Den visar att detta är en viktig fråga och att vi behöver komma överens. Centerpartiet anser dock att fler satsningar behövs på sikt och därtill fler uppoffringar för att alla ska förstå att världen tyvärr har förändrats.

Centerpartiet kommer att fortsätta att driva på för att nödvändiga förändringar ska komma på plats och för att de beslut som är fattade av riksdagen ska få genomslag i hela landet. När ökade krav ställs på kommuner och regioner i fråga om civilt försvar behöver finansieringsprincipen fortsättningsvis få genomslag. Kommuners och regioners beredskap och skydd av samhällsviktig verksamhet utgör grunden för motståndskraften i det civila försvaret över hela landet.

Centerpartiet anser att beredskapen behöver stärkas på en rad punkter – från infrastruktur och livsmedelsförsörjning till inhemsk drivmedelsproduktion och energiproduktion, samlingslokaler som bygdegårdar och inte minst folkbildning. I det stora hela är det också investeringar som är viktiga för att förbättra förutsättningarna för tillväxten, företagandet och välfärden i hela landet. Ja, allt hänger verkligen ihop. Resurserna till såväl det militära försvaret som det civila försvaret måste användas till konkreta insatser så snabbt och kraftfullt som möjligt.

Vid Centerpartiets partistämma i november antog vi programmet 10 miljoner försvarsberedda svenskar. Det är precis vad det handlar om. Alla måste vara beredda, och alla måste ha en plats i totalförsvaret. Totalförsvaret gäller alla, och det gäller hela landet.

Herr talman! Stödet till Ukraina måste fortsätta att vara prioriterat för Sverige, EU och Nato. Det hemska som Ukraina får utstå måste få ett slut, och Sverige måste stå vid Ukrainas sida så länge som det verkligen behövs. Vi i Centerpartiet har under flera år pratat om att vi vill se att 1 procent av bnp ska gå till olika stödpaket till Ukraina. Alla de förslag om stödpaket som kommit från regeringen till riksdagen har Centerpartiet stått bakom, och vi kommer att fortsätta kämpa för att Ukraina ska få det som man behöver.

Herr talman! Vi lever i oroliga tider och har så gjort sedan Ryssland annekterade Krim, redan 2014. Dock har vi kanske inte velat se det förrän för bara några år sedan. Samtidigt som vi i Sverige och hela västvärlden rustar för att skydda vår demokrati och det vi tror på måste vi från politiken ändå kunna förmedla framtidstro och hopp – en framtidstro där vi tror på en ljusare framtid, där våra värderingar och sätt att leva är de rätta och där vi skapar en bättre värld tillsammans.

Som avslutning, herr talman, vill jag hänvisa till Centerpartiets särskilda yttrande i detta betänkande.

(Applåder)

Mikael Oscarsson (KD)
Anf. 25 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Vi debatterar i dag försvarsutskottets betänkande nummer 1, Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Det är ett av de absolut viktigaste utgiftsområdena i statens budget. Det handlar om kärnan i statens uppdrag: att skydda våra medborgare.

Det framgår att vi på det här utgiftsområdet under nästa år kommer att satsa 225 miljarder kronor på det civila och militära försvaret. Det är otroligt mycket pengar, men det är helt nödvändigt, för det handlar om försäkringspremien. Det handlar om att vi rustar upp vårt försvar både civilt och militärt. Det är två sidor av samma mynt, och båda sidorna är lika viktiga.

Vi har, som har påpekats flera gånger i talarstolen, en orolig tid. Det pågår ett fullskaligt krig. Det har pågått i snart fyra år. Ryssland har 700 000 soldater i Ukraina. Det finns en stor risk, herr talman, att de trupperna kan komma att flyttas till vårt närområde vid ett krigsuppehåll. Jag tänker på den finska gränsen mot Ryssland men också på de baltiska länderna. Det kan också vara värt att påpeka att det landområde som de baltiska staterna har är mellan 200 kilometer och 370 kilometer. Det är inte ett stort landområde. Där har vi som allians och vi grannländer en viktig uppgift. Vi är med och bidrar med närvaro i Lettland, men vi kommer att behöva jobba för att kunna spela en viktigare roll i framtiden.

Det kan också påpekas att det enligt den danska underrättelsetjänsten och Must finns en uppenbar risk för ett regionalt krig inom ett par år och ett storkrig från rysk sida inom fem år. Detta gör att vi förstår att vi inte har all tid i världen och att vi måste skynda på upprustningen både civilt och militärt. Därför är det så viktigt att vi nu gör de här satsningarna.

Under kalla kriget låg vi ju mellan 3,5 och 4,5 procent av bnp, och sedan sjönk det till runt 1 procent. I den här budgeten är vi uppe i 2,7 procent av bnp och kommer att gå upp till 3,5 till 2030. Vi kommer också att satsa 1,5 procent av bnp på det civila försvaret till 2030.

Vi har fått förmågemål av Nato för det militära försvaret. Man pekar när det gäller det offentliga för hela vårt område på att vi har utmaningar när det gäller markstridstrupper, luftvärn och ammunition. Regeringen gör i budgeten nu nödvändiga satsningar på några områden, men detta kommer att behöva fortsätta.

Med tanke på de neddragningar som gjordes efter kalla kriget, inte bara från vår sida utan i alla länder i väst, har vi nu en stor utmaning. Den förmåga som Nato har är ju den samlade förmåga som de olika medlemsländerna har. Det Sverige nu gör är viktigt: Vi visar i praktisk handling att vi lägger till de pengar som krävs och att vi gör de upprustningar som krävs. Detta är av yttersta vikt.

Vi har också någonting väldigt positivt, nämligen den svenska försvarsindustrin. Det gäller både ammunition och förmågan att bygga ubåtar, Archer, det fantastiska stridsflygplanet Jas Gripen och många andra saker. Det finns också småföretag inom försvarsindustrin som gör en viktig insats och som vi framöver kommer att behöva nyttja ännu mer.

När det gäller det civila försvaret vill jag särskilt peka på att vi behöver öka vår förmåga när det gäller sjukvårdens beredskap, beredskapslager, personalförsörjning och kirurgisk kapacitet. Detta gör vi nu med spannmålslager. Här har vi mycket att lära från Finland när det gäller både livsmedelsförsörjning, drivmedel och medicin.

Vi har nu satt upp målsättningar, och det är jätteviktigt att de uppfylls så att vi får en bättre resiliens. Samverkan med civilsamhället och näringsliv är också viktigt, för civil förmåga bygger vi tillsammans.

Jag vill avslutningsvis önska god jul till samtliga i Försvarsmakten: värnpliktiga, heltidsanställda soldater, deltidsanställda, officerare, hemvärnet och de 18 frivilligorganisationer som är knutna till Försvarsmakten och som gör en så viktig insats. Det här handlar om att skydda vårt land och att bygga upp försvarsförmågan.

För Kristdemokraternas del har vi kampen för människovärdet i vårt dna. Är det någon gång som människovärdet förtrycks och förtrampas är det vid krig. Vi har alltså allt att vinna på att bygga upp en stark militär förmåga som avskräcker från angrepp – enskilt och tillsammans med Nato.

Ulf Holm (MP)
Anf. 26 Ulf Holm (MP)

Herr talman! Vi debatterar i dag budgeten för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Sverige och Europa har behövt anpassa säkerhets- och försvarspolitiken efter det fortsatt mycket allvarliga säkerhetspolitiska läget efter Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget fortsätter, och Sverige måste fortsätta att långsiktigt stötta Ukraina. De behöver allt stöd vi kan ge dem – både ekonomiskt, militärt och civilt.

Miljöpartiet har bland annat mot bakgrund av detta tillsammans med övriga riksdagspartier ställt oss bakom en överenskommelse om det finanspolitiska ramverket och en utbyggnad av totalförsvaret. Överenskommelsen innebär att en totalförsvarsfond införs vid sidan av balansmålet som skapar ett utrymme på upp till 300 miljarder kronor som ska användas för snabb utbyggnad av just totalförsvaret.

En viktig del i uppgörelsen, som vi från Miljöpartiet drev i Försvarsberedningen för att få igenom, var att upp till 50 miljarder kronor ska frigöras till investeringar i det civila försvaret och för att stärka den civila beredskapen.

Herr talman! Miljöpartiet bidrar konstruktivt inom försvarspolitiken och värnar en bred enighet. Sverige står inför en stor upprustning, och det är viktigt att denna går till på ett sätt som snabbt ger ökad försvarsförmåga på ett resurseffektivt sätt. Även om snabba åtgärder efterfrågas måste beslut vara genomtänkta och leda till att Sveriges försvarsförmåga säkras både nu och på sikt. Det ska vara en långsiktigt hållbar försvarsutbyggnad.

Kommande investeringar, till exempel genom materielinköp, måste vara ändamålsenliga för att på ett effektivt sätt bidra till ökad säkerhet. Sveriges försvar ska utformas för att avskräcka från angrepp och försvara Sverige, inte för att utgöra eller understödja ett militärt hot mot någon annan.

Satsningar inom personalförsörjning är en viktig prioritering nu när vi gör stora satsningar och en stor utbyggnad. Även satsningar på höjd ersättning till värnpliktsutbildning, som bland annat Pliktrådet föreslår, bör prioriteras framöver.

Herr talman! Jag vill gärna lyfta upp satsningarna inom det civila försvaret och beredskapen som något väldigt betydelsefullt för vårt totalförsvar. Vi har under det fasansfulla kriget i Ukraina sett hur viktig denna del av totalförsvaret är. Det svenska civilförsvaret förstärks nu på bred front, vilket är bra. Ett stärkt civilt försvar handlar om att skydda människors vardag och om fungerande vatten och el, sjukvård, medicin, transporter och mycket annat. Det krävs både statligt ansvar och ett tydligt partnerskap från bland annat näringslivet.

Det civila försvaret och den stärkta civila beredskapen är inte bara viktigt utifrån ett krigsperspektiv. Kriser i fredstid kräver också förstärkning. Det kan handla om cyberattacker, pandemier eller naturkatastrofer. Detta är ett perspektiv vi från Miljöpartiet vill ska vara genomgående i satsningarna på det civila försvaret och krisberedskapen.

Herr talman! Det är glädjande att utskottet har gjort särskilda utvärderingar av det civila försvaret och den civila beredskapen gällande hur utbyggnaden går och hur förstärkningarna går till. I en utvärdering förra året konstaterade utskottet att flera utmaningar kvarstår inom flera områden i det civila försvaret. Även i år har utskottet granskat regeringens resultatuppföljning.

Det låter tråkigt, herr talman, men det är viktigt för att under flera år kunna följa utvecklingen och den ökade ambitionsnivå som krävs för att höja förmågan inom just det civila försvaret och den civila beredskapen.

Herr talman! En punkt i utgiftsområde 6 som inte berörs av försvarsöverenskommelsen handlar om pengar till Strålsäkerhetsmyndigheten för mottagande, prövning och granskning av nya kärntekniska anläggningar. Där avvisar vi från Miljöpartiet de 108 miljoner kronor som regeringen avsatt till detta eftersom vi inte vill ge pengar till kärnkraftsutbyggnad.

Nu blir det lite kärnkraftsdebatt i denna försvarsdebatt, men i budgetpropositionen för 2026 vill regeringen få ett bemyndigande att göra ekonomiska åtaganden om hela 440 miljarder genom statliga lån och 400 miljarder genom ett fyrtioårigt prissäkringsavtal för ny kärnkraft. Detta föreslås trots att forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion – både effekthöjningar och livsförlängning av befintlig elproduktion – och förnybar elproduktion.

Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och bromsar den så viktiga elektrifieringen. En studie från handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärnkraftsprojekt i EU i snitt har blivit över tio år försenade. Vi har inte tid att vänta på ny el, utan vi måste ha ny el nu. Ingen av de SMR-leverantörer som statliga Vattenfall har en fortsatt dialog med har hittills byggt en enda reaktor.

Herr talman! Detta innebär att Miljöpartiet inom ramen för utgiftsområde 6 föreslår en sänkning av anslag 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten. Kring detta har vi lämnat ett särskilt yttrande, som finns i betänkandet.

Gulan Avci (L)
Anf. 27 Gulan Avci (L)

Herr talman! Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har slagit sönder den europeiska säkerhetsordning som byggdes upp efter kalla kriget. Det militära hotet mot Europa är inte längre teoretiskt utan en brutal verklighet och ett ohyggligt angrepp på alla demokratier i Europa.

Samtidigt ser vi hur den globala maktbalansen har förändrats. I den nya amerikanska säkerhetspolitiska doktrinen är det nu tydligt att Europa måste ta ett allt större ansvar för sin egen säkerhet. Det innebär att Europa inte kan ta något för givet. Vi måste rusta upp våra länders försvarsförmågor både militärt och civilt, stärka vår motståndskraft och försvara vår egen frihet.

Allt detta är bakgrunden till den politik som den borgerliga regeringen med fast hand har drivit sedan maktskiftet 2022. Vi har lämnat nedrustningsstrategin bakom oss och inlett en historisk återupprustning av såväl vårt militära som vårt civila försvar.

Det militära försvaret tillförs just nu enorma resurser för att säkerställa att utbildning, övning, beredskap, materiel och forskning kan tillhandahållas. Samtidigt stärker Försvarsmakten sin operativa förmåga, och Försvarets materielverk får helt nya verktyg för att snabba på processerna och leverera materiel till vårt militära försvar. Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och underrättelsesystemen förstärks. Officersutbildningen byggs ut, och Försvarsmaktens förmåga att operera med Sveriges allierade utvecklas.

Herr talman! Totalförsvar handlar dock inte bara om vapen och uniformer, utan det handlar om hela samhällets förmåga att stå emot kriser, attacker, sabotage och informationskrig. Därför innehåller budgeten också en kraftfull förstärkning av det civila försvaret och av krisberedskapen. Myndigheten för civilt försvar – tidigare MSB – får nu en mycket tydligare roll i detta viktiga arbete.

Rakel generation 2 moderniserar vår kommunikationsförmåga, Kustbevakningen stärks och ett psykologiskt försvar byggs upp för att möta propaganda, desinformation och påverkansoperationer. Kommuner, regioner och räddningstjänst ges bättre förutsättningar att planera för det otänkbara så att det aldrig behöver bli verklighet.

Vi har i bred politisk överenskommelse enats om att Sverige fram till 2030 ska avsätta totalt 5 procent av bnp till försvarsrelaterad verksamhet, varav 3,5 procent av bnp avsätts till det militära försvaret. Detta är något jag är otroligt stolt över, herr talman, för i dessa tider betyder de signaler vi skickar till vår omvärld – och i synnerhet till Moskva – mycket. Att vi i den här kammaren och i det här huset är en stark motståndskraft, i total enighet, är en väldigt viktig signal just nu när vi ser att vissa andra länders stöd till Ukraina börjar krackelera.

Därför fortsätter vi att säkra omfattande resurser till Ukraina, herr talman, såväl ekonomiskt och militärt som industriellt, under de kommande två åren – och så länge som vårt stöd behövs. Kriget i Ukraina har nämligen kommit att bli en prövning av inte bara det ukrainska folkets uthållighet utan även vår uthållighet. Därför får vi aldrig vänja oss vid att kriget blir vardag. Vår solidaritet får inte börja suddas ut. Om vi gör som amerikanerna just nu gör och överger Ukraina i detta svåra läge innebär det nämligen att vi slutar tro på Europa som en fri, demokratisk kontinent där fria människor ska kunna bo.

Herr talman! Sveriges inträde i Nato innebär ett helt nytt ansvar – men också trygghet, för vi står inte längre ensamma. Alliansen bygger dock på att varje medlemsland tar sin beskärda del av det gemensamma ansvaret för säkerheten. Våra förband stärks, materielen moderniseras och vi bygger redundans i samhällets viktigaste system. Cybersäkerheten stärks, och vi skyddar vår kritiska infrastruktur.

Herr talman! Allt detta ser svenska folket, för de vet att vi lever i en allt farligare värld och att regeringen möter den verkligheten med handlingskraft. De kommande veckorna blir helt avgörande för den framtid som Europa kommer att möta. I det läget ska Sverige vara ett stabilt land att räkna med, och vi ska fortsätta att ställa oss på rätt sida av historien. Vi ska fortsätta att stå med det ukrainska folket, som just nu står i frontlinjen och kämpar också för vår frihet.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Johan Andersson (S)
Anf. 28 Johan Andersson (S)

Herr talman! Jag tänkte nämna något om vår reservation i detta budgetbetänkande. Den handlar om vår syn på vad som ytterligare behövs när det gäller försvarets verksamhet.

Kollegan Markus Selin redogjorde väldigt väl för behovet av ett regemente i Kiruna, och jag tänkte nämna Kvarn och hur vi har resonerat kring det. Det nationella och internationella läget tänker jag inte orda så mycket om; jag tror att det är väl känt i denna sal och förhoppningsvis även bland dem som lyssnar på debatten.

Utifrån perspektivet att vi ska kunna försvara närområde och annat är det viktigt att det ges förutsättningar för att utveckla ett regemente kopplat till Kvarn. Redan i dag är helikopterflottiljen förlagd till Kvarn, med huvudbas på Malmslätt i Linköping. Vi har även Saabs stora produktionsanläggning i Linköping, som i värsta fall kan vara ett strategiskt mål. Det finns alltså många anledningar att göra detta.

Den kanske största anledningen är att det redan i dag finns väldigt mycket mark med koppling till Kvarn. Det finns sedan 2011 en anläggning för strid i bebyggelse som är av världsklass och som används framgångsrikt inte bara av det svenska försvaret utan även av Sveriges kamrater i Nato. Inte minst finns det civil verksamhet som har behov av övningsverksamhet.

Man är dessutom välförsedd när det gäller miljötillstånd i den här delen. Det finns väldigt många goda skäl att på ett enkelt sätt och ganska snabbt ställa om för byggnation på anläggningen. Redan i dag finns en ganska stor numerär när det gäller möjligheten till lokalisering och annat kopplat till detta.

Därför pekar vi bland annat i vår reservation och i vår kommittémotion på behovet av nya platser för nya regementen. Vi tror inte att det räcker med de volymer som man hittills har pekat på, utan vi tror att det kommer att krävas fler delar.

Med detta, herr talman, vill jag passa på att tillönska utskottet, all personal och alla som är verksamma i Försvarsmakten en riktigt god jul och ett gott nytt år. Jag yrkar bifall till Socialdemokraternas reservation 1.

(Applåder)

Hanna Gunnarsson (V)
Anf. 29 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Hej till alla er som lyssnar eller tittar hemma!

Partierna i riksdagen är i stort överens om försvarsbudgeten. Att vi kan garantera att det finns resurser är vår investering i det växande totalförsvaret. Som vänsterpartist vill jag tillägga att det är otroligt viktigt att mycket pengar och resurser i den växande försvarsbudgeten läggs på att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för all personal och för värnpliktiga inom Försvarsmakten, inklusive de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet.

Herr talman! Jag tänker tillåta mig att gå lite utanför just den här budgetposten och prata om totalförsvaret i dess helhet.

Det civila försvaret är ju en viktig del av totalförsvaret, där precis alla delar av samhället ingår. Det finns ingenting som inte är en del av totalförsvaret. Hur ska vi kunna få ett stabilt och robust civilt försvar, som ska kunna säkra hela det civila samhället vid stora kriser och i värsta fall krig, när vi vet att väldigt många delar som är mycket viktiga för det civila försvaret redan i dag – i vardagen här och nu – har budgetar som gör att verksamheten inte kan fungera så bra som den behöver göra? Det som vi inte har i vardagen kommer vi heller inte att ha om det blir kris eller, i värsta fall, krig.

Sjukvården, energiförsörjningen och transportinfrastrukturen är några av de absolut viktigaste delarna av det civila försvaret. Man kan fråga sig om dessa delar i dag fungerar så bra som de skulle behöva göra för att funka i kris eller, i värsta fall, krig. Svaret på den frågan blir tyvärr nej, herr talman.

Vi ser i dag en sjukvård som har mycket stora brister. Både vårdplatserna och de anställda är för få, och arbetsvillkoren gör att personalen går på knäna redan i normalläget i vardagen.

Vi har en mycket bristande energiförsörjning. Utbyggnaden av fossilfri och förnybar energi – alltså den typ av energi som vi kan producera själva utan att behöva importera någonting – går för långsamt.

Vi ser framför allt hur infrastrukturen – framför allt järnvägen, som är viktig för totalförsvaret – inte fungerar så bra som vi skulle vilja. Det gäller framför allt Malmbanan, som är en av Sveriges absolut viktigaste järnvägar för totalförsvaret. Den har i dag inte ens dubbelspår på hela sträckan. Ett avbrott där får, oavsett anledning, väldigt stora konsekvenser ekonomiskt för hela Sverige och för tillgängligheten i den nordligaste delen av landet.

Allt detta är totalförsvar. För att vi ska kunna få ett hållbart, starkt och robust totalförsvar är det därför viktigt att vi ser lite utanför den bit av budgeten som vi har pratat om i dag.

Det blir lite svårt med en statsbudget när vi vet att totalförsvaret är allting men faktiskt bara hanterar denna lilla bit här. Vänsterpartiet kommer att fortsätta påpeka vikten av och arbeta för mer resurser till investeringar och till den totalförsvarsviktiga välfärden. Ett starkt totalförsvar kräver ett fungerande samhälle i alla dess delar – här och nu, i kris och i värsta fall krig och i vardagen. Det kräver resurser här och nu.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-12-10
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 3, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut 2025/26:FöU1, Beslut: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Beslut 2025/26:FöU1

Webb-tv: Beslut: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 6

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2026Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 6 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 6 punkt 9 och avslår motionerna

    2025/26:1661 av Emma Ahlström Köster m.fl. (M) yrkande 1,

    2025/26:3521 av Emma Berginger m.fl. (MP) och

    2025/26:3605 av Mikael Larsson m.fl. (C).b) BeställningsbemyndigandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 6 punkt 10 och avslår motion

    2025/26:3724 av Daniel Riazat (-) yrkandena 4 och 5.c) Godkännande av investeringsplanerRiksdagen godkänner investeringsplanerna för
    1. vidmakthållande av försvarsmateriel för 2026–2037 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar
    2. anskaffning av försvarsmateriel för 2026–2037 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar
    3. krisberedskap för 2026–2028 som en riktlinje för de samhällsinvesteringar som Myndigheten för civilt försvar gör.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 6 punkterna 2, 3 och 8.d) Krediter i RiksgäldskontoretRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2026
    1. utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 70 000 000 000 kronor,
    2. besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 37 000 000 000 kronor,
    3. besluta att Myndigheten för civilt försvar får ta upp lån i Riksgäldskontoret för samhällsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 200 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 6 punkterna 1, 5 och 7.
  2. Bemyndigande om upplåtelse av Archersystemet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse av upp till 4 av Försvarsmaktens befintliga Archersystem och försäljning av 18 nytillverkade Archersystem.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 6 punkt 4.
  3. Bemyndigande om lokaliseringen av Försvarsmaktens logistik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att lokalisera Försvarsmaktens logistik från Stockholms kommun till Stockholms län.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 6 punkt 6.
  4. Övriga grundorganisationsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår samtliga motioner om andra förändringar av Försvarsmaktens grundorganisationDärmed avslår riksdagen motionerna

    2025/26:105 av Björn Tidland (SD),

    2025/26:400 av Gudrun Brunegård (KD),

    2025/26:966 av Daniel Persson (SD),

    2025/26:1069 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2,

    2025/26:1367 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

    2025/26:1908 av Anna Wallentheim (S),

    2025/26:3443 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M) yrkande 4 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 6 och 7.
    • Reservation 1 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S092014
    SD610011
    M59009
    C19005
    V18004
    KD15004
    MP14004
    L13003
    -0031
    Totalt19992355
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.