Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anf. 79 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Vi övergår nu till att debattera civilutskottets betänkande CU1. Det blir en budgetdebatt där allianspartierna inte har några reservationer utan särskilda yttranden. I övrigt har vi några reservationer som jag kommer att kommentera.

Vi gläder oss åt att statsråden Peter Eriksson och Per Bolund är här. Det gör att vi får extra spänst och djup, hoppas jag, i debatten. Det är roligt att ni ville vara med.

Det är viktigt att samhället håller ihop. Att ha någonstans att kalla sitt hem är ett grundläggande behov. Vi måste trygga bostadsförsörjningen åt alla i olika åldrar och med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. En god boendemiljö är viktig, inte minst för barn och unga. Vi måste ta itu med den ökande segregationen och sänka trösklarna för att komma in på bostadsmarknaden.

Detaljplaneringen och regelfloran som styr förutsättningarna för svenska bostäder är för omfattande och behöver minskas. Kristdemokraterna strävar efter en marknad med sunda spelregler och med långsiktigt förutsägbara villkor för bostadsbyggandet. Bostadsbyggandets villkor har störts av subventioner där politiken tar sig en huvudroll som uppenbarligen förlamar marknadsaktörerna i väntan på bidraget som optimerar byggkostnaden. Det investeringsstöd som regeringen har introducerat borde för bostadsmarknadens bästa inte ha blivit verklighet. Subventionerna är kontraproduktiva, menar vi, och Kristdemokraterna avvisar därför dessa.

I dag råder det dessvärre en akut bostadsbrist i Sverige. I den tidigare alliansregeringen bidrog Kristdemokraterna till att det togs betydande steg i riktning mot en bättre fungerande bostadsmarknad. Dessa åtgärder får nu genomslag genom bland annat ett ökat byggande, men det behövs ytterligare reformer för att skapa långsiktiga stabila spelregler på bostadsmarknaden.

Förutom de här inledande orden vill jag också framhålla att vi i vårt budgetförslag föreslår att ett testamentsregister ska inrättas hos Skatteverket där man frivilligt kan registrera sitt testamente. Här illustreras att vi har två ansvarsområden i den här debatten som spretar lite grann mellan de båda statsråden.

Jag går över till att tala om det bostadspolitiska målet. Riksdagen godkände hösten 2011 det bostadspolitiska mål som ska vara vägledande för regeringens arbete. Målet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

De mål som finns angivna tar fasta på den enskilda konsumentens valfrihet och återspeglar en ambition att fortsätta reformarbetet inom politikområdet mot mindre detaljregleringar och sänkta trösklar. Det är vidare centralt att skapa goda förutsättningar för byggande, förvaltning och ägande av bostäder samt att underlätta för bostadsmarknaderna att fungera på ett sätt som inkluderar alla människor. Kristdemokraterna anser att det i dagsläget saknas skäl att omformulera det bostadspolitiska målet.

Vad gäller tillgänglighetsanpassning av bostäder anser Kristdemokraterna att dagens byggregler för hur invändiga mått i bostäder ska uppnås fördyrar byggprojekt och inte motsvarar vad bostadskonsumenterna efterfrågar. Väggar som måste separera kök från övrig boyta, tvättmaskiner och torktumlare som måste stå bredvid varandra och så vidare blir fördyrande krav. Personer med olika typer av funktionsnedsättning kan ha olika behov som till och med står i konflikt med varandra, och för att bättre tillmötesgå individuella behov kan en fond skapas för att finansiera tillgänglighetsanpassning av bostäder. Finansiering av fonden kan göras av byggföretag utifrån de vinster som ett utökat handlingsutrymme i utformningen skapar.

Jag yrkar bifall till reservation 10 från Kristdemokraterna. Det handlar om geodata. Det är mycket viktigt med öppna och avgiftsfria geodata för att effektivisera flödet av information i alla samhällsprocesser och skapa en väl fungerande samhällsstruktur.

Reservation 11 handlar om Lantmäteriet. Jag vill framhålla att Lantmäteriet inte fungerar optimalt och har svårt att rekrytera välutbildade medarbetare. På flera håll i landet har kontor till och med behövt stängas för att man inte har kunnat tillgodose behovet av kompetent personal när detta sammanfaller med stora pensionsavgångar. Därför menar Kristdemokraterna att tiden är mogen för en allmän översyn av Lantmäteriets verksamhet.

Jag vill också nämna att under punkt 10 har Kristdemokraterna med startlån, vilket är en modell ungefär som de norska så kallade startlånen och det brittiska så kallade första steget i Help to Buy, och dessa är relevanta för svensk kontext. Jag får förklara lite mer om dem i ett replikskifte senare.

Anf. 80 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Civilutskottet debatterar nu utgiftsområde 18 Bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Jag kommer i mitt anförande i den här första rundan att endast beröra de bostadspolitiska delarna. Jag vill så här inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet förutom i den del som rör reservation 16 som jag ställer mig bakom. I övrigt ställer jag mig alltså bakom förslaget i betänkandet.

Herr talman! Utmaningarna på bostadsområdet är gigantiska, och att lösa bostadsfrågan är en av förutsättningarna för att vi ska kunna skapa ett hållbart Sverige som faktiskt ger alla människor möjligheter och framtidshopp.

Därför har regeringen storsatsat. Vi har lanserat ett stort bostadspolitiskt paket med bland annat stöd till byggande av hyresrätter, en byggbonus till kommunerna och en stimulans för renovering och upprustning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi insåg samtidigt som vi gjorde den här stora satsningen att det inte kommer att räcka. Det kommer att krävas mycket mer. Därför bjöd vi in oppositionen till samtal. Tyvärr ledde de inte hela vägen fram, men de resulterade ändå i att regeringen fick en god uppfattning om de främsta utmaningarna och lanserade ett 22-punktsprogram med reformer för ökat bostadsbyggande. Regeringen arbetar nu med att implementera stora delar av det här 22-punktsprogrammet, och det tror jag i mångt och mycket är det absolut viktigaste för att hålla bostadsbyggandet uppe.

Samtidigt tror jag att det är nödvändigt att vi sätter oss i nya samtal, för det finns frågor på bland annat det skattepolitiska området där jag tror att det är oerhört viktigt att vi hittar långsiktiga lösningar för att få bukt med de bostadspolitiska utmaningarna. Om vi inte klarar av att skapa helhet, långsiktighet och spelregler som håller kommer varken samhället eller branschen att våga satsa, vilket är en förutsättning.

Herr talman! Regeringens satsningar men även Stefan Attefalls påbörjade regelförenklingar under de tidigare mandatperioderna har självklart bidragit till att vi i dag har den högsta takten i bostadsbyggandet sedan 1975. Men man ska vara medveten om att i grund och botten är det faktiskt kommunsektorns förtjänst att det i dag byggs så mycket.

Tittar vi på de kommuner som bygger mest ser vi att de i många fall har socialdemokratiska kommunstyrelseordförande. De 5 kommuner som bygger mest i landet är rödgröna, och av de 15 kommuner i landet som bygger absolut mest är endast 4 borgerliga. Det här tycker jag visar på att det är i kommunerna saker och ting händer, och det är i rödgrönt styrda kommuner som det faktiskt blir verkstad.

Man kan se precis samma trend under perioden 2002-2006. Det förra tillfället då bostadsbyggandet fick ett uppsving var under den förra perioden med rödgrönt styre. De rödgröna kommunerna lyfte bostadsbyggandet också under den perioden. I grund och botten handlar det alltså om att kommunerna måste ta ansvar. Och det ser vi att de gör i dag.

Herr talman! År 2016 kommer att bli ett år att minnas. Prognosen visar att vi kommer att påbörja byggandet av 64 000 bostäder. Prognosen för 2017 är att byggandet av 67 000 bostäder kommer att påbörjas. För bara några år sedan var det många som inte trodde att det skulle vara möjligt att uppnå. Men vi har lyckats få upp takten. Det handlar som sagt i stor utsträckning om politisk vilja från regering och kommuner. Men det handlar självklart också om det skriande behov som finns på marknaden.

Om man nu ska göra en halvtidsavstämning vad gäller regeringens bostadspolitik kan man säga att vi är stolta men långt ifrån nöjda. Vi har många utmaningar kvar.

Den första utmaningen som vi ska arbeta med handlar om att vi måste hålla igång byggandet. Vi har ett exceptionellt stort bostadsbyggande i dag. Men utmaningen är att hålla igång byggandet de kommande åren, så att vi faktiskt kan bygga bort den brist som har uppstått de senaste tio åren. För att klara det krävs det att vi fortsätter att göra regelförenklingar. Många kommuner vittnar om långa handläggningstider och sega överklagandeprocesser. Här måste regeringen fortsätta jobba. Det finns en hel del i 22punktsprogrammet som vi kommer att arbeta vidare med nu.

Nästa utmaning är att staten måste ta ett mycket större ansvar, så att stat och statliga sektorsmyndigheter lyfter fram bostadsbyggandet som en viktig prioritering. Bostäder och bostadsbyggande måste ibland få lite större utrymme än i dag. Det kan inte vara rimligt att myndigheter stoppar och försenar byggprojekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Den tredje och slutliga utmaningen för att hålla igång byggandet är att byggbranschens kompetensförsörjning måste säkras. Regeringen jobbar med de frågorna.

Förutom att vi måste hålla igång byggandet finns det en annan dimension som det pratas alldeles för lite om. Vi måste ha ett socialt hållbart och ekologiskt hållbart byggande inför framtiden. Det handlar om att vi måste bygga energieffektivt. Det handlar om att vi måste bygga socialt hållbart. Framför allt måste vi se till att bygga bostäder så att människor med låga inkomster har någonstans att bo. Det är en av de stora utmaningarna som vi måste lösa gemensamt. Regeringen jobbar med frågan, men vi måste allihop jobba i samma riktning.

(Applåder)

Anf. 81 Ola Johansson (C)

Herr talman! Jag tänker pröva den fria replikrätten och fråga Johan Löfstrand om några saker.

Johan Löfstrand kommer från Linköping. Det är en kommun som byggde väldigt mycket föregående år, troligtvis som ett resultat av den politik som Johan beskriver att Stefan Attefall och den föregående regeringen låg bakom. Det är alltså resultatet av regelförenklingar och goda marknadsförutsättningar.

Linköping kommer att få 58 miljoner kronor i så kallad byggbonus. Johan Löfstrand vill säkert få det till att verka som att det är den typen av bonusar och subventioner som har fått fart på byggandet. Det är det inte. Det är en ofattbart hög summa, säger vårt kommunalråd i Linköping. Men Boverket har räknat rätt. 58 miljoner kronor är vad Linköping, med 155 000 invånare, ska ha.

Svårigheten med den typen av pengar är att de är tillfälliga. Man ansöker och får pengarna. Men nästa år får man kanske inga pengar alls, eftersom regelverket kan vara borta.

Om den typen av stöd ska leda till någon verklig nytta ska det arbetas in i en driftsbudget. Då kan man anställa den personal som behövs för att ta hand om nyanlända, tillsätta planarkitekter eller köpa tjänster från konsulter. Det är den typen av verksamhet som behövs för att kunna få utväxling av de byggplaner man har. Men det kan man inte göra med hjälp av de tillfälliga pengarna. Dessutom beskriver vårt kommunalråd att det är svårt att rekrytera den kompetens som skulle behövas.

Min fråga till Johan Löfstrand är: Vad är det egentligen tänkt att de här pengarna ska användas till i din hemkommun Linköping?

Anf. 82 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 16.

Ola Johansson lyfter upp regeringens byggbonus. Jag tycker att det är ett av de absolut bästa redskapen för att få kommuner att bygga.

Vi ska vara medvetna om att socialdemokratiskt styrda Linköping har tagit tag i bostadsbyggandet i väldigt stor utsträckning. Vid en liten återblick kan vi se att det byggdes mycket i Linköping också mellan 2002 och 2006. Men när vi förlorade valet 2006 ändrade det nya alliansstyret hela strukturen. Från att ha haft en bred fördelning, där det kommunala bostadsbolaget var motorn som drev bostadsbyggandet, gjorde man en omfördelning som innebar att de privata byggherrarna skulle bygga mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Sedan kom finanskrisen. Det byggdes i stort sett inga bostäder alls i Linköping. Om den dåvarande Alliansen hade behållit de gamla byggplanerna hade det kommunala bostadsbolaget kunnat fortsätta bygga även i lågkonjunktur. Det tog många år för Linköping att återhämta sig och få igång byggandet igen. Och nu byggs det som aldrig förr.

Om jag ska återkomma till byggbonusen är det på det sättet att satsningen genererar pengar i år. Den kommer att generera pengar även nästa år och året efter det. Pengarna kommer att kunna användas till investeringar och mycket annat. Jag vet att vårt socialdemokratiska byggkommunalråd redan vet vad pengarna ska användas till.

Anf. 83 Ola Johansson (C)

Herr talman! Tack för svaret, Johan Löfstrand!

Jag har ingen aning om vad Linköpings plan är. Kanske är det att resa en staty i guld över Johan Löfstrand? Det är den typen av satsningar som man kan använda sådana här tillfälliga pengar till. Min poäng är att den här tillfälliga bidrags-och-bonus-politiken, som är belöning för tidigare utförda insatser, baseras på en annan politik än den som Johan Löfstrand gärna slår sig för bröstet för.

Jag har varit i Vallastaden. Jag har sett vad som händer. Jag har sett de olika byggherrarna som är involverade i ett väldigt intressant stadsutvecklingsprojekt. Det är bra. Men varför ska staten belöna förhållandevis rika kommuner som redan levererar på bostadsområdet och lämna andra kommuner vid sidan av. Det finns kommuner som kanske har större behov av stödet.

Den socialdemokratiska politiken går ut på att å ena sidan belöna en viss insats och göra det långsiktigt och kontinuerligt men å andra sidan inskränka kommunernas frihet att bestämma vad de ska använda pengarna till. Mot den politiken står Centerpartiets politik. I stället för riktade statsbidrag till kommunerna satsar vi 10 miljarder i vår budget på generella statsbidrag. Den typen av medel kan man använda för att avlöna personer som under lång tid ska kunna ta vara på och få bruk av effekterna av en framgångsrik bostadspolitik. Man kan arbeta med nyanlända, med utbildning, med sociala insatser, med fritisverksamhet och annat.

Den tillfälliga strösselpolitiken står emot den långsiktiga hållbara kommunala politiken.

Anf. 84 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Ola Johansson talar om strösselpolitik och bonuspolitik. Det här är inget tillfälligt bonussystem. Det här är ett bonussystem som jag anser ska permanentas. Vi ska premiera kommuner som tar sitt bostadsförsörjningsansvar. Alldeles för få kommuner i det här landet tar sitt ansvar för de medborgare som bor där och de medborgare som så småningom kommer att bosätta sig i kommunen. Därför menar jag att den här typen av stimulanser är oerhört viktiga.

Ola Johansson säger lite raljant att det inte finns någonting att använda pengarna till. Men i Linköping har vi ett antal utsatta områden som mycket väl behöver pengarna till nya bussgator, till att rusta upp områden och till att skapa tillförsikt och framtidstro. Pengarna behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Byggbonusen tillfaller även små kommuner i stor utsträckning. Jag vet några mindre kommuner i Östergötland som får tillgång till byggbonusen. Där ger 2-3 miljoner i byggbonus väldigt stor effekt och gör så att man kommer att kunna satsa på nya planer och nya projekt.

Så ser det ut runt om i landet. Sedan kommer förhoppningsvis fler kommuner att söka nästa år. Då blir det en lite mindre kaka att dela på. Men om nu intresset är så stort och om nu den här moroten genererar fler bostäder, då får väl regeringen se över den frågan.

(Applåder)

Anf. 85 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Jag tänkte inleda replikskiftet med att fråga Johan Löfstrand om detta med buller. Vi från Alliansen skulle vilja ha högre nivåer i bullerreglerna än vad regeringen är beredd att genomföra. Nu ligger frågan i en sorts långbänk trots att det finns ett tillkännagivande och kommer att göras ytterligare ett tillkännagivande i dag om att detta är en angelägen fråga.

Vän av ordning kan då undra varför detta är en angelägen fråga. Jag har många exempel på detta. Nu i veckan fanns det i Dagens Samhälle exempel på socialdemokratiska kommunstyrelseordförande som uttalade sig om problemet med att kunna bygga stationsnära.

Jag har ett annat exempel från en ort i södra Sverige där man för 15-20 år sedan rev ett par flerfamiljshus. Nu har man behov av nyproduktion och tänker sig att bygga upp dessa hus. Det är perfekt, man har detaljplan, vatten, avlopp och vägar. Men si, det går inte därför att med dagens bullerregler kan man inte bygga på denna plats där det redan står sju andra flerfamiljshus. Man ska med modern teknik bygga mycket tystare hus än de som står där.

Är det inte dags att modernisera dessa regler och våga ta steget för att möjliggöra byggande? Vi ska kanske till och med mäta buller på insidan. Varför har ni så svårt att se att vi behöver ta de här stegen?

Anf. 86 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Ewa lyfte en viktig och svår fråga. Jag instämmer i en hel del av de utmaningar som Ewa beskriver. Bullerproblemen i städerna är i dag en stor stoppkloss för mycket av byggandet. Samtidigt måste man ha respekt för att buller också är hälsovådligt och någonting som man måste vara väldigt försiktig med.

Regeringen har i sitt 22-punktsprogram lyft fram bullerfrågan och sagt att det ska göras en snabbare översyn av det regelverk som nu är sjösatt. Det är en av de frågor som vi kommer att hantera.

Jag tror också att Ewa har rätt i att i framtiden kommer de kollektivtrafiknära lägena som är viktiga för att bygga den hållbara staden att utmana byggreglerna. Därför har regeringen avsatt en ganska ansenlig summa - 10 miljoner per år - för att se över byggreglerna så att man kan hitta smarta system för att bygga en hållbar stad.

I grund och botten tycker jag att regeringen jobbar med den här frågan. Men det handlar också om en avvägning mellan olika intressen. Då är buller någonting som också är hälsovådligt och som vi ska vara försiktiga med i denna ganska stressiga värld som vi lever i.

Anf. 87 Ewa Thalén Finné (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Det är precis det som speglar regeringens hela bostadspolitik: översyn och i framtiden. Allt tar oändligt lång tid. Vi befinner oss i en bostadskris där många har svårt att få fram de bostäder som behövs. Vi vet att denna fråga skulle möjliggöra för människor att bo kollektivtrafiknära eller för kommunen i södra Sverige att väldigt fort kunna bygga upp huset. Ert svar på alla dessa frågor är: vi måste utvärdera, i framtiden.

Vi har inte tid. Ert reformtempo är oändligt långsamt. Det lider kommunerna av. Jag önskar att ni kunde säga: Självklart, detta ska vi genomföra omgående för att förenkla för kommunerna och för att möjliggöra fler platser att bygga bostäder på.

Anf. 88 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! I mitt anförande pratade jag om de utmaningar som vi har på bostadsmarknaden. Jag nämnde inte ordet kris, men Ewa Thalén Finné gjorde det i sin fråga.

När man tittar på den bostadskris som vi befinner oss i undrar man: Vad hände under de åtta år som borgerligheten styrde? Jag ställde min första skriftliga fråga om flygbuller- och trafikbullerproblematiken till Lena Ek och Mats Odell för sex eller sju år sedan. Sedan dess har det varit några andra borgerliga ministrar som har haft de här posterna. Till syvende och sist var det den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen som löste bullerfrågan, kanske inte till allas glädje, men det tog nästan åtta år att lösa den frågan. Jag vill ge en stor eloge till Stefan Attefall som drev frågan längst.

Om vi nu beskylls för att driva saker i långbänk så har väl bullerfrågan varit en långbänksfråga.

När det gäller bullerfrågan är det viktigt att ha respekt för olika parametrar. Jag har den uppfattningen att detta är ett område där vi måste göra en översyn på samma sätt som man måste göra en översyn av ett antal andra byggregler. Därför har regeringen nu initierat en bred översyn av BBR som möjliggör att det blir en genomlysning av vilka regelverk som är relevanta i dag i den moderna värld som vi lever i och vilka regler som man skulle kunna förändra för att skapa ett effektivt byggande samtidigt som man har kvar ett hållbart byggande, både ekologiskt och socialt.

(Applåder)

Anf. 89 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Johan Löfstrand nämnde i sitt huvudanförande att han gärna vill se bostadspolitiska samtal för att komma framåt på det bostadspolitiska området och för att försöka råda bot på den stora bostadsbrist som finns i samhället i dag. Detta är en fråga som man inte löser så snabbt, speciellt inte med tanke på hur långtgående bostadsbristen har blivit i Sverige i dag.

Bostadspolitiska samtal har redan förts tillsammans med Alliansens företrädare. De samtalen ledde fram till 22 punkter, men de nådde kanske inte så långt som man ville komma när det gällde att få till stånd stora överläggningar och stora förändringar eller frågor på det bostadspolitiska området.

Som Johan nämnde har vi en tillfällig byggboom. Frågan är hur länge vi kommer att ha den. Som jag tolkar det ökade bostadsbyggandet är det framför allt kommunerna som bygger mycket. Frågan är hur länge de kan fortsätta att bygga och hur länge de kan finansiera byggandet. Det beror på konjunkturen i Sverige i dag när det gäller arbetslösheten som börjar minska. Det beror också på börskonjunkturen och låga räntor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Samtidigt ser vi stora risker framöver. Byggandet kommer att bli dyrare med tanke på att det är så många bostäder som ska byggas under en kort tid. Kommunerna kanske blir tvungna att bygga mindre. Eventuellt kan det komma en ny våg av asylsökande i höst eller framöver, det vet vi inte. Räntan och hushållsekonomin kan påverkas.

Så min fråga blir: Är Socialdemokraterna och regeringen beredda att bjuda in Sverigedemokraterna den här gången till bostadspolitiska samtal?

Anf. 90 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Roger Hedlund har på ett bra sätt beskrivit de utmaningar som bostadspolitiken står inför. I mångt och mycket har vi ett antal orosmoln på himlen. Då är det viktigt att man för breda samtal. Det är också viktigt att Sverigedemokraterna tydliggör vad man har för bostadspolitik. Jag ser inte att man har någon egen bostadspolitik. Jag vore glad om den tydliggjordes bättre.

Att bjuda in till samtal eller inte är en fråga för regeringen och inte något som enskilda riksdagspartier svarar för. Jag har inget bra svar på frågan.

Det är dock viktigt att alla partier i kammaren går hem och funderar på hur vi ska klara utmaningarna. Hur ska vi klara utmaningen att hålla byggandet uppe och kunna bygga socialt och ekologiskt hållbart? Hur ska vi klara att ge alla människor tak över huvudet?

I går medverkade jag vid ett seminarium om hemlöshet. Ser vi några år tillbaka och jämför med i dag är det skrämmande hur många som nu inte har tak över huvudet och hur många barnfamiljer som inte vet var de ska sova nästa natt. Detta är den stora utmaningen. Därför är det viktigt att vi alla tar ansvar och kommer med kloka inspel.

Anf. 91 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Tack för svaret, Johan Löfstrand! Sverigedemokraternas bostadspolitik innehåller mycket som man kan lyfta fram. Det är bara att läsa våra motioner och de förslag som vi lägger fram liksom att lyssna på det som jag och andra säger i talarstolen.

Bostadspolitiska samtal handlar om att sätta sig ned vid ett bord och diskutera frågorna. Som jag sa tidigare berör detta flera områden, till exempel finans- och skattepolitiken. Man kan inte alltid lägga fram konkreta bostadspolitiska förslag eftersom de många gånger berör så många andra områden och får följdeffekter. Man måste sätta sig ned och få en överblick över frågan. Det var ju av detta skäl som regeringen tyckte att de bostadspolitiska samtalen var så viktiga.

Att jag härifrån talarstolen eller i andra sammanhang ska lägga fram politiska förslag som regeringen kan lyssna på och sedan lyfta in i sina samtal med Alliansen känns inte som ett seriöst sätt för att tillsammans komma fram till en gemensam och förändrad bostadspolitik och skapa fler bostäder. Detta greppar över ett alldeles för stort område för att man ska kunna ta in det på ett sådant sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi hade gärna suttit ned tillsammans med regeringen och tittat på en rad olika frågor för att kunna förändra bostadspolitiken och skapa bättre förutsättningar. Ni har nu en chans att när samtalet med Alliansen brakar ihop tala med riksdagens tredje block, Sverigedemokraterna, och bilda majoritet i en rad politiska frågor på detta område. När samtalen med Alliansen fallerar finns chansen att tala med Sverigedemokraterna.

En rekommendation till dig, Johan Löfstrand, som här talar om försök att bjuda in till politiska samtal, är att också ta ansvar för detta. Tala med regeringen om saken och nämn det inte bara i ditt anförande!

Anf. 92 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Som Roger Hedlund nämner är bostadspolitik mycket mer än bara byggkranar, vägar och husbyggen. Det handlar om en modell där vi skapar ett sammanhållet samhälle, skapar bostadsområden där människor kan känna sig trygga och framför allt ser till att människor har jobb så att de har råd att betala hyra.

Under de tre fyra senaste timmarna har vi i kammaren debatterat frågan om rätt till kollektivavtal. I min hemkommun Linköping har nyligen en skandal uppdagats. Byggare och byggnadsarbetare tjänar 35-40 kronor i timmen när de bygger hus på grund av att kommunen inte har krävt kollektivavtal eller andra försäkringar. Detta innebär att de personer som tjänar sådana belopp inte har någon möjlighet att efterfråga bostad.

I grund och botten är bostadspolitik och samhällsbygge mycket bredare än bara byggkranar. Med tanke på den omröstning som kommer senare i dag borde Sverigedemokraterna och andra därför ha tänkt på att om vi ska ha en bostadspolitik som fungerar måste människor ha jobb, och de som har jobb måste kunna betala hyran med den lön de har. Därför måste vi se till att de byggnadsarbetare som jobbar i dag inte tjänar 35 kronor i timmen.

(Applåder)

Anf. 93 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Nu står vi här igen och diskuterar bostadspolitik, vilket flera av oss tycker är väldigt roligt. Jag konstaterar dock att vi står här och diskuterar bostadspolitik när vi faktiskt befinner oss i en kris. Enligt Boverkets prognoser behövs över 700 000 bostäder fram till 2025. Även om vi just nu ser glädjande prognoser om ett högt bostadsbyggande är detta siffror som vi alla måste ta på största allvar. Vi behöver göra mycket mer.

Vad är det vi ser just nu? Jo, vi ser unga vuxna som bor hemma hos föräldrarna och inte kan flytta hemifrån. Vi ser nyanlända som inte hittar någon bostad, och vi ser kommuner som inte hittar bostäder till anvisade nyanlända. Vi ser människor som skiljer sig och inte kan flytta isär, och vi ser andra som inte kan flytta dit där det finns nya jobb. Vi hör dessutom om företag som funderar på och hotar med att flytta sin etablering från Sverige på grund av att anställda inte hittar någon bostad.

Själv ser jag dessutom en förhållandevis reformtrött regering med få egna idéer och en väldigt långsam handläggning av de idéer den har. Detta är bekymmersamt. Jag ser en regering som satsar på subventioner, vilka inte efterfrågas. Branscherna sågar dem helt enkelt och vill inte ha dem. Jag är mest orolig för att subventionerna minskar innovations- och nytänkandet som vi ändå har börjat se i bostadssektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vad behöver vi då tänka på? När vi har rest runt och talat med dem som bygger brukar jag säga att våra utgångspunkter måste vara att lösa de problem som kommunerna lyfter fram. Många säger att det behövs mer byggbar mark, och allra helst mer byggklar mark. Det behövs enklare och tydligare plan- och byggregler, och vi behöver ha ökad rörlighet på bostadsmarknaden.

Några angelägna exempel på detta är att vi behöver få till ett bättre och tydligare system för riksintressen. Vår utgångspunkt är att också bostadsbyggande borde vara ett riksintresse för att detta ska väga lika tungt. Men många kommuner upplever att statens myndigheter är otydliga vad gäller riksintressen och dessa områden.

Vi behöver ett bättre strandskydd. Varför då? Jo, vi behöver det för att möjliggöra byggande utanför tätorterna och därigenom kunna räkna hem nyproduktion. Vi behöver även bättre bullerregler, men det tog jag upp i ett tidigare replikskifte.

Vad gäller bygg- och planregler krävs ett mycket bättre överklagandesystem. Det spelar ingen roll vart jag åker i landet - det är detta som folk lyfter fram. Det här drar ut på tiden, och vi måste göra mycket på området.

Jag tycker att vi måste öppna möjligheten i steg ett att gå direkt från översiktsplan till bygglov. Det finns ett förslag. Att det inte presenteras är synd tycker jag. Vi skulle till och med vilja att man ser över hela planeringssystemet.

Vi behöver det som man slarvigt kan kalla typgodkännande, vilket handlar om ett generellt godkännande av serietillverkade hus. Det är visst också på gång. Men då krävs en sak till, nämligen att vara ännu tydligare mot kommunala särkrav. När jag träffar dem som gör serietillverkade hus säger de att dessa inte går att använda. För plötsligt vill en kommun att det ska finnas burspråk, en annan att det ska finnas balkonger och en tredje att energivärdena ska vara högre. Då kan stommen inte användas. Det är detta som vi behöver jobba med för att det ska bli bättre.

När det gäller ökad rörlighet behöver vi titta ett varv till på hyressättningen. Läget måste spela roll. När vi antog de regelverk som gäller i dag var det väldigt tydligt att man inom ramen för dagens system också skulle titta på det här med läget och att det skulle väga tyngre. Det har man på många håll inte klarat av. Här tror jag att regeringen måste gå före.

I det korta perspektivet behöver vi bättre regler för andrahandsuthyrning. Det här behöver öppnas ännu mer. Det är plåstret, brukar jag säga. Det är det snabba sättet för människor att hitta någonstans att bo. Nej, det är inte drömbostaden. Men det är en bostad.

Dessutom behöver vi få bättre regler när det gäller reavinstbeskattningen. Vi från Alliansen har ett annat förslag än regeringen. Vi tror att man måste göra det här med uppskov och sänkt uppskovsränta för evigt, så att säga. Vi tror inte att man kan göra något litet på fyra år. Det kommer inte att lösa det här.

Det finns många viktiga frågor. Men framför allt måste regeringen se till att komma med förslag för att hjälpa de kommuner som i dag jobbar stenhårt för att få till fler bostäder.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Anf. 94 Johan Löfstrand (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Jag måste säga att jag faktiskt alltid uppskattar att debattera och resonera med Ewa Thalén Finné. Moderaterna tycker jag i mångt och mycket har en väldigt konsekvent och tydlig linje. Det är någonting som jag uppskattar, även om jag inte håller med på alla punkter. Ewa Thalén Finné nämnde i sitt anförande kommuners byggande. Det är någonting som jag tycker är oerhört viktigt. Men just på området kommuners och kommunala företrädares byggande spretar just nu den moderata bilden ganska avsevärt.

I Växjö, en av de moderatledda kommuner som fick ta del av byggbonusen, säger det moderata kommunalrådet att man är oerhört glad och nöjd över att ha fått det här tillskottet. Det kommer att vara en oerhört viktig del för att man ska kunna anställa nya planhandläggare och kunna jobba med att effektivisera sin handläggning, vilket jag ser som positivt och var en tanke med byggbonusen.

Men tittar man på statistiken över startade byggprojekt för hyresrätter under 2015 framträder en annan bild. Täby startade sex byggnationer, Nacka fyra och Ekerö sex. Lidingö startade inte något bygge. Det här visar att ett antal kommuner vill bygga och ett antal kommuner inte vill bygga. Så sent som för några dagar sedan fick vi höra att ett antal skånska moderatledda kommuner var väldigt irriterade över att de moderatledda kommunerna i Stockholmsområdet inte byggde och framför allt inte ville ta emot några nyanlända.

Vilken är Moderata samlingspartiets uppfattning i frågan om att bygga och ta ansvar för den migrationsvåg som vi nu ser?

Anf. 95 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Man kan börja med att konstatera att de byggen som startas nu planerades förra eller förrförra mandatperioden, möjligen med något enstaka undantag. Vad gäller listan över vilka som bygger och vilka som inte bygger skulle även jag kunna ta fram statistik. Jag skulle kunna plocka fram S-styrda kommuner där man inte bygger och ställa samma motfråga. Men det tänker jag inte göra.

Jag anser att det är oerhört angeläget att man jobbar med tillväxt i sin kommun och att man bygger i sin kommun. Det måste man göra i samspråk med sina kommuninvånare. Emellanåt är den frågan mer komplex, som vi alla vet. I de kommuner som Johan Löfstrand räknade upp vet jag att man bygger hyfsat mycket. Nej, just nu bygger man inte hyresrätter. Men det får var och en svara för själv.

Jag tycker att det är angeläget att man bygger. Jag har mest bott i kommuner där man själv som kommun tycker att byggnation är angeläget för tillväxten och för att folk ska kunna flytta dit. Det är också Moderata samlingspartiets politik. Det är viktigt att man bygger.

Då kommer jag tillbaka till att väldigt många efterlyser att det kommer moderniserade och förbättrade regelverk nu, inte om ett eller två år. Varför dröjer era förslag?

Anf. 96 Johan Löfstrand (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Det är skönt att höra att Ewa Thalén Finné och Moderata samlingspartiet ändå har inställningen att det är viktigt att man tar ansvar för den kris vi nu befinner oss i och att man ser till att kommuner tar sitt ansvar och bygger och är med i den stora samhällsutmaning som vi står inför.

Jag är också glad att Ewa Thalén Finné lyfter fram att det finns både bra och dåliga exempel. Jag håller med om att det nog finns socialdemokratiska kommuner som skulle kunna bygga lite mer. Men i stort sett alla de socialdemokratiska kommuner som finns i tillväxtregionerna bygger i väldigt stor utsträckning.

Det som är min stora sorg i den här debatten om denna ganska komplexa materia är att vi ser vinnar- och förlorarkommuner. I vissa kommuner kommer man att vinna både kommunalval och annat på att inte bygga, på att inte vara solidarisk, medan andra kommuner sliter något oerhört för att klara utmaningarna.

Självklart ska regeringen leverera regelverk som gör att man snabbt och effektivt kan få igång byggandet. Därför jobbar man just nu med en proposition kring tillfälliga bygglov, som ger de kommuner jag räknade upp som inte bygger så mycket hyresrätter möjlighet att vara med och solidariskt ta ansvar för de människor som kommer. Jag hoppas att Moderata samlingspartiets ledning pekar på de här kommunerna och ber dem att ta sitt ansvar. Om Moderata samlingspartiet gör detta kan jag lova att jag ska pressa på regeringen att se till att leverera produkter som gör att vi kan bygga mer.

(Applåder)

Anf. 97 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Vi har en väldigt god dialog med våra moderata kommunalråd hela tiden. Den diskussionen och debatten förs.

Jag tycker att det är väldigt intressant att höra att det som Johan Löfstrand lyfter fram är tillfälliga bygglov. Det är en produkt som i sig är bra. Men när ska detta börja gälla? Jo, först nästa sommar.

Det gick att ändra utlänningslagen och genomföra lagen om att alla kommuner ska ha krav på sig att ta emot nyanlända, och det gjorde man jättefort. Men det gäller inte de här regelverken, som många kommuner efterfrågar för att klara situationen. Bland annat har man efterfrågat en krisparagraf i plan- och bygglagen för flyktingströmmar eller situationer med många flyktingar. I stället har det blivit en krisparagraf för asylboenden, det vill säga för statens ansvar, men noll hjälp till kommunerna.

Det här tycker jag speglar att man inte ser problemen. Jag hoppas att vi kan anta de här regelverken, som vi har varit med och stått bakom, tidigare än till den 1 juli - kanske till den 2 april? Låt det gå fortare med återbostadiseringen! Men framför allt: Vidga krisparagrafen till att gälla vid stor flyktingtillströmning! Det kan möjliggöra för kommunerna att göra undantag från detaljplaner. Vi kan inte bara ha baracker, utan det är viktigt att vi kan bygga även hållbara och bra bostäder och att vi kan göra det snabbt.

Anf. 98 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Jag tänkte från början ställa en helt annan fråga, men jag har ändrat mig, för jag kände inte att vi fick svar på en fråga som Johan ställde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Hur ser Moderaterna i riksdagen på att det finns så många borgerliga kommuner särskilt i storstadsregioner, till exempel Stockholm, som i princip inte bygger en enda hyresrätt eller ett litet fåtal? Ewa Thalén Finné säger att det är planer som kanske sjösatts förra året, förrförra året eller för flera år sedan. Det handlar om Täby, Danderyd och Nacka. De kommunerna har haft borgerlig majoritet under väldigt lång tid.

Är det så att Ewa Thalén Finné menar att det är en tradition för borgerliga partier att sälja ut hela det allmännyttiga bolaget, som man har gjort i till exempel Danderyd och Täby, och sedan inte tillföra några hyresrätter alls i en region där det är så pass stor press på att vi behöver få fram hyresrätter till vanliga inkomsttagare?

Jag vill att Ewa Thalén Finné svarar på vad de gör i sitt eget parti för att se till att det blir en långsiktig, långvarig ändring på detta. Vi behöver ha ett rättvist ansvarstagande över hela landet, i alla regioner, och alla behöver hjälpa till.

Jag vill påminna Ewa Thalén Finné om att Moderaterna har varit med och röstat för att vi ska ta ett gemensamt ansvar för de nya svenskarna. Jag hör ibland i medierna att Moderaterna inte försvarar det som de röstat för i riksdagen. De håller Täby och andra kommuner om ryggen. Är det också din uppfattning att man ska göra så?

Anf. 99 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Det är intressant att när vi eller för den delen S är uppe i debatten lyfter man alltid fram de kommuner som bygger färre hyresrätter än vad vissa andra gör. Man lyfter aldrig fram dem som bygger mycket. Det är väldigt intressant. Det är Växjö, Helsingborg, Sollentuna och Nacka.

Nooshi Dadgostar kommer alltid in på: Det måste byggas hyresrätter. I min värld måste det byggas. Varje bostad vi bygger bidrar till att människor hittar en bostad och någonstans att bo. Det är varken att man bygger i allmännyttans regi eller att man bara bygger hyresrätter som är det väsentliga, utan det är att man bygger.

Majoriteten av företrädarna för mitt parti vill väldigt gärna bygga. Tyvärr händer det att planer stoppas och att man inte får bygga på den platsen. Jag vet även vänsterpartister som inte gillar att man bygger på vissa platser och stoppar planer just för att man inte ska bygga där.

Jag tror att vi ska vara lite försiktiga när vi diskuterar hur våra kommunala företrädare gör. De gör kanske inte alltid det som vi tycker borde vara det bästa. Men de gör utifrån det kommunala självstyret det som de tycker är det bästa. Det är oerhört angeläget.

Vi har antagit en lagstiftning. Generellt sett följer alla lagstiftningen i detta land. Det borde vara en självklarhet. Men regeringen har också varit otroligt saktfärdig. Det tycker jag är anmärkningsvärt.

Anf. 100 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Jag måste erkänna att jag inte hänger med här. Ewa Thalén Finné säger att det går alldeles utmärkt att bygga. Helsingborg bygger, och det finns en massa som bygger. Min fråga handlar just om detta. Varför bygger de blå kommunerna inte för vanligt folk? Varför bygger man bara till exempel fashionabla villor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det hänger inte ihop, det som Ewa Thalén Finné säger här. Hur vill du se till så att de blå kommunerna i dag gör något, till exempel Ekerö och Täby? De säger: Stopp, vi kan inte ta emot nya som kommer till Sverige. Vad betyder det egentligen? Är det någon annan som kan flytta in dit? Kan man ta emot en vanlig löntagare i dag? Nej, förmodligen inte om man säger stopp till alla.

Frågan är: Är det någonting som Moderaterna gör? Fokusera nu på denna fråga. Vad gör Ewa Thalén Finné som bostadspolitisk talesperson för Moderaterna för att de moderatledda kommunerna i Stockholmsregionen ska följa lagen och bygga till exempel många fler hyresrätter? Är Ewa Thalén Finné intresserad av det? Vill Moderaterna att det ska byggas hyresrätter?

Det är en öppen fråga. Det verkar inte så. Det verkar inte som att Ewa Thalén Finné är intresserad av det. Hon vill bara komma med sina käpphästar. Det är det viktigaste. Det är ändå regeringens fel. Det är ändå någon annans fel. Det är något regelverk. Men i Helsingborg fungerar det jättebra. Vad gör ni? Ni måste stå upp för det ni röstar för här i Sveriges riksdag!

Anf. 101 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Det är väldigt intressant. Varför bygger man inte till vanligt folk, och varför bygger man inga bostäder i vissa kommuner? Det bor ganska mycket vanligt folk i Täby och i Ekerö. Det bor inte bara några andra sorters människor där. Det bor vanliga människor där. Det är vanliga människor som betalar sina bostäder varje dag.

Jag ska komma till den fråga som Nooshi Dadgostar är inne på. Vi vet att de flesta kommuner som i dag har blivit anvisade nyanlända flyktingar inte klarar av det. Det gäller framför allt i storstadsområden. Det är beklagligt. Det har inte med färg att göra. Däremot är det några kommunalråd som har varit ute och sagt det högt.

Vad behöver vi då göra? Det finns flera bitar. Vi skulle kunna fundera på om Migrationsverket skulle kunna hyra ut sängplatser, rum, som i dag ska tömmas till kommuner som i dag inte har några bostäder. Vi får komma ihåg att i Stockholm har vi världens längsta bostadskö.

Det som också är jätteangeläget är att de regelverk som jag var inne på i min replikväxling med Johan Löfstrand breddas. Det gäller till exempel att man får en krisparagraf i plan- och bygglagen så att kommunerna kan bygga utan till exempel en detaljplan, om det är inom översiktsplan, därför att man måste bygga.

Jag tycker att allt man bygger är angeläget. Att man bygger är angeläget. Vi har en mycket bra dialog med våra kommunalråd.

Anf. 102 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag bostadspolitiken och utgiftsområde 18. Detta område berör ett flertal områden i samhället. Det gäller bland annat arbetsmarknad, studier, hushållens ekonomi, välfärden och rättssystemet. Jag tänkte inrikta mig på det sistnämnda, rättssystemet.

Polisen har i en rapport pekat ut 53 utsatta områden i Sverige där man ser många problem. Det är bland annat en öppen narkotikahandel. Man ser gängkriminalitet. Det finns en rädsla från medborgarna och de boende att gå till polisen och tala med polisen om vad de sett har hänt. Det finns religiös extremism och mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är inte bara storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg som har drabbats av de utsatta områdena. De finns även i bland annat Uppsala, Eskilstuna, Örebro, Växjö, Borlänge och Linköping. Att situationen har uppstått beror på väldigt många saker.

Det är en ohämmad invandring. Det är en EBO-lagstiftning som möjliggör för flyktingar att bosätta sig var de vill i landet så länge de kan ordna en bostad, vilket har orsakat trångboddhet. Samhällsservicen försämras med tanke på att man inte har dimensionerat för det antal människor som bor i bostadsområden när det blir så trångbott.

Svartkontrakt är en annan konsekvens, liksom ökat slitage på lägenheter. Grannar har svårt att identifiera vilka som egentligen bor i deras trappuppgång eftersom det är så många.

En vantrivsel breder ut sig. I går rapporterade Ekot om Timss-undersökningen i skolan. Den visar att just ett eget rum är en starkt bidragande orsak till bra studieresultat.

Miljonprogrammens utformning, som det framför allt handlar om när vi talar om de 53 utsatta områdena, är lite grann orsaken till att polisen har så svårt att agera där. De är uppbyggda på ett sådant sätt att det blir som en mur gentemot det övriga samhället. Man har byggt parkeringsplatserna utanför bostadsområdena. Centrum, handel och skolor finns utanför medan man har byggt in ett grönområde i mitten av bostadsområdet. Detta försvårar för polisen att vara där och spana eftersom människor snabbt upptäcker om en person hör hemma i området eller inte. Det handlar ju inte om människor som är där och handlar eller liknande.

Det har också försvårat för polisen att närvara i områdena. Man ser snabbt när polisen kommer, och reträttvägarna kan lätt blockeras. Alla vi har också observerat de problem som polisen har i områdena i form av stenkastning, upplopp och liknande.

För att åtgärda detta skulle det behövas en paus när det gäller antalet personer som söker asyl i Sverige. EBO-lagstiftningen behöver rivas upp. Vi behöver jobba förebyggande på det här området.

Rättsväsendet och polisen behöver ha bättre resurser och möjligheter att verka i de här områdena. Det är just här som bostadspolitiken kommer in. Vi i Sverigedemokraterna har i ett anslag i vår budget inom ramen för bostadspolitiken inom utgiftsområde 18 anslagit 250 miljoner kronor för att just möjliggöra en områdesplanering för de kommuner där de utsatta områdena finns, för att kommunerna ska kunna ta tag i problemen och möjliggöra för poliserna att på ett tryggare och bättre sätt närvara i dessa områden. Det är viktigt att de kan närvara där utan att det ska bli stora problem. Det handlar om att få medborgarnas förtroende och att medborgarna ska känna sig trygga i sitt boende. Det är människor som i många meningar är väldigt skötsamma men som har hamnat i en svår situation i de här bostadsområdena.

Det behövs en nationell handlingsplan för att identifiera områdena och tillgodose de otrygga områdenas behov, öka den upplevda tryggheten och också den faktiska tryggheten. Ju fler som vågar gå ut på dagen och på kvällstid, desto färre brott kan begås, för fler personer är ute och kan observera vad som händer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Satsningen på det bostadspolitiska området är viktig för att man ska kunna komma till rätta med de utsatta områdena och möjliggöra för polisen att närvara på ett bra sätt. Där är bostadspolitiken väldigt viktig. Kommunerna behöver möjligheten att göra dessa insatser, och därför anslår Sverigedemokraterna också extra medel till detta.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 1.

Anf. 103 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Roger Hedlund sa att Sverige har en ohämmad invandring. Vi har alltså under det senaste året gått igenom en oerhörd skärpning av prövningen av dem som är asylsökande, med tillfälliga uppehållstillstånd. Ändå säger Roger Hedlund att vi nu har en ohämmad invandring. Bekräftar inte detta bilden att Sverigedemokraterna vill ha en inte bara hämmad utan totalt stoppad invandring?

Övriga partier här talar om att integrera nysvenskarna och om att bygga bostäder. Vi vänder och vrider på hur vi ska få fler bostäder. Vi talar till och med om att det ska vara vackra bostäder. Vi talar om att skapa arbeten och kommer med kreativa förslag om hur vi ska kunna få fram fler arbeten som kanske inte kräver så hög utbildning men som ändå ger försörjning. Men Sverigedemokraternas svar på Syriens krig är stoppad invandring. Stämmer det?

Anf. 104 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Tack, Tuve Skånberg, för din fråga! Du säger att man har minskat antalet asylsökande till Sverige. Det har man väl i allra högsta grad gjort, men fortfarande ser vi att det enligt prognosen kommer 30 000 personer till Sverige under 2016. Det kan jag inte tycka är ett litet antal till ett land som har tagit emot så pass många under en så lång tid. Nog är det fortfarande en extremt hög andel personer som söker asyl i Sverige.

Med tanke på att vi ska bygga 88 000 bostäder om året fram till år 2020 kan vi inte fortsätta att göra det möjligt för människor att söka asyl i Sverige. Här vill vi, vilket vi sverigedemokrater påpekat många gånger, att man ska hjälpa till i närområdena, där resurserna är alldeles för små. Det behövs mer ekonomiska resurser i närområdena för att skapa bättre förutsättningar för dem som inte har möjlighet att komma till Sverige. Det är där resurserna behöver anslås.

Detta kan vi genomföra på ett helt annorlunda sätt om vi samtidigt har en restriktiv invandring till Sverige. Det är i närområdet vi hjälper flest människor, inte genom att hjälpa ett fåtal i Sverige.

Som svar på din fråga: Ja, vi behöver en kraftigt minskad immigration till Sverige.

Anf. 105 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! I budgetdebatten som föregick den här debatten erbjöd Sverigedemokraterna på ett närmast flörtande sätt sina tjänster till regeringen. Man sa: Här är vi, och vi kan. Detta har vi hört upprepas i den här debatten.

Är det ändå inte märkligt att ni inte vill integrera, inte bygga bostäder och inte skapa arbeten för nysvenskarna, utan ert svar är att de ska hållas utanför Sverige, och varenda nysvensk som har kommit är en för mycket. 30 000 väntande är 30 000 för mycket. Är det ert enda svar när Syrien blöder och när IS anfaller helt försvarslösa människor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är inte konstigt att Ebba Busch Thor frågade: Är det med dessa sverigedemokrater vi ska förhandla? Vad har vi gemensamt?

(Applåder)

I detta anförande instämde Ola Johansson (C).

Anf. 106 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Uppenbarligen saknar vi det gemensamma intresset att hjälpa flest människor som är i behov av hjälp. Det finns 65 miljoner flyktingar i världen, både intern- och externflyktingar, som är i behov av hjälp. Där behövs det pengar. UNHCR skriker efter pengar. Flyktinglägren skriker efter resurser. Här står man och talar om att man ska hjälpa ett fåtal i Sverige. Det är inte rimligt att vi ska jobba på det viset.

Tuve Skånberg säger att Sverigedemokraterna saknar integrationspolitik. Det jag stod och talade om i sex minuter alldeles nyss handlade om integration. Möjligheten för människor att komma in i det svenska samhället är inte att bygga in trångboddhet i de utsatta områdena, att skapa förutsättningar för brottssyndikat att jobba eller att skrämma människor att inte prata med polisen. Det är inte en bra integrationspolitik att ha en EBO-lagstiftning som gör det möjligt för människor att flytta vart de vill, vilket leder till att stadsdelar blir så stora att samhällsservicen inte klarar av att ge dem de förutsättningar som de behöver.

De här människorna bor trångt. Jag nämnde den här skolundersökningen. Den visar på att ett eget rum är oerhört viktigt för att man ska lyckas med sina studier. Det är det som är att skapa bra integrationspolitik. Det handlar om att möjliggöra för människor att inte bo trångt. Det gör man inte med er politik. Varken med Alliansens eller med de rödgrönas invandringspolitik skapas det bra förutsättningar för människor att integreras. Då måste man i första hand se till att hjälpa dem som har kommit hit och i andra hand börja fundera på att ta in fler. Det är att lösa integrationspolitiken.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson och Heidi Karlsson (båda SD).

Emma Hult (MP)

Anf. 107 Emma Hult (MP)

Herr talman! I dag debatterar vi, som många redan har sagt, civilutskottets betänkande om samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Eftersom vi bara har en företrädare i utskottet kommer jag också att prata lite om konsumentpolitik i mitt anförande.

Jag kan också i år konstatera att de viktiga satsningar som den rödgröna regeringen gör håller i sig och att signalen om ansvarstagande blir allt tydligare. Det är ansvarstagande för dem som lever i dag och för kommande generationer.

Vår miljöpartistiske bostadsminister visar att han tar bostadsfrågan och frågan om bostadsbrist på allvar. Vår miljöpartistiske konsumentminister Per Bolund visar att det går och att vi ska ställa om till en mer hållbar konsumtion. Vår rödgröna regering, i samarbete med Vänsterpartiet när det gäller budgeten, visar att det ska löna sig att bygga bostäder och att ta ansvar för att energieffektivisera de delar av beståndet som behöver det mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är med stolthet jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet, förutom i den del som rör reservation 16. Jag yrkar bifall till reservation 16.

Herr talman! En av anledningarna till att jag kandiderade till riksdagen för ett antal år sedan var att jag, som jag då sa, ville skapa en hållbar bygg- och bostadspolitik. Vad menade jag med det? Framför allt handlar det om tre saker. Det handlar om att råda bot på bostadsbristen. Det handlar om att se till att det vi bygger blir så bra som möjligt för människor, klimat och miljö. Och det handlar om att vårt befintliga bestånd rustas upp och på så sätt gör ett mindre klimatavtryck.

Då var inte bostadsfrågan speciellt het i den nationella debatten. Det är den i dag. Det tycker jag är bra. Men orsaken är inte att vi debatterar hur bra bostäder vi ska bygga, utan att det handlar om dem som inte har någonstans att bo.

Blicken framåt, tänker jag. Det byggs mer nu än på väldigt länge. Det betyder också att fler kommer att få ett hem.

Att råda bot på bostadsbristen är inget som görs över en natt. Det är inget som görs ensamt av en regering. Det är något som görs runt om i vårt land. Det är något som görs av våra kommuner. Att det byggs så mycket som det gör i dag är tack vare att våra kommuner äntligen har kommit igång med att bygga. Det byggs i stora kommuner, och det byggs i de små. Det byggs villor, radhus, hyresrätter och bostadsrätter. Men det viktiga är att det ska byggas blandat, för det är då vi skapar bostäder. Vi kan inte bara bygga en typ av bostäder. Vi måste bygga alla. Alla har inte råd att efterfråga det som byggs.

Det byggs nästan överallt. De som inte väljer att bygga väljer faktiskt att inte ta sitt ansvar. Jag tycker att de ska tänka om och tänka rätt. Det är nämligen tillsammans som vi kan råda bot på bostadsbristen. Därför väljer regeringen att stödja och faktiskt peppa, skulle jag säga, dem som väljer att bygga och som tar sitt ansvar, så att de bygger ännu mer. Det tycker jag är bra.

Herr talman! Det är fantastiskt. Fler människor kommer att få ett hem, och fler studenter kommer att få någonstans att bo.

Däremot ser jag en utmaning. Det är en utmaning som i takt med att bostäderna blir fler också blir större. Det som byggs i dag ska vara väl fungerande även om 50 och 100 år. Att bygga ett hus är både resurskrävande och något som gör ett tydligt klimatavtryck. Därför är det viktigt att det vi bygger i dag blir bra för människor som ska bo där men också att det blir bra ur miljö- och klimathänsyn. Det är en utmaning som är tvådelad. Det handlar om att lyckas bygga bra bostäder för människor att bo i - människor med lägre inkomster ska också ha råd att efterfråga dessa bostäder. Och det handlar om att minska byggprocessens klimatpåverkan.

För att man ska kunna bygga bra bostäder och samtidigt kunna sänka boendekostnaden behöver vi utmana och tänka nytt. Jag är övertygad om att det går. I går blev jag oerhört inspirerad av Gabriel Wikströms tal på Arkitekturgalan. Där pratade han bland annat om arkitektens roll och om att arkitektens kunskap behöver användas bättre. Jag, som är byggnadsingenjör, kan bara hålla med. Vi behöver göra detta tillsammans.

Jag är övertygad om att vi med smart arkitektur kan bygga bättre bostäder och skapa lägre boendekostnader. Men då måste vi våga tänka utanför boxen och utmana tanken. Vi kanske inte ska fortsätta att bygga och bo som vi alltid har gjort. Det krävs säkert en hel del ändringar i dagens regelverk. Vad passar då inte bättre än att regeringen just föreslår ett ökat anslag för att man grundligt ska se över bygg- och konstruktionsregler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Hur ska vi då minska klimatpåverkan när det gäller det som byggs i dag? Det finns en massa kunskap runt om i landet. Det finns kunskap om bättre byggmetoder, bättre materialval och bättre byggprocesser. Det som behövs är att samla denna kunskap. Givetvis har regeringen tänkt också på detta och satsar därför på ett informationscentrum för hållbart byggande. Det gör man för att just samla och sprida denna kunskap, så att fler får ta del av den. Kunskap är en av de få saker som bara blir större när de delas.

När det gäller det konsumentpolitiska området vill jag särskilt lyfta fram en satsning som görs och som kommer att göra skillnad för människor i deras vardag. För mig som miljöpartist är det viktigt att det ska vara lätt för konsumenter att göra rätt. Det ska inte behöva ta en massa extra tid att hitta de bästa alternativen. Därför väljer regeringen att satsa extra mycket på miljömärkning av produkter. Det ska bli lättare för konsumenter att göra rätt. Vi behöver också en utveckling av hur vi märker våra produkter.

(Applåder)

Anf. 108 Ola Johansson (C)

Herr talman! Emma Hult kommer från Jönköping. Jönköping får 32 miljoner kronor. Emma har särskilt sett till att gå runt bland ledamöter från de aktuella partierna här på denna sida och gratulerat till detta.

Det är klart att om man ställer frågan till kommunalråd säger de: Ja, vi är såklart glada. Vi är glada för alla pengar som vi kan få.

Men samtidigt beskriver man väldigt tydligt hur problematiskt det är med den här typen av tillfälliga bidrag. Man vet inte vad man ska använda de 32 miljonerna till. Det går inte att förutse om de pengarna faller ut nästa år. Det är som en julklapp som kanske går sönder före nyårsafton. Reglerna kan komma att ändras, så att de människor som man hade tänkt anställa och som skulle kunna göra skillnad i verksamheten inte går att anställa. Det här måste kanske betalas i driftsbudgeten nästa år, nästa år, nästa år, nästa år och nästa år igen. Det är dessutom svårt att få tag i den kompetens som behövs. Det beror såklart på vad man har tänkt göra. Det går ju att göra vad som helst med de här pengarna.

Jönköping gjorde 2015 ett positivt resultat med 132 miljoner kronor. Snittet för de senaste tio åren är 170 miljoner, i positivt resultat. Det är en kommun som växer med 1 000 personer per år och som har 134 000 invånare och som bygger 736 bostäder. Det finns alla förutsättningar för att expandera och växa utan tillfälliga stöd. Tilläggas kan att Jönköpings kommun styrs av fyra allianspartier och för tillfället leds av en KSO från Centerpartiet, utan någon som helst inblandning av byggfientliga miljöpartister. Man lyckas åstadkomma det här ändå.

Min fråga till Emma Hult är densamma som frågan till Johan Löfstrand: Vad ska egentligen kommunen använda de här tillfälliga pengarna till?

Emma Hult (MP)

Anf. 109 Emma Hult (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Jag vill börja med att bestrida att det skulle finnas byggfientliga miljöpartister i Jönköping. Under förra mandatperioden och mandatperioden dessförinnan satt vi och styrde tillsammans i Jönköping. Ordföranden i det kommunala bostadsbolaget var miljöpartist.

Inställningen från Olas sida tycker jag är väldigt tråkig. Han vet mycket väl att jag har ett gott samarbete med både Ann-Marie och Anders och har haft det när vi har jobbat tillsammans under tidigare mandatperiod.

Jag tycker att det är lite tråkigt med den här inställningen, för jag är övertygad om att vi tillsammans ute i landet ska bygga det här. Det är inte Alliansen eller Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Jag tror att vi ska göra det tillsammans. Det är det vi ser också. Helsingborg nämndes tidigare. I Helsingborg byggs det. Där styr Miljöpartiet tillsammans med Alliansen. Jag tycker att det är en lite tråkig inställning att påstå att vi är byggfientliga.

Men jag ska gå över till din fråga: Vad ska pengarna användas till? Jag kan citera det moderata kommunalrådet, som är ansvarig för frågan i Jönköping. Hon sa: Det är nästan så att man vill ha lite kalas.

Min första tanke var: Får inte Jönköping mer? Problemet ser man om man jämför med andra städer i samma storlek. Jönköping får inte lika mycket som de andra städerna, för Jönköping bygger inte tillräckligt mycket. Bostadsbristen är stor i Jönköping, och Jönköping behöver bygga mer.

Jag är helt övertygad om att Jönköping vet vad man behöver använda de här pengarna till, och jag tror också att de kommer att komma väl till pass.

Jag hoppas ju att man använder pengarna och bygger ännu mer under nästa år och kan få en ännu större summa vid nästa års utdelning av reger-ingens byggbonus.

Anf. 110 Ola Johansson (C)

Herr talman! Just det - man kan ha kalas! Jag tänkte just föreslå att man skulle sätta upp en staty i guld över Emma Hult eller någon annan tidigare kommunstyrelseordförande. Men det är klart att man kan ha ett kalas för de här tillfälliga pengarna och göra av med dem på en gång så att man slipper tänka på dem i nästa års budget.

Det är ju den här typen av kalaspengar som jag försöker problematisera kring, nämligen de som gör att det är helt omöjligt att förutse vad som faller ut nästa år och att långsiktigt budgetera för en fungerande verksamhet framdeles.

Centerpartiet tycker illa om en sak, och det är riktade statsbidrag som inte är fria för kommunerna att använda som de själva önskar. Men vad vi tycker ännu sämre om är riktade bidrag som dessutom, som detta, är tillfälliga, just för att de inte varaktigt kan finansiera den verksamhet som behövs och för att de är speciellt svåra för de små och resurssvaga kommunerna att kunna söka och ta del av.

Vad jag tycker att man ser när man snabbt läser igenom den här listan är att det är de stora, expansiva kommunerna som gör överskott år efter år och som dessutom levererar bostäder som får pengarna, inte de som kanske skulle behöva dem därför att deras bostadsbyggande behöver utvecklas och förbättras och där man kanske till och med har svårt att få ekonomi i sitt bostadsbyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Alternativet är att göra som Centerpartiet gör i vår budget Nytt ledarskap för Sverige: att göra om så många som möjligt av de destinerade bidragen till generella statsbidrag som är varaktiga och som kan användas på riktigt i den kommunala verksamheten, inte minst för att premiera bostäder och skapa goda och positiva boendemiljöer.

Därför ökar vi i vår budget de generella bidragen med 10 miljarder till nivån 50 miljarder per år till alla Sveriges kommuner. Det är inget strösslande med pengar utan en hållbar och långsiktig finansiering av vanlig och viktig kommunal verksamhet.

Emma Hult (MP)

Anf. 111 Emma Hult (MP)

Herr talman! Aneby kommun i mitt hemlän är inte en kommun som är välbärgad på det sätt som Ola Johansson just beskrev. Jag tror att Aneby kommun är väldigt glad för det tillskott man får i kommunbonus och som faktiskt kanske kan generera en ny anställd eller att fler bostäder byggs.

Det Ola Johansson glömmer bort är att pengarna inte bara kommer av den anledningen att man bygger mer utan också för att man har tagit ett ansvar i den migrationsvåg som vi såg under förra året. De kommuner som valde att ta ansvar och ta emot många nyanlända får också stöd från regeringen genom de här pengarna. Det är en parameter i det man räknar ut, och jag tycker att det är väldigt viktigt. Där ser vi många små kommuner, där Aneby är en, som tog ett ansvar under den förra hösten. Nu får de en peppning och orkar fortsätta. Jag tycker att det är viktigt.

Jag tycker att det är roligt att Ola Johansson står här och raljerar och nämner en guldstaty. Skulle det finnas en staty skulle den definitivt inte vara i guld; då ska den göras i trä. Det måste ju Ola Johansson själv förstå. Guld är ett material som det går åt jättemycket energi för att tillverka. Trä är småländskt. Det skulle vara jättefint med en staty i trä, men jag skulle aldrig någonsin få för mig att det skulle byggas en sådan.

Det blir så löjligt i debatten när Ola Johansson inte förstår att det finns kommuner som behöver det här stödet. Jag ser fram emot att se det arbete som de nu kommer att bedriva, och om de lyckas med det arbetet kan de få ännu mer pengar nästa år.

Ola Johansson talar om riktade pengar. Men de är inte öronmärkta. Kommunen får ju välja vad pengarna behövs till. Det är det som är grejen. Jag är alltså lite förvånad och tycker att det är lite tråkigt med inställningen att vi är byggfientliga och att Ola Johansson sedan raljerar över att vi ska använda pengarna till en staty.

Pengarna ska användas där de bäst behövs, och jag är helt övertygad om att våra kommunala företrädare reder ut det på absolut bästa sätt.

(Applåder)

Anf. 112 Ola Johansson (C)

Herr talman! Stenkastning mot poliser och hindrande av brandbilar som kämpar för att ta sig fram till brinnande hus och bilar - i Sverige finns det utsatta områden där de boende inte längre känner sig trygga och där blåljuspersonal inte har möjlighet att göra sitt jobb.

Det är bara ett exempel på hur vi i vår samhällsplanering sedan länge misslyckats med en sak som borde vara grundläggande överallt där människor vill kunna bo och känna sig hemma.

Det finns såklart orsaker till den skadegörelse, det våld, de stölder och annan gängrelaterad brottslighet vi ser och hör om. Utanförskap är ingen tillfällighet utan uppstår ur en situation där inget bättre alternativ finns, där våld förhärligas och inkomster från kriminalitet är så god som någon annan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Polisen pekar i en rapport ut 15 platser i Sverige som är särskilt utsatta. I dessa geografiskt avgränsade områden krävs en ständig närvaro av polis. Det krävs en samverkan mellan olika delar av samhället, vilket har skett under lång tid, men oftast har det visat sig inte ge ett tillräckligt bra resultat. Tvärtom har många satsningar varit lika verknings- som kravlösa. Av dessa områden ligger 14 av 15 i kommuner som styrs av Socialdemokraterna i en eller annan konstellation.

Som har framgått här har vi i Centerpartiet ingen övertro på riktade stöd, och vi säger nej till subventioner. Men i de här fallen - riktat till områden som Vivalla i Örebro, Ronna i Södertälje, Rinkeby i Stockholm och Biskopsgården i Göteborg - har vi i vårt budgetförslag avsatt 70 miljoner kronor extra att öronmärkas för vad vi kallar trygghetsskapande stadsplanering.

Med dessa pengar vill vi ge kommuner möjlighet att göra fysiska åtgärder som försvårar kriminalitet och motverkar otrygghet. Det kan handla om siktlinjer genom gårdar, upplysning av särskilda områden, nedklippning av buskage och avskärmning eller överbyggnad av de broar och gångar som kan användas för att attackera ambulanspersonal som är inne och gör sitt jobb. Det kan handla om att rusta upp eller bygga nya vägar och stråk där människor kan vistas och röra sig eller sådana som, om det behövs, kan användas som flyktväg för poliser om de förlorar kontrollen.

Eftersom summan begränsas till dessa 15 områden och riktas speciellt till fysiska åtgärder kommer pengarna att kunna räcka längre och till mycket mer än regeringens strösslade medel. Det här handlar inte om trivselåtgärder utan om sådant som gör skillnad i verkligheten för människor som trivs och vill bo kvar men som också vill se en framtid i trygghet utan kriminalitet.

Herr talman! Jag börjar anförandet så eftersom det är en avgörande skillnad i hur Centerpartiet ser på behoven i gamla bostadsområden jämfört med regeringen och övriga partier. Ett annat sätt att lyfta dessa områden är genom renovering, rivning och nybyggnad, ökad rörlighet och tillgång till fler upplåtelseformer, kanske till och med möjligheten att äga sin bostad. Det handlar också om nyinvesteringar.

För detta behövs reformer i hyressättningen, ett bosparande för unga, förändringar i flyttskatterna och självklart fortsatta regelförenklingar som underlättar för kommuner och byggföretag att snabbare omvandla en idé till färdiga bostäder som människor kan ha råd med och trivas i - en bas för att kunna utbilda sig, åka till jobbet och delta i fritidsaktiviteter.

Tiden medger inte en full programförklaring från Centerpartiet, och tur är kanske det. I det här betänkandet har vi utöver vår egen budgetram, som vi lyfter fram i det särskilda yttrandet, några motioner med förslag som jag tänker nämna nu.

Flera allianspartier ser Lantmäteriet som en av bromsklossarna. Fastighetsbildning är helt avgörande för tillkomsten av bostäder, företag och infrastruktur, ledningar och vägar. Vi förväntar oss inget annat än att Lantmäteriet jobbar på med de förändringar som behövs för att komma till rätta med långa handläggningstider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag yrkar bifall till den gemensamma reservationen 11 från Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Jag yrkar också bifall till den gemensamma reservationen 12 om en översyn av systemet med kommunala hyresgarantier.

Det är viktigt med möjligheter för hushåll som har en fast inkomst men som på grund av till exempel skuldsättning inte ges möjlighet att hyra en bostad att kunna få ett förstahandskontrakt. Det här systemet är dock grovt överfinansierat. Av anslagna 43 miljoner är det 42 miljoner som inte utnyttjas, och bara 110 garantier utfärdades i 14 av 290 kommuner under 2015.

Systemet är inte utformat på ett sådant sätt att det gör avsedd nytta, det vill säga att skapa lägre trösklar in på bostadsmarknaden. Det här borde man alltså se över så att fler har möjlighet att komma in.

Radon orsakar 500 cancerfall årligen i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att 325 000 bostäder har radonhalter som överstiger 200 becquerel per kubikmeter. Ett av delmålen i miljömålet God bebyggd miljö kräver dessutom att man ska komma ned på de här nivåerna. För tids vinnande yrkar jag inte på detta, men det finns med som en av Centerpartiets reservationer.

Sedan är det bullerfrågan, som Ewa Thalén Finné tog upp. Självklart är det glädjande att vi återigen får möjlighet att göra ett tillkännagivande till regeringen. Det som förvånar oss är att regeringen inte tar tag i frågan och lägger fram det förslag som alliansregeringen skickade ut på remiss.

Herr talman! Sverige behöver ett nytt ledarskap. Sverige befinner sig i en högkonjunktur där det borde växa fram fler jobb, sysselsättningen borde öka och tudelningen i samhället minska. Det behövs inte mer strösselpengar i Sveriges budget, utan det behövs en finansiering av satsningar på jobb, företagande och hållbarhet.

Jag har knappt nämnt konsumentpolitiken. Vi har ett förslag till konsumentpolitiskt mål i en gemensam reservation från Alliansen, reservation nr 4, som jag yrkar bifall till.

Anf. 113 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Centerpartiet är ett av de partier i Sveriges riksdag som absolut tydligast vill fortsätta Alliansens skattesänkartrend. I Centerpartiets budgetmotion framgår det tydligt att skatteintäkterna skulle minska med över 20 miljarder om Centerpartiet fick bestämma. Det kan låta gott i en alliansföreträdares öron.

Låt oss skärskåda Centerpartiets utgiftsmotion för utgiftsområde 18. Det är lätt att i teorin stryka några budgetposter, och sedan går plus och minus ihop.

Vad innebär strykningarna? Ola Johansson har i kammaren i dag och framför allt vid många andra tillfällen vurmat för att det är viktigt med regelförenklingar, att regeringen tar ansvar för att det kommer fram nya förslag, ett hållbart byggande och så vidare.

Under anslag 1:4 vill Centerpartiet spara. Partiet vill inte ha en kompetenssatsning på nya PBL. Uppenbarligen tycker man inte att det är viktigt att kommunala företrädare vet hur PBL funkar så att det blir en effektiv handläggning. Man yrkar avslag på regeringens satsning på att göra en översyn av BBR. Jag trodde att det var ett av grundfundamenten för att få ett effektivare och billigare byggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Slutligen yrkar Centerpartiet avslag på satsningen på ett hållbart byggande. Min fråga är .

Anf. 114 Ola Johansson (C)

Herr talman! Jag tror att jag kan gissa frågan. Jag ska försöka svara på den gissade frågan.

I slutet av mitt anförande, vilket jag inte hann med att ta upp, var det min avsikt att säga att vi befinner oss i en högkonjunktur i Sverige. Regeringen tar inte riktigt det ansvar som man skulle kunna göra i en högkonjunktur, utan man fortsätter att strössla med pengar. Det har också Riksrevisionen kritiserat.

Centerpartiet sätter en heder i att ha en återhållsam budget när det går bra för Sverige. Det innebär att vi långsiktigt säkrar en god ekonomisk utveckling i landet. Det hör till den stora generella budgetdiskussionen som fördes för någon vecka sedan. Vi kanske inte ska upprepa den, men det finns stora skillnader i hur Centerpartiet ser på detta.

Bostadsbyggandet är ett område, vilket vi har varit inne på tidigare. Vi tror inte på den typen av miljardsatsningar i tillfälliga byggstöd till kommuner eller i tillfälliga subventioner till byggföretag - som inte ens ber om sådant. Centerpartiets stora besparingar jämfört med regeringens budget handlar om att vi säger nej till 5,2 miljarder som vi menar inte gör någon nytta. Jag tycker att jag i mina inlägg har beskrivit detta på ett bra sätt.

Det finns en mängd andra områden där man kan anklaga oss för att syssla med skattesänkningar, men det handlar också om att se till att behålla den vita sektorn inom byggbranschen. Det har varit mycket diskussioner under hela förmiddagen om villkoren inom den offentliga upphandlingen. Det bästa man kan göra för att skapa svartjobb och oskäliga arbetsvillkor på arbetsmarknaden är att ta bort ROT- och RUT-avdragen på det sätt som regeringen gör. Vi vill återställa ROT-avdraget, och vi vill utveckla RUT-avdraget. Det är en politik som regeringen inte alls är med på.

Sedan var det frågan om hur Boverket använder sina pengar. Jag är helt övertygad om att Boverket kan finansieras med redan befintliga anslag. Jag tog upp ett exempel, nämligen att 42 miljoner betalas tillbaka av anslagna 43 miljoner i bidrag till hyresgarantier. Pengarna är viktiga, men de betalas tillbaka.

Anf. 115 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Ola Johansson och Centerpartiet ska ha all heder för att de återställer ROT-avdraget i budgetmotionen. Det är inga av de andra allianspartierna som ens orkar med det, men de har hög svansföring. Det ska Centerpartiet ha en stor eloge för, även om jag inte delar uppfattningen att konsekvenserna har blivit speciellt stora på bostadsmarknaden.

Låt oss återigen titta på anslagen. Det finns många centerpartistiska kommunalråd som tycker att byggbonusen var en riktigt bra satsning. Det har trillat ned en och annan slant i kommunernas fickor.

Men vi behöver inte tala om miljardsatsningarna. Där vet jag att vi tycker olika. I grund och botten handlar det om de små sakerna som är tydligt utskrivna i Centerpartiets utgiftsmotion. Man tycker inte att det ska ske en översyn av BBR, det vill säga att vi inte ska analysera huruvida vi ska ändra bullerreglerna. Det är precis vad utredningen ska göra. Vi ska inte jobba med frågor om hållbart byggande, det vill säga Centerpartiet vill inte att regeringen ska lägga pengar på att skapa ett hållbart byggande. Centerpartiet vill uppenbarligen inte heller att Boverket ska använda pengar för att höja kompetensen inom kommunsektorn för att få en effektivare och bättre PBL-hantering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Slutligen nämnde Ola Johansson i sitt anförande de utmaningar som Lantmäteriet står inför. I Centerpartiets budgetmotion framgår det att man drar undan 34 ½ miljon kronor från Lantmäteriet. Hur kommer det att hjälpa Lantmäteriet att klara sin uppgift? Som ett småföretagarparti kan man väl ändå tycka att en avgiftsfri nationell grunddatabas, som pengarna ska anslås till, är bra för både landsbygden och de små företagens möjlighet att växa.

(Applåder)

Anf. 116 Ola Johansson (C)

Herr talman! Här kom det en del konkreta puckar. Jag är glad att det var just bullret som Johan Löfstrand tog som exempel på ett uppdrag som Boverket borde pyssla med. Där ser jag genast en besparing. Arbetet med bullerriktvärden har redan utförts av den tidigare regeringen, men den nuvarande regeringen sitter på händerna och vill inte införa den bullerutformning som redan är beredd och färdig att presenteras. Om regeringen vill satsa pengar på buller, låt den bullra om dem, men leverera hellre den politik som finns och är utredd.

Sedan var det frågan om hållbart byggande. Centerpartiet föreslår en satsning på ett nationellt centrum för energieffektivisering, men vi anser att det finns medel inom Boverkets budget för att klara verksamheten. Vi tycker att det är viktigt att denna fråga tas upp. Som tidigare har diskuterats är frågan om nära-nollenergibyggnader något som regeringen är senfärdig med. Jag hoppas att bostadsministerns löfte infrias så att vi får riktvärden eller regelverk för detta senast till jul. Då finns det något vettigt att jobba med.

I den enskilda motion jag har yrkat bifall till framgår det tydligt att Lantmäteriet är en verksamhet som vi tycker måste ses över, kanske ska man till och med privatisera delar av verksamheten. Det finns otroliga flaskhalsar. Det behöver inte nödvändigtvis bero på att Lantmäteriet är en så förträfflig myndighet med det enda problemet att den är underfinansierad. Det kan också bero på att det sätt som man arbetar på inte är ändamålsenligt nog och att man inte levererar eftersom det inte finns alternativ för kommunerna.

Kommunsektorns utveckling talar lite mot Johan Löfstrands och Emma Hults argument om dessa förträffliga kommuner som det ska delas ut bonus till. Det är väl ett tydligt bevis på att kommunerna är duktiga på att bygga.

Anf. 117 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Det är roligt att lyssna på Ola Johansson. Det är det. Centerpartiet är nog riksdagens mest utspejsade bostadsparti. Det håller kvar vid det gamla som till och med de övriga borgerliga partierna har övergett och sprungit ifrån för länge sedan. Det tycker jag hedrar Ola Johansson.

Vi har här fått höra att Ola Johansson hatar kompetens. Han vill inte ha någon kompetensutveckling. Han hatar hållbart byggande. Han hatar även Lantmäteriet. Han vill dra ned på alla dessa verksamheter. Han hatar också riktade statsbidrag men föreslår själv ett antal i talarstolen. Det tycker jag är en mycket intressant kombination.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ola Johanssons egen hemkommun har nu fått en del av de byggbonusar som han har ägnat hela dagen åt att våldsamt kritisera. Ola Johansson menar att det här är tillfälliga stöd. Det är det absolut inte. Det är bara ifall det värsta händer, det vill säga att Ola Johansson kommer till makten, som det blir ett tillfälligt stöd. Men nu är det inte alls det. Vi ska ha långsiktiga, kraftfulla investeringar för att bygga upp samhället och bygga många fler bostäder. Så är det.

Min fråga är: Kommer Ola Johansson att jobba för och se till att Kungsbacka kommun inte tar emot dessa 15 miljoner? Det är det som är förslaget, eller hur? Stå nu upp för din politik, Ola Johansson! Vägra ta emot de 15 miljoner kronorna till Kungsbacka kommun!

(Applåder)

Anf. 118 Ola Johansson (C)

Herr talman! Ja, 15 miljoner kronor tillfaller Kungsbacka. Jag har själv varit i ansvarig ställning i den kommunen som kommunalråd. Det hörde till att den kommunala ledningen hängdes ut i pressen för att man gjorde stora överskott i den kommunala verksamheten, givet de stora behov som fanns då.

Det förväntade överskottet för 2016 är bara 94 miljoner, vilket är mindre än det brukar vara i en kommun som har för vana att växa, som gör det på ett hållbart sätt och som dessutom har goda förutsättningar genom sitt geografiska läge nära en storstadsregion. Den är dessutom granne med Göteborg, som är en vänsterledd kommun vars bostadsbyggande har havererat helt. Det gör att kranskommunerna, som ofta är ledda av allianspartier, har förmånen att få lov att bygga många bostäder.

Det här ska belönas extra med 15 miljoner kronor - som jag hävdar är ett tillfälligt bidrag. Alla typer av subventioner som är beroende av den sittande politiska majoritetens välvilja och nyckfullhet betraktar jag som tillfälliga pengar som man kan ordna kalas för. Ska man inte bygga en staty i trä kan man som sagt festa upp pengarna. Det här är inte pengar som kommunen har bett om att få, men det är pengar som kommunen naturligtvis tar emot eftersom de finns.

När det gäller det riktade bidraget, det riktade stödet, handlar det om 15 utsatta områden. Jag tycker att jag ägnade en ganska god del av mitt anförande - vilket gjorde att jag inte kunde tala om andra saker - åt att beskriva situationen i dessa och de konkreta åtgärder som behövs för att skapa trygghet, inte minst för de människor som bor där men också för de människor som har som sitt arbete att finnas där. Det vore märkligt om Nooshi Dadgostar tyckte att det är ett problematiskt stöd. Jag tror att vi kan vara överens om att det är viktigt.

När det gäller kommunernas kompetens är jag övertygad om att den finns. Det vi inte ger kommunerna är förutsättningar att använda sig av den kompetensen, då regeringspartierna med stöd av Sverigedemokraterna säger nej till att förenkla antagandet av detaljplaner.

Anf. 119 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Jag hörde inget svar från Ola Johansson. Kommer han att arbeta för att de här pengarna inte ska tas emot? Det är absolut inte ett stöd som man får för att det är tilldelat. Det här har man ansökt om.

Det som är Ola Johanssons problem är att hans egna kommunpolitiker inte tror på hans politik. De älskar tydligen den nya politiken. De söker till och med stöden. Vad är det som händer? Ola Johansson försöker och försöker. Inte ens sina egna kamrater får han med sig, men det är tappert.

Jag förstår inte. Det är klart att det kan vara ett långsiktigt stöd. Alla beslut vi fattar i riksdagen tas ju om året efter.

Jag beklagar att Ola Johansson förespråkar det som jag har hört honom säga här: livstidsbudget. Är det en enpartistat Ola Johansson vill ha? Det är oklart vad han menar. Det är klart att vi måste fatta beslut om budgeten varje år. Vår inriktning är att det ska vara tydliga, starka stöd som ser till att vi bygger många bostäder framöver.

Jag konstaterar att Ola Johansson tar kakan, äter upp den och har den kvar. Så enkelt är det. Ni tar pengarna i stöden som finns men står här i riksdagen och talar ideologi och så vidare. Det håller inte, Ola Johansson.

Ola Johansson frågar om vi ska ha riktade stöd för trygghetsskapande ute i förorterna eller vad det nu kan vara. Det stora problemet, Ola Johansson, är att du vill fördubbla hyrorna för de människor som i dag bor i förorten. Du vill ha marknadshyror, vilket innebär att dubbelt så mycket pengar kommer att gå rakt i händerna på de fastighetsägare som äger våra hyresrätter i Sverige i dag. Det kommer att göra människor mycket fattigare. Det är detta som du behöver svara på.

Anf. 120 Ola Johansson (C)

Herr talman! Det var inga dåliga frågor. Ska vi diskutera hyressättningspolitiken skulle det behövas ytterligare ett sexminutersanförande.

Det är tydligt så att det byggs för lite hyresrätter. Om det kan Nooshi Dadgostar och jag vara helt överens. Men skälet är inte att det saknas stöd eller bidrag eller sådana saker, utan skälet är att det inte finns några förutsättningar för att bygga hyresrätter. Många byggföretag väljer i stället att bygga bostadsrätter. Man väljer till och med att omvandla hyresrätter till bostadsrätter - i de områden där det finns stor efterfrågan på ägt boende, ska tilläggas.

Det är därför vi ser möjligheterna i att i de här områdena, där vi ser segregation men också att människor har vilja och lust att bo kvar och göra bostadskarriär, låta de företag som upplåter hyresrätter också ha ägarlägenheter i sitt bestånd. Det innebär att man kan bo kvar men samtidigt äga sin bostad. Det är viktigt, och det är synd att Vänsterpartiet inte ser ägande som en möjlighet för människor att ha ett bra boende och samtidigt bo kvar.

Det finns mycket att tala om här. Vad säger jag till kommunerna - sök inte? Nej, nej. Det är mycket till jul. Vi kan ordna kalas, som Emma Hult var inne på, eller bygga statyer - eller baka en kaka. Att man gör en marsipangris betyder ju inte att man inte äter av den. Man tar del av det som finns.

Det jag lovar Nooshi Dadgostar att göra är att verka för att den här typen av tillfälliga byggstöd och subventioner upphör i och med att vi 2018 kommer att få en bostadsminister från Alliansen.

Anf. 121 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Ett hem är grunden för ett gott liv. Dåliga bostäder eller brist på bostäder får samhällskonsekvenser för oss alla - för elevers och studenters möjligheter att fixa skolan, för sjukvården, för människors hälsa, för kvinnor som vill slippa undan en våldsam man.

Vi är alla berörda av den sociala rättighet som hemmet är, och vi är beroende av att alla andra också har bra bostäder. Bostaden är därför ett samhällsansvar - vårt gemensamma ansvar. Det har vi skrivit in i Sveriges grundlag.

Det behöver byggas bostäder som de allra flesta har råd med. Det görs inte i dag. Det ska vi ändra på. Byggandet kan inte bara vara en kassako för enskilda aktiebolag eller upp till vissa marknadskrafter att lösa. Bostadsbyggandet ska i första hand uppfylla sociala krav på att vanliga löntagare - servitriser, barnskötare, plåtslagare, frisörer, you name it - ska kunna bo i bra bostäder till rimliga kostnader.

Det behöver finnas en politisk och medborgerlig linje och vision för hur våra städer ska utvecklas, hur de ska se ut, hur vi ska umgås med varandra i den kollektiva resurs som vårt land är.

Herr talman! Vi har sett vad fixeringen vid marknadslösningar har lett till på bostadsområdet. Under åren med borgerligt regeringsinnehav retirerade samhället totalt. Allmännyttan såldes ut. Satsningar på bostadsbyggande ströps. Bostadslösa fick betala skattesänkningar åt mer välbeställda.

Resultatet ser vi i dag: bostadsbrist, stor segregation, växande sociala skillnader i boendet och barnfamiljer som får köa utanför Stadsmissionen.

Vinnarna på den borgerliga politiken är i dag de som sitter i mångmiljonvillor. Flera av dem har gjort stora vinster - glöm inte det - många till och med på de bostadspolitiska satsningar vi gjorde under 60- och 70-talen. De får dessutom renoveringar betalade av skattekollektivet. Fastighetsskatten finns knappt kvar.

Så vem är det som betalar för detta? Jo, det är de som står utan bostad. De tvingas skuldsätta sig själva till tänderna, bo i fönsterlösa källare och betala höga nyproduktions- och andrahandshyror, till priset av stor ekonomisk utsatthet och stress och i varje vaken sekund letande efter ett bättre alternativ.

Hur har det kunnat bli så här? Danderyds- och Ekerömiljonärer får subventioner för att bo, medan de bostadslösa får betala kalaset. Trångboddheten ökar i vissa områden, medan man i de rika stadsdelarna bor väldigt rymligt i dag. Vi har i dag en hel generation som har gjort sig privata pengar på stora samhälleliga satsningar som vi har gjort i Sverige för länge sedan, på villor och bostadsrätter.

Jag är helt säker på att vi även i framtiden kan klara målet om goda bostäder och livsmiljöer för alla. Men det innebär att vi hjälps åt. Vi behöver vara beredda att beskatta dem som till exempel tjänade mycket på den gamla bostadspolitiken och på så sätt omfördela till dem som i dag står utanför bostadsmarknaden. Det kallas solidaritet.

Det duger inte att riksdagspolitiker sitter med armarna i kors när så många står utan ett hem. Det behövs rejäla, långsiktiga bostadspolitiska stöd för att vi ska kunna bygga ett nytt modernt bostadsprojekt: 700 000 bostäder fram till 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag är därför glad att Vänsterpartiet har fått igenom det som kommer att ha störst betydelse framöver: införandet av förmånliga statliga lån för byggande av hyresrätter. Det är ett viktigt genombrott i svensk politik. Denna satsning kommer att ge hundratusentals fler hyresrätter till rimliga kostnader. Det är ett viktigt steg mot större offentligt ansvarstagande för byggandet.

Utöver detta inför regeringen och Vänsterpartiet också ett investeringsstöd som utgör den största politiska satsning på bostadsbyggande som har gjorts på 20 år. Även där står hyresrätter till rimliga hyror i fokus. Jag är också glad över att vänsterpartiet har fått igenom en satsning på forskning om social bostadspolitik.

Tittar vi igenom de borgerliga partiernas motioner ser vi att hela denna satsning är borta. Den är ersatt med en stor, fet nolla - ingenting. De borgerliga partierna, mina vänner, har en bostadspolitik utan bostäder! Vi har borgerliga ledamöter i kammaren som brinner för att göra absolut ingenting. Det är detta som är skillnaden mellan höger och vänster. De står och stampar i samma gamla hjulspår: försämra kvaliteten, bygg dyrare, sälj ut de kommunala hyresrätterna, försämra, försvåra, bygg bara för höginkomsttagare.

Herr talman! Jag vill slutligen också rikta mig till de 3 miljoner hyresgäster som finns i Sverige och till alla dem som någon gång kommer att vilja bo i en hyresrätt. Samtliga borgerliga partier i riksdagen vill i dag införa marknadshyror. Så var det inte förut, men så är det nu. Om du i dag har en hyra på till exempel 6 000 kronor i månaden skulle du vid en borgerlig valseger få en hyra på kanske 12 000 kronor i månaden. Fundera på vad det betyder för dig och din familj!

Medan vänsterpartiet anstränger sig för att bygga för vanliga plånböcker föreslår de borgerliga partierna i år marknadshyra för de svenska hyresgästerna. Däri finns också skillnaden mellan höger och vänster i bostadspolitiken.

Med det vill jag yrka bifall till reservation 2.

Anf. 122 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Av samma skäl som jag begärde replik på Sverigedemokraterna, som har en extrem syn, måste jag begära replik på Nooshi Dadgostar när det handlar om en extrem syn.

Jag hörde henne säga "i den kollektiva resurs som vårt land är". Jag vet ju att det är så, men min retoriska fråga är: Är det verkligen Vänsterpartiets mening att vårt land är en "kollektiv resurs" som det står oss politiker fritt att dela upp efter eget skön?

Vidare sa hon att alla har rätt att bo bra. Det gäller tydligen oavsett ekonomi och vad man arbetar med. Är det inte så att vi alla får arbeta för att skapa vår framtid och vårt välstånd? Jag, mina barn och mina grannar har fått låna. Det kallar Nooshi Dadgostar för att bostadslösa betalar kalaset. Ja, vi var bostadslösa innan vi köpte vår bostadsrätt eller så småningom fick råd att köpa en villa. Det har varit betungande, men vi har inte kommit till bostadsmarknaden och sagt: "Vi har rätt till ett bra boende. Vi har rätt att bo oavsett vilken ekonomi vi har eller inte har."

Sedan säger hon att de borgerliga, som hon kallar Alliansen, gör "absolut ingenting". Det är faktiskt lite hårresande, när vi har Stefan Attefalls arv att förvalta. Han och andra före honom har under lång tid arbetat just för att vi ska få fler bostäder till rimliga priser. I stället anklagas vi för att försämra kvaliteten och bara bygga för höginkomsttagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vill Nooshi Dadgostar bli tagen på allvar, eller är det bara första maj-demonstrationstal?

Anf. 123 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Tuve Skånberg lyfter ett stort antal frågor, så jag ska försöka reda ut vad det handlar om.

Tuve Skånberg tycker alltså inte att folk har rätt till ett gott boende; det är så jag uppfattar Kristdemokraterna. Det är i så fall ett ganska allvarligt ställningstagande. Vi har i den svenska grundlagen skrivit att det allmänna ska säkra alla människors rätt till en bostad. Tror inte de borgerliga partierna på detta? Är det detta som är problemet: att ni inte tycker att politiken ska säkra det som står i grundlagen, nämligen att alla ska ha en bra bostad att leva och bo i och att de barn som växer upp i Sverige ska ha rätt till en plats där de kan läsa läxorna? Ska inte alla barnfamiljer få växa upp, inte köande utanför Stadsmissionen utan i ett bra boende till en kostnad som inte ruinerar dem?

Jag uppfattar att Tuve Skånberg tar ett steg tillbaka och säger att detta ska vi inte lägga oss i; det får enskilda klara. Det var svårt att uppfatta hur du menade. Menar du att vi inte ska ha en bostadspolitik i Sverige utan att man får kämpa sig fram själv och se om det dyker upp någon bostad på slätten där man kan kliva in och titta hur det ser ut?

Detta är helt oseriöst, Tuve Skånberg. Vi måste ju ha en bostadspolitik; vi måste organisera detta. Vi lever här alla tillsammans, kollektivt - eller hur? Vi måste ha en bostadspolitik som innebär att vi bygger för de människor som bor här i Sverige, och det görs inte i dag. Det byggs bara för höginkomsttagare. Det byggs alldeles för dyrt. Vad är Tuve Skånbergs svar på det? Hur ska vi bygga för vanliga löntagare i Sverige? Ni säger ju nej till alla de satsningarna.

Anf. 124 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Jo, naturligtvis vill Kristdemokraterna och Alliansen bygga för alla, självklart. Men, Nooshi Dadgostar, det var just "i den kollektiva resurs som vårt land är" som jag hakade upp mig på. Är det Vänsterpartiets syn att landet är en kollektiv resurs, att var och en har rätt till sin del av kakan och att vi ska dela upp det på ett närmast kommunistiskt sätt? Det påminner om Fidel Castro och hans sätt att dela upp Kuba. Är vi Kuba eller är vi Sverige? Är det inte allas vårt ansvar att bygga välfärden? Har vi inte alla ett ansvar också för att söka det goda boendet?

Den som sedan inte lyckas ska naturligtvis ha vårt stöd, och vi ska ha en rimlig bostadspolitik. En hel generation har, både nu och tidigare, sett det som normalt att man får bidra till sitt boende, skuldsätta sig och kanske under en lång amorteringstid - kanske ett helt liv - försöka betala tillbaka. Skulle det, i stället för att bygga välfärd, vara något oerhört negativt?

Bostadslånen är för många av oss den enda möjligheten att skapa det goda boendet. Nooshi Dadgostar säger på gammalt vänstermanér att vi bara ska ta det för givet. Det är någonting som hör till en kollektiv resurs. Fram med bostäder!

Anf. 125 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Jag är osäker på vad Tuve Skånberg menar. Vi har alla ansvar för att söka det goda boendet. Hur ska man söka detta om det inte finns verktyg och politiska insatser för att vi gemensamt ska bygga bostäder? Ska varje enskild person söka detta i sitt andliga jag?

Det är svårt att hänga med i vad Kristdemokraterna egentligen vill i bostadspolitiken. Vill ni bygga bostäder? Eller försöker du förklara för mig, Tuve Skånberg, vilka bostadslån som finns på marknaden? Det är ingen som har diskuterat det. Det är lite svårt att hänga med. Det är klart att vi alla lever här. Vi är medborgare i detta land. Då behöver vi tillsammans hjälpas åt.

Det som jag konstaterar handlar om statistik. Statistiken visar att de som äger mycket dyra villor i Sverige i dag har det mycket tryggt och gott. De har fått njuta frukterna av de mycket kraftiga skattesänkningar som ni har genomfört. För många av dem har inflationen slukat nästan hela bostadslånet, och nu kan de leva ganska gott.

Varför är det rättvist att vi inte hjälps åt, så att den unga generation som har det lite svårt i början ska få hjälp av dem som sitter tryggt i sina villor? Det har jag svårt att över huvud taget förstå. Jag förstår inte varför Kristdemokraterna skulle vara negativa till samarbete. Här får var och en klara sig själv. Den rike och den fattige får klara sig var för sig. Det kan väl inte vara Kristdemokraternas politik?

Anf. 126 Robert Hannah (L)

Herr talman! Det är mycket fascinerande att lyssna på Nooshi Dadgostar. Man kan tro att man befinner sig i en krigssituation eller liknande. Du talar lite grann som en sol-och-vårare, Nooshi Dadgostar. Du är beredd att berätta vad som helst för att övertyga motparten eller de 3 miljonerna hyresgäster om att det du säger är rätt.

Jag kan verkligen rekommendera läsning av vad de borgerliga partierna skriver om till exempel hyressättningssystem. Det finns inget parti som föreslår marknadshyror, som du påstår. Titta på detta i stället.

Jag har en konkret fråga till dig som jag söker svar på. Du talar mycket om hur rika kommuner som Danderyd, Täby och så vidare är så otroligt dåliga och segregerade. Jag skulle vilja ha en kommentar från Nooshi Dadgostar om varför Södermalm råkar vara den mest segregerade stadsdelen i Stockholm och har minst andel människor som är födda utomlands.

Jag vill också ha en kommentar till varför även Majorna i Göteborg råkar vara en av de stadsdelar i Göteborg som är mest segregerad, det vill säga har minst andel personer som är födda i utlandet.

Varför är Södermalm den mest segregerade stadsdelen i Stockholm? Det vill jag ha svar på.

Anf. 127 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! I till exempel en motion som Centerpartiet har skrivit står det: Vi vill övergå till en mer marknadsbaserad hyressättning.

Hur uppfattar Robert Hannah just de orden? Det är alltså någonting som är vitt skilt från marknadshyror. Liberalerna har samma formuleringar i sina motioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Människor kan läsa de motioner som de borgerliga partierna var för sig och gemensamt har väckt. Dessutom finns det en lång rad borgerliga politiker här inne som lägger fram förslag som innebär marknadshyror mitt i en bristsituation. Det innebär i praktiken att folk kommer att få fördubblad hyra. Hur ska ni hantera det? Ni kommer att ha miljontals människor som ringlar utanför socialkontoren. Hur ska ni hantera det? Detta är verklighetsfrånvänt. Ärligt talat förstår jag inte hur det hänger ihop.

Jag måste absolut hålla med om att de ombildningar som har skett på Södermalm har lett till en kraftig segregering. Det behöver inte betyda segregering i fråga om etnicitet. Men vi har en mycket kraftig segregering inkomstmässigt, därför att vi har områden där det finns bara mycket dyra bostäder. Sedan har vi andra områden där det inte finns lika dyra bostäder.

Marknadshyror är väl ett klockrent sätt att förstärka denna uppdelning? Det är redan i dag stor skillnad på hyrorna mellan innerstad och ytterstad. Men för att vi ska få ett inkluderande byggande behöver vi bygga lättillgängliga och bra hyresrätter till exempel på Södermalm. Men det säger ni nej till.

Anf. 128 Robert Hannah (L)

Herr talman! Jag kan ge svar på varför Södermalm är den mest segregerade stadsdelen i Stockholm. Det beror på att människor som har hyreskontrakt där sitter med dem i evigheter, 30-40 år. Jag skulle vilja påstå att det i dag inte finns en enda 90-talist som har fått ett vitt hyreskontrakt i första hand på Södermalm, av den enkla anledningen att de människor som bor där bor där väldigt länge. Och de människor som får de kontrakt som blir tillgängliga har stått i bostadskön i 30-40 år.

Det är det enkla svaret på varför nya svenskar och människor som inte har stått i bostadskön i 30-40 år bor i Rinkeby och varför människor som har förstahandskontrakt bor i city.

Östermalm är en typisk stadsdel som faktiskt inte har problem med segregering baserad på människor med utländsk bakgrund. Väldigt många som gör en bostadskarriär lyckas köpa bostäder där och kommer in till exempel på detta sätt.

Vi måste vidga det enögda sättet att se på vilka delar av Sverige som är segregerade. Södermalm är en av de absolut mest segregerade platserna i Stockholm. Södermalm råkar också vara ett mycket starkt vänsterpartistiskt fäste.

I Majorna i Göteborg har Vänsterpartiet till och med sin lokal. Det kanske säger mycket om vad ni tycker om segregering och hur enögt det är.

När det gäller marknadshyror eller inte skriver allianspartierna om mer marknadsbaserad hyressättning. Det finns två andra organisationer som tycker på ett liknande sätt i dessa frågor om marknadsbaserad hyressättning. Hyresgästföreningen tycker också att det ska vara en mer marknadsbaserad hyressättning, det vill säga att värdet för hyresgästerna på bostäder ska vara högre i centrala stadsdelar jämfört med andra delar av staden. Det är också ett marknadsbaserat tänkande. Det tycker även Fastighetsägarna.

När Nooshi Dadgostar målar upp detta som att människor ska tvingas ut ur hus och hem är det lite grann av en lögn. Vad Liberalerna anser till exempel när det gäller befintligt bestånd är just att hyrorna ska öka mer på centrala platser än på icke-centrala platser. Det är inte på något sätt det som du, Nooshi Dadgostar, försöker marknadsföra lite grann som en sol-och-vårare. Det stämmer över huvud taget inte.

Anf. 129 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Det skiljer 60 procent mellan hyrorna i innerstan och hyrorna i ytterstan. Hur mycket mer menar du, Robert Hannah, att det ska skilja?

Vi har redan sett en undersökning som visar vad det innebär till exempel i Stockholmsregionen.

För ett år sedan skulle detta marknadsbaserade hyressättningssystem i min kommun Botkyrka innebära 70-procentiga hyreshöjningar för dem som bor där.

Jag tycker att ni ska vara ärliga. Liberalerna ska åka ut till Botkyrka och berätta för hyresgästerna att ni tycker att de ska betala 70 procent mer i hyra än vad de nu gör. Hur tror du att det samhället ser ut? Varför vill du göra folk så fattiga? Varför vill du att människor ska bli fattiga bidragstagare? Det är ju det som är din politik. Jag har extremt svårt att förstå detta.

Men man kanske ska vänja sig nu. Det ska inte vara några kollektivavtal, det ska vara lagstadgade minimilöner på ca 8 000 kronor i månaden och det ska vara enorma hyreshöjningar. Vill du inte att människor ska kunna leva här i Sverige? Det måste man faktiskt fråga. Det finns ingen marginal kvar här.

Det är oerhört svårt att hänga med. Ni menar att detta inte är marknadshyror. Det är ordet ni är känsliga för. Men i praktiken är det samma sak. Och ni är alla överens. Det är mycket obehagligt inför nästa valrörelse att ni alla är överens om att det ska bli marknadshyror. En röst på något av de borgerliga partierna 2018 är alltså en röst för fördubblad hyra. Det är detta som vi får diskutera i valrörelsen, alltså vilka som är för och vilka som är emot.

Men sedan är jag definitivt för att man ska bygga fler hyresrätter i innerstan. Det ska byggas också på Östermalm, även om Robert Hannah verkar tycka att det är ett paradexempel på hur det ska fungera.

Anf. 130 Robert Hannah (L)

Herr talman! Sveriges finanser mår bra. Med nio år av Liberalernas och alliansregeringens ekonomiska politik i ryggen befinner vi oss nu i en högkonjunktur. Men i stället för att använda högkonjunkturen för att bygga en buffert för sämre tider väljer den rödgröna regeringen bland annat att låna pengar, presentera ofinansierade bidragshöjningar och komma med verkningslösa subventioner för bostadsbyggande.

Vad Sverige behöver i dag är Liberalernas ekonomiska politik där utbildning belönas, där subventioner går till barnfamiljer och pensionärer i stället för till byggföretag, där det alltid är lönsamt att gå från bidrag till jobb och där man inte förpassar funktionshindrade till pottkanten genom att till exempel ta bort deras stöd i form av personlig assistans. Efter två år med rödgrön regeringsmakt står det klart att vi i Sverige är på fel väg.

Även om det byggs mycket mer än på länge står vi långt ifrån att uppnå de 700 000 bostäder som behöver byggas till 2025, och regeringen står långt ifrån att sätta tak över huvudet på alla de asylsökande som har fått uppehållstillstånd i Sverige. När Mehmet Kaplan gick från sin post som bostadsminister fanns det nämligen inga som helst förslag för att sätta tak över huvudet på nyanlända eller några som helst reformer, trots att allianspartierna länge krävt någon typ av krislagstiftning på det området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag kan garantera att det inte på något sätt är den rödgröna bostadspolitiken som har lett till den produktionsökning vi ser i dag. Mehmet Kaplan och Peter Eriksson har hittills endast bidragit med fyra saker till svensk bostadspolitik.

För det första har man skapat smärre regelförenklingar, som Miljöpartiet röstade emot när Alliansen var vid makten men nu har ångrat sig om. För det andra har man skapat flummiga bostadsråd med fokus på hållbarhet som inte kommer att ge en enda bostad till i Sverige. För det tredje har man infört missriktade subventioner till välbeställda byggföretag. För det fjärde, och mest av allt, ser vi skandalrubriker och umgänge med allt annat än byggföretag och fastighetsägare. Det löser man inte bostadskrisen med, kan jag säga.

Liberalerna är främst kritiska till att regeringen fortsätter att driva en politik som syftar till att subventionera fram fler bostäder. Det är en politik som är i grunden feltänkt, och det finns inte heller några som helst forskningsbelägg för det. Dessa subventioner snedvrider konkurrensen, och medlen går i övervägande majoritet av fallen till bostäder som ändå kommer att byggas. Vid vartenda besök jag har gjort på olika byggföretag och i olika städer de senaste månaderna har jag fått bekräftat att de bostäder som nu får subventioner redan var planerade. De har varit planerade sedan länge och skulle ändå byggas.

Det är därför anmärkningsvärt att regeringen fortsätter att driva denna subventionspolitik, trots att bygg- och fastighetssektorns egna branschorganisationer är kritiska till statliga byggsubventioner. Dessa subventioner har inte bidragit till någonting, och Liberalerna säger därför nej till dem. Vi i Liberalerna satsar i stället pengar på att höja bostadstilläggen markant mer än vad regeringen föreslår - uppemot 4 miljarder fram till 2019. Dessa pengar satsar vi särskilt på pensionärer med garantiinkomst och på flerbarnsfamiljer.

Medan regeringen alltså subventionerar ekonomiskt starka byggföretag som inte vill ha medlen innebär Liberalernas ekonomiska politik ekonomiskt en hjälp för svaga individer som behöver bostadstillägg och bostadsbidrag för att få boendekalkylen att gå ihop. Där kan man alltså jämföra solidariteten - de rödgröna har solidaritet med byggherrar som inte vill ha den, och Liberalerna har solidaritet med de personer som faktiskt behöver bostadstillägg och bostadsbidrag.

Liberalerna säger också nej till regeringens förslag om att bygga upp ett särskilt statligt informationscenter för hållbart byggande. Vi anser att Miljöpartiet faktiskt får betala för sina fikaklubbar själva; det ska inte skattebetalarna behöva göra. I stället säger Liberalerna ja till två särskilda satsningar.

För det första säger vi ja till att Boverket ges i uppdrag att utveckla något som folket och branschen faktiskt vill ha, nämligen ett system för offentlig hyresstatistik så att alla svenskar kan jämföra och se om de betalar en rättvis hyra. För det andra säger Liberalerna ja till att inrätta ett ekonomiskt stimulansbidrag till de kommuner som har förkortat eller framgångsrikt arbetar med att förkorta handläggningstider för plan- och bygglovsärenden. Detta ger långt fler bostäder än vad Peter Erikssons flumråd gör, kan jag säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

På det konsumentpolitiska området motionerar Liberalerna tillsammans med övriga allianspartier om en återgång till Alliansens konsumentpolitiska mål, som handlar om att stärka individernas konsumentmakt. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 4.

Vi ser redan nu att Miljöpartiet vill använda konsumentpolitiken till att styra människors beteenden och till att skapa ytterligare fikaklubbar för miljöpartister. Liberalerna säger därför nej till regeringens partssammansatta forum för miljösmart konsumtion. Vi behöver inte ytterligare flumkonferenser där man ska prata om flumämnen; i stället behöver vi faktiskt prata direkt om hur man stärker konsumentmakten.

Liberalerna säger i stället ja till att öka stödet till det civila samhällets organisationer som på olika sätt främjar konsumentmakten, till exempel funktionshindersorganisationer som vill arbeta med konsumentmakt. Vi i Liberalerna säger också ja till och satsar medel på att Konsumentverket ska hitta åtgärder för att stärka konsumentmakten för personer med funktionsnedsättning. Vi vill att personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att använda sin konsumentmakt på ett bra, tydligt och effektivt - men också rättvist - sätt. Det innebär en mycket bättre hushållning med skattepengar att göra på det här sättet än på det sätt som Miljöpartiet och regeringen föreslår.

Från Liberalernas sida anser vi att budgetförslaget måste betraktas som en helhet, och därför yrkar vi inte bifall till vår egen reservation utan har ett särskilt yttrande.

Anf. 131 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Robert hann med mycket i sitt anförande, och jag tycker att han i en del av de punkter han lyfte upp nästan var på gränsen till oförskämd.

När det gäller regeringens satsning på hållbart byggande är det ingen fikaklubb. Det handlar i grund och botten om att regeringen ser att det är viktigt att vi i framtiden bygger ekologiskt och socialt hållbart. Då behövs det seriös forskning. Jag hoppas att Liberalerna har samma uppfattning, det vill säga att vi faktiskt måste bedriva seriös forskning för att komma framåt i dessa ganska svåra frågor. Jag själv är en stor förespråkare för fjärrvärme, men jag ser också den oerhört komplexa materia som ligger i mätning av energiförbrukning och annat.

Den andra punkten Robert Hannah lyfter upp är kompetensförsörjningsfrågan. Det är något regeringen nu jobbar med. Den stora frågan är ju varför den tidigare regeringen inte jobbade med dessa frågor alls. Skälet till att vi står här utan byggnadsarbetare, civilingenjörer och lantmätare är ju att det inte har funnits några utbildningsplatser. Den tidigare regeringen har inte arbetat med att få undan de bristyrken som har funnits under en längre tid och där läget nu har blivit akut på grund av att det byggs så mycket som det gör.

Jag kommer då till min fråga. En av de största utmaningarna framöver är att skapa bostäder åt svaga hushåll. Som liberalt och, hoppas jag, i grunden socialliberalt parti måste ju detta vara ett grundfundament för Liberalerna. Det finns inga konkreta förslag, så min fundering är hur Robert Hannah och Liberalerna kommer att arbeta med att de stora grupper som i dag inte kommer in på bostadsmarknaden faktiskt ska göra det. Bostadstillägg har man men ingenting mer.

Anf. 132 Robert Hannah (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Jag kan svara på alla tre punkterna. Det var två påståenden och en fråga.

Jag börjar med hållbart byggande. Det är klart att Boverket redan jobbar med hållbart byggande, och det är klart att Lantmäteriet redan jobbar med hållbart byggande. Det är klart att alla svenska myndigheter redan jobbar med det. Vi behöver inte ha ett särskilt forum där olika miljöpartistiska ministrar ska komma till Karlskrona eller någon annanstans för att hålla på och föreläsa i en timme och ha ett jäkla jippoevent. Det är vad det handlar om. Vi är otroligt mycket för hållbart byggande, och vi arbetar väldigt hårt med våra miljöfrågor.

Den andra punkten var kompetensförsörjningsfrågan. Såvitt jag vet handlar det om att ni inte har satsat på det i er egen budget, Johan Löfstrand. Kompetensförsörjning och utbildningsplatser kan regeringen sköta själv i sitt budgetförslag. Om du är missnöjd med det borde du gå tillbaka till bänken och höja det anslaget. Liberalerna har väldigt aktivt arbetat för att stärka yrkeshögskolor och yrkesutbildningar. Vi har arbetat för att stärka just de utbildningar som senare leder till att man blir byggnadsarbetare, där många i dag hoppar av. Vi har alltså aktivt arbetat för att stärka just den typen av kompetensförsörjning, så där har jag inte på något sätt ett ansvar att ta åt mig av din kritik.

Vad gäller bostäder till svaga hushåll är vi från Liberalernas sida väldigt tydliga. Vi tror på arbetslinjen. Vi tror att människor med lägre inkomster har lägre inkomster under en period av sitt liv. Det rör sig om perioder. Det handlar om ensamstående föräldrar som behöver stöd under delar av sitt liv, och det handlar om personer med garantiinkomster som har jobbat aktivt under hela sitt liv och haft bra inkomster men nu får garantiinkomster. Det är där och då man behöver stötta dessa individer.

Vi tror inte att man gör det genom att subventionera byggande. Det blir orättvist, för man vet inte vem som får byggnaderna. De studentlägenheter som nu ska byggas i Göteborg med era subventioner hjälper ju inte resurssvaga hushåll över huvud taget. Subventionerna leder till att nybyggda bostäder får 200 kronor lägre hyra än de som byggdes för två år sedan. Var finns rättvisan där? Finns det ett socialt patos i det hela? Nej.

Anf. 133 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Då kommer vi tillbaka till arbetslinjen. Självklart är det, som jag lyfte upp i mitt anförande, så att en av de viktigaste förutsättningarna för att man ska få en bostad är att man har ett arbete. Men vi har under hela förmiddagen debatterat rätten till en skälig lön när man utför ett arbete. Då måste det väl i grund och botten handla om att arbetslinjen också ska gälla i fråga om att vi ser till att de som arbetar - till exempel de som bygger våra bostäder - ska ha en lämplig lön.

I Linköping har det uppdagats att byggnadsarbetare har tjänat 35-40 kronor i timmen, på grund av att upphandlingsreglerna inte fungerar. Är det verkligen Liberalernas uppfattning att detta är en del av arbetslinjen? Kommer detta att innebära att det kommer att finnas människor som har råd att efterfråga bostäder? När man inte klarar av att hantera arbetslinjen blir det ett problem att samtidigt kräva att människor ska kunna leva på sin lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag återkommer till min fråga. De förslag som Liberalerna har lagt fram löser inte frågan om hur vi ska ta hand om de resurssvaga grupperna. I det 22-punktsprogram som regeringen har lagt fram finns ett antal åtgärder för att effektivisera och jobba vidare med byggandet. Alliansen har vid ett flertal tillfällen sagt att man under hösten ska återkomma med ett samlat förslag på hur man själv ska ta sig an ett antal av dessa utmaningar. Jag har än så länge inte sett något gemensamt förslag från Alliansen på hur man ska göra detta.

Regeringen har ett 22-punktsprogram och jobbar nu med den sociala dimensionen. Alliansen och Liberalerna har ingenting.

Anf. 134 Robert Hannah (L)

Herr talman! Vad gäller frågan om arbetslinjen: Det finns inte någon ledamot från något alliansparti som tycker att fuskare är någonting bra. Att ens försöka insinuera att vi skulle tycka att fusk är bra är lite av ett låtsasland.

Det är klart att vi tror på arbetslinjen. Det är klart att vi tycker att fuskare ska sättas dit. Det är inte mer än så - det finns inget att debattera på den punkten.

Vad gäller den sociala dimensionen, som du så kraftigt efterfrågar, ser jag en situation i Sverige där personer med funktionshinder lämnas att dö på en toalett i ett köpcentrum i Malmö. Är det en social dimension när ni skär ned på funktionshindrades rätt till assistans? Nej, det är absolut inte någon social dimension. Det är inte heller en social dimension att satsa alla pengar i potten på subventioner till bostadsbyggande. Dessa pengar går rätt i händerna på rika byggherrar och går till bostäder som redan är planerade att byggas. I den bästa av världar kommer detta att leda till några hundralappar mindre i kostnader för de personer som står först i bostadskön.

Detta är inte en social dimension. Från Liberalernas sida anser vi att den sociala dimensionen är att de individer som har det svårt att utmärka sig själva och att ta plats i bostadsmarknaden får ett personligt riktat, individuellt stöd så att de kan få hjälp under den period de behöver detta.

Jag tror inte att människor går runt och vill leva på bidrag hela livet. Jag tror inte att människor vill ha den livssituationen, utan jag tror att man vill ha den under vissa delar av sitt liv. Liberalerna satsar i budgetmotionen 3 ½ miljarder mer än vad den rödgröna regeringen, tillsammans med sitt stödparti, gör på bostadstillägg och på bostadsbidrag. Dessa pengar går till personer med garantiinkomster - det vill säga pensionärer - och till flerbarnstillägg. Människor som har flera barn har oftast lägre inkomster, och därför satsar vi extra pengar på att de ska få högre bostadstillägg. Det är en stark social dimension, det är socialliberalism och det är helt rätt politik för Sverige.

Anf. 135 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Jag har lyssnat på Robert Hannahs inlägg, men jag blir inte särskilt mycket klokare av det. Robert Hannah tycker att allting är ett jippo, cirkus, fikarep och så vidare. Detta är en lek för Robert Hannah. Du struntar i de bostadslösa. Allt är en cirkus. Du vill bara visa upp dig själv här vid podiet. Det är intressant att få insyn i vad du egentligen tycker är viktigt. Alla insatser är bara lek. Så är det ju inte. Det är ett otroligt oseriöst sätt att angripa detta på.

Ett bra sätt att förlänga köer till hyresrätter, till exempel i Stockholm, är annars att ombilda väldigt många hyresrätter. Detta är vad ditt parti har ägnat sig åt i åtta år - att ombilda bort hyresrätterna, vilket förlänger köerna kraftigt. Det ligger ganska tungt på Robert Hannahs axlar att förklara varför man har förlängt dessa köer med ytterligare ett antal år.

Men det viktiga här, för dem som lyssnar på denna debatt, är att man ska veta att resultatet av det som Robert Hannah och de borgerliga partierna föreslår - det som kan bli den stora skillnaden om de borgerliga partierna vinner valet - är att hyrorna går upp väldigt kraftigt. Vi ska nämligen ha det som kallas marknadshyror. Hyrorna kommer att chockhöjas.

Detta ska Robert Hannah lösa med bostadsbidrag och bostadstillägg. Hur mycket lägger ni då på detta? Det handlar ju i så fall om 10-20 miljarder för att lösa den saken, kanske till och med 30 miljarder. Vilka skatter ska Robert Hannah höja för att finansiera detta?

Anf. 136 Robert Hannah (L)

Herr talman! Det är väldigt intressant att höra Nooshi Dadgostars domedagsprofetior.

Låt mig vara tydlig: Den rapport som du pekar på handlar om en trea i Stockholms city och den hyreshöjning som skulle ske där. Jag tror knappast att alla människor i Sverige bor i en trea i Stockholms city. Låt oss också vara tydliga med att detta är marknadsekonomi på dess högsta plan - inga regler som helst gäller. Det är heller inget parti som föreslår detta. Låt oss slutföra detta: Det här är vad du föreslår. Det här är den rapport som du utgår från.

Men jag kan förklara lite grann om hur det funkar om man vill ha ett socialistiskt samhälle, som till exempel Kuba, vilket ni i Vänsterpartiet tidigare har velat efterlikna. Om man vill att bostadsmarknaden ska efterlikna detta socialistiska samhälle till hälften, på den hyrda marknaden, är det klart att marknadsekonomi alltid slår socialism. Så har det varit i vartenda samhälle som har funnits i hela världen. Det var därför Berlinmuren föll. Ni kanske har missat att den föll, men den har fallit.

Det är tydligt att hyresmarknaden i Sverige i dag inte kan konkurrera med den ägda marknaden, därför att fria villkor gäller där. Alla människor som flyttar in i Stockholm har inte tillräcklig tid i bostadskön för att kunna få en hyresrätt. Därför tvingas de att köpa. Det finns en stark marknadskraft mot ägda boenden just för att de människor som kommer till Stockholm och vill ha en bostad tvingas att köpa den. Det ligger enkel matematik bakom att vi bygger fler bostadsrätter än hyresrätter. Alla som vill flytta till Stockholm tvingas nämligen att köpa en bostadsrätt.

Det är just därför Liberalerna efterfrågar en bostadsmarknad där en indisk ingenjör snabbt ska kunna komma till Sverige och få en hyresrätt om den har möjlighet till det. Vi ska också kunna ge stöd till de människor som inte kan hävda sig på bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Nooshi Dadgostar måste vara lite avundsjuk. Hon vet att hennes parti kommer att rösta för en budgetmotion som innebär 3 ½ miljarder mindre i bostadstillägg och bostadsbidrag. Det måste kännas väldigt hårt för dig, tänker jag.

Anf. 137 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Jag kan konstatera att Robert Hannah inte har fått genomslag i Alliansen, eftersom inga bostadstillägg eller bidrag höjdes så kraftigt under Alliansens period vid makten. Det är väl ändå vad som händer i verkligheten som räknas.

Jag tackar så mycket för den marknadsekonomiska föreläsning som jag har fått i kammaren i dag. Jag kan tala om för Robert Hannah att det finns ett väldigt enkelt marknadsekonomiskt samband, nämligen att brist leder till kraftigt höjda priser.

Den rapport som jag refererar till säger att de som bor i Botkyrka kommun - min kommun - får 70-procentiga hyreshöjningar. Vi talar inte om några treor i Stockholms innerstad. Du vurmar för de indiska ingenjörerna som ska flyga hit. Jag talar om löntagarna här. De ska väl också få hyresrätter. Eller är det bara höginkomsttagare som ska kunna efterfråga detta?

Ni säger att det är kapital som är problemet när det byggs hyresrätter. Varför säger ni då nej till investeringsstöden? Varför säger ni nej till statliga lån om det nu är kapital som är den stora frågan? Jag hänger inte med i vad det är som Robert Hannah försöker att göra en cirkus kring. Han talar om Kuba och andra länder. Jag kan tala om för Robert Hannah att Sverige är väldigt unikt, eftersom vi under er regeringsperiod drog undan så mycket stöd från byggande av bostäder. Inget annat land har gjort det. I princip alla andra länder i Europa, där ni har era själsfränder, har ganska starka finansieringssystem för att bygga bostäder. Det är Sverige som sticker ut här.

Hur talar ni med varandra när ni är ute i Europa? Sverige har inga stöd. Du kan väl se att det finns ett samband mellan att vi lägger in stöd och att det blir resultat. Alla andra budgetposter funkar ju på samma sätt.

Anf. 138 Robert Hannah (L)

Herr talman! Om vi ska tala om unikt kan vi tala om det unika i att det är över 500 000 personer i Stockholms bostadskö. Förra året tog det i snitt 8,1 år att få en bostad, och enligt den senaste rapporten jag fick kommer det att gå över till 9 i år.

I ett land som ni i Vänsterpartiet stöttade väldigt mycket förr i tiden, Östtyskland, tog det sju år att få en bil som tillverkades där - jag minns inte vad den hette. Det gick alltså snabbare att få en bil i Östtyskland, med sju års väntetid, än att det går att få ett förstahandskontrakt här i Stockholms city i dag.

Det jag försöker säga till dig, Nooshi Dadgostar, vilket du inte förstår eftersom du inte förstår vad marknadsekonomi innebär, är att när vi har en hyresmarknad som är genomreglerad, som inte är öppen och fri, då får vi en bostadsbrist där 350 000 unga vuxna inte har en bostad. Då får vi över 500 000 i Stockholms bostadskö, för det är inte marknadspris man betalar. De enda som betalar marknadspris är alla 80- och 90-talister som nu bor med tredjehandskontrakt och betalar ungefär 20 000 för en tvåa i city. Där har du marknadsekonomin i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag tror att vi måste övergå till mer marknadstänkande. Jag har inte föreslagit det som står i den rapport som du nu tar fram, men vi måste övergå till mer systematiska hyror. Det säger Hyresgästföreningen, och det säger Fastighetsägarna. Vi har olika syn på hur systematiserade de ska vara, men alla är överens om detta, förutom Vänsterpartiet uppfattar jag det.

Jag tror att det kan vara bra att ta det lite lugnt i backen och inte tro att ni vet allt och har alla lösningar, för er politik har prövats i Sverige under decennier och har misslyckats. Vi har haft Vänsterpartiets och Socialdemokraternas bostadsmarknad vad gäller den hyrda delen under väldigt många års tid, och vi har resultaten.

Jag förstår inte varför du slår dig för bröstet och tror att ni har alla lösningar. Ni har inte lösningarna, utan ni har totalt fel.

(forts. § 10)

Anf. 139 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Under nästan 20 års tid har vi byggt alldeles för lite i Sverige. År för år har bristen på bostäder vuxit. Det har blivit ett problem som sprider sig till andra delar av samhället och ekonomin. Priserna på villor och bostadsrätter har ökat mycket mer än vad som är rimligt och bra.

Unga människor och barnfamiljer måste i dag dra på sig mångmiljonskulder för att över huvud taget få tag på en bostad. I storstäderna är bostadsbristen som störst. Det betyder att det är svårt för företagen att växa och dra till sig arbetskraft. Det i sin tur gör att vi går miste om utveckling av välfärd, och allt fler bedömare talar om riskerna för samhällsekonomin.

Vi har fått ett växande skuldberg i de svenska hushållen. Vad händer om räntan börjar stiga igen och om priserna på bostadsmarknaden plötsligt faller? Vad händer om lågkonjunkturen kommer och arbetslösheten ökar och det inte längre finns några marginaler kvar i hushållskassan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Riksbanken har länge varnat för denna utveckling, men den förra regeringen valde att lyfta över ansvaret för banker och finansmarknader från Riksbanken till Finansinspektionen och regeringen. Riksbanken har därmed fått ett mer begränsat uppdrag - inflationsmålet - som sin huvuduppgift. Därför har den steg för steg satsat på sänkta räntor, vilket i sin tur har lagt mer ved på brasan, med höjda bostadspriser och växande skulder som följd.

Bostadsbristen är ett problem med effekter och risker för samhällsekonomin som är omfattande. Problemet med oppositionens budgetsvar är att de alla skulle leda till minskat byggande och att dagens problem skulle bli ännu värre.

Därför är det oerhört glädjande att vi nu äntligen bygger ordentligt. För första gången på flera decennier händer detta över hela landet, och det sker med en mer aktiv bostadspolitik än tidigare.

År 2014 byggdes 30 000 bostäder. I år är prognosen från Boverket att vi kommer att påbörja 64 000 nya bostäder, och nästa år blir det 67 000. Det är en fördubbling på kort tid, och förändringen har kommit snabbt. Ännu i våras var det bedömare som trodde att Sverige inte kunde klara av att bygga fler än 40 000 bostäder per år. Detta räcker inte, men det är en förbättring och en god bit på väg.

Vad beror den snabba förändringen på? Svaret är inte att vi har fått en ny bostadsminister. Men nu drar såväl kommunerna och regeringen som industrin åt samma håll. Det handlar om att det sedan valet 2014 finns ett ökat engagemang i kommunerna, både bland politiker och bland tjänstemän, för att vi ska klara av utmaningen att bygga mer.

Några kommuner har gått före och visat att det går. Vi ska tacka Växjö, Örebro, Linköping, Umeå och några till, som medvetet har tagit fram mark och detaljplaner och visat vad man kan göra för att få fart och konkurrens när det gäller byggandet.

Svensk byggindustri har visat att man kan öka produktionen kraftigt. Detta bidrar till fler jobb, tillväxt och tak över huvudet för fler människor.

Regeringen för sin del har visat vägen genom att avsätta 6 miljarder kronor om året i statsbudgeten för att stödja en ökad bostadsproduktion. De kommuner som bygger och tar ansvar får nu 1,8 miljarder kronor i extra pengar från staten. Lilla Alvesta får 5,6 miljoner, Uppsala får 103 miljoner, Helsingborg får 62 miljoner och Eskilstuna får 41 miljoner. Däremot får Strängnäs, Ekerö, Danderyd och Lidingö ingenting - de har inte ens sökt.

Vi har infört ett investeringsstöd som är riktat till byggindustrin för att få fram hyresbostäder och studentbostäder till rimliga priser. Detta kommer förhoppningsvis att ge en bra effekt nästa år.

Vi avsätter dessutom 1 miljard för renovering, energieffektivisering och stöd för förbättring av utomhusmiljöer i miljonprogrammet. I somras inledde vi också arbetet med det så kallade 22-punktsprogrammet, som handlar om att få fram snabbare byggbeslut och bygglov och som möjliggör ett ökat byggande.

Sverige går bra nu. Arbetslösheten sjunker, investeringarna ökar och vi har en ekonomi som är bättre och starkare än i andra jämförbara länder. Problemen just nu handlar om att matcha arbetslösa och nyanlända med alla de jobb som finns lediga i byggsektorn och andra delar av ekonomin som växer.

Kompetensfrågan blir allt viktigare, vilket gör den förra regeringens nedrustning av Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen till ett stort problem; det har blivit en kvarnsten som skapar bekymmer i arbetet med att minska arbetslösheten och göra Sverige starkare. I regeringen arbetar vi nu därför intensivt med att lösa kompetensfrågorna, och redan före jul kommer de två samordnare som jag har tillsatt att lägga fram sina förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

(Applåder)

Anf. 140 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Jag tackar bostadsministern för att han finns med i debatten här i dag.

Det kan inte anses samhällsekonomiskt rimligt att Stockholms stad häromdagen beslutade att bekosta hotellboenden för 200 nyanlända invandrare till Sverige till en kostnad på 40 miljoner kronor.

Sverigedemokraterna har helt andra åsikter än regeringen om invandringspolitiken i Sverige. Men om vi bortser från det faktum att vi skiljer oss åt mycket där vet vi att det innebär stora kostnader att till exempel ordna boende till dem som sitter på anläggningsboenden runt om i Sverige och även att det är en stor bostadskris i hela Sverige.

Jag hörde tidigare Johan Löfstrand, socialdemokratisk riksdagsledamot, tala om en inbjudan till oppositionen att delta i bostadspolitiska samtal. Det finns en hel del frågor att diskutera. Vi har till exempel hushållens finansiering för att köpa bostad, byggbolagens finansiering för att kunna bygga och ökad konkurrens mellan byggbolagen för att sänka byggkostnaderna.

Man kan föreslå en bostads- och infrastrukturberedning för att långsiktigt diskutera förutsättningarna för att öka bostadsbyggandet. Vi har skatte- och avdragsfrågorna när det gäller bostadspolitiken. Och kanske det kan ligga på ett övergripande regionalt organ att hantera en regional bostadsplanering.

Det finns flera frågor att diskutera, men framför allt behöver man sätta sig ned för att få en helhetssyn på dessa frågor, eftersom de berör varandra i allra högsta grad. Min fråga till bostadsministern är: Kommer Sverigedemokraterna att bjudas in till samtalen?

Anf. 141 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Vi har som sagt nyligen haft samtal med oppositionen. Oppositionen hoppade av - de var inte vidare intresserade av att komma till ett avslut i diskussionerna.

Just nu har vi däremot ett bra tillfälle. Regeringens proposition har behandlats i statsbudgeten och i utskottet. Jag undrar tillbaka: Varför har inte Roger Hedlund tagit chansen att skriva om dessa saker i reservationerna, om han nu är intresserad av att göra uppgörelser och har konkreta förslag?

Anf. 142 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! De politiska förslag som jag nämnde alldeles nyss finns med i Sverigedemokraternas budgetförslag inom utgiftsområde 18. De finns också med i den kommittémotion som Sverigedemokraterna har väckt i riksdagen i de bostadspolitiska frågorna. Många av förslagen är inte heller direkt nya, utan de har funnits med i tidigare förslag. Sedan finns det några som vi har byggt på i årets budget och i årets kommittémotion.

Alla förslag har alltså funnits för regeringen och Peter Eriksson att titta närmare på och kanske också ställa frågor om för att närmare kunna förstå vad vi sverigedemokrater menar och för att se om det kanske finns gemensamma ingångar i frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Framför allt handlar det om att när man gör ett sådant här stort omtag som berör många utskott i riksdagen, till exempel skatteutskottet, finansutskottet och civilutskottet, gäller det att sitta ned och se på helheten - hur ett förslag berör ett annat. Det går inte att bara införa en form av skatteförändring, utan det gäller att se till helheten och hur det påverkar hela politiken och hela den statsfinansiella ordningen.

Jag ställer min fråga återigen: Kommer Peter Eriksson att utöver de möjligheter vi har till exempel här i dag och i andra forum att diskutera frågan från regeringens sida bjuda in Sverigedemokraterna till bostadspolitiska samtal där vi i lugn och ro kan kolla på helheten och se om vi kan få några gemensamma nämnare som vi kan lägga fram för riksdagen att fatta beslut om? Det kan gälla samtal enskilt med Sverigedemokraterna eller tillsammans med Alliansen och övriga riksdagspartier för att komma vidare i denna enormt viktiga fråga.

Anf. 143 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag kan ge tydligt besked i den frågan: Vi kommer inte att bjuda in Sverigedemokraterna till samtal om att göra en uppgörelse på bostadspolitikens område. Jag ser inte att det finns en grundläggande utgångspunkt där vi står tillräckligt nära varandra.

Jag hör också från Roger Hedlund i dag att problemet för er snarare handlar om att det kommer människor till Stockholm och att man ska försöka stoppa det på något sätt än om hur vi ska kunna hjälpa dessa människor med att få bostad och tak över huvudet.

(Applåder)

Anf. 144 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Det var intressant att lyssna på bostadsministern i dagens debatt. Jag tror att vi kan vara överens om att det är otroligt glädjande att det prognosticeras att byggas så pass mycket som det gör i år. Det gäller även nästa år och det som ska påbörjas då.

Man kan fundera på hur detta kommer sig. Beror det på att regeringen för ett och ett halvt år sedan lovade subventioner som blev klara i förra veckan? Svaret är nej. Det handlar om att kommunerna har sett att de har ett stort behov av fler bostäder och att de har jobbat hårt med sin planering. Det tycker jag är kanonbra.

Samtidigt är det så att var jag än kommer lyfter man några frågor som ett hinder. Det är behandlingen av riksintressen, strandskyddet och buller, som vi har haft uppe tidigare här. Men det är också överklagandefrågan. När man talar med industrin, framför allt med dem som jobbar med industriellt byggande, är det de kommunala särkraven som ställer till det. Man kan inte använda sitt koncept.

Jag tycker att detta tydligt pekar på att vi behöver fortsätta med reformer. Jag upplever att regeringen är otroligt saktfärdig när det gäller att komma med förslag.

Min fråga är egentligen: När kommer de facto-förslag som hjälper kommuner att ytterligare kunna öka nyproduktionen av bostäder?

Anf. 145 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Mitt intryck är att Ewa Thalén Finné och Moderaterna här i riksdagen begår samma misstag som en del moderata kommunalråd ute i landet och kanske särskilt här i Stockholmsregionen. Man väljer att se problemen och hindren i stället för att lyfta fram möjligheterna.

Det är många i den bostadspolitiska debatten som under de senaste åren har sagt: Det är så mycket problem. Det är alldeles för mycket regler och det ena med det andra. Det tar för lång tid att bygga, och det blir för många överklaganden.

Många av de här sakerna är riktiga. Det finns problem. Men det finns också de som har valt att se möjligheterna, och det var det jag försökte lyfta fram i mitt anförande. Det finns ett antal kommuner som har valt att se möjligheterna att lösa detta, att gå runt reglerna och att hantera det hela på ett effektivt sätt. Man tar fram detaljplaner och mark och ser till att det byggs. Det går att göra. Värre problem är det inte med det svenska regelsystemet än att det går. Det är det de svenska kommunerna nu visar. Det är inte omöjligt att bygga i Sverige. Det går alldeles utmärkt att bygga i Sverige. Men man måste lära sig hur systemet funkar och hantera det på ett smart och modernt sätt. Alternativet är att fortsätta att gnälla och säga att det finns så mycket hinder och problem.

Vi jobbar nu med att minska hindren. Vi ska se till att det blir snabbare processer. Vi ska se till att regelverket minskas. Dessutom har vi en aktiv bostadspolitik som stöder satsningar på att bygga hyresbostäder till rimliga priser åt vanligt folk och som gynnar dem som väljer att bygga i stället för att skriva brev till regeringen om att det är stora problem med att det kommer människor till Sverige.

(Applåder)

Anf. 146 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Det var ett intressant inlägg från bostadsministern. Först menar han att jag och Moderaterna väljer att bara se problem. Sedan säger ministern att man ändå kanske ska ändra på några av reglerna. Bestäm dig!

Så här är det: Vi kan vara helt överens om att det är ett kommunalt ansvar att bygga och hur man använder marken. Vad är då riksdagens ansvar? Det är att se till att vi har adekvata regelverk. Jag träffar jättemånga urduktiga kommuner där man bemästrar regelverken på ett utmärkt sätt. Men jag träffar också mindre kommuner där man inte har byggt på länge och där man inte bemästrar regelverken. Jag träffar små byggare och nya aktörer som inte bemästrar regelverken. Då tycker jag att det är min skyldighet att se till att vi får regelverk som fungerar, som öppnar upp och som gör det enkelt. Det betyder inte att vi inte behöver ha regelverk, för det är en självklarhet.

Det är åtminstone min drivkraft att lyckas med allt det vi kan förbättra. Jag ser många dilemman där till exempel ett överklagande hos länsstyrelsen - som vi skulle vilja ta bort - tar lång tid och där man sedan överklagar vidare. Det handlar om tidsutdräkten. Den kostar pengar, och den försvårar. Jag anser att vår uppgift är att se till att vi har lagstiftning som är adekvat och tydlig och som gör att man kan jobba även om man inte gör det här varje dag.

Anf. 147 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Det är mycket som går att göra om det finns en politisk vilja. Jag tycker att det är en stor skillnad i dag jämfört med tidigare: Det finns i dag en större politisk vilja att göra något och att bygga bostäder. Vi hade en regering under de förra mandatperioderna som i åtta år ägnade sig mest åt att utreda. Jag tror att det var ett sextiotal utredningar som gjordes. Det hände inte så mycket konkret. Framför allt byggdes det inte så mycket i Sverige under denna period. Det var en dramatisk skillnad jämfört med nu.

Jag tror inte att skillnaden beror på att det nu äntligen har blivit genomslag för det som inte gjordes under förra mandatperioden. Den beror på att det nu finns ett engagemang ute i Sverige för att se till att vi löser de utmaningar som vi står inför.

Bekymret är att ni i era budgetplaner visar att ni helst vill gå tillbaka till hur det var förut. Det skulle förvärra situationen. Det skulle göra att priserna ökar ännu mer igen på bostadsrätter och på villor i Sverige. Det skulle göra att bristen på bostäder ökar ännu mer och att vi bygger mindre. Då finns risken att Finansinspektionen och regeringen måste ta till åtgärder som är mycket mer dramatiska och drakoniska för att stoppa utvecklingen - om vi inte ska få en finansbubbla med ännu värre resultat i form av en lågkonjunktur och kraftigt ökad arbetslöshet i Sverige.

Du ska veta att risken med er politik är att det här kommer att drabba Sverige mycket allvarligt. Det är inte småsaker ni håller på med när ni säger att ni ska stoppa alla de satsningar som regeringen gör.

(Applåder)

Anf. 148 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Peter Eriksson är den förre ordföranden för konstitutionsutskottet. Det bör inte vara främmande för honom att vi har ett beredningskrav på alla propositioner som läggs fram. Om 60 utredningar gjordes under förra regeringen, i synnerhet med Stefan Attefall vid rodret, var det för att det är ett krav att utredningar måste göras. Det går inte att forcera förbi utredningen och remisstiden. Det vet väl Peter Eriksson. Hur kan han raljera över att det som han annars skulle ha gjort som minister redan är gjort?

Anf. 149 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag högaktar Stefan Attefall. Han gjorde också en del bra saker, men det blev mer utredningar än verklig politik som genomfördes på det här området.

Tuve Skånberg kommer ännu mer direkt från konstitutionsutskottet än vad jag gör och kan ta sig en funderare på hur det kommer sig att ni gör ett tillkännagivande som han räknar med att skriva under som säger att vi ska göra saker omgående från regeringen utan några som helst förberedande beslut.

Anf. 150 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! När ett utskott säger "omgående" är det naturligtvis med hänsyn taget till beredningskraven. Man kan över huvud taget inte göra något mer omgående än att vi samtidigt följer grundlagen. Det tar den tid det tar. Snabbspåret är kanske på något år.

Jag vill ta upp en annan sak, och det är startlån. Kristdemokraterna delar Peter Erikssons syn på att efterfrågan på att äga sitt boende inte motsvaras av dagens produktion av bostäder. Samtidigt har kravet på egeninsats i kombination med amorteringskrav kraftigt höjt tröskeln till det ägda boendet, vilket framför allt stänger ute unga som vill köpa sin första bostad från bostadsmarknaden. I stället hänvisas de till dyra hyresrätter som i längden oftast är ett dyrare boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Kristdemokraterna vill utreda möjligheten att införa ett system som bidrar till att minska problemen med de höga trösklarna till det ägda boendet utan att det leder till överskuldsättning och en överhettad bostadsmarknad. Ett exempel på ett sådant system är startlån som finns i flera länder och har betytt mycket för att möjliggöra för framför allt yngre konsumenter och personer med låga men stabila inkomster att ta steget över tröskeln till det ägda boendet. Särskilt så kallade startlån i Norge och brittiska så kallade Help to Buy är relevanta för en svensk kontext.

Startlånet innebär ett statligt stöd till den egna kapitalinsatsen i form av ett topplån. Dessa topplån ska ha samma strikta amorteringskrav som gäller för bolånemarknaden i övrigt och marknadsmässig ränta. De småhus och lägenheter som blir aktuella för startlån menar vi också bör beläggas med ett tak för vad de får kosta.

Är Peter Eriksson beredd att pröva en sådan tanke?

Anf. 151 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag tycker att det är intressant att titta på olika former av finansieringslösningar, och jag gör gärna det med oppositionen. Det är definitivt intressant. Vi har också en utredning på gång som ska dra åt det hållet.

Jag tycker också att det var intressant - rörande den förra debatten om det här tillkännagivandet om omgående åtgärder som i alla fall en majoritet av civilutskottet verkar ha tänkt sig - att jag ska tolka det som att utskottet menar att det kan ta något år. Det var bra att få den informationen, för det är inte ett språkbruk jag är van vid att använda i sådana sammanhang.

Anf. 152 Robert Hannah (L)

Herr talman! Jag tänkte fråga någonting helt annat, men först vill jag ta upp det här med tillkännagivanden. Vi har tillkännagivanden angående buller, ägandelägenheter, planinitiativ för byggherrar, strandskydd och hyrköp. Inget av det här har på något sätt genomförts under Mehmet Kaplans tid eller sedan Peter Eriksson tog över.

Det är klart att man, när regeringen inte på något sätt lyssnar till vad majoriteten i riksdagen tycker, kommer med nya initiativ. Vad gäller buller handlar det om decibelnivå, så det krävs ingen utredning, utan det krävs lite action från regeringens sida.

Jag vill ställa några frågor om rapporten Vem vill bygga? Vem kan bo? En långsiktigt hållbar politik för att hantera bostadsbristen signerad 2012 av Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson. Även Gustav Fridolin stod bakom rapporten.

I den skriver Miljöpartiet: "Långsiktighet uppnås genom försiktighet med plötsliga marknadsstörande insatser. Exempel på sådana är storskaliga generella investeringsstöd. Denna typ av stöd kan ha en kortsiktig positiv effekt för takten i bostadsbyggandet, men de riskerar att underminera incitamenten att bygga i tider där stöd inte kan ges. Dessutom är de mycket kostsamma, efterfrågas inte av dem som bygger och riskerar att få kostnadsdrivande och snedvridande effekter på marknaden."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Har Åsa Romson och Gustav Fridolin och hela er partiledning från 2012 fel när de kritiserar bostadssubventionerna som ni nu lanserar som ert enda stora bostadspolitiska projekt? Ni anser ju att de är lösningen på alla problem som finns på bostadsmarknaden. Så låter det i vart fall om man lyssnar på Nooshi Dadgostar.

Har ni ändrat inställning? Tar ni tillbaka allt ni säger i den här rapporten, och är det alltså en ny inställning från Miljöpartiet att ni ångrar allt ni sa 2012 vad gäller bostadssubventioner?

Anf. 153 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Först och främst vill jag säga att vi har svarat på de tillkännagivanden som utskottet har gjort. När det gäller till exempel tillkännagivandet om buller har jag sedan jag tillträdde sett till att utredningen från Boverket ska skyndas på och vara färdig före årsskiftet. Det är ju inom kort, och det kan man verkligen kalla för omgående. Det kommer att komma ett svar från Boverket på den frågan och därefter kommer regeringen att ta ställning.

När det gäller investeringsstöden är det inte alls bara de som gäller. Vi har en rad åtgärder. Vi har en bred strukturell bostadspolitik i dag, till skillnad från den förra regeringen, som inte bara handlar om stöd utan om en rad åtgärder som bonus till kommunerna och andra åtgärder för att göra det snabbare, billigare och enklare att bygga och få ned tiden för planprocessen.

Dessutom jobbar vi med att få en digitaliserad bygg- och planprocess, vilket kommer att effektivisera det här kraftigt framöver när det blir genomfört. Vi har alltså många åtgärder i dag i den politiska påse som vi använder och jobbar med, till skillnad från den tidigare regeringen.

Jag tycker att den här typen av påståenden från Robert Hannah faller ganska platt till marken. Jag tycker också att det var synd att Robert Hannah under den tidigare debatten lät sig dras ned till att vara en dyngspridare i ganska stor utsträckning. Jag tycker inte att det är värdigt en riksdagsdebatt.

(Applåder)

Anf. 154 Robert Hannah (L)

Herr talman! Vad gäller buller var den lagstiftning som levererades över huvud taget inte det som Alliansen fick igenom här i riksdagen. I grund och botten har ni inte gjort någonting alls med det tillkännagivandet, utan ni gjorde någonting helt annat.

Vad gäller digitalisering av bygg- och planprocesser tycker jag att det är en mycket positiv utveckling. Men bostadsministern svarar inte på mina frågor. Anser bostadsministern att Miljöpartiet hade fel tidigare och att ni har ändrat åsikt vad gäller investeringsstöd? Hade Åsa Romson och Gustav Fridolin fel? Jag vill gärna ha svar på det.

Jag förstår inte Miljöpartiets bostadspolitik i dag. Tidigare var ni alltså emot subventioner. Nu är ni för dem. Tidigare var ni för ränteavdrag. Nu är ni emot ränteavdrag, eftersom ni inte gör någonting åt situationen. Tidigare var ni emot regelförändringar och röstade emot alla förslag som Alliansen lämnade i regeringsställning, och nu är ni helt plötsligt för regelförenklingar. Tidigare var ni emot buller. Nu har ni sagt nja och lämnat fram en lagstiftning som inte alls stämmer överens med det som det beslutades om i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är helt oklart. Det enda man kan säga att ni har behållit av er bostadspolitik är att ni vurmar för energieffektivisering och riksintresset.

Jag kan inte säga att det finns särskilt mycket kvar av er bostadspolitik över huvud taget. Därför skulle det vara bra för oss som sitter i opposition att få en tydlig av om Miljöpartiet menar att ni hade fel med den politik ni bedrev 2012. Ni sa då att bostadssubventioner är en kortsiktig insats som riskerar att underminera incitamenten att bygga i tider då stödet inte kan ges, att de är kostsamma, inte efterfrågas och riskerar att få kostnadsdrivande och snedvridande effekter på bostadsmarknaden.

Jag skulle gärna vilja veta om ni tar tillbaka det ställningstagandet eller inte.

Anf. 155 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Robert Hannah kommer med mängder av påståenden hela tiden. Det finns ingen chans att bemöta ens hälften av allt som han hittar på under två minuter.

När det gäller investeringsstödet stämmer det att det finns stora risker med investeringsstöd om de formuleras på fel sätt. De investeringsstöd som vi har landat i nu kan jag stå bakom. Det handlar inte om att konkurrera ut bostadsproduktion på de bästa lägena. Det handlar om att göra det möjligt att bygga till rimliga priser på B- och C-lägen. Det finns också en garantihyresnivå.

Det ska bli spännande att se hur det kommer att fungera. Jag tror att det finns en god chans för att det kan bli ett bra stöd, till exempel för kommunala bostadsbolag som vill bygga men som i dag tycker att det är svårt att bygga till rimliga priser så att vanligt folk har råd med hyrorna. Det här underlättar så att vanligt folk kan få en hyresbostad, även om den är ny.

När det gäller bullerfrågan talar jag inte bara om det beslut som regeringen redan har tagit, om att sänka kraven på bullernivån. Jag talar också om den begäran som vi har lämnat till Boverket. De ska analysera förslaget som finns i tillkännagivandet från oppositionen och riksdagen. När den analysen är färdig ska vi ta ställning till hur vi ska agera, till följd av tillkännagivandet.

Det är så vi arbetar, systematiskt och successivt. När vi är färdiga kommer vi också att svara på hur vi ska genomföra det.

Anf. 156 Ola Johansson (C)

Herr talman! Jag vill använda den replikmöjlighet som jag har och försöka föra en vettig diskussion om hur vi kan öka andelen nyproducerade hyresrätter. Det kommer att handla om det som en del i den här debatten har kallat för marknadshyror. Jag anser att det är en felaktig definition på det som vi ska diskutera nu.

Jag undrar om det ligger någonting i den kritik som företag som bygger och förvaltar hyresrätter för fram mot ett system för att sätta hyrorna. Det leder till att de många gånger väljer att nyproducera andra upplåtelseformer. Man ombildar eller avstår kanske dessutom från att renovera bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Nyproducerade hyresrätter är förhållandevis dyra. Ett investeringsstöd - oavsett om man tycker om det eller inte - skapar inte den avgörande skillnaden för om hyran för en hyresrätt blir överkomlig för hyresgästen eller inte. Det handlar, som vi alla vet, om de redan befintliga hyresrätterna.

Vi har problem med hyresskap. Det innebär att hyrorna inte stiger i samma takt som hushållens disponibla inkomster. Det avhåller också företagen från de här investeringarna.

Systemet med presumtionshyror har vi, i relativt stor enighet, valt som det sätt vi ska ha för att hantera situationen. Och det har att göra med om det över huvud taget ska bli intressant att nyproducera hyresrätter. Alliansen har förlängt tiden för presumtionshyror från 10 till 15 år. Den sittande regeringen har inte valt att korta den tiden. Det har tvärtom förts fram tankar från statsministern och förslag om att utveckla hyressättningsmodellen, i punkt 16 på 22-punktslistan. Det handlar om en utredning som ska ta fram författningsändringar som gör så att presumtionshyressystemet kan utvecklas.

Jag är lite nyfiken på hur Peter Eriksson ser på den fortsatta beredningen av en sådan fråga. Delar han min uppfattning om att hyressättningssystemet och presumtionshyressättningsmodellen, eller ett alternativ till detta, kan vara en möjlighet för att få fram fler hyresrätter i framtiden?

Anf. 157 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Det är intressant att inte ett enda parti verkar stå upp för att man tycker att vi ska gå över till marknadshyror, i alla fall inte i talarstolen i debatten i dag. Det är möjligen några som vill det egentligen. Men ingen vågar stå upp för det och säga det. Nooshi har rätt i att det skulle leda till en kraftig ökning av hyrorna för många människor. Det är väl det som är bakgrunden till att ingen riktigt vill stå för det.

När det gäller den politik som vi för på området nu, för att få fram fler hyresbostäder, har vi till att börja med infört ett investeringsstöd för att få fram fler hyresbostäder till rimliga priser. Det är en del av nyproduktionen.

Sedan är frågan om man kan tänka sig ökad produktion på de bättre lägena, att man där bygger hyresbostäder i större utsträckning i stället för bostadsrätter. Nu är det bostadsrätter som dominerar på de bättre lägena, och det har de gjort ganska länge. För att titta på det har vi tillsatt en utredning om presumtionshyran. Det kan handla om att fila i kanterna för att det ska kunna bli lite bättre, stabilare, säkrare och tryggare, så att fastighetsägarna, de som producerar, ska våga bygga hyresbostäder i större utsträckning. Det är väldigt intressant.

Det kan också handla om ett slags tvistlösning. I en hel del fall går det nämligen i stå nu. Fastighetsägarna och hyresgästföreningarna kommer inte överens på marknaden. Det leder till stopp i produktionen. Det kan hända att det också vore bra att få till en tvistlösningsmodell. Det ska bli intressant att se om vi kan hitta en sådan.

Anf. 158 Ola Johansson (C)

Herr talman! Jag vill tacka för diskussionen.

Det sätts lätt stämplar på partier, och man påstår att partier säger olika saker. Mig veterligen finns det inget parti i Sverige eller ens någon part i den bostadspolitiska debatten som någonsin har förespråkat marknadshyror ensidigt. Man beskriver, på olika sätt, hyressättningssystemet som ett problem. Jag tror att de flesta är överens om att det begränsar på olika sätt. Att vi är överens om att någonting behöver göras åt detta är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag tror också att en av anledningarna till att bostadssamtalen inte kunde fullföljas var att man höll ganska hårt i den sargen. Det har under dagen blivit ganska tydligt. Det var viktigt för regeringen att Vänsterpartiet, med den uppfattning som Nooshi Dadgostar har gett uttryck för här, satt kvar vid bordet. Det var viktigare än att få en bred överenskommelse.

En bred överenskommelse kan man bara söka om det handlar om att åstadkomma rejäla förändringar för förutsättningarna. Det handlar om marknadens spelregler, förutsättningarna för att kunna öka byggandet och att knäcka frågorna där det kan finnas olika uppfattningar i grunden.

Är bostadsministern redo att inleda nya samtal? Är det i så fall viktigast att Vänsterpartiet sitter kvar vid bordet? Eller är det viktigare att man kommer överens. Vi läser nämligen nästan dagligen om att olika externa parter, och även interna - OECD, Långtidsutredningen och många i den bostadspolitiska debatten - tycks vara överens om att det stora problemet när det gäller att få fram fler hyresrätter är sättet som vi sätter hyror på.

Anf. 159 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! När det gäller de bostadspolitiska samtalen är jag definitivt, hela tiden, beredd att starta upp dem igen. Vi har sagt det offentligt ett par gånger, men oppositionen har avvisat det tydligt. De vill inte starta upp samtalen igen.

Jag har inte bilden av att det skulle bero på att oppositionen är enig om att man ska göra vissa reella förändringar. Tvärtom är oppositionen ganska splittrad och har egentligen inte några konkreta förslag på reella förändringar, mer än att ta bort de satsningar som regeringen gör. I praktiken skulle det innebära att vi får minskad bostadsproduktion.

Det kommer hela tiden tillbaka till att det måste vara någonting rejält och reellt, om vi ska återuppta samtalen, vilket jag gärna gör. Jag håller med om det. Det ska ha betydelse på bostadsmarknaden. Jag tycker inte att den borgerliga oppositionen har presenterat något sådant hittills. Något sådant fanns inte heller med i artikeln i somras där man tog avstånd från fortsatta samtal. Den handlade bara om detaljer på området. Inte någon av punkterna som lyftes fram kan ses som avgörande eller ha någon större betydelse i sammanhanget.

(Applåder)

Anf. 160 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Då går vi över till ett annat politikområde som är av väldigt stor vikt för alla medborgare, eftersom vi alla är konsumenter. Regeringen har inlett de två första åren med en klart höjd ambitionsnivå när det gäller att ha en väl fungerande konsumentpolitik och ett högt skydd för oss konsumenter.

Vi lever i en tid då utvecklingen går mycket snabbt med digitalisering, globalisering och urbanisering. Det påverkar vår vardag, vår planet och vårt sätt att se på omvärlden och på varandra. Även konsumentmarknaden är av samma skäl i en snabb förändring för tillfället. Digitaliseringen skapar till exempel nya möjligheter för marknadsföring. Det finns försäljningskanaler som vi inte har sett förut och nya betalningslösningar. Detta påverkar ju vardagen för oss konsumenter på ett påtagligt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det mesta i utvecklingen är positivt. Det öppnar många nya möjligheter för konsumenterna. Men det finns också risker, och dessa risker måste vi motverka genom en aktiv konsumentpolitik.

Vi från regeringen har arbetat hårt med att förbättra situationen för konsumenterna. Genom en rad åtgärder har vi stärkt det konsumentskyddande regelverket och förbättrat möjligheterna att utöva en effektiv tillsyn. Vi har också förbättrat möjligheten att få hjälp och upplysning genom upplysningstjänsten Hallå konsument som kan ge oss konsumenter ett bra stöd.

I förra höstens budgetproposition presenterade regeringen en strategi för att motverka överskuldsättning. Nu går vi vidare med ytterligare åtgärder, bland annat ett samverkansråd som gör att fler personer som har eller riskerar att få problem med skulder ska kunna få hjälp. Vi har också gett rekommendationer till budget- och skuldrådgivningarna för att den verksamheten ska kunna fungerar mer effektivt och nå ut till fler.

Herr talman! Intresset för att konsumera hållbart fortsätter glädjande nog att växa i snabb takt. Allt fler konsumenter vill köpa varor och tjänster som uppfyller både sociala och miljömässiga krav. Det ser vi till exempel i en närmast exploderande efterfrågan på ekologisk mat och Fairtradeprodukter. Man vill helt enkelt vara en del av lösningen som konsument.

Fler och fler företag ser också vilka ekonomiska vinster som kan göras genom ett ambitiöst hållbarhetsarbete. Nya affärsmodeller utvecklas. Det bidrar också till mer hållbar konsumtion. Detta är mycket glädjande.

Men det är också tydligt att dagens konsumtion är långt ifrån hållbar. Det är ett angeläget problem för många konsumenter och också för oss i regeringen. Det handlar inte om - som det uttrycktes tidigare i debatten - flumkonferenser för att prata om flumfrågor. Om man betraktar hållbarhetsfrågorna som flumfrågor är man helt fel ute och inte i kontakt med svenska folket.

Vi måste helt enkelt se att många av dagens miljöproblem hänger ihop med vår konsumtion och våra produktionsmönster. Varor och tjänster som vi köper påverkar miljön i flera led, vid tillverkning, vid användning och vid avfallshantering - eller återvinning i bästa fall.

För att ställa om samhället till en grönare riktning, där Sverige har högt ställda visioner, måste vi också göra vad vi kan för att konsumtionen ska bli mer hållbar.

När världens länder i september förra året antog FN:s nya globala hållbarhetsmål var beskedet tydligt: Alla länder måste göra vad de kan för att nå en hållbar värld. Ett av de 17 målen handlar just om hållbar produktion och konsumtion.

Jag är stolt över att vi i regeringen har presenterat en strategi för hållbar konsumtion. Vi ökar kunskaperna om hållbarhetsfrågor, bland annat genom att inrätta ett forum på Konsumentverket som kan samla in goda exempel och sprida dem till andra aktörer, så att man helt enkelt lära av varandra och arbeta effektivt.

I dag upplever många konsumenter att det är svårt att veta hur man ska agera hållbart som konsument. Här behöver vi förbättra stödet och hjälpen. När nu allt fler av oss vill konsumera hållbart kan sådant som brist på information, kostnader, vanor och påverkan från omgivningen ibland stå i vägen. Det gör att det är svårt att agera och gå från ord till handling. Därför vill vi ge Konsumentverket i uppdrag att aktivt stimulera mer miljösmarta konsumtionsmönster, till exempel genom nudging där man med beteendevetenskapliga metoder gör det lättare att välja de miljöbästa alternativen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi avsätter 43 miljoner kronor till och med 2020 för detta arbete. Det är helt enkelt för att det ska vara lätt att göra rätt för konsumenterna. Dessutom genomför vi skatteförslag som gör det billigare och reparera och underhålla sina prylar. Det handlar om momssänkning för reparation av cyklar, kläder och skor. Det gör att det blir mer ekonomiskt att laga sina grejer i stället för att bara slänga och köpa nytt. Vi inför också reparationsavdrag för de saker som man har i hemmet, till exempel tvättmaskiner, kyl och frys. Syftet är att uppmuntra till att använda de resurser som finns så effektivt som möjligt. Glädjande nog har det fått stor internationell uppmärksamhet. Sverige framstår än en gång som en föregångare när det gäller hållbara konsumtionsmönster.

Vi ser också att delar av ekonomin växer snabbt och fortsätter att växa framöver. Digitaliseringen gör det lättare att byta och låna varor och tjänster av varandra. Det pågår en mindre revolution i hur man ser på ägande. Man fokuserar mer på tjänsten än på varan i sig. Det är en stor möjlighet som vi bör ta till vara på. Vi behöver också se hur detta har påverkat våra rättigheter och skyldigheter som konsumenter och producenter. Därför har vi tillsatt en utredning som ska titta på dessa viktiga frågor.

Vi har också höga ambitioner när det gäller fastighetsmarknaden. Det är ofta den största affär som vi går in i som konsumenter. Vi har gett ett kraftigt ökat tillskott till Fastighetsmäklarinspektionen på 21 miljoner kronor fram till 2020. Det är en ökning med i storleksordningen en tredjedel jämfört med tidigare budget. Det ger nu Fastighetsmäklarinspektionen resurser att följa fastighetsmarknaden och se till att regelverket följs. Man ska inte kunna använda sig av lockpriser, felaktiga prisangivelser och bristande information som försvårar för oss konsumenter.

Det här är helt enkelt en budget som signalerar en hög ambitionsnivå från regeringen när det gäller den viktiga konsumentpolitiken. Vi är nog många konsumenter som ibland har känt att vi har hamnat i svåra situationer och att vi skulle ha behövt hjälp. Här försöker nu regeringen att aktivt möta detta, och vi fortsätter att driva en politik som sätter konsumenternas rättigheter i fokus och som lyfter hur vi konsumenter kan bidra till en mer hållbar framtid.

(Applåder)

Anf. 161 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Först vill jag säga att vi från civilutskottet är mycket glada att både statsrådet Peter Eriksson och statsrådet Per Bolund deltar i civilutskottets budgetdebatt som nu har hållit på i nära fem timmar. Med kännedom om hur statsrådens schema ser ut är vi glada att ni prioriterar den här debatten. Riksdagen är ju första statsmakten, så det är en väldigt god prioritering. Vi är i alla fall tacksamma över att ha Per Bolund här.

Jag har en delfråga som kan synas vara perifer, men jag vill ändå lyfta den i den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det händer ju att olika testamenten dyker upp när någon har avlidit. De kan vara av olika datum eller förvarade på olika platser. De kan förvåna den ena efter den andra. Arvslotterna kan skifta ganska så mycket. Det händer också att testamenten inte dyker upp, fast det - åtminstone enligt ryktet - ska finnas ett testamente upprättat.

Kristdemokraterna föreslår i budgetförslaget att man skulle kunna ha ett frivilligt testamentsregister på Skatteverket. Där kunde man, om man så önskar, registrera sitt testamente. Sedan kan man vara trygg med att det som jag önskar som en sista disposition av mina tillgångar blir verklighet. Behöver testamentet ändras vet man var det finns registrerat. Då kan man registrera ett nytt om förhållandena ändrar sig.

Skulle Per Bolund kunna reagera på det här förslaget och säga om han anser att det är möjligt att gå i den riktningen?

Anf. 162 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag får tacka för att vi fortfarande debatterar trots att det har gått många timmar och också för att det finns tid avsatt för att debattera dessa viktiga frågor. Jag ser att konsumentfrågor får allt större betydelse för att vi ska nå de högt ställda nationella målsättningar som vi har om att Sverige ska bli ett av världens fossilfria välfärdsländer. Det gäller också internationellt för att vi ska nå de globala hållbarhetsmål som satts upp.

Vi vet ju alla att när det inte fungerar för oss på konsumentmarknaderna känner vi oss ofta väldigt utsatta. Ibland känner vi oss ganska maktlösa mot stora marknadsaktörer. Då behövs det ett ramverk, ett stöd för oss konsumenter som gör att vi kan känna oss trygga och vågar agera. Det är otroligt viktigt att vi har en ambitiös politik och kommer med nya förslag för att lösa de problem som finns när det gäller produktgrupper där försäljningen inte fungerar, när det gäller försäljningskanaler som helt enkelt inte leder till konsumentens bästa.

Där har vi en hög ambition, och jag är glad över att det också finns ett intresse från civilutskottet för dessa frågor.

Beträffande delfrågan som Tuve Skånberg ställde om testamenten håller jag med om att det är en angelägen fråga. När man har förlorat en nära anhörig har man väldigt många andra tankar i huvudet. Det är många svårigheter som man behöver hantera. Då tycker jag att vi ska underlätta så mycket som möjligt för de efterlevande att hantera situationen på ett bra sätt.

Frågan om testamentsregister har inte dykt upp på mitt bord. Men jag ska absolut ta med mig den och se hur vi kan arbeta vidare och om det finns förutsättningar eller om det finns argument emot.

Om det finns ett intresse och ett engagemang för att staten kan spela en roll här tycker jag spontant att det självklart är angeläget att se om vi kan underlätta situationen. Det var ett positivt förslag som jag absolut tar med mig till vidare beredning.

Anf. 163 Robert Hannah (L)

Herr talman! Till att börja vill jag ta upp den hållbarhetssatsning som ska gå till ett särskilt forum. Liberalerna är mycket för hållbarhetsarbete. Vad vi dock inte är övertygade om är just detta forum. Vad jag har förstått ska det vara en samling experter som ska arbeta med det här. Vi tycker inte att det är en bra prioritering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi satsar de pengarna på att exempelvis stärka konsumentorganisationer. Det kan handla om konsumentorganisationer som vill arbeta med hållbarhetsfrågor. Det tror vi är en mycket effektivare satsning. Jag vill därför fråga konsumentministern varför pengarna ska gå till ett forum i stället för att ge dem direkt till de konsumentorganisationer som arbetar med frågorna i vardagen.

Jag vill även fråga konsumentministern hur han arbetar för att stärka konsumentmakten hos personer med funktionshinder. Vilka satsningar och vilket arbete har gjorts på området? Har konsumentministern träffat funktionshindersorganisationer för att se vad de tycker i dessa frågor?

Anf. 164 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Det var glädjande att höra att det inte var något generellt motstånd mot hållbarhet som kom till uttryck i Robert Hannahs inlägg tidigare. Men det vore bra om han ändå kunde förklara vad han menade med sitt uttalande om att det handlar om flumkonferenser för att tala om flumfrågor. Vilka frågor är flumfrågor enligt Robert Hannahs definition?

Jag tror att de flesta som hörde honom tolkade det som att det handlade om just hållbarhet, eftersom det är vad forumet ska arbeta med. Om hållbarhet är en flumfråga vore det bra att få det klargjort från Robert Hannah. Annars blir uttalandet otydligt och inte så lätt att tolka. En förklaring vore därför väldigt bra att få och vore på sin plats, tycker jag.

Jag förstår att Robert Hannah och Liberalerna inte tycker att detta är en bra prioritering. Det såg vi även under åtta år med alliansstyre. Under dessa åtta år prioriterade man ständigt ned hållbarhetsfrågorna inom konsumentpolitiken. Man drog aktivt bort resurser och sa att Konsumentverket inte skulle arbeta med dessa frågor.

Detta är bekymmersamt eftersom det står i strid med en väldigt stark trend och utveckling på konsumentmarknaden. Det finns ett allt större miljöengagemang, och många konsumenter känner sig i dag tyvärr åsidosatta. De får inte information, stöd och hjälp för att kunna vara aktiva konsumenter på det sätt de vill vara.

Det är tråkigt att detta intresse nonchaleras och att Liberalerna inte ser behovet av att ge stöd i konsumentpolitiken även när det gäller hållbarhetsfrågorna. Det följer dock en trend som vi såg redan under de åtta åren.

Vi har ökat budgeten till konsumentorganisationerna med 30 procent i år jämfört med året innan. Vi har alltså redan gjort en kraftfull ökning men är självklart beredda att satsa mer pengar om det behövs.

Stöd till grupper som ibland kan ha det svårt, till exempel funktionshindrade, är självfallet ett angeläget område. Konsumentverket och även andra myndigheter arbetar aktivt med att försöka förbättra möjligheterna för den här gruppen att få större tillgång till information och få det på ett sådant sätt att man kan vara aktiv som konsument.

Anf. 165 Robert Hannah (L)

Herr talman! Jag tror att vi delar engagemanget för dessa frågor, men vi har olika syn på hur man ska arbeta med dem. Liberalerna tycker att det är viktigt att det inte är vi politiker som sitter och styr och bestämmer om vad folk ska äta och dricka och hur de ska bete sig, om de ska gå eller hur de ska resa eller vilken restaurang de ska gå till. Vi tycker att det är upp till individen själv att få styra detta, och därför är vår konsumentpolitik fokuserad på konsumentmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Trenden med ekologisk mat etcetera som ministern nämner i talarstolen har kommit trots att vi inte har detta partssammansatta forum för miljösmart konsumtion, vilket vi alltså säger nej till. Att jag kallar detta för ett flumevent beror på att jag har sett hur andra event har varit. Två tre ministrar åker dit och håller tal i en stor sal. Sedan har man konferenser och lite samtal, och därefter blir det inte så mycket av det hela. Detta vill vi inte satsa pengar på.

Vi satsar hellre pengar på att det finns konsumentorganisationer, det vill säga parter som består av medlemmar, som vill arbeta med hållbarhetsfrågor. Detta är bra, enligt oss. Vi tycker dock inte att Miljöpartiet ska bestämma vad människor ska äta, dricka eller göra i sin vardag. Detta är vi emot, och vi pekar på att det partssammansatta forumet, där offentliga myndigheter blandas med privata individer, inte är en bra sammansättning. Helt plötsligt ska politiker och myndigheter sitta och berätta för konsumentorganisationer och individer hur de ska bete sig. Det är inte rimligt. Det viktiga för oss är att man fokuserar på konsumentmakten.

Jag är inte särskilt nöjd med ministerns svar om aktiviteter och åtgärder för personer med funktionshinder. Har ministern lämnat några förslag? Har han fört samtal med funktionshindersorganisationer om konsumentmakt?

Anf. 166 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag är bekymrad över att i Sveriges riksdag få höra svepande anklagelser utan att talaren påvisar vilket fog det finns för att komma med sådana anklagelser. Robert Hannah har kanske inte har någon möjlighet till ytterligare replik, men efter de inlägg som vi tidigare har hört hade det varit intressant om han hade kunnat exemplifiera var i vår budget det står att vi ska styra vad människor ska äta och hur de ska leva.

Självklart har regeringen inga sådana ambitioner. Det vore oss främmande. Vårt förslag handlar om att öppna möjligheter och ge stöd och information som man som konsument behöver för att kunna vara aktiv och kunna ta ansvar. Det finns ett enormt starkt stöd och en vilja hos Sveriges konsumenter att vara en del av lösningen och genom de egna konsumtionsmönstren kunna minska de globala problemen. Vi ser hur aktuellt detta är just nu med Arktis isar som smälter och med mer extrema väderhändelser. Nonchalerar man detta, vilket jag tyvärr tycker att Liberalerna gör - vi såg det även under Alliansens åtta år - känner sig konsumenterna ännu mer utsatta.

Enkätstudier visar att åtminstone sex av tio konsumenter vill göra skillnad för hållbarhet när de befinner sig i ett konsumenttillfälle. Ännu fler känner att det är svårt. De har inte den information och det stöd de behöver för att kunna agera. Jag tycker att vi i Sveriges riksdag har ett ansvar att hjälpa dem med detta och förse dem med denna information. Det bekymrar mig att Robert Hannah och Liberalerna kämpar emot sådan kunskap och information som många konsumenter vill ha.

Vi ger som sagt stöd till konsumentorganisationerna. Jag tycker inte att det är befogat att ha dem som förevändning för att inte ge stöd också till myndigheter så att dessa får resurser att arbeta med.

Vi har en dialog med konsumentorganisationerna, som även representeras av grupper som kan ha svårigheter med de vanliga konsumtionskanalerna, och med myndigheter som Konsumentverket. Där tar vi upp hur man arbetar med de grupper som är mer sårbara på konsumentmarknaden. Detta är en angelägen fråga för regeringen.

Eva Sonidsson (S)

Anf. 167 Eva Sonidsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Jag är glad att statsrådet tog upp helheten i konsumentpolitiken, för jag tänker koncentrera mig på det konsumentpolitiska målet.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och till reservation nr 16 och avslag på övriga reservationer.

Målet för konsumentpolitiken om väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion, vilket antogs här i riksdagen 2015, är fortfarande lika aktuellt. Det som i förra årets debatt ansågs som skäl till att ändra dåvarande mål var att många konsumentmarknader är under snabb omvandling, vilket erbjuder nya möjligheter för konsumenterna. Samtidigt förändrar utvecklingen konsumenternas förutsättningar.

Allt komplexare marknader riskerar att ytterligare öka konsumenternas informationsunderläge, och ibland är affärsmetoderna påträngande, vilket inte minst kan skada mer utsatta grupper av konsumenter. Genom att motverka osunda affärsmetoder och stärka konsumenterna med hjälp av lagstadgade rättigheter och ett relevant konsumentstöd kan konsumentpolitiken bidra till väl fungerande konsumentmarknader. Vidare bör en mer hållbar konsumtion främjas. Precis som regeringen då sa behövs därför en bredare ansats mot konsumentpolitiken.

Julhandeln förutspås slå alla rekord även detta år. Prognosen är 77,7 miljarder. Det är gigantiskt mycket pengar som vi lägger ned under årets sista månader. Det säger något om hur viktigt området är att vara konsument och att ha rätt förutsättningar att vara just konsument.

Nästan varje år slår julhandeln rekord när det gäller inköp av julklappar och mat, och samtidigt med det ökar mängden avfall. Om vi fortsätter i den här takten kommer avfallsmängden att ha fördubblats inom 15 år. Det är något att tänka på.

För oss är det viktigt att alla konsumenter ges goda förutsättningar att fatta rätt beslut, vilket inte är så enkelt alla gånger. Det krävs att konsumenternas egenmakt stärks, att informationen till konsumenterna ökar och att kunskaperna hos den enskilda konsumenten blir bättre. Alltmer varor köps i vår alltmer komplexa handel över nätet både i och utanför Sverige. Därför krävs en ökad kunskap och ett ökat konsumentstöd.

Målet för konsumentpolitiken är en väl fungerande konsumentmarknad och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Det är ett mål som håller länge över tid. Vi vill underlätta för människor att vara aktiva konsumenter, handla medvetet och bidra till en mer hållbar värld. Vi vill med det stärka konsumenternas möjligheter att handla hållbart utan att för den skull styra.

Allt vi konsumerar påverkar samhället och miljön här i Sverige och globalt. Klimatfrågan är en av våra största utmaningar. Vi har mycket att göra för att göra vår konsumtion mer hållbar. Vi vet sedan tidigare att en klar majoritet av svenska konsumenter tycker att frågor om miljö och ekonomisk och social hållbarhet är viktiga. Tidigare undersökningar från Svensk Handel bekräftar detta. Därför anser vi att det ska vara enklare att handla mer hållbart ur det konsumentpolitiska perspektivet. Att vara konsument har alltid varit svårt, och det kommer inte att bli enklare i framtiden med de utmaningar som finns i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! För att människor ska ges förutsättningar att göra egna val krävs en fungerande konsumentmarknad. För det behövs information och kunskap. Vi behöver också motverka osunda affärsmetoder samt stärka konsumenterna med lagstadgade rättigheter och relevant konsumentstöd. Den kommunala konsumentvägledningen och Hallå konsument kompletterar varandra på ett positivt sätt för att ge konsumenterna det stöd som behövs på den komplexa konsumentmarknad som vi lever med i dag.

(Applåder)

Anf. 168 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag vill börja med att instämma i det som Ewa Thalén Finné sa om bostadspolitiken och yrka bifall till reservation 4. Vi kommer att avstå under punkt 1 till förmån för ett särskilt yttrande.

Sedan vill jag fokusera på konsumentpolitiken och Moderaternas prioriteringar på området. I många stycken är vi överens inom konsumentpolitiken i det här rummet, kanske också kring att det behövs flera fortsatta reformer för att stärka konsumentskyddet.

Många bra saker har gjorts, i många delar i stort samförstånd. Vi har fått en ny skuldsaneringslag som börjat gälla denna månad. Det har skett förbättringar för Konsumentverket med förstärkta sanktionsmöjligheter. Nyligen fattade vi beslut om förstärkt skydd på bolånemarknaden. Dessutom pågår det ett ganska omfattande arbete på EU-nivå vad gäller köp av digitala varor och tjänster, där vi också i stora delar är överens. För oss moderater handlar det om att främja ett livskraftigt näringsliv och samtidigt stärka och värna konsumentskyddet.

Men mycket mer behöver göras. En av våra största utmaningar är och har varit att det finns över 400 000 individer i Kronofogdemyndighetens register. Vi har en stor överskuldsättning som kostar samhället mycket pengar. Man uppskattar det till 30-50 miljarder om året. Det personliga lidandet går inte att mäta, och i kölvattnet av trasslig ekonomi och överskuldsättning följer många andra problem, som sömnsvårigheter, stress och psykisk ohälsa. Moderaterna anser att det behövs fler reformer på det här området.

Jag är övertygad om att konsumentpolitiken, liksom många andra politikområden, ska handla om att skapa bättre möjligheter och förutsättningar för människor att själva göra de bästa valen. Det kräver att politiken är snabb med att anpassa sig till nya förutsättningar. Det gäller särskilt konsumentpolitiken, där det ofta handlar om ny teknik och nya marknader. Ofta hinner lagstiftningen inte med. Vi har också en globaliserad värld med handel över gränser, och där står vi inför nya stora utmaningar.

För Moderaterna och Alliansen är det bästa målet för konsumentpolitiken att konsumenterna har makt och möjlighet att göra aktiva val. Utifrån det behöver man sedan ta fram strategier för att skapa ett gott konsumentskydd som ger konsumenten de bästa möjligheterna att ta till vara sina rättigheter och vara en aktiv konsument. Det tror jag är det bästa sättet att skapa bästa möjliga konsumentskydd.

Regeringens konsumentmål har nu fått ett innehåll - förra året var det ganska tomt - och det är gott så. Men förra året fanns det en strategi kring överskuldsättning som statsrådet lyfte fram. Jag sa i den debatten att jag tyckte att det var bra, men nu måste jag säga att detta har försvunnit under året. Den här budgeten saknar en hel del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är viktigt att öka tillsynen, lyfta konsumentvägledarnas arbete, öka arbetet med budget- och skuldrådgivarna och lyfta Hallå konsument, som flera redan har nämnt. Hallå konsument är som vi vet en riktig framgångssaga. Det vet både jag och statsrådet, eftersom vi i våras var på samma konferens, anordnad av Sveriges konsumentvägledare, där man visade hur framgångsrik den här satsningen har varit. Det går att satsa mycket mer där.

Regeringens nya konsumentpolitiska mål med nytt innehåll ger vid handen att myndigheterna nu i stället för att satsa på att motverka överskuldsättning ska jobba med att se till att enskilda konsumenter ska konsumera mer hållbart. Nästan fyra sidor i budgeten ägnas åt detta, liksom statsrådets anförande i dag, men inte ens en halv spalt handlar om överskuldsättning.

Jag tycker att detta är en felaktig prioritering. Det beror inte på att jag på något sätt skulle vara emot hållbar konsumtion. Men vad jag kan utläsa är det fråga om nya uppgifter för Konsumentverket, med ett nytt forum som har lyfts fram av Robert Hannah tidigare i dag. Detta ska in i skolarbetet. Det är säkert bra. Det kallas i budgeten för "nudging" eller "puffning". Jag tror att statsrådet använde ett annat ord. Alla de här sakerna är vällovliga, men vi har så många andra stora problem på konsumentmarknaden: telekomtjänster, konsumentkrediter, telefonförsäljning, dold reklam i medier och så vidare. Min uppfattning är att våra myndigheter ska satsa på att se till att det finns ordentlig tillsyn samt regelverk och rekommendationer vad gäller de här viktiga utmaningarna, som vi står inför.

Dessutom vill jag instämma i det som Robert Hannah säger om att det här är områden där vi faktiskt har många bra oberoende konsumentbyråer som kan sköta arbetet: Sveriges Konsumenter, Telekområdgivarna och såklart våra kommunala konsumentvägledare.

Moderaterna anser att det krävs flera åtgärder för att stävja utvecklingen med överskuldsättning. Det här är också områden som pekas ut årligen i bland annat Konsumentrapporten och som jag tycker att vi borde ha satsat och fokuserat på.

Frågan om telefonförsäljning har varit aktuell. Det har inte kommit någon proposition om detta till riksdagen än, men det har gått över 500 dagar sedan utredningen kom till regeringen. Vi anser att det behövs en tydligare strategi också mot en oseriös telefonförsäljning.

Det finns väldigt många saker man skulle kunna ta upp i en sådan här debatt. Jag har noterat att regeringen lyfter fram flera saker som utskottet redan har jobbat med, bland annat miljömärkning. Det är bra, och detta fick vi en rapport om i våras. Vi har också fått en rapport om fastighetsmäklarlagen. Vi har dessutom haft en hearing om sociala medier. Det är många bra saker som är på gång.

Herr talman! Fokus i politiken ska ligga på att göra våra konsumenter medvetna, så att de kan göra aktiva val.

Jag måste bara få avsluta med ett litet citat med anledning av vad som har sagts här i dag. Det är från William Shakespeare: "Ord betalar ingen skuld."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

(Applåder)

Anf. 169 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag blir i stora stycken glad när jag hör Jessika Roswall tala positivt om konsumentpolitik och säga att det behövs åtgärder för att vi som konsumenter ska kunna känna oss trygga. Det är tyvärr inte tongångar som jag hör från alla politiker på den borgerliga sidan. Jag tycker att det är alldeles utmärkt att man går in i det här politikområdet med det synsättet. Det tror jag också gör att det finns en förutsättning för att hitta gemensamma ståndpunkter och gemensamma lösningar.

Jag tror däremot att det är fel att försöka sätta olika politikområden mot varandra och säga att insatser på ett område per automatik kommer att gå ut över insatser på ett annat område. Jag tycker att vi i regeringen har visat att vi aktivt kan möta de problem som möter konsumenterna på de finansiella marknaderna, till exempel med överskuldsättning, men samtidigt också fokusera på ett problem som många konsumenter möter i sin vardag, nämligen att man vill agera hållbart men i dagsläget tycker att det är svårt.

När det gäller överskuldsättning stämmer det inte att vi inte agerar vidare från regeringens sida. Vi började ambitiöst, och vi höjer ambitionsnivån hela tiden. Som Jessika Roswall säger kommer vi nu med en skuldsaneringslag som gör att många fler kan omfattas, få hjälp med skuldsanering och komma ut skuldfria.

Vi har tagit fram riktlinjer för budget- och skuldrådgivningen som gör att de kan jobba mer enhetligt, mycket mer effektivt och lära av de bästa exemplen. Vi har en utredning som vi nu har tagit fram som kommit med förslag på hur man kan minska riskerna med snabblån, som vi vet är en väldigt stor risk för överskuldsättning, med mera. Vi kommer hela tiden att fortsätta att jobba med också det området. När det gäller telefonförsäljning kommer vi att komma med ett förslag. Det kan jag utlova redan nu.

Det är fel att säga att man inte kan jobba ambitiöst med många politikområden. Den här regeringen har på två år åstadkommit mer än vad den förra regeringen gjorde under åtta på konsumentpolitikens område just för att vi tycker att de är angelägna områden. Vi har höga ambitionsnivåer, och vi jobbar intensivt med de frågorna. Det kan jag lova att vi kommer att göra ytterligare också de sista två åren av mandatperioden.

Anf. 170 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag hörde inte riktigt någon fråga. Jag skickar i stället tillbaka några. Min poäng med inlägget är att man måste fokusera. Det är tråkigt när man inte försöker att fokusera där problemen är.

Vi har stora problem på många konsumentområden, och jag lyfte fram flera som årligen lyfts fram också i Konsumentverkets rapport. Som ministern vet tog väldigt många utredningar sin tid förra mandatperioden. Vi visste alldeles för lite om överskuldsatta. Det tillstår jag. Nu när vi vet en hel del mer är det dags att gå vidare med de stegen.

Inför debatten surfade jag runt lite grann på regeringens hemsida och blev lite glad. Jag måste få läsa upp vad det står vad gäller konsumentpolitik på regeringens hemsida: Konsumenten ska ha makt och möjlighet att göra aktiva val. Det är jättebra och precis det som Alliansen stod bakom. För det krävs det fungerande lagstiftning, och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag är ändå glad att man på regeringens hemsida verkar fokusera på precis det som vi i Alliansen säger, det vill säga att se till att konsumenter har makt och möjlighet att göra aktiva val. Det tror jag framför allt ger den största möjligheten för konsumenterna i framtiden oavsett vad som händer på en globaliserad marknad. Jag undrar därför man inte fokuserar på just det som står på regeringens hemsida.

Anf. 171 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag är glad att det verkar finnas en samsyn om att vi jobbar aktivt från regeringens sida med till exempel överskuldsättning, som var tongivande i Jessika Roswalls anförande tidigare.

Det är självklart så att konsumentmakt är en otroligt viktig fråga för regeringen. Det visar vi inte minst genom att lyfta fram hållbar konsum-tion. Det är ett område som allt fler konsumenter pekar ut som ett väldigt viktigt område när de agerar på konsumentmarknaderna.

När vi sätter vårt mål om väl fungerande konsumentmarknader ingår självklart i att de ska vara väl fungerande att vi som konsumenter måste känna att vi har möjlighet att påverka, har makt och den information och det stöd vi behöver för att agera på konsumentmarknaderna.

Jag vill ställa en fråga tillbaka till Jessika Roswall. Man föreslår att man ska gå bort från regeringens mål, som är väl fungerande konsumentmarknader och en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar konsum-tion. I ekonomiskt hållbar ligger till exempel frågan om överskuldsättning väldigt tydligt med.

Då tar man bort snarare än att lägga till. Man tillför ingenting, utan man drar bort det område som allt fler konsumenter tycker är ett väldigt angeläget område. Det handlar om hur man kan agera för att dra sitt strå till stacken och göra vad vi kan som privatpersoner för att bidra till en mer hållbar värld.

Det är ett område som vi behöver jobba på alla plan med. Det gäller internationellt och inte minst i nationell politik, som vi gör väldigt aktivt från regeringens sida. Men vi måste också ge konsumenterna de verktyg de efterfrågar, behöver och vill ha för att kunna agera.

Jag förstår inte riktigt varför man är så enveten och angelägen om att till varje pris dra bort hållbarhet från det konsumentpolitiska målet när konsumenterna så tydligt rör sig i en annan riktning. Varför ska vi inte lyssna till konsumenterna och hjälpa dem även när det gäller hållbar konsumtion, som de uppenbart prioriterar så högt? Varför vill ni dra bort och inte lägga till när det gäller det konsumentpolitiska målet?

Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 172 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Varför? Det var precis det som jag tyckte att jag försökte förklara och som även Robert Hannah försökte förklara. Det handlar om fokusering och att rätt organ ska sköta rätt saker.

För mig är det viktigt att våra myndigheter bedriver myndighetsutövning. De ska fokusera på att se till att vi har rekommendationer och tillsyn. De ska bli mycket bättre på tillsyn än vad som har skett hittills. Det är det. Sedan har vi oberoende konsumentbyråer som kan sköta den här typen av nudging, som det står om. Det är framför allt det jag tycker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag vill också säga någonting om målet. Det har jag sagt flera gånger förut. Jag tycker att vårt mål är bredare. Det omfattar även det som ni vill ha in. Därför har jag svårt att förstå retoriken. Vårt mål handlar om att se till att våra konsumenter oavsett marknad kan göra ett medvetet och aktivt val. Det menar jag framför allt är den viktigaste delen för att skapa medvetna och kunniga konsumenter och det bästa konsumentskyddet.

Jag vill ändå skicka med lite mer, eftersom jag har talartid kvar, om vad jag tycker att regeringen borde satsat på mer och fokuserat på. Det är överskuldsättning. Nu lyfte statsrådet fram flera saker som man jobbar med. Men jag har inte sett riktigt bra resultat för budget- och skuldrådgivare. Snabblån nämndes. Men varför finns det inte mer om fakturabetalningar? Det finns många olika saker som det återstår att göra.

Jag skulle gärna se fokus på överskuldsättning och fokus på de problemområden som finns på konsumentområdet.

Anf. 173 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Att konsumera och vara konsument är att köpa varor och tjänster. Det är vi alla. Men får vem som helst konsumera vad den vill, eller måste man ha rätt värdegrund? Vem bestämmer i så fall vad rätt värdegrund för att konsumera är?

När vi nu ska tala konsumentpolitik tänkte jag lyfta fram något som det sällan pratas om. Alliansen och regeringen har tagit fram var sitt mål för konsumentpolitiken. Det är två olika mål som är ganska lika varandra. De riktar in sig väldigt mycket på att konsumenten ska välja. För Alliansens del ska den ha makt och möjlighet att göra aktiva val, och för regeringens del ska den välja miljövänligt och hållbart.

Det talas ofta i debatten om, och även Per Bolund var inne på det tidigare, att konsumentmarknaderna ska självreglera sig. Genom att man på marknaderna själv tar ansvar för sina produkter och det man säljer ska vi få bort sådant vi inte vill se av typen barnarbete och skövling av regnskogar. Konsumenten ska kunna välja bort den typen av produkter. När det fungerar är det oftast fantastiskt bra.

En sak som har börjat dyka upp alltmer de senaste åren är att vissa företag väljer att dra det ett steg längre och då ofta påhejade av socialistiska fackförbund. De ska i sin värdegrund även börja värdera vem de säljer till och vilka värderingar de tror att deras kunder har. Då börjar vi vara ute på en väldigt farlig väg.

Nu talar jag inte om företag som till exempel den dygnetruntöppna hamburgerrestaurangen som fick en inneboende. Givetvis måste man kunna avlägsna sådana personer. Jag talar heller inte om konsumenter som har misskött sig eller som inte vill betala för sig. Då måste givetvis företag ha möjlighet att agera. Jag talar om vanliga kunder som företaget säger sig inte vilja ha enbart på grund av kundens politiska övertygelse.

Jenny Bengtsson är ordförande för Hotell- och restaurangfackets största avdelning, Avdelning Stockholm-Gotland. Hon beskrev det som: Det är allt annat än kul och till och med obehagligt för personalen på ett hotell att behöva ta hand om sverigedemokratiska gäster. Hon tyckte också att det vore rimligt för personalen att få välja om de ville jobba när det fanns sverigedemokrater på hotellet. Det kunde knappast ha sagts tydligare. Sverigedemokrater är inte välkomna på hotell eller restauranger där Jennys fackförbund på något sätt har något att säga till om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Enligt den senaste mätningen från Sentio, som är det opinionsinstitut som bäst prickat in valresultatet för 2014 för samtliga partier, och även det som bäst prickat in för Sverigedemokraternas del, även om det låg något lågt i förhållande till det vi verkligen fick, har Sverigedemokraterna i dag ca 25 procent av väljarkåren bakom sig.

Det innebär att det är ungefär var fjärde väljare, och därmed också var fjärde potentiell gäst, som Jenny Bengtsson vill stänga ute från restauranger och hotell. Så blir det om hon och hennes fackförbund får som de vill. Samtidigt vill detta fackförbund att alla hotell och restauranger ska skriva avtal med dem och att de därmed ska få inflytande överallt. Dessutom är det högst troligt att en stor del av medlemmarna i Hotell- och restaurangfacket själva röstar på Sverigedemokraterna.

Om man jobbar inom hotell- och restaurangbranschen bör man klara av att sköta sitt jobb, oavsett vad man tycker om kundens politiska uppfattning. Det bör man som konsument av tjänsterna kunna kräva.

Herr talman! Det är inte bara från hotell och restauranger som önskemål finns om att utestänga människor med fel värdegrund. Från början tänkte jag göra en lista på alla branscher och företag som sagt sig inte vilja ha människor som röstar på fel parti som kunder. Jag konstaterade dock ganska snabbt att de sex minuter jag har till mitt förfogande inte skulle räcka till att läsa upp hela listan. Företag som stänger ute människor på grund av deras partipolitiska sympatier finns inom alla branscher. Tydligen är partisympatier viktiga, inte bara när det gäller vilket hotell man får bo på utan även vilken mat man ska äta, vilken skobutik man bör välja, vilken vidareutbildning man får lov att gå, vilket taxibolag man ska välja och vilken bank man kan välja. Ja, inte ens en kurs i vaxmålning i Mullsjö går för sig om man tycker fel.

Herr talman! Detta kan tyckas som ett mindre konsumentproblem. Det finns ju andra ställen att gå till. Jo, det finns det, om man bor i Stockholm. Det är inte lika enkelt om man kommer från en mindre ort och den enda mataffären förklarar att kunder från ett visst parti inte är välkomna.

Jag tror inte heller att det är den typen av samhälle som vi vill ha. Jag säger inte detta för att någon ska tycka synd om mig eller om sverigedemokrater i allmänhet. Själv kommer jag från Örkelljunga, och där tror jag att det är betydligt jobbigare att säga att man är miljöpartist än att säga att man är sverigedemokrat, som snarast är normen i den byn. Dock hoppas jag att jag aldrig någonsin behöver höra att miljöpartister inte skulle vara välkomna som konsumenter i byns affär eller byns restaurang. Vårt samhälle måste vara mer tolerant än så.

Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 174 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Detta blir första gången jag håller med Sverigedemokraterna. Faktum är att det inte går att säga emot. Det är alldeles oacceptabelt att någon portas för att den har fel politisk uppfattning. Det ska inte förekomma. Däremot kanske man kan lägga till att detta inte hör hemma inom det konsumentpolitiska målet och faller utanför den här debatten.

Man skulle också kunna lägga till att när vi talar om värdegrund finns det allt skäl att i den värdegrunden se till att man inte diskriminerar någon på grund av dess politiska åsikt. Det är för övrigt något som vår grundlag och mänskliga rättigheter backar upp.

Anf. 175 Mikael Eskilandersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Tack, Tuve Skånberg! Jag anser att detta definitivt ligger inom vad vi diskuterar eftersom vi talar om det konsumentpolitiska målet. Hela vår reservation går ut på att det borde inrymmas mer i det konsumentpolitiska målet. Då kanske man även borde ta med sådant som att man inte ska diskriminera personer utifrån vad de råkar ha för politisk uppfattning.

Jag vet att Tuve Skånberg i en tidigare debatt här med Vänsterpartiet kallade mitt parti extremt. Jag är övertygad om att när man i framtiden tittar tillbaka på vad som hände i början av 2000-talet eller slutet på 1990-talet kommer det inte att vara Sverigedemokraterna som utpekas som extrema utan alla de partier som tycker att det är mer logiskt att hjälpa de människor som kan ta sig över halva jordklotet än att förflytta hjälpen och resurserna dit där människorna är. Jag tror att det är dessa partier som man i framtiden kommer att tycka var extrema, de som prioriterade det lilla antalet framför det stora antalet.

Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 176 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Problemet med att profetera om framtiden är att det är svårt. Jag kan inte säga hur framtidens dom kommer att vara. Men det är självklart att ingen människa ska diskrimineras på grund av sin politiska övertygelse.

Anf. 177 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Jag kan inte annat än hålla med Tuve Skånberg. Just eftersom det är svårt att sia om framtiden och säga hur man kommer att se på de olika partiernas agerande kanske man ska vara lite mer försiktig från olika partiers håll att utmåla ett visst parti som extremt och hemskt och använda invektiv som inte hör hemma i debatten.

Men jag håller i grunden helt med Tuve Skånberg om det han sa i sin sista replik.

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Anf. 178 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Ledamöter! Riksdagen godkände hösten 2015 ett nytt konsumentpolitiskt mål för konsumentpolitiken i Sverige: "Målet för konsumentpolitiken är väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion."

Nu vill de borgerliga partierna återgå till det tidigare målet, som jag tycker är betydligt snävare. Det skulle vara mycket olyckligt eftersom det nuvarande målet bättre svarar upp mot den verklighet som dagens konsumenter lever under med en alltmer komplicerad marknad som snabbt förändras. Det som är mest anmärkningsvärt är dock att de borgerliga partierna vill ta bort skrivningarna om hållbarhet och miljö i målbeskrivningen.

Världen står inför enorma utmaningar. Klimatförändringarna pågår, och vi ser rapporter nästan varje dag. Många av de stora miljöproblemen hänger ihop med våra konsumtions- och produktionsmönster. Vi måste helt enkelt börja konsumera och producera mer hållbart och miljösmart i framtiden om den här planeten ska överleva. Det går att göra, men det är svårt att klara på egen hand. Här behöver hela samhället hjälpas åt, och då behövs ett övergripande mål om en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Dagens konsumtion är långt ifrån hållbar. Vi skulle till exempel kunna konsumera mer grönsaker och vegetabiliska produkter och mindre kött, särskilt importerat kött där djuren fått stora mängder antibiotika. Vi bör äta mer svensk, närodlad och ekologiskt odlad mat. Vi måste kraftigt minska vår konsumtion av fossila bränslen och i stället använda mer förnybar och grön energi. Vi måste se till att våra bostäder blir mer miljösmarta, för att nämna några viktiga områden där det faktiskt spelar roll vad och hur vi konsumerar.

Många konsumenter vill handla hållbart och bidra till en bättre miljö. Vi ser att konsumtionen av ekologiska och miljövänliga produkter ökar, men det är inte så lätt att som konsument välja rätt och göra rätt. Vi kan inte heller lägga över hela ansvaret på den enskilda konsumenten. Vill vi se en verklig förändring måste vi hitta gemensamma samhällslösningar. Mot den bakgrunden är det positivt att Konsumentverket nu får ett ökat anslag för att verka för en miljömässigt mer hållbar konsumtion. Det kommer inte att lösa alla problem, men det är ett viktigt steg åt rätt håll.

Satsningen ingår i den strategi för hållbar konsumtion som regeringen presenterar i anslutning till propositionen, som man har förhandlat fram tillsammans med Vänsterpartiet. Enligt förslaget ska Konsumentverket få i uppdrag att inrätta ett forum för miljösmart konsumtion i samverkan med andra berörda myndigheter och aktörer i samhället. Redan i dag pågår det forskning. Företag och organisationer jobbar med att hitta lösningar för en hållbar konsumtion. Men mer kunskap och samarbete behövs för att underlätta för konsumenter och företag att driva den hållbara utvecklingen framåt, och då behövs det också bättre och tydligare styrmedel från politiskt håll.

I det här sammanhanget är det också viktigt att stödja och utveckla samarbetet med det civila samhället och inte minst de organisationer som representerar konsumenternas intressen. Miljömässigt hållbar konsumtion kräver starka och kunniga konsumenter som ges möjlighet att agera tillsammans.

Trots att det finns ett omfattande konsumentskydd är konsumenterna ständigt i underläge. I dag är konsumenter utsatta för ett högt konsumtionstryck via olika former av marknadsföring. Resursstarka konsumenter har bättre förutsättningar, men långt ifrån alla är resursstarka konsumenter. Mer tekniskt avancerade produkter, fler komplicerade finansiella tjänster och en global marknad innebär många möjligheter men ställer också konsumenterna inför större utmaningar. Mot den bakgrunden anser jag att det var klokt av regeringen att inrätta den nationella konsumenttjänsten Hallå konsument, dit konsumenter kan ringa kostnadsfritt för att få stöd och hjälp. Tjänsten har varit väldigt uppskattad, vilket vi har hört tidigare i debatten.

Tyvärr finns det en baksida med inrättandet av Hallå konsument. Indikationer visar att flera kommuner har tagit inrättandet av Hallå konsument som förevändning för att lägga ned den kommunala konsumentvägledningen, vilket självklart inte var tanken. Den nationella vägledningen kan aldrig ersätta det stöd som den kommunala verksamheten erbjuder genom sitt direkta stöd till konsumenter. De lokala vägledarna har kunskap om den lokala situationen och ger specialiserat stöd inom en rad områden. Ibland finns det inte någon konsumentvägledare på orten. Jag anser att konsumenter måste garanteras samma stöd över hela landet. Därför hoppas jag på att det i framtiden blir en obligatorisk skyldighet för kommuner att tillhandahålla konsumentvägledning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är också uppenbart att det behövs ett starkare skydd i samband med telefonförsäljning. Under de senaste åren har problem som uppstår i samband med telefonförsäljning ökat, enligt Konsumentverket, kommunala konsumentvägledare och Sveriges Konsumenter. Det handlar om allt från stark irritation över att bli störd till rena bedrägerier. Ett skriftligt avtal skulle stärka konsumentskyddet betydligt. Jag hoppas att ett sådant kommer inom en snar framtid.

Jag avslutar där. Jag var inte riktigt klar, men min talartid har tagit slut.

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Anf. 179 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag har bara en liten fråga kring det nya målet, som regeringen och Vänsterpartiet stöder. Vi hörde i ett replikskifte tidigare mellan statsrådet och Robert Hannah att det inte på något vis var meningen att det nya målet skulle innebära att man ger rekommendationer om vad konsumenten ska äta. Nu hörde vi Lotta Johnsson Fornarve berätta att det är just det som ingår. Vad är det som menas med det nya målet? Vad är det som Lotta Johnsson Fornarve avser?

Anf. 180 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Tack, Jessika Roswall, för frågan! Självklart ska vi inte tala om för människor exakt vad de ska äta. Jag gav bara exempel på olika områden där vi skulle kunna göra saker som skulle betyda någonting när det gäller att få en mer hållbar och miljömässig konsumtion.

Många människor vill handla mer hållbart och bidra till en bättre miljö. Men det är svårt som konsument i dag att veta hur man ska göra och vad man ska göra. Därför är det bra att Konsumentverket får de extra resurserna och att man får upprätta detta forum så att man kan samordna och informera på ett bättre sätt. Det är precis det som konsumenterna behöver, tror jag, för att kunna ta steget och bli mer miljövänliga och handla mer hållbart i framtiden.