Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2016/17:MJU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 maj 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Processerna kring miljötillstånd borde förenklas (MjU22)

Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår med bifall till motionerna 2016/17:824 yrkande 31, 2016/17:863, 2016/17:3167 yrkande 9 ett tillkännagivande om förenklade och förkortade tillståndsprocesser. Avslag på övriga motionsyrkanden.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-05-09
Justering: 2017-05-18
Trycklov: 2017-05-23
Reservationer: 9
Betänkande 2016/17:MJU22

Alla beredningar i utskottet

2017-05-09

Processerna kring miljötillstånd borde förenklas (MjU22)

Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Det menar miljö- och jordbruksutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta.

Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Miljö- och jordbruksutskottet anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt utskottet borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Utskottet tycker att riksdagen ska uppmana regeringen till detta.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-05-30
Debatt i kammaren: 2017-05-31
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:MJU22, Övergripande miljöfrågor

Debatt om förslag 2016/17:MJU22

Webb-tv: Övergripande miljöfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 93 Sara Karlsson (S)

Herr talman! Vi ska nu debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 22 Övergripande miljöfrågor. I betänkandet finns ca 20 motionsyrkanden från allmänna motionstiden i höstas, som framför allt rör miljöbalken. Det handlar till exempel om tillståndsprocessen, handläggningstider och talerättsfrågor.

"Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl."

Så, herr talman, inleds miljöbalken. Det är en oerhört viktig lag som uttrycker dessa fundamentala värderingar och principer och som kom till för att ta ett samlat juridiskt grepp om regler för miljöhänsyn. Det gör att lagen spänner över ett brett fält av områden och behandlar såväl regler för naturreservat som tillstånd för och tillsyn över olika typer av kommersiell verksamhet. Det finns också straffrättsliga inslag i lagen.

Att verksamhet som på olika sätt har inverkan på miljön prövas är nödvändigt för att vi ska kunna följa utvecklingen i miljön och arbeta för de mål vi sätter upp. Men vi kan också konstatera att dessa processer ibland är onödigt knöliga och tar för lång tid.

I betänkandet beskrivs en rad initiativ som regeringen tagit för att jobba med frågan om att förenkla tillståndsprocesserna för att de inte ska dra ut på tiden. Till exempel i den nyindustrialiseringsstrategi som regeringen tagit fram framgår att man arbetar med olika åtgärder och förslag för att effektivisera prövningen.

Det finns en rad målsättningar. 19 myndigheter har getts i uppdrag att arbeta med förenklingsfrågorna. Tillväxtverket har en central roll i det här arbetet och är den myndighet som varje år rapporterar om hur arbetet går. I den senaste rapporten från april 2017 framgår att arbetet går framåt och ger resultat, även om det finns mycket kvar att göra.

Trots detta, herr talman, finns det i betänkandet ett tillkännagivande från de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna. Det är lite svårt att se vad de tänker sig att detta tillkännagivande ska resultera i, eftersom det som sagt pågår ett ganska omfattande arbete på flera olika nivåer och särskilt mot bakgrund av att ett nästan likadant tillkännagivande i ett betänkande från näringsutskottet klubbades här i riksdagen så sent som i slutet av mars och nu bereds i Regeringskansliet. Det blir, herr talman, nästan lite löjeväckande, som om den högsta prioriteten är att ordna en pinne till i statistiken över tillkännagivanden.

Herr talman! En del av betänkandet tar upp talerätten för miljöorganisationer. Det är en fråga som också har vållat allmän debatt på en hel del håll runt om i landet. I dag behandlar vi förslag om inskränkningar i denna rätt. Ofta hänvisas i diskussionerna till Århuskonventionen. Enligt den har vi åtagit oss att se till att allmänheten ges rätt till information samt att delta i beslutsprocesser och överklaga vissa beslut som påverkar miljön.

Men det är inte bara en fråga om att leva upp till konventionen. Det ska också vara en rimlig ordning att vi tillser allmänhetens insyn i och inflytande över det som även är allmänna intressen. Detta målas ofta upp som ett hot mot äganderätten. Men det är viktigt att komma ihåg att äganderätten inte är absolut. En avvägning ska ske mot allmänhetens intressen - så som det också uttrycks i grundlagen, till exempel för en långsiktigt hållbar ekologisk utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Juridiken och rättsliga prövningar är ett grundläggande verktyg för att göra dessa avvägningar och lösa konflikter. Jag uppfattar inte heller att det finns någon här som i grunden ifrågasätter den ordningen, även om det ibland kan låta så på brösttonerna i debatten. Sedan finns såklart alltid ett utrymme för att diskutera gränsdragningar. Frågor om hur omfattande talerätten ska vara är också föremål för utredning just nu. Den bör avvaktas.

Herr talman! Det finns också i betänkandet ett förslag från Centerpartiet om en närmare samverkan mellan forskning och näringsliv avseende substitution av farliga ämnen. Det är en mycket viktig fråga som behöver fungera bättre. Det är därför glädjande att regeringen varit tydlig med att den avser att inrätta ett substitutionscentrum just för att åstadkomma samverkan och kunskapsspridning.

Substitution, det vill säga att de regelverk som finns ska verka drivande för att farliga ämnen ersätts av mindre farliga, är en viktig princip i kemikaliepolitiken. Trots att principen är fastslagen anser vi att mer behöver göras. Där är såklart ökad samverkan mellan forskningen och näringen helt avgörande. Det är särskilt för mindre företag svårt att själva sitta inne med den expertis som krävs för att sätta sig in i och hålla sig ajour med forskning och best practice, inte minst eftersom allt detta också sker i en global kontext. Just detta ska ett substitutionscentrum kunna hjälpa till med. Det har också potential att stärka konkurrenskraften hos svenska företag genom att dessa kan ligga i framkant.

På uppdrag av regeringen har en utredning tittat på hur ett sådant centrum kan utformas. Utredningen presenterades i mars i år. Den bereds nu inom Regeringskansliet. Men regeringen har varit tydlig med att ett centrum för substitution ska komma till stånd. Det är bra. Därför finns det ingen anledning för utskottet att föra fram förslag som det Centerpartiet har fört fram, även om det är både bra och viktigt. Det är helt enkelt redan på väg.

Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till förslaget i betänkandet. Men jag vill också avsluta med lite ilska, frustration och tacksamhet.

En stund innan jag skulle upp i talarstolen kom en flash om det vi har befarat, nämligen att president Donald Trump tänker dra USA ur det globala klimatavtalet. Det gör mig arg, frustrerad och orolig. Det internationella klimatarbetet står och faller inte med USA, men det vore oärligt att påstå att det inte spelar någon roll. Tvärtom är det viktigt vad en av världens stora supermakter gör.

Samtidigt gör det mig också tacksam över situationen i det här landet och i kammaren. Vi är såklart oense om mycket. Det vore konstigt annars. Men vi tar tillsammans ett ansvar för denna mycket allvarliga fråga. Det finns egentligen bara ett parti i kammaren som inte gör så, nämligen Sverigedemokraterna.

Till er andra: Tack för samarbetet och för de konstruktiva konflikter som utmanar och berikar debatten!

(Applåder)


Anf. 94 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Låt mig börja med att instämma i det som Sara Karlsson avslutade med. Flashen gjorde även mig bekymrad. Än så länge är det obekräftade uppgifter. Låt oss hoppas att omvärldens ledare och det amerikanska folket in i det sista kan sätta press på president Trump att ändra sig och stå fast vid det amerikanska beslutet om att vara en part i det avgörande och så viktiga globala klimatavtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Åter till debatten om MJU22 Övergripande miljöfrågor. Precis som Sara Karlsson var inne på är det ett spretigt betänkande. Det innehåller ett tjugotal yrkanden och förslag som rör allt från miljöprövningar till samverkan mellan forskning och näringsliv samt torv- och vindkraftsfrågor.

Majoriteten av förslagen handlar dock om tillståndsfrågor och prövningsfrågor om exempelvis hur miljöprövningar genomförs, handlingstider och talerätt.

Ett av miljöpolitikens absolut viktigaste och mest centrala verktyg är miljöprövningarna. Jag kommer i detta anförande därför att uppehålla mig vid dessa och särskilt vid behovet av att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna.

Dagens miljöbalk är långt ifrån en perfekt lagstiftning, men den lägger grund för en samlad och integrerad miljöprövning som belyser alla de olika miljöeffekter en verksamhet kan tänkas ha. Det skapar i sin tur förutsättningar för ett gott skydd av miljö och människors hälsa.

Med detta sagt är det bara att konstatera att dagens miljöprövning dras med stora problem och brister. Särskilt anmärkningsvärda är de långa handläggningstiderna, men det finns också allvarliga brister vad gäller rättssäkerhet, enhetlighet och därmed också konkurrensneutralitet i tillståndsgivningen. Alliansregeringen genomförde dock flera viktiga reformer för att skapa en bättre ordning och tog en lång rad initiativ för att förbättra och effektivisera miljöprövningarna. Låt mig, herr talman, ta ett par exempel.

Genom inrättande av de fem mark- och miljödomstolarna samt en mark- och miljööverdomstol ersattes de tidigare miljödomstolarna, fastighetsdomstolarna och Miljööverdomstolen. Därigenom koncentrerades handläggningen av miljömål liksom mål enligt plan- och bygglagen samt fastighetsmål till de nya domstolarna. Det skapade förutsättningar för en bättre användning av kompetens och andra tillgängliga resurser och därmed för en effektivare ärendehantering av högre kvalitet. Även prövningen av tillstånd till mindre miljöfarliga verksamheter, så kallade B-verksamheter, koncentrerades från 21 länsstyrelser till 12 - detta också i syfte att skapa en effektivare ordning, inte minst för att skapa förutsättningar för en mer enhetlig prövning över landet. Dessutom förtydligades miljöprövningsdelegationernas och länsstyrelsernas roller, och flera uppdrag gavs till bland annat Innovationsrådet att ta fram och genomföra konkreta åtgärder för att bland annat korta handläggningstiderna.

Herr talman! Alliansregeringens viktiga reformer skapade förutsättningar för en effektivare miljöprövning av högre kvalitet. Samtidigt måste mycket fortfarande göras, men den nuvarande regeringen har hittills visat sig vara oförmögen när det gäller att ta itu med de långa handläggningstiderna. Många företag vittnar om att miljöprövningen skiljer sig åt beroende på var i landet man befinner sig. Det är, för att använda statsministerns uttryck, inte okej.

Miljöprövningen måste vara noggrann, effektiv och rättssäker. Det ska inte spela någon roll till vilken domstol eller till vilken länsstyrelse man vänder sig för att få sin ansökan prövad. Det är inte heller rimligt att det ska ta åtskilliga år för att få ett miljötillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

I dag är det alltså många gånger helt oacceptabelt långa handläggningstider för miljötillstånd. Det är ett allvarligt problem utifrån såväl ett ekonomiskt som ett miljö- och klimatmässigt perspektiv. Långa handläggningstider bromsar företagsutveckling samt bromsar tillväxt och skapandet av nya jobb. Långa handläggningstider försenar och äventyrar investeringar och åtgärder som levererar miljönytta.

Herr talman! Med anledning av detta är jag glad över att en majoritet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott i detta betänkande vill rikta ett tillkännagivande till regeringen om att ta ytterligare steg för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna så att det bland annat skapas incitament för företag som vill vidta miljöförbättrande åtgärder att göra det.

Detta tillkännagivande innebär bifall av två moderata motioner som handlar om att pröva möjligheten att införa en så kallad grön gräddfil - helt enkelt ett snabbspår i tillståndsprocessen för företag som vill vidta miljöförbättrande åtgärder och behöver miljötillstånd för att så kunna göra. För oss moderater är det viktigt att vi har skatter, lagar och system som ger incitament till miljö- och klimatförbättringar. Att regeringspartierna och Vänsterpartiet inte delar denna uppfattning utan har reserverat sig gör mig bekymrad.

Herr talman! Låt mig nu lite kort beröra två andra frågor och två andra moderata motioner som behandlas i detta betänkande.

Den första frågan handlar om talerätten, alltså rätten till rättslig prövning av ett beslut. Det är en allmän förvaltningsrättslig princip att en enskild har rätt till rättslig prövning av en förvaltningsmyndighets beslut om den enskilde är berörd och beslutet har gått honom eller henne emot.

Enligt Århuskonventionen har inte bara enskilda individer utan också till exempel miljöorganisationer talerätt och således rätt att exempelvis överklaga ett tillståndsbeslut.

Konventionens bestämmelser har i svensk rätt sin motsvarighet i först och främst miljöbalken, som bland annat innehåller bestämmelser om vilka krav en ideell förening eller annan juridisk organisation måste uppfylla för att ha talerätt. Det första kravet är att organisationen ska ha som huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen. Det andra kravet är att organisationen inte får vara vinstdrivande. Det tredje kravet är att organisationen ska ha bedrivit verksamhet i Sverige i minst tre år, och det fjärde och sista kravet är att organisationen ska ha minst 100 medlemmar eller på annat sätt kunna visa att verksamheten har allmänhetens stöd.

Vi moderater står bakom Århuskonventionen och tycker att det är bra att allmänheten har talerätt även genom föreningar och organisationer. Samtidigt ser vi problem med hur Århuskonventionens krav har implementerats i svensk rätt och vad det har lett till i praktiken när det gäller till exempel skydds och licensjakt på varg. Vi ifrågasätter starkt om det är rimligt att en organisation med blott 100 medlemmar ska ges talerätt, särskilt när denna rätt används för att närmast sabotera demokratiskt fattade beslut och hindra nödvändig och välfungerande rovdjursförvaltning. Därför vill vi se över organisationskraven för miljöorganisationernas rätt att nyttja talerätten.

Jag yrkar därför bifall till reservation nr 6, som handlar om just detta.

Herr talman! Den andra frågan handlar om tillsynsavgifterna för gruvverksamhet. Vi moderater tycker att det är orimligt att dessa avgifter tas ut lika oavsett verksamhetens och anläggningens storlek. Vi vill i stället se differentierade tillsynsavgifter. Detta lyfter vi fram i reservation nr 9, som jag dock för tids vinnande avstår från att yrka bifall till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Avslutningsvis, herr talman, vill jag understryka vikten av att regeringen nu följer riksdagsmajoritetens vilja och verkligen ser till att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för miljötillstånd. Regeringen måste titta på möjligheten att införa en grön gräddfil eller på annat sätt skapa incitament för företag som vill vidta miljöförbättringar.

Miljöprövningarna syftar till att skydda miljön, men i dag blir prövningarna paradoxalt nog i praktiken ofta till miljöproblem. Detta måste regeringen ta på allvar och åtgärda.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).


Anf. 95 Runar Filper (SD)

Herr talman! I betänkande MJU22 Övergripande miljöfrågor vill jag yrka bifall till vår reservation 7 om talerättsfrågor. Men jag står givetvis bakom alla våra reservationer.

Jag vill också klargöra att vi under voteringen senare i eftermiddag först kommer att rösta för vår reservation. I händelse av att den faller kan SD tänka sig att rösta för M:s, C:s och KD:s reservation om talerättsfrågor.

Skälet till detta förfarande är först och främst att vi är kritiska mot tillämpningen av Århuskonventionen och anser att miljöorganisationer över huvud taget inte ska ges rätt till rättslig prövning av beslut angående normala skogsbruksåtgärder.

I andra hand anser vi att möjligheten att stoppa och förhindra myndighetsbeslut med hänvisning till Århuskonventionen vissa gånger tolkas felaktigt. Vi vill därför att organisationskraven för miljöorganisationers talerätt ses över.

Herr talman! Sverige har anslutit sig till FN:s Århuskonvention, som innehåller regler om att allmänheten ska få tillgång till miljöinformation, rätt att delta i större beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Enligt konventionen kan miljöorganisationer klassas som allmänhet.

Högsta förvaltningsdomstolen har också slagit fast att miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen har rätt att överklaga ett tillstånd om avverkning i fjällnära skog. Det gjorde man i det så kallade Änokfallet 2014, med hänvisning till Århuskonventionen.

Regeringen fattade i november 2015 beslut om att göra en rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen och bland annat se över möjligheten för miljöorganisationer att få rätt till rättslig prövning i miljöfrågor.

Om nya bestämmelser med möjligheter till överklaganden införs i skogsvårdslagen öppnar det upp för att normala skogsbruksåtgärder kan bli föremål för rättsliga prövningar. Detta i sig skulle öppna för juridisk aktivism från miljöorganisationer med följden att rätten att bruka skogen skulle kunna begränsas.

Sverigedemokraterna anser därför att miljöorganisationer inte ska kunna använda rättsliga möjligheter till att rättsligt pröva normala skogsbruksåtgärder.

Både brukad och obrukad skog har sin givna plats i skogsbruket. Vidare är en av de bärande principerna för samhällets välstånd respekten för den enskildes egendom. Den väl fungerande svenska skogsbruksmodellen med två övergripande och jämställda skogspolitiska mål, miljömålet och produktionsmålet, har hittills tjänat oss väl och bör utvecklas vidare i samråd med skogsnäringen. Dessutom ägs hälften av Sveriges skogar av ca 330 000 familjeskogsbrukare, vilket ger en naturlig mångfald.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Sverigedemokraterna tror på rätten att äga, bruka och själv råda över sin egen skog. Det anser vi är det som bäst motiverar och stimulerar skogsägarna till att på bästa sätt vårda, bruka och utveckla sin skog. Sverigedemokraterna anser därför att den mest framgångsrika skogspolitiken uppnås genom frivillighet och kunskap snarare än genom alltför detaljstyrande lagar och regleringar.

Herr talman! Föreningar som har ett hundratal medlemmar, företräder de allmänheten eller företräder de särintressen? Snarare det senare, vill jag hävda. Det är minst sagt märkligt att särintressen i samhället, som oftast inte är direkt berörda av besluten, ändå ges möjligheten att genom överklaganden stoppa myndighetsbeslut.

Man måste skilja på särintresse och allmänintresse. Detta måste ses över. Här måste domstolarna vägledas genom tydliga instruktioner och föreskrifter i förhållande till vilka som har talerätt i egentlig mening.

Riksdag och regering har här att se över talerätten och skilja på allmänintresse och särintresse.


Anf. 96 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Vi är här i dag för att debattera betänkandet Allmänna miljöfrågor. Som flera talare har konstaterat är det ett lite spretigt betänkande som tar upp många viktiga frågor - allt från förändringar i miljöbalken till tillståndsprocesser och prövning, vindkraft och talerättsfrågor.

Jag tänkte börja med att uppehålla mig vid det som tas upp i början och rör miljöbalken och kanske också lägga ut texten lite extra med hänvisning till det som jag redan tidigare har påpekat: Precis innan vi gick in i kammaren i dag fick vi nyheten - i och för sig obekräftade uppgifter - att USA ser ut att vilja dra sig ur Parisavtalet. Detta är förödande.

I betänkandet finns det motioner om att ta upp klimatet tydligare i miljöbalken. Det är glädjande att vi i Sverige har den typen av motioner. Än mer glädjande är att vi gör långt mer än så: Vi ska få en klimatlag. Om två veckor kommer man här i kammaren att debattera propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige och förhoppningsvis i bred enighet anta den samma dag.

Detta är något som alla partier här, förutom Sverigedemokraterna, står bakom. Det är en stor seger för Sverige. Och det är en milstolpe, både för att den tagits fram tillsammans av alla riksdagens partier utom Sverigedemokraterna och med tanke på innehållet. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser för hur regeringens klimatpolitiska arbete ska se ut och ger långsiktiga spelregler för kommande regeringar, oavsett färg. Det är en viktig seger för klimatet.

Propositionen innehåller många viktiga delar när det gäller hur vi ska bli världens första fossilfria land. Jag ska inte gå in på några tröttande detaljer; det blir ju som sagt en längre debatt om detta om några veckor. Men att ha målet att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser är stort. Detta ger oss en chans att i alla fall visa hur vi från svensk sida vill uppnå Parisavtalets mål om att jordens uppvärmning inte får överstiga två grader och ska vara så långt som möjligt under.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Hade vi inte haft havet som buffrar för den uppvärmning vi redan har hade vi redan i dag haft sex grader varmare. Vi ser att den värme som havet har tagit upp gör att vi runt ekvatorn börjar få öknar - vi talar om artfattighet och värme. Vi ser att snabbsimmande fiskar som tonfisken väljer andra rutter. Detta pågår här och nu. Därför är det så otroligt viktigt att vi i denna kammare är överens om att vi ska uppnå det vi har enats om i det klimatpolitiska ramverket.

Detta ger också eko ute i världen. När USA nu skickar dessa negativa signaler ger vi positiva signaler och kan ta ett klimatledarskap. Vårt eget systerparti, de gröna i Nya Zeeland, har gått till val på sloganen "Let's beat Sweden". Det är vad de vill göra.

Isabella Lövin, vice statsminister, klimatminister och minister för internationell utveckling, och förstås också Miljöpartiets språkrör, var i Washington för några veckor sedan på Världsbankens vårmöte. Där hölls ett sidoevent, ett litet rådslag med särskilt inbjudna som talade om hur vi kan ge mer fart åt omställningen till ett fossilfritt samhälle.

I rummet fanns alla de stora från FN och även bankfolk och företag. Isabella Lövin blev i detta rum placerad mellan Al Gore och John Kerry. Hon redogjorde för vad vi gör i Sverige, att vi ser det som ekonomiskt smart att ställa om och att en strikt klimatlagstiftning skapar innovation och pushar företag att bli smartare. Då sa Världsbankens chef till de andra att de länder som inte hänger med blir hopplöst efter. "The Swedes are gonna eat you for lunch!" Vi gör alltså skillnad, och jag är väldigt glad över att vi gör det tillsammans.

Det finns många andra spännande frågor i det här betänkandet. En som jag tänkte ta upp lite mer är den om ett substitutionscentrum. Det talades tidigare om att det gjorts en utredning om att inrätta ett centrum för att ta fram och forska på hur man kan ersätta farliga kemikalier med mindre farliga och göra det på ett säkert och innovativt sätt.

Enligt förslaget om ett substitutionscentrum vill man ha en samverkan mellan näringsliv och forskning, och jag tror att det är en väldigt bra väg att gå framåt. Förslaget kom i mars och bereds nu inom Regeringskansliet, och jag hoppas att det kommer fram. Detta sätt att arbeta, att ta bort dåliga produkter och ersätta dem med något bättre och att göra det tillsammans och som innovationer, tror jag är en väldigt bra väg framåt.

Vi fick också i helgen besked från miljöminister Karolina Skog om att man satsar mer pengar på att ta fram andra material för hållbara plaster eller ersättningsplaster. Vi ser ju att plast är en av de största bovarna när det gäller nedskräpning. Fördelarna - att de är lätta och långlivade - är också de största nackdelarna. Vi måste hitta metoder att ersätta plast på ett sätt som gör att det funkar för industrin, näringen och oss och att det inte blir andra problem. Jag tror att många av idéerna från substitutionscentrumet kan gälla även hur man ska ersätta plast.

I betänkandet talas även om tillståndsprocesser och handläggningstider, och vi får ett tillkännagivande från allianspartierna. Vi har en reservation, men för tids vinnande kommer jag inte att yrka bifall till den.

Vi ser att regeringen har tagit krafttag här. Det finns en nyindustrialiseringsstrategi, Smart industri, där flera olika åtaganden föreslås när det gäller hur man ska få en effektivare miljötillståndsprövning. Vi ska ha statistik över prövningstillstånd, och det handlar om hur processerna ska funka. Naturvårdsverket ska upprätta statistik för branscher och olika ärenden och insatser så att vi kan följa ärendehanteringen och se hur den kan förbättras. Det finns ett uppdrag att ta fram förslag om snabbare prövning, och det finns en referensgrupp för kontinuerlig dialog om hur dessa förbättringar ska göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag ser att regeringen redan har tagit krafttag i denna fråga och uppfyller det man vill ska ske. Jag finner därför ingen anledning att detta tillkännagivande ska komma till stånd.


Anf. 97 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Emma Nohrén bjöd ju lite in till en allmänpolitisk debatt om miljö- och klimatpolitiken. Jag instämmer naturligtvis i hög grad i beskrivningen att det var extremt värdefullt att vi sju partier i Sveriges riksdag kunde enas om ett förstärkt klimatpolitiskt ramverk med ambitiösa mål för Sverige och ett förtydligande av hur riksdag och regering ska arbeta samt inrättande av ett klimatpolitiskt råd, som opartiskt och kritiskt ska granska och följa upp regeringens arbete.

Jag tycker att Finanspolitiska rådet har tjänat Sverige väl och är en viktig nagel i ögat på den sittande regeringen. Alldeles nyligen presenterade Finanspolitiska rådet svidande och välbehövlig kritik av den sittande regeringens finanspolitik.

Men, herr talman, för att beskrivningen av den överenskommelse vi gjorde i Miljömålsberedningen ska bli korrekt vill jag ändå inskärpa att klimatlagen verkligen är den lilla delen av förslaget och överenskommelsen. Det verkligt stora var det handslag som vi sju partier gjorde när vi enades om de långsiktiga och ambitiösa målsättningarna. Jag vet att lagen är något som har stort symbolpolitiskt värde inte minst för Miljöpartiet, men jag tycker att det är viktigt att man inte överdriver lagstiftningens betydelse.

Sedan, herr talman, nämnde Emma Nohrén att Nya Zeelands miljöpartister ville gå till val på Let's beat Sweden. Just nu är det ganska enkelt, givet att klimatutsläppen stiger med den här regeringen. Det är viktigt att man för en effektiv klimatpolitik som på allvar sänker utsläppen.

När det gäller miljöprövningen vill jag fråga Emma Nohrén: Varför vill inte regeringen att man försöker skapa en särskild gräddfil för miljöförbättrande åtgärder och för företag som vill ha tillstånd för att kunna minska den negativa miljö- och klimatpåverkan?


Anf. 98 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Tack, Johan Hultberg! Det var svårt att inte lägga ut texten om klimatet i dag med tanke på det som hände precis innan. Jag hoppas att ni har överseende med detta.

Jag tycker förstås att själva processen när vi har samtalat ihop oss kring klimatet har varit en väldigt viktig del. När det gäller din fråga om tillståndsprocesser och handläggningstider vill vi förstås ha så tydliga och bra riktlinjer som möjligt. Men vi ser också att det arbete som regeringen har initierat och den handlingsplan som finns måste få tid att verka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag tycker att det är något av ett okynnestillkännagivande när det faktiskt pågår ett arbete och det är just detta som efterfrågas. Det arbetet har vi ännu inte sett effekt av.


Anf. 99 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Vad vi i Alliansen och riksdagsmajoriteten efterfrågar är skarpa, konkreta åtgärder som leder till en förenklad process och kortare handläggningstider. Det som Emma Nohrén och regeringen hänvisar till är nyindustrialiseringsstrategin, som först och främst handlar om mycket mer än bara miljöprövning. Det handlar ju om tillståndsfrågor och myndighetskontakter i stort. De åtgärder som presenteras där är att det ska införas mål och att det ska tas fram statistik, och det läggs förslag om att det ska tas fram förslag till hur handläggningstiderna kan förkortas. Det duger inte att bara ha förslag om att ta fram förslag.

Vad som krävs är konkreta åtgärder för att korta handläggningstiderna och försöka skapa en ordning som särskilt premierar de företag som söker tillstånd för att minska sina verksamheters negativa klimat- och miljöpåverkan. Det handlar om att göra investeringar i en befintlig anläggning, rusta upp den, investera för att minska energiförbrukning och utsläpp eller investera i helt ny produktion av till exempel förnybar el. Detta förhindras av dagens väldigt segdragna miljöprövning. Den uppfattningen vet jag delas av regeringen: Det är djupt problematiskt att det tar så lång tid. Men jag ser inte riktigt de konkreta åtgärderna.

Jag tycker verkligen att regeringen ska ta vara på den goda idé som nu har lagts fram av Moderaterna och Alliansen om att försöka inrätta ett särskilt grönt snabbspår för att säkerställa att miljöprövningen faktiskt blir en motor i miljöarbetet och inte, som den tyvärr i många fall är i dag, en bromskloss.


Anf. 100 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för den här diskussionen!

Uppe i talarstolen framförde du en massa åtgärder som ni från Alliansens sida hade vidtagit för att förhindra detta. Men trots alla dessa åtgärder står vi här med segdragna processer. Den här regeringen har försökt sätta sig in i detta och se hur vi ska komma vidare och se till att processerna blir korta, ändamålsenliga och moderna. Det är ett arbete som har satts igång. Det är ett arbete som pågår.

Lagrådet har precis yttrat sig över remissen om miljöbedömningar, efter det tillkännagivande som kom förra året. Allt detta är på gång. Jag kan inte riktigt förstå vad mer det är som Johan Hultberg efterfrågar, för det är ju just detta som vi gör.


Anf. 101 Jens Holm (V)

Herr talman! Vi debatterar nu övergripande miljöfrågor, ett antal förslag från allmänna motionstiden. Flera av förslagen i det här ärendet rör miljöbalken och möjligheten för organisationer att engagera sig i miljöfrågor. Den så kallade talerätten, som just ger organisationer möjligheter att involveras och till exempel överklaga beslut om vargjakt, skogsavverkning eller andra inskränkningar i miljön, finns fastslagen i miljöbalken.

Jag tycker att Sara Karlsson, som talade här tidigare, sa något viktigt om äganderätten: Äganderätten är viktig, men den ger inte ägaren en oinskränkt makt att göra som han vill med det han äger. Det kan gälla till exempel en skog, som man kan äga privat. Det kan finnas mängder av människor som nyttjar den skogen. De plockar blåbär eller svamp där. De kanske jagar, fiskar i sjön eller orienterar. Därför tycker jag att det är grundläggande i en demokrati att man gör avvägningar mellan det som ägaren, skogsbolaget, vill göra och vad de som företräder miljön och de som bor i området tycker att man ska göra i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Sverigedemokraterna nämner i sin reservation det så kallade Änokfallet. Det handlar om ett vidunderligt vackert område i norra Sverige, i Luleälvens dal, där Skogsstyrelsen först gav tillstånd för en storskalig avverkning. Men efter att Sveriges största miljöorganisation, Naturskyddsföreningen, med hänvisning till miljöbalken kunde engagera sig i fallet stoppades avverkningen. Jag vill fråga Runar Filper, Centerpartiet och Moderaterna: Menar ni verkligen att miljöorganisationer inte ska kunna engagera sig i de här frågorna? Tycker ni inte att det är grundläggande i en demokrati att man alltid måste göra en avvägning mellan produktion och miljö? Jag vill påstå att många av de naturreservat och skyddade områden som vi har i dag inte skulle ha funnits om det inte hade varit för att människor stod upp för miljön - människor som vistas i dessa områden varje dag, långt mycket oftare än skogsbolagen, som kanske har sina huvudkontor här i Stockholm. De människorna känner ofta mycket bättre till de stora värden som finns i de områdena.

Därför tycker jag att det är otroligt viktigt att vi slår vakt om talerätten och allmänhetens och miljöorganisationernas rätt att involveras i miljöärendena. Jag yrkar därför avslag på de reservationer som finns på det området.

Herr talman! Jag skulle också vilja tala för Vänsterpartiets reservation nr 5, om det så kallade kommunala vetot mot vindkraftsetableringar. Det kommunala vetot, alltså rätten för en kommun att när som helst, på vilka grunder som helst och genom ett beslut som inte kan överklagas säga nej till en etablering av vindkraftverk. Detta infördes av den borgerliga regeringen 2009. Det syfte man angav när det kommunala vetot infördes var att tillståndsprocesser skulle gå fortare, men nu ser vi att det har blivit helt tvärtom.

Enligt branschen själv har bara de senaste åren mer än 300 vindkraftverk stoppats i ett tjugotal kommuner just på grund av det kommunala vetot.

Jag tycker att det är märkligt att vi har ett kommunalt veto mot ren, förnybar vindenergi men inte mot etablering av gruvor eller mot fossila energikällor som fossilgas, olja eller kol. Det håller inte. Vi kan inte behandla den förnybara energin så styvmoderligt. Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 5, där vi vill riva upp det helt rättsosäkra och oförutsägbara kommunala vetot mot vindkraftsetablering.

Herr talman! I det här betänkandet finns det ett tillkännagivande som härrör från motioner från de borgerliga partierna om att förenkla och förkorta tillståndsprocesser i miljöärenden. Det är ingen ny sak. Det har de borgerliga sagt tidigare. Egentligen är det ingen som är emot att vi ska ha snabba och bra tillståndsprocesser.

Jag tycker dock att det är lite att slå in öppna dörrar när ett sådant arbete redan pågår och mycket redan har gjorts. Jag är lite rädd för att man trycker på för mycket och att vi i stället får ett rättsosäkert tillstånd där man viktar företagens investeringar och etableringar tyngre än värnandet om miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Vi ska komma ihåg att vi har miljöbalken, plan- och bygglagen och andra lagstiftningar just för att vi ska kunna göra en avvägning mellan exploatering och miljö- och naturhänsyn. Då är det viktigt att det också blir en bra avvägning och att det är en process som får ta sin tid. Inga processer ska ta orimligt lång tid, men jag tycker att detta är att slå in öppna dörrar.

Avslutningsvis, herr talman! Jag lyssnade på Emma Nohrén. Hon talade om allt vad den svenska regeringen gör i klimatfrågor och inte minst säger i klimatfrågor. Emma berättade om Isabella Lövin, som har varit ute och rest igen. Den här gången var det Washington. Nästa gång ska hon väl till New York. När Isabella var i Washington hade hon fått sitta bredvid John Kerry, tyckte jag att Emma sa, som hade sagt några fina ord om Sverige. Det är smickrande när man hör fina ord från det stora landet på andra sidan Atlanten. Men ärligt talat: Är detta det bästa som Miljöpartiet har att komma med i klimatfrågor - hur mycket den ansvariga klimatministern reser omkring i världen och skryter över Sverige? Jag skulle vilja ha en klimatminister som finns här i Sverige och gör mer arbete, för det är väldigt mycket som återstår att göra.

Vi har fina mål - den saken är klar. Det är bra. Men vi behöver mer politisk handling för klimatet. Emma får gärna begära replik på mitt anförande, så kan vi prata mer om det. Vi behöver billigare kollektivtrafik. Vi behöver en handlingsplan för minskad köttkonsumtion. Vi behöver bygga ut cykelinfrastrukturen storskaligt. Vi behöver ett stopp för fossil energi. Ja, jag kan rada upp hur många konkreta exempel som helst där jag inte tycker att regeringen agerar. Man pratar mycket, men man agerar alldeles för lite.


Anf. 102 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Jag missar sällan chansen att begära replik på Jens Holms anförande, inte minst när han uttryckligen ber om det. Men jag tror att Jens Holm kom lite sent till denna debatt, eller så lyssnade han väldigt slarvigt. Jag var nämligen väldigt tydlig, herr talman, i mitt anförande med att vi moderater står upp för talerätten och att vi står bakom Århuskonventionen men att vi samtidigt tycker att det är helt orimligt hur den har implementerats i Sverige. Det gäller framför allt vilka konsekvenser Århuskonventionens implementering i Sverige har fått. Jag tycker inte att det är rimligt att en organisation med blott 100 medlemmar ska ha möjlighet att faktiskt sabotera och skjuta rovdjursförvaltningen i sank, så som vi har sett ske. Det är inte en bra ordning, och det är inte någonting som gagnar vår demokrati.

För mig blir det därför lite märkligt att Jens Holm starkt ifrågasätter att kommunpolitiker som har blivit valda i lokala val ska ha möjlighet att påverka utbredningen av vindkraft men å andra sidan tycker att varje liten förening som så önskar ska ha möjlighet att faktiskt stoppa eller skjuta på viktiga beslut om till exempel skyddsjakt på varg.

När det gäller miljöprövningarna säger jag återigen: Den här regeringen, Jens Holm, har inte presenterat några skarpa förslag på hur handläggningstiderna ska kortas. Det handlar om förslag om att ta fram statistik och underlag. Det är gott så, men de konkreta åtgärderna har vi inte sett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag vill ställa samma fråga till Jens Holm som jag ställde till Emma Nohrén. Varför vill ni inte pröva möjligheten att inrätta en särskild grön gräddfil, ett snabbspår för företag och verksamheter som vill göra miljöförbättrande åtgärder? Tycker verkligen Jens Holm att det är rimligt att miljöprövningarna blir en bromskloss i stället för den motor för att utveckla miljöarbetet som miljöprövningarna och miljöbalken var tänkta att vara?


Anf. 103 Jens Holm (V)

Herr talman! Vad bra att Johan Hultberg begär replik! Då kan jag i denna debatt få lite klarhet i vad Moderaterna egentligen vill och kanske inte vill. I den moderata och centerpartistiska reservationen om talerättsfrågor tar man upp vargjakten som exempel. Innebär det att det bara är vargjakten som är problemet? Eller är det precis som Sverigedemokraterna tar upp i sin reservation: att man inte ska få överklaga avverkningar av skog? Sverigedemokraterna tar upp fallet med Änokdeltat, som jag tycker är ganska tydligt. Skogsstyrelsen gjorde i första hand fel. Det var en himla tur att vi hade en miljöorganisation som stod upp för skogen. Är det bara när det gäller varg, eller är det i alla naturärenden som ni vill ändra tingens ordning?

Ni tycker att en organisation med 100 personer är en för liten organisation. Men var ska gränsen dras någonstans? Det kan ju vara så att 100 personer som bor i en by är just de människor som är ute i denna skog varje dag. För dem är skogen helt livsavgörande. De har en organisation, en förening. De vill involveras i processen och säga sitt i frågan. Ska de inte kunna göra det, Johan Hultberg?

Snabbspåret tycker jag egentligen är en ganska bra idé. Men jag tycker att alla spår ska vara snabbspår. Det är inte okej som det ser ut i vissa hanteringar, där det drar ut alldeles för långt på tiden. Det kan jag verkligen hålla med om. Men varför bara plocka ut vissa processer och säga att de ska gå extra fort? Vi vill att alla spår ska vara snabbspår.


Anf. 104 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Det var en vällovlig ambition som Jens Holm gav uttryck för i slutet av sin replik. Den ligger dock väldigt långt från verkligheten. Jens Holm gav i sitt anförande uttryck för att han var rädd för att ett för stort tryck på förenklingsarbete och arbete för att snabba på processerna skulle göra att prövningen blev för slarvig. Jag tycker att Jens Holms olika besked rimmar lite illa och inte riktigt bildar en helhet.

Vi har alltså en ordning där det i snitt tar fyra år att genomföra en åtgärd som kräver miljötillstånd. Det är orimligt. Det handlar om hela perioden, inklusive att man ska ta fram MKB och så vidare. Men det är orimligt att det ska ta så lång tid. Då tycker vi från Alliansens sida att det är särskilt viktigt att säkerställa att det går snabbt för dem som vill vidta åtgärder som leder till att miljön blir bättre, att utsläppen blir lägre och att den negativa miljöpåverkan blir mindre. Det handlar om prioritering. Men det är utmärkt om jag och Jens Holm kan vara överens om att det måste gå snabbare att få tillstånd och att det måste skapas ett företagsklimat och ett investeringsklimat i Sverige som gör att företag vill etablera sig här.

Tyvärr kan vi konstatera att investeringarna i Sverige är lägre än i jämförbara länder och att de faktiskt har sjunkit sedan miljöbalkens införande. Det betyder inte att vi ska avskaffa miljöbalken. Det betyder inte att vi ska avskaffa miljöprövningarna. Men vi måste se att det är ett allvarligt problem med dagens ordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Jag ska gå tillbaka till talerätten. Jag är inte beredd att här och nu säga en exakt siffra i fråga om var jag tycker att gränsen ska gå. Men 100 medlemmar tycker jag är för lite. Jag tycker, precis som vi ger uttryck för i vår reservation, att det måste till en översyn.

När det gäller skogen är det min bestämda uppfattning att vanligt hederligt skogsbruk, om jag uttrycker mig så, och pågående markanvändning inte ska vara föremål för tillståndsprövning. Det ska vara som i dag: att man anmäler till Skogsstyrelsen och att Skogsstyrelsen har en möjlighet att lyfta det. Men att vi skulle ha tillståndsprövning och talerätt i fråga om varje hygge tycker jag inte är rimligt.


Anf. 105 Jens Holm (V)

Herr talman! Då kan vi konstatera att med Moderaternas politik hade Änokdeltat i dag varit skövlat. Jag tycker tvärtemot Moderaterna: att det finns en väldigt viktig kunskap och ett engagemang hos miljöorganisationerna, oavsett storlek, som vi ska ta fasta på. Det är det som en demokrati handlar om. Man måste kunna väga intressen mot varandra. Men det kanske är lite svårare för ett parti som har en historia av att motarbeta den allmänna rösträttens införande - jag vet inte.

Vi är överens om att alla spår ska vara snabbspår - det är bra. Men hur ska man kunna få snabbare tillståndsprocesser om man avfärdar alla extra tillskott som vi faktiskt tillför till de ansvariga myndigheterna - Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och våra kommuner, som alla på olika sätt är engagerade i dessa frågor? Moderaterna svarar hela tiden med nedskärningar, nedskärningar och nedskärningar. Är det någon som på allvar tror att processerna kommer att gå fortare av det? Det gör i alla fall inte jag.


Anf. 106 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Det hade kunnat vara en intressant diskussion om allmän rösträtt, men den kanske vi kan lämna därhän i dag.

Jag får börja med att uttrycka en väldig oro kring den obekräftade nyheten att president Trump har för avsikt att ta ut USA ur Parisavtalet. Även om den är obekräftad känns den oroväckande - den kan faktiskt vara sann. Vi får se vad det får för konsekvenser. Det har mycket att göra med vad resten av världen tar för ledarskap. Europa kommer i så fall att ha en avgörande roll i sammanhanget.

Nästa vecka har vi den stora havskonferensen, FN:s havskonferens, i New York. Det är oroväckande när USA ger dessa signaler. Hur kommer man att agera på en sådan konferens? Havet är ju ytterligare en av de riktigt stora globala utmaningar som vi har. Det är på ett sätt kanske den nya klimatfrågan.

Vi har haft en diskussion om det klimatpolitiska ramverket, som jag dock inte tänker gå in på nu. Vi kommer säkert att ha en ordentlig mangling om detta om ungefär tre veckor.

Herr talman! Jag kan också vid första anblicken tycka att betänkandet är lite spretigt, men om man försöker kan man hitta en röd tråd i det hela: Det handlar om olika regelverk som styr olika typer av tillståndsprocesser. Att tillståndsprocesser sker effektivt och rättssäkert är naturligtvis en otroligt viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet förutom under punkt 7, där Liberalerna har ställt sig bakom ett motionsyrkande från Centerpartiet om möjligheten att öka samverkan mellan forskning och näringsliv och att öka utbytet av farliga ämnen i olika produkter på ett proaktivt sätt i stället för att invänta EU:s lista och Reachförordningens lagstiftning.

Detta innebär att vi liberaler står bakom förslaget om att rikta ett tillkännagivande till regeringen vad gäller olika typer av tillståndsprocesser. Dessa processer måste utformas på ett sådant sätt att de inte i sig utgör ett onödigt hinder för skapande av jobb och tillväxt samt för miljöåtgärder.

Problematiken beträffande likabehandling över hela landet är också en central del av detta. De åtgärder som alliansregeringen vidtog genom att centralisera domstolsväsendet och miljömålsdelegationen var ett steg i att försöka öka likabehandlingen över landet.

Detta handlar definitivt inte om att sänka kraven. Fokus ligger på de ändamålsenliga tillståndsprocesserna och på att ha ett brukarperspektiv. Det är väldigt lätt att man i sådana här tillståndsprocesser utgår från myndighetens sätt att arbeta, medan brukaren får vara glad när det är färdigt efter kanske fyra år, vilket nämndes tidigare. När det gäller vissa frågor är detta en orimligt lång tid.

Jag kan se en tydlig parallell till den diskussion som vi haft om mer flexibla tillståndsprocesser när det gäller vattenverksamhet. På detta område finns ett tillkännagivande som regeringen förhoppningsvis jobbar med. Det handlar om att man ska kunna anpassa processen till verksamhetens storlek och bedömd miljöpåverkan.

Även när det gäller vattenverksamhet handlar det ju om att inom miljöbalkens ram kunna sätta upp tydliga och relevanta miljökrav. Fokus ska dock ligga på åtgärderna - man ska inte fastna i långdragna, onödigt komplicerade tillståndsprocesser.

Jag tror att vi är ganska eniga om att tillståndsprocessen inte har något egenvärde i processen, utan det viktiga är resultatet och att man bedömer rätt saker.

Herr talman! Som tidigare har nämnts från regeringsföreträdare pågår ett intensivt arbete, som förhoppningsvis syftar till att göra tillståndsprocesserna kortare och enklare. Man kan diskutera om ett tillkännagivande är onödigt eller inte, men tillkännagivandet ger ändå en väldigt tydlig signal till regeringen om vad riksdagen tycker att detta arbete ska utmynna i.

Det ställdes en fråga om vad mer vi efterfrågar. Det vi efterfrågar är resultatet, och om resultatet tillgodoser detta tillkännagivande ser jag egentligen inget problem med det.

Tillkännagivandet från riksdagen är en tydlig signal till regeringen om vilket resultat vi vill ha i slutändan.

Herr talman! Jag skulle vilja säga ett par ord om kommunalt veto, som det har kommit att heta. Nu står det visserligen inte kommunalt veto i lagstiftningen, utan det står kommunal tillstyrkan, vilket har en något annorlunda klang.

Jens Holm tog upp att man skulle göra det enklare men att det har blivit svårare. Det har definitivt inte blivit svårare! Det som hände var att man tog bort dubbelprövningen. Tidigare prövades vindkraften både enligt miljöbalken och enligt plan- och bygglagen. Nu prövas den enligt miljöbalken, och sedan ska kommunen ge sin tillstyrkan. I normalfallet har prövningsprocessen alltså blivit mycket enklare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Man kan säga att ett visst antal vindkraftverk har hindrats på grund av det kommunala vetot, som Jens Holm uttryckte det. Kanske finns det något slags ideologiskt motstånd mot vindkraft, men det måste ju ändå tillhöra ovanligheterna. Det kan ju vara så att kommunen, utifrån sitt perspektiv med planmonopol och markanvändningsmonopol, bedömer att placeringen är olämplig.

Att kommunen fick denna roll grundade sig på att man i stället för att göra en fullständig prövning enligt plan- och bygglagen bara kunde tillstyrka genom ett enkelt beslut. Det är klart att lagstiftningen blev betydligt enklare - det är viktigt att ha med sig detta. Det är bara det jag vill ha sagt.

Jag tror inte att de flesta kommunpolitiker gör detta för att motarbeta vindkraft, utan jag tror att man gör en seriös prövning.


Anf. 107 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag kan förstå att Lars Tysklind ville gå upp och försvara det kommunala vetot mot vindkraft. Som jag har förstått det var det just dåvarande Folkpartiet som i de borgerliga förhandlingarna i sista stund kastade in att kommunerna alltid ska kunna säga nej till vindkraftsetableringar och som fick in det i lagstiftningen 2009.

Jag skulle vilja fråga Lars Tysklind: Ska inte kommunerna ha ett veto även när det gäller annan energiutvinning eller energiframställning, till exempel när det gäller olja, kol och fossilgas? Då blir det åtminstone jämställt.

Jag skulle också vilja veta om Lars Tysklind och Liberalerna tycker att dagens ordning är bra. Det har blivit så att utbyggnaden av fler än 300 vindkraftverk har stoppats med hänvisning till det kommunala vetot.

De som ansöker gör en stor investering och planerar i flera år för dessa etableringar, men de har inte möjlighet att överklaga. Det finns ingen uppsatt tidsplan för när man ska få ett besked från kommunen. Tar det en månad? Tar det ett år? Tar det tio år?

Tycker Liberalerna att dagens ordning är bra? Är den rättssäker? Och framför allt, med hänvisning till den tidigare diskussionen: Är det här en snabb och bra prövningsprocess?


Anf. 108 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Jag var med i denna process, men jag kan inte minnas att det var just dåvarande Folkpartiet som var drivande i frågan. Eftersom kommunerna har planmonopol över hur marken i kommunerna används är det möjligt att vi tyckte att detta skulle bli ett nytt ställe där man inte skulle ha någon inverkan alls. Att man ändå skulle ha en tillstyrkan var det allmänna motivet till att detta sattes in.

Jag kan hålla med om att det nog är bra att det har tagits fram en vägledning för hur tillstyrkan ska gå till. Detta står även i betänkandet. Jag tror att det har funnits en brist på detta område - det kanske till och med skulle ha stått var beslutet ska fattas och inom vilken tid det ska fattas.

Om det utmynnar i att kommunen inte tillstyrker handlar det ofta - jag vill, utan att överdriva, påstå att det gäller nästan alla fall - om att man inte har haft den dialog med kommunen som man borde ha haft. Man ansöker om vindkraft och ställer kommunerna inför fullbordat faktum. Då har man konflikten på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Det är oftast detta som är fallet. Med en ingående dialog kan man oftast lösa det hela, och då är tillstyrkan bara en formell slutstation för processen.

Det är någonstans där man ska söka förbättringarna i systemet.


Anf. 109 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag ska försöka att vara väldigt konstruktiv. De riktlinjer som Tysklind talar om är just riktlinjer - det är inte konkret lagstiftning, som finns i miljöbalken på samma plats som kommunernas möjlighet till ett veto mot vindkraftsetablering.

Ifall vi skulle få ett konkret förslag som handlar om att göra det här till en helt och hållet rättssäker process som kan överklagas och har klara och tydliga tidsramar som blir förutsägbara för dem som vill etablera sig, skulle Liberalerna då tycka att det var bra om det infördes en sådan ordning? Det skulle vara som någon form av mellanting, att kommunerna har möjlighet att säga nej men att man kan överklaga beslutet. På det sättet skulle det bli en helt och hållet rättssäker, öppen och framför allt snabb tillståndsprocess, vilket vi behöver ifall vi ska ha hundra procent förnybar energi.


Anf. 110 Lars Tysklind (L)

Herr talman! De riktlinjer som vi nu pratar om är ju relativt nya. Vi får väl se vad de leder till. Jag är inte beredd att här och nu säga att det krävs ytterligare lagstiftning här.

Man kan dra parallellen till kommunens inflytande och mandat inom plan- och bygglagen i övrigt som är ganska definitivt. Om en kommun säger nej till en plan är inte det heller överklagningsbart. Detta är egentligen helt i linje med de markanvändningsbeslut som kommunerna fattar i övrigt.

Som sagt: När det gäller riktlinjerna tycker jag att det är lämpligt att avvakta hur de hanteras ute i kommunerna, för jag tror att man även ute i kommunerna har varit lite osäkra på var besluten ska fattas, om det är i kommunstyrelsen, i någon nämnd eller i kommunfullmäktige.

Sedan vet jag också att det naturligtvis finns möjlighet att obstruera ett beslut, vilket det gör i alla sammanhang, genom att undvika att ta upp det på bordet. Men det är ju lite att missbruka situationen. Jag vill återgå till detta att om man har en ingående dialog ska man över huvud taget inte behöva hamna i den sitsen.

Avslutningsvis lär vi väl aldrig komma överens. Vänsterpartiet kommer att kalla det för ett kommunalt veto och Liberalerna kommer att kalla det för en kommunal tillstyrkan, så vi kommer väl att använda lite olika ord även i fortsättningen.


Anf. 111 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Det har nu gått mer än 40 år sedan den stora giftskandalen i Teckomatorp i Skåne uppdagades. Företaget BT Kemi hade i början av 70-talet grävt ned hundratals tunnor fulla med fenoxisyror och bekämpningsmedel i marken intill fabriken. När man började gräva upp tunnorna visade det sig att de hade rostat sönder och börjat läcka ut gift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Giftet hittade man i intilliggande brunnar, i jorden i ett växthus och i bevattningsvattnet. Man hittade giftet även i den intilliggande Braån.

När fabriken på 60-talet anlades hade Sverige ingen miljölagstiftning att tala om. Och när tingsrätten i slutet av 70-talet avgav sitt beslut blev det en friande dom, eftersom åklagaren inte kunde visa att fenoxisyrorna i till exempel Braån kom just från de nedgrävda tunnorna. Det gick ju inte att utesluta att det fanns andra källor som kunde ha orsakat giftläckaget.

Dessutom var det tveksamt om det fanns något uppsåt att skada människor och miljö när tunnorna en gång grävdes ned. Tvärtom hävdades det att de grävdes ned för att skydda mot giftet, vilket man kan ifrågasätta.

Att sanera området kring BT Kemi har tagit lång tid och kostat mycket pengar, men det har gjorts. Det är i dag ett stort rekreationsområde sedan drygt närmare 100 ton jordmassor grävts bort och fraktats med båt till Tyskland där jorden slutligen sanerats.

I dag har vi i Sverige en helt annan och betydligt skarpare miljölagstiftning än den som gällde på 70- och 80-talen. Verksamheter som påverkar miljön negativt ska prövas noga, och hårda krav ska ställas på dessa för att skydda miljön.

Samtidigt är det viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett sådant sätt att de inte i onödan hindrar, försenar och fördyrar investeringar som moderniserar verksamheter, skapar jobb och tillväxt och i slutändan ofta minskar den samlade miljöpåverkan.

Myndigheternas prövningar och krav på underlag ska, som det står i betänkandet, vara enkla, förutsägbara och effektiva, och de långa handläggningstiderna i tillståndsärendena måste kapas. Därför är riksdagens tillkännagivande i denna fråga viktigt för att få en väl fungerande och smidig handläggning.

Herr talman! Den svenska miljölagstiftningen har i många avseenden en hög ambitionsnivå, men samtidigt tvingas vi konstatera att efterlevnaden fallerar på flera områden.

För Kristdemokraterna har värnandet om vår gemensamma livsmiljö alltid varit högt prioriterat. Avsiktlig miljöförstöring och brott mot miljölagarna är allvarliga förseelser som tyvärr fortsätter, bland annat på grund av ett alltför lågt straffvärde. För de allra flesta miljöbrott som lagförs blir påföljden dagsböter, och det är inte tillräckligt avskräckande.

För att förebygga överträdelser av miljölagarna behövs mer långtgående påföljder. Kristdemokraterna föreslår därför skärpta straff upp till fängelse för allvarligare miljöbrott. Genom ett höjt straffvärde kommer miljöbrott också att prioriteras högre av åklagare.

Miljöbrott har likheter med ekonomisk brottslighet. De direkta skadeverkningarna av brotten är ofta diffusa men kan innebära långsiktiga och omfattande miljöskador och därmed även orsaka stora samhällskostnader. En lagföring är därför mycket viktig.

Utredningarna är ofta komplicerade och kräver särskild yrkeskunskap och spetskompetens hos såväl polis som åklagare.

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål är en nationell operativ enhet inom Åklagarmyndigheten. Vid enheten handläggs ärenden om brott mot miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter, arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen, brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg med tillhörande förordningar och föreskrifter, miljöbrottslighet som åtalas med stöd av annan primär lagstiftning som brottsbalken samt grova jaktbrott mot fredade rovdjur. Det är vad man har ansvar för vid denna riksenhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Bedömningen är att Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål till största delen har tillräcklig kunskap, kapacitet och organisation. Däremot behöver polisens utredningsresurser förstärkas. Därför är det angeläget att tillse att polisen har dessa resurser för att kunna prioritera arbetet med miljöbrottslighet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation 2 om hårdare tag mot miljöbrott.


Anf. 112 Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! Jag vill fästa kammarens uppmärksamhet på två saker i den här debatten.

Först och främst är jag glad över att riksdagen i eftermiddag kommer att bifalla en motion om att förenkla och förkorta tillståndsprocesser.

Som jag ser det är det självklart att vi ska ställa hårda krav på verksamheter som möjligen kan påverka miljön negativt. Men tillståndsprocesserna måste och borde utformas på ett sådant sätt att de inte i onödan hindrar eller försenar investeringar som kanske till och med moderniserar verksamheter och företag på ett positivt sätt och därtill skapar de jobb och den tillväxt som vi vill ha i vårt samhälle. Detta sammantaget kan ju faktiskt minska den samlade miljöpåverkan. Jag tycker att det är underligt att vi inte kunde få ett enigt utskott i denna fråga.

Herr talman! Den andra saken jag vill ta upp är behovet av att se över den svenska implementeringen av Århuskonventionens talerätt.

Jag och Centerpartiet står självklart bakom Århuskonventionen, men samtidigt ser vi ett problem i att demokratiskt fattade beslut, som kan exemplifieras med licensjakten på varg, kan komma att fördröjas eller till och med omöjliggöras av rättsliga prövningar och den talerätt som finns i Århuskonventionen. Det beror bland annat på organisationskraven för miljöorganisationer och deras rätt att nyttja talerätten.

Enligt vår mening bör denna talerätt ses över.

Samma sak kan sägas om skogen och skogsbruket i vårt land. Denna talerätt står faktiskt i strid med den äganderätt och det egendomsskydd som är inskrivna i den svenska grundlagen. Inte bara det, äganderätten och egendomsskyddet är dessutom inskrivna i Europakonventionen och i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Äganderätten utgör alltså en grund både för demokratin och för den marknadsekonomi som vi lever i och vill leva i.

Det är därför allvarligt när domstolar och myndigheter brister i tydligheten om något som är så avgörande som äganderätten. Därför måste äganderätten och egendomsskyddet beaktas i domstolars och myndigheters beslut.

Herr talman! Jag yrkar därför bifall till reservation nr 6 i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-05-31
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 7, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Förändringar i miljöbalken m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:723 av Sofia Arkelsten och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M),

    2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8 och

    2016/17:2554 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 1.
    • Reservation 1 (V)
    • Reservation 2 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S102029
    M76007
    SD40007
    MP19015
    C20002
    V00183
    L16003
    KD01303
    -1002
    Totalt274132141
    Ledamöternas röster
  2. Tillståndsprocesser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 31,

    2016/17:863 av Lars Hjälmered (M) och

    2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9.
    • Reservation 3 (S, MP, V)
  3. Handläggningstiderna hos länsstyrelserna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:1736 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22.
    • Reservation 4 (V)
  4. Torvärenden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 30.
  5. Vindkraft

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:2457 av Cassandra Sundin och Aron Emilsson (båda SD) och

    2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2.
    • Reservation 5 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S104009
    M76007
    SD40007
    MP20005
    C20002
    V01803
    L16003
    KD13003
    -1002
    Totalt29018041
    Ledamöternas röster
  6. Talerättsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 15 och

    2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3.
    • Reservation 6 (M, C)
    • Reservation 7 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S104009
    M07508
    SD036110
    MP20005
    C02002
    V18003
    L16003
    KD13003
    -0102
    Totalt171132145
    Ledamöternas röster
  7. Samverkan mellan svensk forskning och näringslivet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15.
    • Reservation 8 (C, L)
  8. Tillsynsavgifter för gruvverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11.
    • Reservation 9 (M)
  9. Hållbar utveckling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:1803 av Karin Svensson Smith (MP).
  10. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.