Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Pensioner

Betänkande 2025/26:SfU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 januari 2026

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Pensioner(pdf, 164 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:13 Pensioner

Beslut

Nej till motioner om pensioner (SfU13)

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår och höjt bostadstillägg.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 15

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-12-04
Justering: 2025-12-11
Trycklov: 2025-12-11
Betänkande 2025/26:SfU13

Alla beredningar i utskottet

2025-11-18, 2025-12-04

Nej till motioner om pensioner (SfU13)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag om pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår och höjt bostadstillägg.

Utskottet hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-01-13
Debatt i kammaren: 2026-01-14
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:SfU13, Pensioner

Debatt om förslag 2025/26:SfU13

Webb-tv: Pensioner

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ida Karkiainen (S)
Anf. 1 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Vi befinner oss i januari månad, som brukar beskrivas som den fattigaste månaden på året. Föregående månads julmat, julklappar och annat som hör Jesu födelse till är ansträngande för ekonomin. Lägg därtill de stora prisökningar vi har levt med i ett par år. Julbordet och julbaket blev extra dyrt eftersom smöret nu är 62 procent dyrare än det var 2020. Extra ansträngande har det varit för dem som lever med små marginaler. Inte alla pensionärer men många tillhör just dem som lever med små marginaler.

Enligt en rapport från Folksam från maj 2025 har pensionen som andel av slutlönen aldrig varit lägre än vad den är nu. Den allmänna pensionen fortsätter att sjunka och är nu i genomsnitt nere på 43 procent av slutlönen. För att konkretisera vad det faktiskt innebär kan man ta en annan vinkel. Nyblivna kvinnliga pensionärer har i genomsnitt 53 kronor per dag kvar av sin pension när allt är betalt medan motsvarande siffra för nyblivna manliga pensionärer är 157 kronor.

Fru talman! Pension handlar i grunden om respekt – respekt för ett långt arbetsliv, respekt för dem som byggt Sverige starkt och respekt för principen att ingen efter ett helt arbetsliv ska behöva räkna varje krona för att få månadens ekonomi att gå ihop.

Jag ska nämna två viktiga frågor för oss socialdemokrater när det gäller pensioner. Det ena är jämställda pensioner, och det andra är arbetarepension.

Fru talman! Före juluppehållet hade vi en budgetdebatt om ekonomisk trygghet vid ålderdom. Jag berättade då om min mormor Ritva. Hon började arbeta i tidiga tonåren och arbetade hårt genom hela livet men gick i pension några år tidigare än det var tänkt för att ta hand om min sjuka morfar. Jag såg hennes kontoutdrag när pensionsutbetalningen kommit in på bankkontot, och det var något av en chock. Jag har många gånger tänkt hur svårt det måste vara för henne att få månadens ekonomi att gå ihop efter att alla räkningar är betalda. Mormor är inte ensam. Så här ser det ut för många kvinnor som har slitit ett långt arbetsliv, ofta inom vård och omsorg.

Fru talman! Det finns ungefär 2,3 miljoner pensionärer i Sverige i dag. Den genomsnittliga totala pensionen före skatt är enligt 2023 års siffror 22 700 kronor per månad. För kvinnor är pensionen 19 400 kronor per månad medan den för män är 26 500 kronor. Kvinnor får alltså i genomsnitt 20–30 procent mindre i pension än män. I sex av tio kommuner har många kvinnor en pension efter skatt som understiger 60 procent av medianinkomsten i Sverige. Det betyder att de enligt EU:s riktlinjer lever under gränsen för relativ fattigdom.

Fru talman! Ett ojämställt arbetsliv återspeglas senare i en ojämställd pension. En ojämställd arbetsmarknad med lägre löner och mer deltidsarbete under kvinnors arbetsliv leder till betydligt lägre livsinkomster för kvinnor än för män.

Regeringen framhåller att man har ett särskilt fokus på att följa och analysera hur skillnaden i kvinnors och mäns pension utvecklas långsiktigt, och regeringen har aviserat att man kommer att arbeta vidare för mer jämställda pensioner. Det tycker vi är bra, men detta måste också omsättas i konkreta åtgärder. Vi tycker därför det är dags att regeringen tar ett krafttag för jämställda pensioner.

Fru talman! Vi socialdemokrater har presenterat ett förslag om arbetarepension. Det är ett riktat pensionslyft för dem som har jobbat i mer än de 40 år som krävs för att få full inkomstpension men som ändå bara får marginellt mer än vad som betalas ut till den som bara har garantipension. Det handlar om dem som har slitit längst och hårdast i vården, i industrin och i transportsektorn och som har gått upp tidigt, jobbat helger och ofta haft tunga arbetsuppgifter genom hela livet. Det är dags att deras arbete också syns i pensionen.

Vi vill dessutom göra det möjligt att trappa ned i slutet av arbetslivet, särskilt för dem med tunga jobb, utan att det straffar sig med lägre pension. Det är inte värdigt att människor ska tvingas arbeta sig sjuka för att orka fram till pensionsdagen.

Apropå sjukdom vore det intressant att titta på hur karensavdraget påverkar pensionen. Vi driver på för att avskaffa karensavdraget eftersom vi tycker att det är djupt orättvist och ojämlikt att Sverige har karensavdrag för dem som måste göra jobbet på jobbet. Detta påverkar även pensionen, och det vore som sagt intressant att ta del av en analys av hur mycket det påverkar.

Fru talman! Vi står bakom våra förslag i kommittémotionerna men har valt att inte reservera oss med hänsyn till Pensionsgruppens arbete. Vi socialdemokrater inser behovet och vikten av en bred politisk samsyn om de grundläggande trygghetssystemen. Pensionerna är inget undantag, snarare tvärtom. Samsyn får dock inte bli en ursäkt för att blunda för verkliga sociala klyftor eller låta orättvisor bestå. Vi kommer därför att driva på för att Pensionsgruppens fortsatta arbete ska präglas av just dessa perspektiv.

(Applåder)

Daniel Persson (SD)
Anf. 2 Daniel Persson (SD)

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande 13 Pensioner, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi sverigedemokrater anser att pensionerna är en viktig fråga, och vi är glada över att sedan 2023 ingå i Pensionsgruppen efter att ha varit utestängda därifrån sedan vi blev invalda i Sveriges riksdag. Därmed kunde vi under tidigare år i realiteten inte påverka frågor som berörde pensionerna.

Fru talman! Låt mig vara ärlig med att Sverigedemokraterna var kritiska till Pensionsgruppen under de år vi inte var en del av gruppen. Vi menade att om det inte gjordes ett nödvändigt omtag skulle Pensionsgruppen läggas ned, och vi beskrev Pensionsgruppen som en exklusiv klubb utan transparens och insyn. Vi var även emot Pensionsgruppens förslag om en höjning av pensionsåldern och kritiska till förändringen av premiepensionssystemet som innebar mindre valfrihet för pensionsspararna att välja fonder. När denna förändring skedde konstaterade Riksrevisionen att konsumentskyddet inom premiepensionssystemet är starkt. Vi menade också att Pensionsgruppen inte hade kommit med så många förslag under årtiondena utöver den förändrade riktåldern.

Fru talman! Nu blev det dock ett efterlängtat omtag i Pensionsgruppen, och som jag nämnde tidigare är vi glada över att ingå i Pensionsgruppen och få ta ansvar för dessa frågor. Det är ur ett demokratiskt perspektiv viktigt att alla partier i Sveriges riksdag är representerade i Pensionsgruppen så att

vi tillsammans kan arbeta fram långsiktiga reformer som stärker pensionssystemet utan att äventyra dess stabilitet.

Jag tycker att det sker saker och ting i Pensionsgruppen. Man har beslutat om en gas i pensionssystemet och gett möjlighet att pausa tjänstepensionen. Man har även beslutat om att göra en översyn av både grundskyddet och avgiftsnivåerna i det allmänna pensionssystemet.

Fru talman! Sverige har ett av världens mest stabila pensionssystem. Det är ett tryggt system som bygger på långsiktighet – inte på snabba lösningar eller kortsiktiga reformer. Pensionssystemet bygger på principen att pensionen ska spegla livsinkomsten. Det betyder att pensionen inte är något som staten delar ut utan något som varje medborgare bygger upp genom sitt arbete. Därför är arbetslinjen viktig i det här avseendet.

Vissa beskriver att pensionssystemet efter hand alltmer har blivit ett lapptäcke av olika förmåner. Genom åren har livsinkomstprincipen värnats, men när inkomstpensionstillägget infördes 2021 kom kritik från flera håll om att denna princip sattes ur spel och att det gick stick i stäv med hur systemet i övrigt är utformat både vad gäller garantipensionen och vad gäller det inkomstgrundade systemet. Intentionen att stärka pensionerna är jag inte emot, men detta innebar att pensionssystemet tappade i legitimitet. Man tänjde på de principer som är grunden i vårt system.

Fru talman! Grundskyddet är komplext och krångligt och består av flera delar. Det innehåller följande förmåner: garantipension, bostadstillägg för pensionärer, äldreförsörjningsstöd, inkomstpensionstillägg och efterlevandepensioner till vuxna. Pensionärsorganisationer, Pensionsmyndigheten och andra aktörer har lyft fram kritik mot att det här systemet är svårt att förstå. Därför var det glädjande att Pensionsgruppen i maj beslutade att man ska göra en översyn av det så kallade grundskyddet. Syftet med översynen är att grundskyddet ska bli effektivare och mer träffsäkert och få en enklare konstruktion. Man ska ta fram alternativa förslag för ett reformerat grundskydd.

Jag vill passa på att citera äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, som brukar säga att det ska vara lätt att göra rätt. Detta är någonting att sträva efter när det gäller en reformering av grundskyddet. Det är som sagt glädjande att denna översyn är i gång.

Fru talman! Något annat som har påverkat pensionärernas ekonomi de senaste åren är de skattesänkningar som skett under Tidöpartiernas tid vid makten. De har gett mer i plånboken.

Vi ser även att cirka en halv miljon svenskar mellan 66 och 80 år är så kallade jobbonärer. Det finns flera positiva effekter av att vara jobbonär. Den ekonomiska vinsten är lönen man får för arbetet. Forskning pekar på positiva hälsoeffekter av att trappa ned i stället för att tvärt sluta arbeta. Sociala kontakter med kollegor och kunder i arbetslivet kan minska ensamhet och motverka psykisk ohälsa. Dessutom får arbetsplatserna tillgång till många års arbetslivserfarenhet och kompetens.

Fru talman! Även andra beslut från regeringen och Sverigedemokraterna kommer att underlätta för pensionärerna. Den tandvårdsreform som kallas tiotandvård trädde i kraft den 1 januari i år. Vi sänker elskatten och inför ett högkostnadsskydd för elkostnader. Vi sänker också bränslepriserna och matmomsen. Detta är några förslag som kommer att stärka pensionärernas hushåll.

För oss sverigedemokrater är det glädjande att på riktigt kunna få ta ansvar för pensionärernas ekonomi. Vi är en del av Pensionsgruppen, och där kommer vi att fortsätta arbeta konstruktivt för att äldre ska få en tryggare ekonomi.

Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Ulrika Heindorff (M)
Anf. 3 Ulrika Heindorff (M)

Fru talman! Benjamin Franklin lär en gång ha sagt följande: I denna värld är ingenting säkert förutom döden och skatterna. Det tror jag att vi kan vara överens om politiskt.

Vi kan addera ytterligare en sanning, nämligen att vi lever allt längre. Det är verkligen en fantastisk utveckling, och därför är pensionspolitiken den mest långsiktigt avgörande fråga som debatteras i denna kammare.

Fru talman! Det allmänna pensionssystemet infördes 1991; då var det fem partier som ingick i gruppen. Detta var ett avgörande steg för att skapa stabilitet, förutsättningar och ansvarstagande över generationsgränser.

Under den här mandatperioden har en viktig utveckling skett. Samtliga åtta partier i riksdagen ingår nu i Pensionsgruppen. För oss moderater är detta väldigt positivt. Det stärker legitimiteten, breddar ansvaret och ökar möjligheten att fatta långsiktigt hållbara beslut bortom kortsiktiga politiska vinster.

Fru talman! Enligt Pensionsmyndigheten är det bara 8 procent av befolkningen som känner till begreppet riktålder. Därför vill jag stanna upp en liten stund vid det här begreppet.

Riktåldern anpassas efter att vi lever allt längre. När jag var liten sa man att man gick i pension vid 65, men nu ser det ut på ett helt annat sätt. För att pensionerna inte ska bli lägre över tid behöver vi vara fler som arbetar längre. Mellan 2026 och 2031 är riktåldern 67 år, och den kommer successivt att öka. Anledningen till detta är helt enkelt att pensionsnivåerna ska kunna hålla över tid. Riktålder är ett nytt begrepp.

Det är viktigt att understryka att riktåldern inte är tvingande. Den påverkar dock hur tidigt man kan ta ut sin inkomstpension och premiepension samt när man får rätt till garantipension och bostadstillägg.

Fru talman! Pensionssystemet ska inte bara vara stabilt, utan det ska också vara effektivt. Därför är det välkommet att Pensionsgruppen nu inför en gas i pensionssystemet. Det känns helt naturligt i och med att bromsen i pensionssystemet fanns sedan tidigare. Till dem som inte känner till det kan jag säga att detta med gas i pensionssystemet handlar om att man kan dela ut överskott som uppstår i pensionssystemet. Bromsen finns till för att hantera eventuella underskott i systemet.

Fru talman! Regeringen konstaterar i budgeten för 2026 att kvinnor i genomsnitt har lägre pensioner än män och i större utsträckning tar del av grundskyddet. En viktig förklaring till detta är såklart arbetskraftsdeltagandet. Inkomsterna har ju en historisk förklaring, och det är tyvärr även i dag en realitet att män har högre inkomster än kvinnor.

Ett ojämställt arbetsliv leder ofrånkomligen till ojämställda pensioner. Därför är det helt avgörande att pensionspolitiken och arbetsmarknadspolitiken hänger ihop. Regeringen har ett tydligt fokus på att följa och analysera det pensionsgap som finns mellan män och kvinnor och kommer långsiktigt att arbeta vidare för jämställda pensioner.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att pensionspolitiken för oss moderater ytterst handlar om rättvisa och ansvar. Den som har arbetat och slitit ett helt arbetsliv ska känna trygghet och ha ett värdigt liv som pensionär. Därför fortsätter den moderatledda regeringen att leverera reformer som stärker pensionssystemet och pensionärernas ekonomi och som gör verklig skillnad för pensionärer.

Förutom att vi har bekämpat inflationen, vilket har varit det absolut mest grundläggande, har vi genomfört en tandvårdsreform. Matmomsen och elskatten sänks. Vi inför ett högkostnadsskydd för höga elpriser. Bränslepriserna sänks. Det blir också sänkt skatt på pension. För ett genomsnittligt pensionärspar handlar det om 26 000 mer i plånboken per år mellan 2022 och 2026. Det gör stor skillnad för landets pensionärer.

(Applåder)

Tony Haddou (V)
Anf. 4 Tony Haddou (V)

Fru talman! Alla människor ska kunna leva på sin pension och kunna se fram emot ett liv i trygghet efter ett långt arbetsliv. Man ska ha råd att köpa den där koppen kaffe på stan och kanske en present till barnbarnen. Människor ska känna trygghet i att kunna gå i pension vid en rimlig ålder. Har man haft ett tungt arbete som sliter på kroppen ska man också kunna gå i pension tidigare än om man har haft ett arbete som inte är lika slitsamt.

Så ser det dock inte ut i dag. I dag lever alltför många pensionärer med låg ekonomisk standard och i fattigdom. Alltför många av landets pensionärer har så låg inkomstgrundad pension att de har rätt till garantipension. Detta var en av anledningarna till att Vänsterpartiet för några år sedan såg till att garantipensionen höjdes med 1 000 kronor per månad för dem som behövde det allra mest. Det var enormt viktigt och ledde till att fler pensionärer fick det lite bättre.

När de pensionärer som har det sämst ställt får bättre inkomster skapar det ett tryck på förbättringar även för övriga pensionärer. När pensionssystemet sjösattes på 90-talet utlovades att pensionärerna i det nya systemet skulle få ut 60 procent av lönen. Detta har inte levererats, och det måste ligga på mycket högre nivåer i dag. Vänsterpartiet har krävt att bland annat inkomstpensionerna ska höjas.

Fru talman! Vänsterpartiet är numera med i Pensionsgruppen, som beslutar om förändringar i pensionssystemet. Där driver vi på för att inkomstpensionerna ska höjas så att pensionerna hamnar på den nivå som utlovades när systemet infördes. Det behöver införas en rejäl gas i pensionssystemet som gör att pensionärerna får ta del av mer av de pengar som finns i systemet. Avsättningarna till pensionen som andel av löneavgifterna behöver också öka.

Det viktigaste är dock att få till höjda inkomstpensioner, och det är ingen hemlighet att vi vill ha en starkare gas. Det är heller ingen hemlighet att vi var emot höjningen av pensionsåldern, som riksdagen har röstat om. Vänsterpartiet var i grunden emot den höjningen då man inte samtidigt såg till att införa arbetsmiljöåtgärder som gör att människor klarar av att arbeta längre.

Redan före höjningen av pensionsåldern var det många i slitsamma yrken som inte orkade arbeta fram till pensionen. För den som har ett lågbetalt yrke ger de extra yrkesverksamma åren heller inte särskilt mycket mer i plånboken vid pension.

Den höjda pensionsåldern kan visserligen vara rimlig utifrån antagandet att vi lever längre och därmed orkar arbeta längre, men verkligheten ser väldigt olika ut för olika arbetstagare. Vanligast är att kvinnor inom utbildning, vård och omsorg inte orkar arbeta fram till pensionen.

Bland alla sysselsatta i åldern 50–64 år bedömer 12 procent att de inte kommer att orka arbeta fram till pensionsåldern. Bland Kommunals medlemmar är sju av tio oroliga för att de inte kommer att orka arbeta hela vägen. Alltför många börjar och avslutar arbetsdagen med värktabletter redan i dag. Sverige skulle därför också behöva en pension där yrkesgrupper med särskilt slitsamma arbeten helt enkelt går i pension tidigare och inte förlorar pengar på det.

Fru talman! Vi behöver en pension som ger upprättelse åt alla dem som har burit barn i förskolan, gjutit betong, kört buss och skannat varor i kassan. De har burit vår välfärd på sina axlar och har fått hjulen i det här landet att snurra. De, liksom alla andra äldre, förtjänar en trygg och rimlig pension, inte att tvingas leva som fattigpensionärer bara för att de inte orkat arbeta fram till pensionsåldern.

Vi behöver också se till att villkoren på arbetsmarknaden förbättras. Ständiga nedskärningar, så kallade effektiviseringar, och ett högt tempo gör att många blir utslitna på jobbet alldeles för tidigt. Arbetsmiljön på arbetsmarknaden behöver förbättras.

Avslutningsvis, fru talman, har Vänsterpartiet ingen reservation i dag då de frågor vi driver när det gäller pensioner hanteras i Pensionsgruppen. Jag vill dock här i kammaren framhålla vikten av att Pensionsgruppen förmår att gå från ord till handling och lösa de problem som finns rörande pensionssystemet i dag.

Anders W Jonsson (C)
Anf. 5 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Det är en spännande diskussion i kammaren om pensionssystemet. Man kan tänka att det här är väl spännande för dem som är 80 år, men jag skulle säga att det kanske är ännu viktigare för dem som är 18 år. Om vi, dagens politiker, fattar dåligt underbyggda beslut gällande pensionssystemet skulle det kanske inte påverka dem som i dag har pension så mycket, men det skulle däremot vara av avgörande betydelse vad gäller att möjligheten till goda pensioner urgröps för dem som nu går in i arbetslivet.

Det finns, fru talman, inga genvägar när det handlar om att se till att vi har starka och goda pensioner. Under mina år i riksdagen har jag många gånger haft förmånen att diskutera dessa frågor med Karin Söder, som nu är bortgången sedan några år tillbaka men som var socialminister mellan 1979 och 1982. Hon sa vid flera tillfällen: Jag är glad över att du engagerar dig i de sociala välfärdsfrågorna – pensioner, äldreomsorg och sjukvård – men glöm aldrig bort att pengar till den svenska välfärden inte kommer ramlande likt manna från den bibliska himlen! Pengarna kommer tack vare att vi i Sverige har framgångsrika företag, stora som små, som kan konkurrera på en internationell marknad och se till att Sverige är ett rikt land.

Det här är grundläggande för att vi ska ha goda pensioner även i framtiden. Det handlar om att vi har bra villkor för de svenska företagen, och det är därför kontraproduktivt med höjda skatter och avgifter, som kan leda till lägre pensioner på sikt. Det är därför det är så viktigt att se till att vi inte har regelkrångel som bakbinder de svenska företagen. Det är kanske dessa åtgärder som är allra viktigast för att värna starka pensioner även i framtiden.

Fru talman! En annan del är att det inte går att lyfta sig själv i håret vad gäller pensionssystemet. Att det finns mycket pengar för att kunna ha starka pensioner bygger på att så många svenskar som möjligt arbetar allt de kan så länge som möjligt. Det var därför uppenbart att det inte var ett problem utan en glädje för det svenska pensionssystemet att medellivslängden ökade. I det läget tvingades man höja pensionsåldern för att kunna behålla starka pensioner. Allt annat hade varit att luras, alltså att säga att vi kan ha kvar en förhållandevis låg pensionsålder trots att vi inte som tidigare lever till 67 år utan till 84 år.

Livsinkomstprincipen är en avgörande del. Det var en styrka för Pensionsgruppen och de partier som ingick i den att man gemensamt kunde fatta ett väldigt svårt beslut. Vi har sett ett antal andra europeiska länder där diskussionen om att höja pensionsåldern har lett till att populistiska partier hoppar upp, försöker dra igång en debatt med stora demonstrationer på gatorna och kanske till och med vinner den pyrrhussegern, vilket i grunden underminerar pensionerna.

Det är en styrka för Sverige att vi har kunnat ha den här stabiliteten, för stabilitet är ett nyckelord när det handlar om så viktiga delar som hur man lägger upp ett pensionssystem. Det är viktigt att pensionssystemet är stabilt politiskt. Detta har vi lyckats med i Sverige sedan 90-talet, och jag hoppas att vi kan fortsätta att ha det på det viset.

Hittills är erfarenheterna av den utvidgade Pensionsgruppen goda, enligt vad jag har hört. Det är viktigt att kunna bevara detta, det vill säga att det inte blir en fråga som det ska stridas om i politiska val eller ställs krav som gör att stabiliteten i systemet minskar på sikt, för detta skulle framför allt drabba den yngre generationen.

Något annat som förstås är viktigt, fru talman, är att ha finansiell stabilitet. Oavsett om den svenska ekonomin går som tåget eller om vi råkar ut för problem, vilket vi har gjort många gånger tidigare, ska pensionssystemet inte påverkas av det. Det är därför viktigt att vi har en broms, och det är därför också klokt att se över om vi kan ha en gas.

Återigen: Vad gäller diskussionen om att ha en gas i pensionssystemet finns den lockande tendensen för dagens politiker att säga att vi ska ha en gas och att det ska gasas mycket just nu, för dem som snart kommer att gå till valurnorna. Faran med detta är förstås att det, om vi gasar för mycket, inte kommer att finnas pensionspengar kvar till dem som i dag tillhör den åldersgrupp som kanske har det tuffast ekonomiskt, det vill säga personer som just har bildat familj, som ska köpa sitt första hus och som har ett, två eller tre små barn, med de investeringar som det då handlar om. Det är den generationen som har det riktigt tufft ekonomiskt.

Med detta sagt finns det stora utmaningar i det svenska pensionssystemet. En handlar om grundtryggheten, där livsinkomstprincipen är väldigt viktig. Basen ska vara hur mycket man har arbetat i sitt liv och plockat in i pensionssystemet, men vi måste också ha en grundtrygghet. Där har vi, som flera talare har lyft upp, ett lapptäcke i dag som inte fungerar bra rent ekonomiskt. Det är samtidigt helt obegripligt för väldigt många av dem som ska kunna ta del av det här, och det är därför bra att Pensionsgruppen nu har tagit steget att försöka se över om de olika komponenter som finns i grundtryggheten kan samordnas.

Det som vi från Centerpartiet också ser som ett mycket stort problem är den bristande jämställdheten. Där finns det heller inga snabba eller enkla lösningar, fru talman. Orsaken till att vi har väldigt ojämställda pensioner är nämligen att vi har ett ojämställt arbetsliv, där kvinnorna har sämre livslöner än vad männen har. Kvinnorna tar ett större ansvar för barn och familj, vilket gör att man går ned i arbetstid. Detta leder sedan till en lägre pension. En viktig del i detta är förstås att upplysa de unga kvinnorna om hur viktigt det är att se till att man får in pengar till pensionssystemet. De beslut man fattar vid 25 års ålder kan allvarligt påverka pensionsrätten när man är 70 och 75.

Fru talman! För oss är den politiska stabiliteten och förstås den finansiella stabiliteten väldigt viktiga. Vi har som parti ett antal synpunkter på pensionssystemet, men vi väljer att agera i Pensionsarbetsgruppen för att där i möjligaste mån, i konsensus tillsammans med andra ansvarstagande partier, komma fram till bra lösningar på hur vi ska få ett ännu starkare pensionssystem. Jag vill därför yrka bifall till förslagen i betänkandet från socialförsäkringsutskottet.

(Applåder)

Ingemar Kihlström (KD)
Anf. 6 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, som i princip innebär avslag på motionerna inom detta område.

Kristdemokraternas politik inom det här området kan enkelt sammanfattas med att vi vill ha en bra pension för både dagens och framtidens pensionärer. Vi ser att pensionerna för vissa inte är tillräckliga, och det krävs åtgärder för att rätta till detta. Det är samtidigt viktigt att de förslag som genomförs också har ett långsiktigt perspektiv så att åtgärder här och nu inte hotar kommande generationers rätt till en bra pension. Stabiliteten och förutsägbarheten i pensionssystemet ska alltså bibehållas.

Kristdemokraterna värnar därför det pensionssystem som Sverige har. Det är i grunden ett bra system. Det gäller för de partier som är satta att förvalta pensionssystemet att justera bristerna så att de kan avföras samtidigt som stabiliteten bibehålls. Man bör också akta sig för att blanda ihop statsbudgeten med pensionssystemet. Det var en av de viktiga grundreglerna när man i början av 90talet sjösatte det pensionssystem vi nu har.

Fru talman! Att bygga ett seniorvänligt samhälle där alla kan åldras i trygghet och med värdighet är ett angeläget mål för Kristdemokraterna. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån graden av respekt för, tillvaratagande av och omsorg om den äldre generationen. Som senior ska man kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Man ska kunna känna trygghet och bibehålla sitt oberoende, och man ska bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg.

En sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får och kan därför inte bara handla om vård och omsorg. Ett friskt åldrande, att se äldre som en resurs att ta till vara och att ha ett väl fungerande samspel mellan generationerna är lika viktiga beståndsdelar.

Att känna välbefinnande och meningsfullhet är viktigt för alla människor. I Sverige läggs stort fokus vid de fysiska behoven när man diskuterar välbefinnande. Det fysiska är självklart viktigt, men Kristdemokraterna oroar sig över att de lika viktiga sociala, själsliga och andliga behoven ofta glöms bort eller negligeras. Många äldre vittnar exempelvis om att de upplever en bister verklighet med påtvingad ensamhet och isolering.

Detta sker inte sällan när en livspartner eller vän inte finns kvar längre. Det är inte alltid man har en familj i närheten som kan bistå i livets olika skeden. Kristdemokraterna har därför under de senaste åren på olika sätt och genom olika företrädare särskilt lyft frågan om ofrivillig ensamhet. Vi har alla ett ansvar att forma ett samhälle där äldre ska känna trygghet, gemenskap, mänsklig värme och värdighet.

Fru talman! Det är inte heller ovanligt att de äldre oroar sig över ekonomin och om pengarna ska räcka ens till det nödvändigaste. Den ekonomiska tryggheten är viktig för alla men särskilt viktig för den som kan ha svårt att påverka situationen genom eget arbete.

Kristdemokraterna är med i Pensionsgruppen. Det har vi varit sedan starten. Det är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för partier som står bakom pensionsöverenskommelsen. Från början ingick fem partier, och nu ingår riksdagens alla åtta partier. Det är åtta partier som ställer upp på det långsiktiga arbete och på de långsiktiga förutsättningar för stabilitet som behövs för att pensionssystemet ska gälla under lång tid framåt.

Sverige har i dag ett pensionssystem som är långsiktigt hållbart, och det vill Kristdemokraterna fortsätta att värna. När det gäller tjänstepensioner och privat pensionssparande måste det egna ansvaret uppvärderas. Vi har sedan länge argumenterat och arbetat för att skatten för pensionärer ska vara på samma nivå som för löntagare. Vi har också argumenterat för att förändringar gällande riktålder ska vara rättvisa. Det råkade ske misstag i samband med att man genomförde ändringar gällande skatten för dem som fötts 1957. Efter mycket arbete av min kollega Hans Eklind förändrades detta så att det nu är ett rättvist system.

Vi har i Pensionsgruppen också arbetat hårt för att det inte bara ska finnas en broms i pensionssystemet när ekonomin inte tillåter för stora höjningar, utan också en gas – det vill säga att mer pengar avsätts när det finns ett överskott och ett utrymme för att skapa en verklig höjning av pensionerna. Nu har det vi sedan länge argumenterat för blivit verklighet. Mer pengar ur överskottet – en gas – införs, men det görs med en bibehållen säkring av framtidens pensioner.

Vi kristdemokrater har historiskt sett verkat för att pensionärer ska få det bättre på många områden – inte minst det ekonomiska. Det kommer vi att fortsätta med.

Fru talman! I den proposition vi nu debatterar finns viktiga delar för att skapa en tryggare ekonomisk situation för äldre. Det gäller de skattefinansierade grundskyddsförmånerna, alltså förmåner som bidrar till att förbättra den ekonomiska situationen för pensionärer med låg eller ingen allmän inkomstgrundad pension. Det gäller till exempel garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg.

Samtidigt är det viktigt att det arbete som nu initierats av Pensionsgruppen för att skapa ett enklare och mer sammanhållet system får resultat snarast möjligt. Arbetet startade i juli 2025, och i juni i år ska förslag presenteras på inriktning för ett reformerat grundskydd och vilka grupper det ska riktas till. Vi ska också ta fram mål för ett grundskydd som så långt som möjligt är träffsäkert, kostnadseffektivt och enkelt att förstå. Dessa åtgärder är viktiga för att skapa ett mer sammanhållet system som är enkelt att förstå.

Fru talman! Kristdemokraterna ger som sagt sitt stöd till utskottets förslag till beslut inom området pensioner. Våra äldre är värda ett samhälle som ger ekonomisk trygghet, ett skydd mot brottslighet och ett stöd till insatser för att bryta ensamhet. Kristdemokraterna är tillsammans med övriga regeringspartier redo att fortsätta och utveckla detta viktiga arbete.

(Applåder)

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 7 Malte Tängmark Roos (MP)

Fru talman! Alla människor ska ha en inkomst som går att leva på. Det är en benhård grundprincip för oss i Miljöpartiet, oavsett vilken del av arbetsmarknaden eller de olika trygghetssystemen vi pratar om. Detta gäller inte minst för Sveriges pensionärer, som byggt det här landet och gjort Sverige till den välfärdsnation det är.

Det är en självklarhet för oss att precis varenda pensionär i Sverige ska ha en pension som räcker till ett liv i trygghet och ekonomisk säkerhet. Det är en fråga om rättvisa och om respekt för människors hårda arbete.

Sveriges befolkning blir allt äldre och i många fall allt friskare. För många människor i flera yrken är det därför möjligt att fortsätta att arbeta i flera år efter att de har rätt att gå i pension. Detta är bra och ska välkomnas fullt ut. Det är dock samtidigt ett smärtsamt faktum att många människor i yrken inom exempelvis välfärden och industrin fortfarande slits ut under arbetslivet och måste gå i pension tidigt.

Det finns mycket som kan och behöver göras för att dessa människor ska orka hela arbetslivet. Vi behöver sänka normalarbetstiden, förbättra arbetsmiljön och anställa fler kollegor i välfärden så att ingen måste slitas ut för att för få människor tvingas göra för mycket. För detta krävs politisk vilja och mod att våga bryta med gamla tankar om vad som går och inte går att göra.

Vi vet också att pensionerna är en jämställdhetsfråga. Tre fjärdedelar av alla som får del av garantipensionen, alltså den huvudsakliga grundtryggheten i pensionssystemet, är kvinnor. Formulerat på ett annat sätt finns det tre gånger så många kvinnor som män bland dem med låga inkomstpensioner. Det speglar den ojämställda arbetsmarknaden långt bakåt i tiden, då kvinnor lönearbetade mindre än män och hade betydligt lägre löner.

Men det speglar också den ojämställdhet vi fortfarande har på svensk arbetsmarknad i dag, där yrken med en majoritet kvinnor i högre grad har lägre löner, där kvinnor tar ut längre föräldraledighet och där kvinnor inom ansträngande yrken, exempelvis i vården, sliter ut sig tidigare och måste sjukskriva sig eller gå i pension i förtid och därmed inte hinner tjäna in lika mycket till pensionen. Därför är en höjning av pensionerna och ett stärkande av grundtryggheten en central jämställdhetsfråga.

Fru talman! Oavsett hur länge man har kunnat arbeta i Sverige och hur hög ens lön har varit under arbetslivet ska alla kunna leva på sin inkomst när de går i pension. Det är Miljöpartiets åsikt och ambition.

Alla som är pensionärer i dag har varit med och byggt upp vårt samhälle, oavsett vad de har arbetat med och om de föddes här eller invandrade senare. Storleken på lönekuvertet är som sagt inte alltid ett mått på hur mycket man har ansträngt sig i livet. Även de med låga löner har arbetat hårt och borde ha en pension som det går att leva på utan att behöva vända på varenda krona eller stå utan mat i slutet av månaden.

Miljöpartiets förslag är därför lika tydliga som de är rimliga. När riksdagens partier genom Pensionsgruppen nu ser över grundskyddet i pensionssystemet bör en höjning av garantipensionen och ett höjt bostadstillägg vara självklara åtgärder för oss att enas om. Det skulle tydligt stärka pensionerna för den grupp äldre som verkligen behöver det.

Miljöpartiet ser också att hela den allmänna pensionen behöver höjas för att säkerställa att alla pensionärer får det bättre ställt. Av den anledningen vill vi höja pensionsavgiften i två steg. En högre pensionsavgift ska växlas mot lägre arbetsgivaravgifter för att det inte ska innebära högre kostnader för Sveriges arbetsgivare.

Slutligen vill vi också, som ett sätt att hantera konsekvenserna av en ojämställd arbetsmarknad, utöka möjligheten att skriva över pensionsrätter mellan partner. Det är en liten men ändå viktig möjlighet som finns i dag för familjer att göra just sina pensioner mer jämställda. I dag går detta endast att göra mellan gifta och registrerade partner. Vi vill utöka denna rättighet till sambor för att fler ska kunna göra sina pensioner mer jämställda.

Fru talman! Vi har lagt fram dessa förslag i vår kommittémotion med namnet Högre pensioner. Med respekt för Pensionsgruppens arbete kommer vi dock att driva dessa förslag där, så vi har lämnat ett särskilt yttrande i stället för en reservation.

Patrik Karlson (L)
Anf. 8 Patrik Karlson (L)

Fru talman! Låt mig börja i den enda rätta änden – med respekten för dem som har byggt upp vårt land. Dagens pensionärer är gårdagens lärare, sjuksköterskor, företagare och industriarbetare. Tack vare deras livslånga insatser står Sverige där det står i dag. De förtjänar både vår tacksamhet och en trygg ekonomi på ålderns höst.

Fru talman! En av de främsta styrkorna i svensk pensionspolitik är det breda samförståndet. Pensionssystemet vilar på en blocköverskridande överenskommelse. Numera har samtliga riksdagspartier ställt sig bakom denna och ingår i Pensionsgruppen. Som liberal gläds jag särskilt åt detta, då långsiktiga frågor som pensioner måste lyftas över kortsiktigt politiskt käbbel.

En av de absolut viktigaste drivkrafterna för egen del är att vi har ett pensionssystem som man kan lita på. Därför är det också så viktigt att vi har ett autonomt pensionssystem som ligger vid sidan av statens budget. Ända sedan det nya pensionssystemet sjösattes har detta varit en bärande princip – just för att vi ska se till att även kommande generationer vet att deras pensioner inte blir en del av en överbudspolitik. Vi får aldrig tumma på den principen.

Fru talman! Det ska löna sig att ha arbetat ett helt liv. Vårt pensionssystem vilar på livsinkomstprincipen – inkomsterna under arbetslivet ska avspegla sig i pensionens storlek. Detta är en djupt rättvis princip. Den som har arbetat, betalat in skatt och bidragit till vår gemensamma välfärd under decennier ska också få märkbart högre pension än den som inte har gjort det. Respektavståndet, det vill säga skillnaden i pension mellan den som har arbetat ett helt arbetsliv och den som inte har gjort det, måste upprätthållas. Det handlar både om anständighet och om incitament. Om någon som har slitit ett helt yrkesliv knappt får mer i plånboken som pensionär än den som inte har jobbat undergrävs förtroendet för vårt system.

Tyvärr har detta respektavstånd krympt oroväckande mycket under senare år. För många som har haft lägre löner hela livet är skillnaden jämfört med grundskyddet bara några hundralappar. Det är orimligt. Hur ska en hårt arbetande människa kunna känna att det var mödan värt om pensionen knappt skiljer sig från bidragsnivån? Så vill och kan vi inte ha det.

Fru talman! Ett viktigt steg mot att återskapa ett mer rättvist respektavstånd är den gas som vi nu inför i pensionssystemet. Alla riksdagspartier i den blocköverskridande Pensionsgruppen har enats om detta införande, och det är historiskt. Vi har länge haft en automatisk broms som sänker uppräkningen av pensioner i kristider för att skydda systemets finanser. Nu kommer vi äntligen också att ha en gas som i bättre tider betalar ut överskottet till pensionärerna. Det är en mycket positiv nyhet. Vi säkerställer därmed att systemet inte bara blir långsiktigt stabilt utan också blir rättvist över tid. Pensionärerna får ta del av överskottet när det går bra och inte bara ta smällen när det går dåligt.

Fru talman! Liberalerna har länge drivit kravet att pension ska beskattas lägre. Pension är inget bidrag utan uppskjuten lön. Det är därför glädjande att vi nu går fram inom regeringen med ett förstärkt grundavdrag för äldre, vilket sänker skatten för alla över 67 år. Det är rimligt att sänka skatten både för personer som arbetar och för personer som har arbetat.

Fru talman! Jag vill också beröra jämställdheten i pensionssystemet. Vi kan inte blunda för att kvinnors pensioner i genomsnitt är 26 procent lägre än männens. Det har börjat jämna ut sig, men det går väldigt långsamt. Efter ett långt arbetsliv ska inte en stor del av befolkningen straffas ekonomiskt för att den råkar ha ett visst kön.

Men vi måste samtidigt diskutera och förstå varför gapet har uppstått. Orsaken är framför allt att kvinnors arbetsliv tyvärr ofta ser annorlunda ut, med lägre livslöner, fler deltidsår, längre föräldraledighet och ett tyngre ansvar för det obetalda hemarbetet. Ett ojämställt arbetsliv ger ojämställd pension; pensionen är i hög grad en spegelbild av yrkeslivet. Lösningen handlar delvis om att göra arbetsmarknaden mer jämställd men också om att justera pensionssystemet där det eventuellt behövs.

Fru talman! När vi ändå står här i dag och pratar om pensioner tycker jag att det är på sin plats att prata om synen på äldre i samhället och deras möjlighet att delta i arbetslivet och därigenom jobba ihop till ett eget sparande men också till sin framtida pension. Det jag syftar på är såklart åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden. I dag möts alltför många äldre av fördomar när de söker jobb eller vill stanna kvar i arbetslivet. Detta är inte bara djupt orättvist mot individen. Det är också skadligt för vår arbetsmarknad och samhället i stort. Vi har inte råd att slösa bort äldres kompetens baserat på felaktiga fördomar.

I min värld blir det lite motsägelsefullt när man å ena sidan uppmuntrar människor att arbeta längre för att vi ska klara vår välfärd när vi lever allt längre men också för att de ska kunna bygga ihop till mer av sin pension – vi vet alla att de sista åren i arbetslivet gör väldigt stor skillnad för framtida utbetalningar – men å andra sidan stänger arbetsmarknaden för den här målgruppen för att den uppnått ett visst antal ljus i sin födelsedagstårta.

Fru talman! Vi behöver helt enkelt ett arbetsliv där kompetens och vilja räknas, inte personnumret. Vi måste komma åt de fördomar och strukturer som gör att en 50-åring ratas på arbetsmarknaden trots att den har så mycket kvar att ge.

Allt detta hänger ihop. Grundtanken är att vi visar respekt för våra äldre i alla delar av samhället. Våra äldre har hållit sitt löfte till samhället. De har arbetat hårt, betalat in sina avgifter och skatter och har byggt Sverige starkt.

Genom att se till att pensionerna speglar ett helt arbetsliv signalerar vi att varje arbetad timme är viktig. Genom att vi garanterar ett grundskydd för dem som av olika skäl inte har kunnat arbeta visar vi samtidigt omtanke om de mest utsatta.

Genom skattesänkningar och återbäring när ekonomin tillåter det erkänner vi att pensionärerna ska ha sin del av kakan. Genom att bekämpa ålderismen slår vi vakt om allas rätt att bidra och få uppskattning oavsett ålder. Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2026-01-14
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 3
Stillbild från Beslut 2025/26:SfU13, Beslut: Pensioner

Beslut 2025/26:SfU13

Webb-tv: Beslut: Pensioner

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Pensionssystemet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:496 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1-3,

    2025/26:1553 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

    2025/26:1913 av Annika Strandhäll (S),

    2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 58,

    2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 50,

    2025/26:3537 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 3,

    2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 20 och

    2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 11.
  2. Pensionsrätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1554 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2025/26:2280 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2025/26:3069 av Markus Wiechel (SD) och

    2025/26:3537 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 2.
  3. Grundskyddet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:719 av Anna-Belle Strömberg m.fl. (S) yrkandena 1-4,

    2025/26:2271 av Sten Bergheden (M),

    2025/26:2278 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

    2025/26:3195 av Dan Hovskär (KD) yrkandena 1 och 2 samt

    2025/26:3537 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.