Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Betänkande 2019/20:FiU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 december 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Drygt 17 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)

Ungefär 17,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Finansinspektionen får 623 miljoner kronor, Statistiska centralbyrån får 584 miljoner och Statens servicecenter får 699 miljoner. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner, som får 13,9 miljarder kronor.

Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden. Bland annat får regeringen besluta om krediter och garantier för stabilitetsfonden och resolutionsreserven, som ger staten möjlighet att vidta förebyggande åtgärder inom banksektorn om det skulle uppstå en kris.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex motionsförslag om Agenda 2030 från allmänna motionstiden 2018 och 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-12-05
Justering: 2019-12-12
Trycklov: 2019-12-16
Reservationer: 2
Betänkande 2019/20:FiU2

Alla beredningar i utskottet

2019-11-26, 2019-12-05

Drygt 17 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)

Ungefär 17,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Finansinspektionen får 623 miljoner kronor, Statistiska centralbyrån får 584 miljoner och Statens servicecenter får 699 miljoner. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner, som får 13,9 miljarder kronor.

Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden. Bland annat får regeringen besluta om krediter och garantier för stabilitetsfonden och resolutionsreserven, som ger staten möjlighet att vidta förebyggande åtgärder inom banksektorn om det skulle uppstå en kris.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till sex motionsförslag om Agenda 2030 från allmänna motionstiden 2018 och 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-12-17
Debatt i kammaren: 2019-12-18
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:FiU2, Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Debatt om förslag 2019/20:FiU2

Webb-tv: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Sofia Westergren (M)

Herr talman! Moderaternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att vi vill öka anslaget till Finansinspektionen med 10 miljoner kronor. Kampen mot penningtvätt och terrorismfinansiering har under 2000-talet blivit alltmer intensiv. År 2009 kom det nya riskbaserade regelverket i EU som ställer helt nya krav på de aktörer i samhället som ålagts att försöka hindra penningtvätt. Nästa steg kan vara att förbättra möjligheterna för samverkan mellan aktörerna.

Låt oss inte vara naiva. Penningtvätt kommer att finnas så länge det går att tjäna pengar på brottslighet. Men penningtvätt är ett rörligt mål där sätten att tvätta pengar förändras i takt med att möjligheter uppstår och täpps till. Regelverket har ändrats gång på gång under de senaste tio åren och blivit alltmer detaljerat och komplext.

Bankerna har fått en närmast polisiär roll i arbetet mot penningtvätt, och varje enskild kund ska granskas och övervakas, och avvikelser ska rapporteras till finanspolisen. Stora resurser i form av personal och datakraft läggs ned på att klara den omfattande uppgiften. Men penningtvätt är ett rörligt mål där de kriminella organisationernas metoder ofta är steget före lagstiftningen. Arbetet med att motverka penningtvätt bedrivs i dag inte tillräckligt effektivt.

Det finns skäl för både myndigheter och företag att tänka i nya banor kring hur vi ska arbeta för att motverka penningtvätt. Vi måste vara öppna för nya och kanske också okonventionella strukturer. Det kan handla både om hur vi organiserar penningtvättstillsynen och om och hur vi hanterar information och använder ny teknik.

Men de stora lösningarna kommer att ta tid. Vi måste göra saker här och nu. Vi behöver prioritera en fördjupad samverkan mellan dagens myndigheter både inom och utom landet. Likaså behöver vi lösa frågan om hur vi bättre ska kunna dela befintlig information både mellan myndigheter och mellan myndigheter och finansiella företag. Vi behöver mindre kommunikation och mer hård tillsyn.

Det är uppenbart att Finansinspektionens arbete mot penningtvätt behöver skärpas. Finansinspektionen måste tilldelas mer resurser för att klara av den utökade arbetsbördan. Moderaterna ökar anslaget med 10 miljoner kronor i syfte att stärka Finansinspektionens arbete med att bekämpa penningtvätt.

Herr talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2.

Till sist, herr talman, vill jag önska god jul!

(Applåder)


Anf. 2 Ulla Andersson (V)

Herr talman! Jag vet inte om det är för att det är jul snart, men till och med jag skulle kunna instämma i en moderats anförande! Det känns lite underligt, men så var det i detta fall. I frågan om penningtvätt kan man väl säga att det verkar finnas många gemensamma punkter mellan de politiska partierna, och det är bra och en styrka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Alltför många skandaler har rullat fram. De svenska bankerna har, måste man säga, misskött sitt arbete grovt. Självklart är deras syfte att tjäna så mycket pengar som möjligt på så kort tid som möjligt. Detta har varit överordnat kontrollsystem och riskanalyser, och det är därför vi har fått se alla dessa avslöjanden.

Bankerna har ansvar för sin kundkännedom och har brustit på alla punkter. Avsaknad av röda flaggor är väl en av signalerna. Finansinspektionen har tyvärr också brustit i sin kontroll av bankerna. Bankerna ska ha kontrollsystem just för att säkra sin kundkännedom - annars skulle det inte ha sett ut som det har gjort.

Finansinspektionen har fått kritik för sin naivitet, det vill säga att man tror att svenska banker är bättre än andra banker gällande penningtvätt, men man har också fått kritik för sitt bristande samarbete med andra länders myndigheter. Likaså har formerna för ingripanden mot bankerna ifrågasatts, precis som Sofia Westergren också gjorde här tidigare. Den stora strömmen av personer som går mellan Finansinspektionen och bankerna är också ett problem.

Det har också kommit en internrevisionsrapport från Finansinspektionen, och det är ju bra att man kontrollerar sig själv. Den handlar om brister i arbetet med penningtvätt. Jag tror att det var fyra av sex punkter som man framförde kritik på.

Vi i Vänsterpartiet är glada över att vi tillsammans med Kristdemokraterna har fått igenom en utredning och att ett enigt utskott har ställt sig bakom denna utredning. I dag fick vi också veta vem utredaren blir, och direktiven ser bra ut. Man behöver se över vilka sanktionsavgifter som används och strukturer för arbetet. Att länsstyrelser ska ha ansvar för tillsyn i alla andra branscher än finansbranschen är lite skakigt, påstår jag. Det är tiotusentals aktörer som man ska ha tillsyn över med väldigt lite resurser. Man kan inte trolla på länsstyrelserna, så jag menar att man skulle behöva säkerställa ett gemensamt, enhetligt arbete för att samordna kompetensen och för att kunna arbeta både förebyggande och mer kraftfullt.

Direktiven kom i november och i dag fick vi som sagt besked om utredaren. Utredningen är väldigt viktig, både för tilliten till Finansinspektionen och för tilliten till bankerna som man måste säga är totalt undergrävd efter det som har hänt. Men den är självklart också viktig för att förhindra den gängkriminalitet och de dödsskjutningar som pågår. Det är ekonomin där bakom som är nyckeln till kriminaliteten, och då måste man förhindra att pengarna kan användas och komma ut i systemet. Det är ganska grundläggande.

Brå skriver i sin rapport att vilka misstänkta penningtvättsbrott som upptäcks eller inte upptäcks i hög grad bestäms av olika myndigheters och verksamhetsutövares kontrollresurser och inriktning. Brå skriver också att den snabba tekniska utvecklingen med digitala betallösningar bland annat innebär att pengar snabbt kan flyttas mellan olika konton. Därför krävs det effektiva och välutvecklade kontrollverksamheter för att upptäcka misstänkt penningtvätt i ett tidigt skede.

Själv brukar jag jämföra arbetet mot penningtvätt med arbetet mot dopning i idrott: Så fort någon har kommit på vad de gör för att fuska byter de sätt att fuska på. Lite så är det också med penningtvätt: När bankerna kommer på en, eller när Finansinspektionen kommer på något, hittar man på ett nytt system för att kringgå det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

I den budget som vi nu diskuterar har Vänsterpartiet - och även Kristdemokraterna - anslagit 20 miljoner extra till Finansinspektionen för att vi vill skärpa kontrollen mot penningtvätt och förbättra förutsättningarna i det arbetet, så att Finansinspektionen ska kunna anställa fler och så att man ska kunna skärpa sitt arbete och sitt samarbete internationellt.

Herr talman! Då vår budget är en helhet och då den har fallit i rambeslutet har vi ett särskilt yttrande här och avstår i voteringen. Men man kan konstatera att med Vänsterpartiets budget skulle jämlikheten ha ökat, fattigdomen bekämpats, tryggheten ökat och välfärden liksom den gröna omställningen fått stora resurstillskott, för vi prioriterar inte skattesänkningar för välbeställda män i Danderyd.

Jag önskar talmannen god jul och gott nytt år, och jag önskar talmanskansliet och finansutskottets kansli och ledamöter detsamma. God jul på er!


Anf. 3 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Bankerna är väldigt viktiga i det finansiella blodomloppet och centrala för den finansiella stabiliteten i ett samhälle.

Denna uppgift gör dem till viktiga institutioner som på olika sätt skyddas av det offentliga. Annars skulle miljontals kunder kunna få se sina pengar förlorade. Risken skulle även vara stor att fler banker dras med i den enskilda bankens kollaps, vilket i värsta fall skulle kunna leda till en fullskalig finansiell kris.

Bankerna åtnjuter en särskild position med vilken det följer ett särskilt ansvar. Därför måste det också finnas speciella regler som bankerna måste följa samt utställda garantier från staten som bidrar till stabilitet.

Därför är det viktigt att bankerna agerar på ett sätt så att förtroendet för dem upprätthålls. Det är viktigt för hela samhället, för det finansiella systemet bygger på förtroende. Vi kan inte acceptera att detta förtroende äventyras, oavsett om det är fartblindhet, girighet eller omdömeslöshet som ligger bakom. Det får allvarliga skadeverkningar för hela samhället.

I grunden handlar det om att följa såväl en god etik som lagar och regler och om att medborgarna måste känna sig trygga med vad man gör på banken efter klockan tre.

Just nu finns inte detta förtroende fullt ut. Återkommande penningtvättsskandaler har skadat tilliten till det finansiella systemet. Det är nu mycket viktigt att myndigheter som Finansinspektionen kan utöva en effektiv tillsyn, med sanktioner i proportion till den potentiella skada banker kan göra genom att underlätta eller inte agera mot misstänkt penningtvätt.

Jag gick i våras ut med krav på en ordentlig genomlysning av hur myndigheten har fungerat och hur den bör göras om för att bli starkare, ha rätt kompetens, klara sitt uppdrag och höja ambitionerna.

Myndigheten bör bli större och starkare. I dag klarar den inte att fullt ut upprätthålla alla sina uppgifter med full kraft, utan fokus växlar mellan åren.

Ulla Andersson från Vänsterpartiet hade liknande idéer. Tillsammans tog vi fram ett förslag till utskottsinitiativ, som nu resulterat i en utredning som ska genomlysa inspektionen brett och titta på sanktioner, personalförsörjning, myndigheternas återkoppling till bankernas tillsyn samt inte minst frågor om sekretess mellan banker för att man inte ska kunna shoppa runt med sina försök till penningtvätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Detta är utmärkt och välbehövligt. IMF pekade i en rapport 2017 på att Finansinspektionen är en alltför tunt bemannad myndighet. Myndighetens internrevision och Riksrevisionen har pekat i samma riktning.

Myndigheten Finansinspektionen behöver säkra kompetens och undvika situationer som den för två år sedan, när man på just penningtvättsavdelningen tappade medarbetare motsvarande en personalomsättning på 85 procent.

Det går inte att acceptera en situation där snacket på stan blir att duktiga medarbetare på Finansinspektionen snabbt kan rekryteras till banksidan. Finansinspektionen ska inte kunna köpas sönder på det sättet.

Vi måste nu bygga en starkare finansinspektion, och i grunden är det bankerna som ska betala för den. De tillsynsavgifter som bankerna betalar bör höjas för att finansiera en större inspektion. Detta är i högsta grad rimligt, då en stark inspektion stärker det förtroende som bankerna är beroende av.

Jag är övertygad om att den utredning som nu följer kommer att föreslå en utökning av både kostym och befogenheter. Men vi kristdemokrater vill redan nu stärka Finansinspektionen, och hade våra budgetramar vunnit bifall hade Finansinspektionen fått 20 miljoner kronor ytterligare nästa år.

Nu blir det inte så, och det beklagar jag. Det ytterligare tillskottet hade behövts för att redan nu stärka bemanningen och tillsynen och för att ha ett uthålligt fokus på penningtvättsfrågorna så att bekämpningen också ska kunna ske starkare i internationella samarbeten, då penningtvätt inte känner några landgränser.

Herr talman! Banker är centrala i det finansiella blodomloppet. Förtroendet är grundläggande; medborgarna måste känna sig trygga och inte fundera på vad man gör på banken efter klockan tre. Starkare myndigheter på finansmarknadsområdet är viktiga för det förtroendet.


Anf. 4 Adnan Dibrani (S)

Herr talman! Jag vill börja med att passa på - så att jag inte glömmer det - att önska alla en god jul och ett gott nytt år. Jag riktar detta till ledamöterna och till dem där hemma som sitter och lyssnar på oss men kanske framför allt till talmannen, talmanskansliet och - sist men inte minst - vårt utskottskansli, som får ha med oss att göra och som ändå klarar sitt jobb med bravur. God jul efter denna dag, och se till att ha en skön ledighet!

Föremålet för dagens sammankomst är utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Utgiftsområdet omfattar politiken för finansmarknaden och den statliga förvaltningspolitiken och rymmer en rad operativa frågor gällande statens verksamheter. Allt handlar egentligen om en ökad finansiell stabilitet, bättre konsumentskydd på finansmarknaden och bättre tillgänglighet till offentlig service.

Jag vill redan nu yrka bifall till utskottets förslag och avslag på de motioner som har funnits och finns.

Herr talman! Vi har återställt ordning och reda i statsfinanserna och betat av på det underskott som lämnades över till oss när vi tog över 2014. Under de goda åren har vi nu byggt upp en välfärdsreserv genom att betala av på statsskulden, och statsskuldskvoten är den lägsta sedan 1977. Vi har rustat den svenska ekonomin med muskler för att möta en eventuell avmattning i konjunkturen. Samtidigt kvarstår risker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Staten är rustad för framtiden. Vi går i dag mot ett alltmer digitaliserat betalsystem. Utvecklingen mot ett alltmer kontantfritt samhälle bär med sig många fördelar men också många risker i form av ökad sårbarhet för störningar i betalsystemet. Flera faktorer har varit pådrivande, men inte minst vi själva och bankerna har haft ett stort ansvar för detta. Riksdagen fattade i november beslut om att bankerna ska ta sitt ansvar och tillhandahålla kontantservice i hela landet. Detta är otroligt glädjande.

Ett hållbart finansiellt system tillåter inte missbruk i form av penningtvätt och finansiering av terrorism. Därför är det glädjande att flera förändringar har genomförts på detta område under 2019. Bland annat har Finansinspektionen fått möjlighet att utföra ägar- och ledningsprövningar i banker och andra finansiella företag.

I budgetpropositionen 2018 stärktes Finansinspektionen med 80 miljoner för att just se över penningtvättstillsynen. Nu fortsätter vi arbetet med att öka anslaget med ytterligare 10 miljoner från och med 2020. Det finns också en satsning om ytterligare 12 miljoner på länsstyrelserna och deras arbete mot penningtvätt.

Herr talman! Att öka den statliga närvaron och servicen i hela landet är en förutsättning för det starka samhället. I grund och botten handlar det om tilltron till samhället och det offentliga Sverige.

Vår politik ska leda till att man kan bo och verka i hela landet. Detta ska förbättras. Regeringens förslag om ett ökat anslag om 54 miljoner till 2020 till Statens servicecenter är därför oerhört välkommet. Det kommer att bidra till att möjligheterna att bo och verka i hela landet verkligen förbättras.

Omställningen till ett hållbart samhälle är en förutsättning för att säkra en god ekonomisk utveckling, framtida välstånd och en god välfärd. Det är bra att regeringen avser att under 2020 återkomma till riksdagen med en samlad inriktning för det arbetet och hur man ska följa Agenda 2030.

Eftersom jag inte får någon replik här från Moderaterna vill jag bara snabbt bemöta deras satsning på 10 miljoner. Jag vet inte riktigt var de pengarna finns. Jag har försökt att hitta dem i budgeten. Det är dock lite svårt att hitta dem, för deras egen motion visar de facto att de drar ned med 4,8 miljoner. Men jag har kommit på att likaväl som Moderaterna satsar 10 miljoner skulle nog jag i egenskap av ledamot i finansutskottet kunna säga att jag satsar 100 miljoner. Då tänker man: Hur har Adnan kunnat satsa 100 miljoner? Jo, när jag står utanför kammaren här stryker jag 100 miljoner från de nästan 700 miljoner som Finansinspektionen får, och när jag väl kommer in här lägger jag tillbaka dem och säger att jag minsann, utöver regeringens stora satsningar, har satsat ytterligare 100 miljoner. Men vad jag inte talar om är att jag behåller 5 miljoner i min egen ficka. Moderaternas egen motion visar ju att de faktiskt drar ned med 4,8 miljoner på Finansinspektionen, och det är inte bra.

(Applåder)


Anf. 5 Karolina Skog (MP)

Herr talman! Finansmarknaden är en nyckelaktör i den gröna omställningen. Det krävs massiva investeringar i ny, innovativ och ren teknik för att klimat- och miljömålen ska nås. För att vi ska leva upp till Parisavtalet måste de finansiella flödena ställas om från fossilt till hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Den här regeringen har höga ambitioner när det gäller att få med finansmarknaderna på den gröna omställningen. Vi har skärpt hållbarhetskraven på AP-fonderna, ställer hållbarhetskrav på de fonder som ska vara med på det nya fondtorget för premiepension och har lagstiftat om att fondförvaltare ska informera om sitt hållbarhetsarbete.

Sedan 2018 ingår klimat- och hållbarhetsrisker i Finansinspektionens tillsynsarbete. Finansinspektionen har tagit på sig en internationell ledarroll och leder ett globalt hållbarhetsnätverk för tillsynsmyndigheter. Riksbanken har beslutat att hållbarhet ska beaktas vid placeringar. Förra månaden valde de därför att sälja sitt innehav av obligationer utgivna av provinser och delstater med ett bristande klimatansvar.

Herr talman! Det är tydligt att det börjar röra sig nu på finansmarknaden och att regeringen har åstadkommit mycket med sitt arbete. Det finns en stor efterfrågan på hållbara investeringar. Svenskarna vill vara med i den gröna omställningen.

Marknaden för hållbara fonder har formligen exploderat. Mängden gröna säkerställda obligationer ökar exponentiellt. Detta är en oerhört glädjande utveckling. Men vi måste fortsätta arbetet med att styra om de finansiella flödena och få pengarna att arbeta för den gröna omställningen, inte mot den. Därför kommer Riksgälden under 2020 att genomföra en emission av gröna statliga obligationer. Efterfrågan på gröna obligationer är enorm, och att det nu ges ut statliga gröna obligationer kommer att bidra till att marknaden för gröna obligationer stärks.

Herr talman! Sist men inte minst vill jag också nämna arbetet mot penningtvätt. Regeringen har höjt ambitionerna när det gäller arbetet mot penningtvätt och att hindra finansiering av terrorism. Det är av största vikt att vi inte låter hänsynslösa kriminella använda sig av det finansiella systemet för att tvätta sina smutsiga pengar rena. Finansinspektionen har skalat upp sitt tillsynsarbete på området och kommer att fortsätta med det framöver. Därför skjuter regeringen nu till pengar så att de kan fortsätta utveckla arbetet mot penningtvätt. Myndigheternas arbete kommer också att följas upp i en särskild utredning. Vi får säkerligen anledning att återkomma till det i kommande debatter.

Herr talman! Nu är det dags att yrka bifall till utskottets förslag och inte minst att önska mina kollegor i utskottet, utskottskansliet, talmannen och talmanspresidiet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-12-18
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2
Stillbild från Beslut: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, Beslut

Beslut: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 2

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2020Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 2 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 2 punkt 16 och avslår motionerna

    2019/20:2223 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1,

    2019/20:2634 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD),

    2019/20:3015 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och

    2019/20:3313 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår,
    2. för 2020 besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor för stabilitetsfonden,
    3. för 2020 besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor för resolutions-reserven,
    4. under 2020 för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter besluta om kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastruktur-investeringar, vilket innebär att de totala kapitaltillskotten under 2016-2020 får uppgå till högst 1 110 000 000 kronor,
    5. för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor,
    6. för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor,
    7. för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor,
    8. för 2020 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor,
    9. för 2020 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 18 000 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 2 punkterna 1-3, 9-11, 13, 15 och 17.c) Godkännande av investeringsplanerRiksdagen godkänner
    1. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2020-2022 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar,
    2. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2020-2022 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 2 punkterna 12 och 14.d) Bemyndigande för Nordiska investeringsbanken Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut statliga garantier för garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 2 600 282 165 euro.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 2 punkt 4.e) Godkännanden av stadgeändringar för Nordiska investeringsbankenRiksdagen godkänner
    1. att Sveriges andel av kreditriskreserveringarna för NIB:s projektinvesteringslån (PIL) om 147 563 948 euro överförs till Sveriges inbetalda kapital,
    2. att regeringen upphör med garantigivning till PIL och miljöinvesteringslån,
    3. stadgeändringen som innebär att NIB:s guvernörsstyrelse beslutar om principer för bankens kapital- och likviditetshantering,
    4. stadgeändringen som innebär att sammansättningen av NIB:s kontrollkommitté ändras.  Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 2 punkterna 5-8.
  2. Agenda 2030

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:1375 av Markus Wiechel m.fl. (SD),

    2018/19:2738 av Annica Hjerling m.fl. (MP) yrkandena 1-3,

    2019/20:747 av Markus Wiechel m.fl. (SD) och

    2019/20:3356 av Yasmine Posio m.fl. (V) yrkande 3.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (V)