Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017
Betänkande 2016/17:NU20
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 20 juni 2017
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nytt mål för produktionen av förnybar el (NU20)
Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017Proposition 2016/17:179
Motioner från ledamöterna
- Motion 2016/17:1591 Utveckling av kärnkraften
- Motion 2016/17:1772 En hållbar energipolitik
- Motion 2016/17:2473 En hållbar energipolitik
- Motion 2016/17:3720 med anledning av prop. 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017
- Motion 2016/17:3724 med anledning av prop. 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017
- Motion 2016/17:3738 med anledning av prop. 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017
Beredning, Genomförd
Justering: 2017-06-08
Trycklov: 2017-06-12
Betänkande 2016/17:NU20
Alla beredningar i utskottet
Nytt mål för produktionen av förnybar el (NU20)
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.
Ändringarna ska börja gälla den 1 januari 2018.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2017-06-15
Debatt om förslag 2016/17:NU20
Webb-tv: Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017
Dokument från debatten
- Torsdag den 15 juni 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:126
- Torsdag den 15 juni 2017 (preliminär)Talarlista 2016/17:20170615
Protokoll från debatten
Anf. 144 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Vi debatterar i dag näringsutskottets betänkande nr 20 som behandlar nytt mål för förnybar el i elcertifikatssystemet och näringsutskottets betänkande nr 25 om avtal med Norge om detsamma med en justering i elcertifikatssystemet. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationerna 1 och 2 i näringsutskottets betänkande 20 och till reservation 1 i betänkande 25.
Elcertifikatssystemet är ett stödsystem som är tänkt att stimulera så kallade förnybara energislag. Systemet har sedan införandet 2003 bidragit med ett flertal positiva effekter. Det är speciellt kopplat till nyetablerad baskraft i kraftsystemet. Där kunde man inledningsvis uppgradera vattenkraftstationer och även uppföra kraftvärmeanläggningar eller komplettera fjärrvärmesystem med en turbin för att få kraftproduktion.
Men på senare år har det övergått mer till att uteslutande handla om subventioner till väderberoende kraftslag och då främst vindkraft. Av de elcertifikat som utfärdades under år 2004, i början av systemets tillkomst, gick 92 procent till kraftproduktion som var planerbar och därmed inte beroende av väderförutsättningarna. Det är en nivå som successivt har sjunkit och som under förra året uppgick till enbart drygt en tredjedel. I stället är det vindkraften som nu erhåller drygt två av tre utfärdade elcertifikat i systemet.
Fru talman! Sverigedemokraterna har sedan inträdet i denna kammare kritiserat elcertifikatssystemet med de subventioner som främst nu riktas mot väderberoende kraftslag. Argumenten som anförts är lika aktuella i dag som vid alla tidigare tillfällen.
Såväl under alliansåren som under rödgrönt styre har den politiska klåfingrigheten lett till att man har pumpat in otaliga subventionsmiljarder i det man på ideologisk grund tycker är fint och gott. Det är något som är drivkraften bakom den energimarknadskris som har uppstått och som tillskapat det överutbud som marknaden inte har efterfrågat.
Detta leder kanske inte alltid till det som man har tänkt sig initialt. De klimatpolitiska konsekvenserna i termer av utsläpp av växthusgaser riskerar att bli besvärande, om ambitionen skulle vara att just minska dem. Den svenska elproduktionen är redan så gott som fri från koldioxidutsläpp då den huvudsakligen består av kärn- och vattenkraft som är fossilfria.
Konsekvensen av de politiska styrmedlen kan paradoxalt nog leda till ökade utsläpp som en följd av större anspråk på naturresurser, där exempelvis tillskott av solkraft ger betydligt större utsläpp av koldioxid per energienhet ur ett livscykelperspektiv än den nivå som redan råder i det svenska kraftsystemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Det finns ett ökande behov av att bygga ut det svenska kraftnätet. Det är en följd av att man ska kunna ta till vara den alltmer utspridda sol- och vindkraftsproduktion som partierna bakom energiöverenskommelsen vill ska växa fram än mer.
Till detta ska även läggas risken för ökade driftstider på våra oljekondenskraftverk i effektreserven samt import av kolkraft för att klara effektbehovet under kalla vinterdagar.
Fru talman! Sverige nettoexporterade el även under 2016. Det innebär att Sverige för sjätte året på raken är nettoexportör av el. Det är något som partierna bakom energiöverenskommelsen har tagit fasta på och uppenbarligen anser är bra.
I regeringens proposition föreslås även att kvotplikten framöver ska följa med utvecklingen för vår elanvändning. Det kan finnas vissa fördelar med det, kan även vi tillstå, men det säkrar även att vi oavsett utvecklingen av elanvändningen ska säkerställa att vi har ett produktionsöverskott i Sverige som kommer att exporteras till andra länder. Det är något som oundvikligen kommer att pressa de produktionsanläggningar som befinner sig utanför elcertifikatssystemet och som under det kommande decenniet troligen kommer att försätta oss i en allvarlig effektkris.
Sverigedemokraterna har även här varit det enda parti som återkommande har kritiserat den svenska elexporten, som uteslutande är subventionerad och som för svenskt vidkommande helt och hållet saknar ekonomiska incitament. Det har helt saknats någon form av kritisk ingång eller problematiserande från något annat parti här i kammaren.
I ett remissvar från Konjunkturinstitutet på Energikommissionens betänkande lyfter man fram sina tankar kring den ökade ambitionsnivån i elcertifikatssystemet. Man skriver: "En ambitionshöjning leder troligen till ökad elexport, lägre spotpris och högre elpris för kvotpliktiga konsumenter i Sverige. På marginalen kommer troligen elpriset inom EU att falla. De svenska konsumenterna kommer därmed att subventionera elanvändningen hos hushåll och företag inom EU utan att det leder till några utsläppsminskningar."
I klartext: Svenska elkonsumenters surt förvärvade slantar kommer nu i större omfattning att subventionera elanvändningen hos hushåll och företag i länder som Danmark, Finland och Tyskland, som vi nettoexporterar el till. Utöver det kommer de att få vara med och betala utökningar av överföringskapaciteten för att man ska kunna bli av med den kraft som har subventionerats in från första början. Det leder inte till några utsläppsminskningar över huvud taget, och det leder absolut inte till att leveranssäkerheten i vårt kraftsystem långsiktigt stärks.
Fru talman! Trots detta väljer nu regeringen med de partier som stödjer energiöverenskommelsen att förlänga och höja ambitionsnivån i elcertifikatssystemet. Problemen till trots förordar man mer av den medicin som skapade problemen från första början.
Tiden borde vara kommen för att i stället påbörja avvecklingen av elcertifikatssystemet innan konsekvenserna blir alltför stora.
Anf. 145 Birger Lahti (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Fru talman! Jag vill börja med att göra en reflektion som kommer att ha påverkan på längden på mina debattinlägg i dagens debatter. Jag har ju tre stycken som ska avhandlas nu i kväll.
Jag var här i går och lyssnade på samtliga partiledare och konstaterade att om de nu fixar att göra en samhällsanalys på sju minuter ska väl jag kunna göra en beskrivning av mina ställningstaganden gällande elcertifikat eller något annat begränsat på mindre tid än så.
Här har vi i näringsutskottet varit kreativa och slagit ihop debatterna om NU25 och NU20, som handlar om elcertifikatssystem och marknaden för dessa.
Först till avtalet med Norge och ändringarna i detta. Här vill jag bara kort yrka bifall till propositionen. Det är alltså NU25 jag syftar på.
Sedan till betänkande NU20, som handlar om nya mål för förnybar el och kontrollstationen för elcertifikatssystemet. Här behöver man åtminstone inte tvivla på att det finns politiska skillnader i vad de olika partierna vill med elcertifikatssystemet.
Regeringen vill enligt överenskommelsen som man gjort med tre borgerliga partier höja ambitionsnivån inom elcertifikatssystemet. Det är bra och välkommet.
Dock är det ju så att världens energianvändning ständigt ökar och det fortfarande är kol, olja och gas som dominerar energiproduktionen. Mot bakgrund av bland annat att klimatfrågan är vår tids ödesfråga är denna utveckling inte hållbar, utan den måste brytas.
Jag och Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara en föregångare i omställningen till ett förnybart energisystem som tar ansvar för kommande generationer.
Investeringar i det svenska energisystemet är en viktig och nödvändig del i miljö och klimatomställningen i Sverige. Att fokus ligger på de förnybara naturresurserna sol, vind, vatten och skog är helt nödvändigt för att målet om det ekologiskt hållbara samhället ska nås.
Därför, fru talman, tycker jag och Vänsterpartiet att det hade varit ännu bättre om man hade spänt bågen ytterligare, börjat tidigare än 2020 och föreslagit en högre ambitionsnivå än den som föreslås i propositionen.
Vi tar även upp frågan om torven fortfarande ska finnas med i elcertifikatssystemet. Det blir ju lite knepigt om man helt sonika kan kalla torv förnybar och använda den till elproduktion. Jag kan hålla med om att öppnade torvtäkter ska kunna utvinnas när det redan är avvattnat och så vidare, och jag är medveten om torvens goda egenskaper vid inblandning i sämre bränslen i kraftverk. Men att man inte ger besked om dess utfasning känns lite svagt.
Bara lite om industrins del. Industrin drar fördel av ett lågt elpris som kan bero på elcertifikatssystemet men behöver själv inte bidra alls till detta. Lite tycker man att industrin kanske kunde bidra med.
För tids vinnande, fru talman, yrkar jag bifall endast till reservation 3 i betänkandet, som handlar om högre ambitionsnivå.
Anf. 146 Said Abdu (L)
Fru talman! Uppvärmningen av jorden genom ökade koldioxidutsläpp är den främsta framtidsutmaningen för vår generation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige en säker och effektiv elproduktion till konkurrenskraftiga priser med små utsläpp av växthusgaser. Liberalerna vill värna Sveriges klimatsmarta energisystem.
Förlängningen av elcertifikatssystemet och stödet till havsbaserad vindkraft innebär nya pengar från skattebetalarna till elproduktion trots att elmarknaden redan är så mättad att inga nya investeringar lönar sig. Liberalerna välkomnar alla former av utsläppsfri elproduktion - men den ska byggas när den behövs och på marknadsmässiga grunder.
Elcertifikatssystemet innebär att mogen teknologi kommer att subventioneras i ytterligare 30 år fram till 2045. Enligt riksdagens utredningstjänst kan förlängningen av elcertifikatssystemet kosta upp till 100 miljarder kronor beroende på antaganden om elprisutvecklingen framgent. Utöver detta tillkommer subventioner till havsbaserad vindkraft på upp till tiotals miljarder kronor.
Kostnaderna för dessa subventioner kommer i första hand att bäras av de elproducenter, framför allt vatten och kärnkraftsägarna, som inte får del av subventionerna. På sikt måste dock kostnaderna på ett eller annat sätt bäras av slutkonsumenten.
Förslagen i propositionen innebär bland annat att elcertifikatssystemet förlängs till 2045 och utökas med 18 terawattimmar till 2030. Det finns olika principiella modeller för hur den så kallade kvotkurvan i elcertifikatssystemet kan utformas, vilket i sin tur styr när den eftersträvade förnybara elproduktionen byggs ut.
Propositionen föreslår en linjär kvotkurva för elcertifikaten, detta trots att Energimyndigheten gjorde bedömningen att en baktung kvotkurva ger den lägsta kostnaden för elkunden. Liberalerna beklagar att regeringen väljer att inte gå på expertmyndighetens bedömning.
Fru talman! Eftersom all elproduktion i EU ingår i det gemensamma handelssystemet EU ETS med en förutbestämd utsläppsbana finns det ingen klimatnytta i att förlänga just detta elcertifikatssystem. Ökade subventioner av den förnybara elen leder tvärtom till att priset på utsläppsrätter sjunker och att lönsamheten för kolkraft ökar. Ökade subventioner i Sverige kan således, precis som föregående talare har varit inne på, få konsekvensen att omställningen bort från fossil elproduktion i övriga Europa försvåras eller åtminstone försenas.
Även om man bortser från EU ETS och räknar på elcertifikatssystemets klimatnytta som en enskild åtgärd blir utsläppsminskningarna små medan kostnaderna blir höga jämfört med investeringar eller åtgärder i andra sektorer.
Fru talman! Visionen för energipolitiken bör vara långsiktig och hållbar och syfta till en klimatneutral energiförsörjning, med högsta möjliga försörjningstrygghet och energisäkerhet.
Energitillförsel skapar nästan alltid någon form av miljöpåverkan. Fossila bränslen skadar klimatet och förorenar luften. Kärnkraft skapar farligt avfall som måste hanteras. Och även den förnybara energin, som inte är en ändlig resurs, kan påverka naturen och tära på den biologiska mångfalden.
Energisystemets miljö- och klimateffekter ska minskas genom smarta energieffektiviseringsåtgärder och en successiv introduktion av klimatneutrala energikällor. För att driva på miljöanpassningen behövs generella regelverk som innebär att förorenaren betalar; vi har föreslagit detta i Liberalernas budgetmotion. Samhällsekonomiskt är det betydligt billigare att bestraffa det som ska bort än att subventionera det som ska in.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Jag vill avslutningsvis säga att jag beklagar att man har valt att lägga fram förslaget om en förlängning av elcertifikatssystemet och vill därför yrka bifall till reservation 1 under punkt 1 och reservation 4 under punkt 2.
(Applåder)
Anf. 147 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandena NU20 och NU25, som berörs av denna debatt, och avslag på samtliga reservationer.
I dag debatterar vi den största utbyggnaden av förnybar el i Sveriges historia, och det är oerhört roligt att få vara med om detta. Konkret handlar det om att riksdagen nu ska ta ställning till en proposition där elcertifikatssystemet förlängs till 2045 och byggs ut med 18 terawattimmar förnybar el till 2030. Det kan vara svårt att greppa hur mycket 18 terawattimmar är, men det motsvarar ungefär den totala elanvändningen i Stockholms län under ett år.
Det här förslaget grundar sig på energiöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, där vi kom överens just om att elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med nya elcertifikat motsvarande 18 terawattimmar till 2030.
Sveriges energipolitik ska enligt energiöverenskommelsen vila på samma tre grundpelare som EU:s energipolitik: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Sverige ska ha ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.
För oss socialdemokrater utgör den historiska utbyggnad av den förnybara elproduktionen som vi debatterar här i dag förstås en viktig del av den brygga som behövs för att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion. Vi vill se en ordnad övergång till 100 procent förnybart, där kärnkraften successivt ersätts med förnybar energi och energieffektivisering. Vi ska ha ett väl fungerande elsystem med hög leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga priser även när kärnkraften är borta.
Fru talman! Jobben och välfärden i Sverige är beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Vår gemensamma möjlighet att klara klimatet och miljön är beroende av att vi ställer om till ett mer hållbart energisystem. Den omställningen är i sin tur också en förutsättning för vår konkurrenskraft och vår möjlighet att utveckla och behålla välfärd och jobb i Sverige.
Ett tydligt exempel på att tillgången till leveranssäker och förnybar el är en viktig konkurrensfördel ser vi i att allt fler företag efterfrågar förnybar el, eftersom de ser att deras kunder uppskattar att de tar klimatansvar. Vi har till exempel redan sett företag som har behov av stora serverhallar förlägga dessa i Sverige. En allt större andel förnybar el stärker därmed Sveriges attraktionskraft för företag som vill visa att de tar ansvar i omställningen till mer förnybart.
Sverige har bättre förutsättningar än de allra flesta för att bygga ut förnybar energi och förnybar elproduktion genom vår goda tillgång till vatten, vind och skog. Sverige ska vara ett föregångsland och visa att tydliga klimat- och energipolitiska mål, tillsammans med konkreta styrmedel som detta, ger långsiktigt stabila förutsättningar för en snabb väg ut ur fossilsamhället. Detta är viktigt för vår egen konkurrenskraft och för att vi ska ta vårt eget ansvar för kommande generationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Men det spelar också roll för vår förmåga att påverka andra länder att ta klimatansvar och bygga ut det förnybara. Sverige är ett viktigt land i det internationella klimatarbetet. Om vi kan fortsätta visa på att utbyggnaden av förnybart kan gå hand i hand med konkurrenskraft och välfärd kan det få fler länder att också våga investera i förnybart.
Fru talman! Den utbyggnad av den förnybara elproduktionen som vi debatterar i dag är också historisk genom att den samlar ett så stort stöd i Sveriges riksdag eftersom den är en del av energiöverenskommelsen. I detta ligger en väldig styrka eftersom det leder till att marknadens aktörer kan lita på att systemet kommer att bevaras och vara stabilt över tid.
Systemet med elcertifikat är inte perfekt. Men i jämförelse med många andra stödsystem för förnybar energi i vår omvärld finns klara fördelar i att elcertifikatssystemet är marknadsbaserat och teknikneutralt och styr konkurrensen mellan kraftslag i anläggningens hela livscykel. Dessutom har det varit väldigt kostnadseffektivt.
Fru talman! Förslaget innebär en linjär upptrappning med 18 terawatttimmar med start år 2022, som är det år då möjligheten för nya norska anläggningar att få elcertifikat upphör. Detta är ett viktigt besked till investerare. Samtidigt ska inga ambitionshöjningar göras fram till 2020, utan den utbyggnad som överstiger målet till 2020 bör bidra till det nya målet på 18 terawattimmar.
Det är viktigt att öka utbyggnaden av den förnybara elproduktionen redan nu så att Sverige är bättre rustat inför en eventuell situation med försämrad kraftbalans. Förhoppningsvis kommer elektrifieringen av inte minst transportsektorn att ta fart, och då kan det bli så att elbehovet inte sjunker även om vi lyckas med energieffektiviseringen.
En annan viktig aspekt av att fortsätta utbyggnaden nu är att elproduktionssystemet ytterligare diversifieras och därmed bidrar till ökad försörjningstrygghet. Elproduktionen i Sverige i dag är starkt beroende av kärnkraft och vattenkraft. Detta innebär att det, när tillgången i kärnkraftsanläggningarna är låg eller när det är torrår, finns behov av annan elproduktion. Där kan den förnybara elproduktion som drivs fram inom elcertifikatssystemet spela en viktig roll.
En jämn utbyggnadstakt underlättar också för branschen eftersom det skulle kunna leda till kompetensförsörjningsproblem om utbyggnaden ska stå stilla i flera år och sedan snabbt komma igång igen.
Fru talman! Med det här förslaget genomförs också åtgärder för att snabbare kunna rätta till de obalanser vi ser på marknaden. Vi tidigarelägger efterfrågan på elcertifikat motsvarande tre terawattimmar av den reserv av elcertifikat som funnits sedan vi gick samman med Norge och lägger ut dem 2018 och 2019 för att ge en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på elcertifikat.
Vi bedömer också att en förlängning av systemet gör att risken för en eventuell priskollaps omhändertas, om målet till 2020 medför ett överutbud. Med den här utbyggnaden av systemet finns det också möjlighet att i god tid besluta om hur elcertifikatssystemet ska avslutas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
En fråga som diskuterats livligt är nämligen behovet av en stoppregel i någon form. Avsaknaden av en stoppregel kan leda till ett överutbud av elcertifikat och därmed en priskollaps. Risken för en sådan kan påverka nya investeringar och även måluppfyllelsen.
Norge har redan en stoppregel som innebär att inga nya anläggningar som tas i drift efter den 31 december 2021 kan godkännas för tilldelning av elcertifikat. I det här förslaget föreslås att en stoppmekanism för det nya målet 2030 bör beslutas senast vid utgången av 2020.
Innan dess ska Energimyndigheten på regeringens uppdrag analysera och ge förslag till hur en sådan mekanism ska utformas. För- och nackdelar med två möjliga utformningar bör särskilt analyseras, nämligen införandet av en volymrelaterad stoppmekanism jämfört med införandet av en tidsgräns.
Fru talman! Propositionen innehåller också förslag som underlättar för en elektrifiering av fordonsflottan. Dessa förslag på förenklingar innebär att till exempel en fastighetsägare som levererar el till en laddstation inte längre blir kvotpliktig utan att kvotplikten i stället flyttas till ett tidigare försäljningsled - en viktig förenkling som förhoppningsvis kan bidra till att det blir mer attraktivt att köra elbil.
Elcertifikatssystemet är gemensamt med Norge, och vi är överens med dem om hur systemet ska utvecklas. Denna överenskommelse finns också med i det avtal med Norge som vi också behandlar i denna debatt.
Sammantaget innebär förslaget om förlängning och nytt mål om 18 terawattimmar för elcertifikatsystemet och avtalet med Norge att elmarknadens aktörer nu får tydlig information om vad som kommer att gälla framöver.
Fru talman! Jag är stolt över att Sverige fortsätter att bygga ut det förnybara, både för att jag gillar förnybart och för att jag gillar produktionsutveckling och innovationer. För Sverige som land är det oerhört viktigt att ligga i framkant i allt som rör grön teknik och grön omställning. Är det något som vi vet om framtiden så är det att behovet av och efterfrågan på grön teknik världen över kommer att öka. För att klara Sveriges konkurrenskraft, och därmed jobben och välfärden, måste vi som land fortsätta att investera i ny grön teknik.
(Applåder)
I detta anförande instämde Mattias Jonsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S).
Anf. 148 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Åsa Westlund tog upp att detta är den största utbyggnaden. Hon talade bara om hur mycket elenergi som denna ambitionshöjning innebär. Det är väldigt länge sedan Sverige hade problem att försörja sig självt på energi. Nu är det sjätte året i rad som Sverige är nettoexportör av el. Det kommer att förstärkas ännu mer.
Jag har tidigare ställt frågor just om de ekonomiska incitamenten. De är kanske sekundära för vissa, som menar att man kan hantera andras pengar på ett mindre ansvarsfullt sätt. Men om man ser på vårt lands behov handlar det inte om att kunna försörja oss energimässigt, utan den stora utmaningen är effektsituationen vintertid, när det är mörkt och kallt och vi har ett stort effektbehov.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Man kan fundera på vad denna förändring kommer att innebära effektmässigt för Sverige. På vilket sätt kommer elcertifikatssystemet att styra mot en bibehållen eller ökad leveranssäkerhet? Det skulle vara intressant att få svar på detta.
Utöver detta kommer de anläggningar som ligger utanför elcertifikatssystemet att ha det mer besvärligt ekonomiskt. Där har vi anläggningar som uteslutande har en hög kapacitetsfaktor. De anläggningar som förs in i elcertifikatssystemet har en väldigt låg kapacitetsfaktor. Då är en fråga till Åsa Westlund: Hur tror man att den genomsnittliga kapacitetsfaktorn kommer att utvecklas under den här tiden?
Anf. 149 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för frågorna! Jag tror att jag talade mycket om leveranssäkerhet i mitt anförande och om hur utbyggnaden av förnybart bidrar till det genom att diversifiera vårt energisystem och också stå för en annan typ av elproduktion än vatten och kärnkraft. Det är inte alltid som kärnkraften finns tillgänglig, och det är inte alltid som vi har mycket vatten i vårmagasinen. Då behöver vi också annan kraft.
De kärnkraftverk som vi har i dag kommer inte att finnas för evigt. Jag konstaterar att Sverigedemokraterna inte har några svar på hur den svenska energiförsörjningen ska tryggas på sikt. I stället sätter ni allt ert hopp till ny kärnkraft - att elen ska bli så dyr för konsumenterna att det kan byggas ny kärnkraft. Detta gör ni samtidigt som kärnkraftsägarna själva menar att nya reaktorer i Sverige är en icke-fråga som är överspelad av såväl teknologiutvecklingen som ekonomiska realiteter.
Med dagens regler byggs det ju ingen ny kärnkraft, knappast ens om elcertifikatssystemet tas bort. Min fråga till dig, Mattias Bäckström Johansson, är därför: Vad är egentligen er lösning? Fäster ni allt ert hopp vid att de små forskningsinsatser som vi gör ska lösa problemet? Vad gör ni om den forskningen inte löser problemet?
Anf. 150 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Det var väl inte mycket till svar om hur man ser på att den genomsnittliga kapacitetsfaktorn sjunker. Kommer det att påverka leveranssäkerheten? Man sätter sitt hopp till anläggningar som har extremt låg kapacitetsfaktor, som man inte heller kan kontrollera. Det är skillnaden. Om man ska upprätthålla en hög leveranssäkerhet måste vi ha en bibehållen nivå på kapacitetsfaktorn, så att vi kan styra och veta att den kan ligga på den nivån. Styr vi enbart mot väderberoende kraftproduktion kommer vi inte att kunna kontrollera detta. Då får vi en försämrad leveranssäkerhet.
Det finns ingen mekanism i förslaget som säkerställer att vi i framtiden kan ha en hög leveranssäkerhet. Tvärtom kommer vi här att attackera de anläggningar som har en hög kapacitetsfaktor och försätta oss i en beklaglig situation, där vi riskerar att få stora effektbrister och tvingas hantera knapphetssituationer genom att koppla bort delar av elnätet. Detta är inte den framtid som vi i Sverigedemokraterna vill se när det gäller hur vi ska hantera detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Det byggs i dag inga anläggningar som inte får subventioner. Detta har man sett till på politisk väg genom att ha ett lågt marknadspris. Då tvingas man ha någon form av extra ersättning för att kunna bygga. Problemet nu är att det inte finns någon styrning i riktning mot vad man vill. Ska man få detta på rätt köl framöver måste man styra i riktning mot att ha en fortsatt hög leveranssäkerhet och lösa vårt lands bekymmer när det gäller kraftsystemet. Då handlar det om att kunna lösa situationen vintertid när det är kallt och vi har högt effektbehov. Det måste också finnas en koppling mellan pris och kostnad.
Återigen ställer jag frågan: På vilket sätt tror man att elcertifikatssystemet kommer att kunna bidra till en bibehållen leveranssäkerhet eller en högre leveranssäkerhet? Man kan ju inte sätta sitt hopp till anläggningar som är väderberoende. Man kan ju inte se till att de producerar när behovet finns.
Anf. 151 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för en ytterligare fråga! Jag konstaterar att du inte svarade på min.
Det är också uppenbart att Sverigedemokraterna inte ser några risker med kärnkraft. Inte ens nu, när säkerhetsläget i världen ser ut som det gör, ser ni några risker med kärnkraften.
För mig är kärnkraften något som vi bör ersätta med bättre lösningar om vi har möjlighet, och nu har vi den möjligheten. Då ska vi utnyttja den.
I Sverigedemokraternas värld finns kärnkraften alltid där. Den bara tickar och går. Den ställs aldrig inför nya utmaningar. Detta är ju inte riktigt den erfarenhet vi har. Ibland står reaktorerna stilla. Vi har också successivt upptäckt att det behövs nya säkerhetskrav. Det är också detta som har gjort att en del reaktorägare i Sverige har sagt att de inte är beredda att investera de pengarna.
Sådant kan ju hända igen, Mattias Bäckström Johansson. Då står du där med din tillit till att kärnkraften ska lösa problemet.
I vilket fall som helst kommer de reaktorer som vi har i dag inte att finnas för evigt. Det byggs ingen ny kärnkraft i världen i dag utan stora statliga stöd, och jag har inte sett Sverigedemokraterna satsa något i sin budget på att bygga ny kärnkraft i Sverige.
(Applåder)
Anf. 152 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! För lite drygt ett år sedan var den stora energipolitiska frågan kärnkraftens framtid. Vi kunde då i medierna läsa oroande beskrivningar om att risken var att all kärnkraft i Sverige skulle stängas inom loppet av de kommande tre till fyra åren, alltså närmare 40 procent av den svenska elproduktionen. Det var en kombination av låga elpriser, höga kostnader och framför allt en hög beskattning. Framför sig hade man stora investeringsbehov. Det gjorde det utmanande för kärnkraften. Det väcktes också med rätta frågor: Kommer vi att kunna ha ett tryggt och välfungerande elsystem i Sverige i framtiden?
Regeringen hade inte förmåga att riktigt hantera den här utmaningen själva och valde i stället att bjuda in till förhandlingar. Efter ett antal månaders diskussion och förhandling enades vi om en viktig och klok energiöverenskommelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Den innehåller ett antal olika delar. Låt mig peka på ett par. Vattenkraften ska stärkas genom att juridiken ändras och vattenkraftsbeskattningen sänks ganska radikalt. Kärnkraftsskatten ska tas bort. Reglerna för kärnavfall ska ändras, så att vi kan ha kärnkraft under överskådlig tid. Vi ska ta vara på möjligheten att bygga ut mer ny förnybar energi. Ett mål för energieffektivisering tas fram. Vi ska bygga ut elnät och ta vara på teknikmöjligheter.
Med energiöverenskommelsen har fem partier löst ett antal viktiga och lite mer akuta utmaningar för Sverige och det svenska elsystemet, som handlar om kärnkraftens framtid, situationen för vattenkraft och kopplingen till dagens diskussion. Hur ska villkoren se ut för enskilda människor eller företagare som funderar på att investera i viktig ny förnybar energi i Sverige?
Fru talman! Det är i ljuset av detta man ska se dagens debatt om elcertifikat och ett avtal mellan Sverige och Norge. Med de beslut vi kommer att ta i nästa vecka fullföljer vi en viktig och avgörande del av energiöverenskommelsen. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandena NU20 och NU25.
Med detta sagt vill jag också peka på några kommande utmaningar. Även om vi har löst ett par saker nu tror jag att vi har att fortsätta den energipolitiska diskussionen. Jag vill passa på att peka på åtminstone tre områden som jag tror är viktiga för oss framåt.
Det första handlar om att få avsättning för el som produceras i Sverige. Med mer produktion och med en pågående effektivisering kommer det behovet att finnas. Det kan handla om en utökad industriell produktion i Sverige av saker som bilar eller batterier. Det kan handla om en tilltagande elektrifiering, till exempel av transportsektorn. Men det handlar naturligtvis också om en ökad överföringskapacitet för att kunna sälja el som produceras i Sverige till andra länder.
Det andra är att jag tror att vi kommer att behöva resonera mer kring frågor om elkvalitet och försörjningstrygghet. Människor och företag ska kunna förvänta sig att vi har ett välfungerande system, att elen finns där och att systemet fungerar - och det med rätta. Energi kommer inte att vara något problem. Men vi ska vara ärliga och säga att det är en framtida diskussion vi har när det gäller effekt, frekvens och spänningshållning. Det är också kopplat till affärsmodeller och hur man tar betalt.
Fru talman! Det tredje jag vill lyfta fram handlar om teknikutveckling. Vi kan se exempel i energibranschen. Men vi kan också blicka utanför detta och titta på fordon, mobiltelefoner eller annat. Då kan vi se just vad duktiga ingenjörer kan göra genom innovation och utveckling. Det är rimligt att anta att vi kommer att se mer av den typen av utveckling också i energibranschen framgent. Däremot kanske vi inte alltid ska räkna med det politiskt. Politiker kanske inte heller ska peka ut exakta lösningar. Men jag menar att vi har en avgörande roll att stå redo för det som kommer. Teknik och sådant som kan skaka om branscher och sammanhang och som rimligen kommer i energibranschen kommer sannolikt att få effekter på till exempel ett svenskt skattesystem och andra lagar och regler. Det blir en viktig uppgift och diskussion som vi har framför oss.
Efter att vi enades om energiöverenskommelsen har vi ändrat villkoren för att Sverige ska kunna ha kärnkraft under en överskådlig tid. Vi beslutar nu om en kraftfull utbyggnad av ny förnybar energi. En stor sak vi har framför oss, skulle jag säga, under resten av året handlar om vattenkraften. Skattefrågan är i praktiken löst. Kvar är juridiken, regleringen. Moderaternas tydliga ingång i detta är att stärka vattenkraften. Det är det mest ansvarsfulla och det vi behöver i kombination med det andra för att just hushåll och företag ska få det trygga elförsörjningssystem som de ska kunna räkna med.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
(Applåder)
I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M).
Anf. 153 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Jag lyfte i mitt anförande just de bristande ekonomiska incitamenten kring den elexport som Sverige har haft under sex år i följd. Under senare år har det inneburit att vi säljer el till ungefär hälften av dess produktionskostnad. Denna förlustsnurra vill nu Moderaterna och övriga partier i energiöverenskommelsen utifrån rådande förutsättningar nästan fördubbla. De vill växla upp den och skala upp den ännu mer.
Det hade varit lite intressant att höra hur Moderaterna och Lars Hjälmered tänker och resonerar kring Sveriges subventionerade elexport.
Enbart de direkta kostnaderna för ambitionshöjningen beräknas till ungefär 60 miljarder kronor, som då alltså till stor del slumpas bort genom en subventionerad export. Till de 60 miljarder kronorna kommer också tillkommande investeringar i omfattande nätutbyggnader för att kunna få upp överföringskapaciteten, då kapacitetsfaktorn är väldigt låg i den kraft som man kommer att leverera in.
Att vissa partier inte ser några problem med att hantera andras pengar undermåligt må kanske vara fullt förståeligt. Men det finns en fråga man kan ställa sig gällande de planekonomiska inslagen: Finns det någon bortre gräns för Moderaterna och Lars Hjälmered för vad man kan gå med på? Har man tangerat den nu, eller är man beredd att ta detta ytterligare ett steg längre?
Anf. 154 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! Jag tycker att det är rimligt att använda Mattias Bäckström Johanssons och andra skattebetalares pengar till exempel till forskning och till demonstration av teknik. Det är rimligt i en hel del fall att använda dem till att få in ny teknik på marknaden.
Fru talman! Jag vill komma tillbaka till det läge vi hade i Sverige för lite drygt ett år sedan, när det var en diskussion om detta: Kommer vi att ha kärnkraft kvar över huvud taget? Det var någonstans där som hela diskussionen mellan partierna började. Och vi landade i en samlad uppgörelse om detta. Det handlar - om jag ska vara ärlig - också om att man ger och tar. Politik - låt oss vara ärliga - handlar just om pragmatik och vision. Man ska stå stadigt i sitt parti och i sin egen uppfattning. Sedan gäller det att kunna kompromissa för att nå resultat. Ett exempel på detta är att vi tydligt gör förändringar vad gäller den svenska kärnkraften.
Jag kan notera att den avveckling av kärnkraftsskatten som nu kommer är långt mycket snabbare än vad Sverigedemokraterna har föreslagit. Vi ser till att förändra förutsättningarna på riktigt. Min ambition är att vi gemensamt, dessa fem partier, ska kunna göra någonting bra för vattenkraften för att stegvis stärka den. Som en viktig del har vi att ta vara på ny förnybar energi. Då handlar det om att ge och ta. Jag står bakom detta, för jag tror att det långsiktigt är rätt för Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Vi ser att aktörer i energibranschen med rätta väcker en del frågor: Hur ser framtida marknadsmodeller ut? Man kan ha synpunkter på detaljer i den här uppgörelsen. Men det visas också en erkänsla till mig och andra som har varit med i detta arbete. Det ger en politisk långsiktighet och stadga. Det tror jag är bra för Sverige.
Anf. 155 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Det rör väl inte riktigt det som kanske är intressant i sådana fall. Hur hållbart är det att skala upp en sådan här verksamhet?
Sverigedemokraterna har absolut inget emot att vi exporterar el. Det ska ändå finnas ekonomiska incitament. Lars Hjälmered har lite varit inne på att det mest naturliga är att kraftigt kunna öka elanvändningen i Sverige, hitta avsättning för det och kanske exportera el i form av andra produkter än just som en råvara.
Men utöver att det är dåliga ekonomiska incitament för subventionerna riskerar planerbar kraftproduktion att slås ut. Frågan är vad man har vunnit om man har lagt vissa kostnader som har funnits för vattenkraft och kärnkraft på elkonsumenterna. Sedan driver man upp subventionerna, som får betalas av elkonsumenterna. Och sedan kanske man slår ut de anläggningar som behövs. Då kommer man ju att få vara med och betala i alla dessa led utan att det blir någon högre leveranssäkerhet eller förbättrad driftssäkerhet. Det har tvärtom funnits enorma samhällskostnader för att se till att sammantaget försämra leveranssäkerheten i det svenska kraftsystemet.
Det är denna styrning som saknas. Det ska inte vara något enskilt kraftslag eller energislag som är extra viktigt eller som man ska lyfta ut eller som man vill bygga av rent ideologiska principer eller på grund av dogmatiska ingångar. Det är en god leveranssäkerhet vi vill ha. Men det finns det ingen styrning mot här. Den saknas helt och hållet.
Det blir intressant att se vad som kommer att hända under det närmaste decenniet, om det kommer att tryckas ut ytterligare anläggningar. Där tycker jag att en intressant fråga till Lars Hjälmered och Moderaterna är: Är man beredd att ompröva elcertifikatssystemet i dess helhet eller just ambitionsnivån om man till exempel kan se att detta leder till ytterligare nedläggningar som kommer att hota leveranssäkerheten i Sverige?
Anf. 156 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! En ingången uppgörelse gäller. Den ska vi naturligtvis hedra och fullfölja. Låt oss blicka tillbaka åtta tio år i tiden! Då såg läget på svensk och europeisk el- och energimarknad helt annorlunda ut. Energibolagen skar närmast guld med täljkniv. Det har skett ett totalt omkast. Jag tror att det måste sjunka in hos oss beslutsfattare. Det kan komma kast och ändringar som vi måste ha beredskap för.
Den uppgörelse som vi har gjort och som ligger till grund för dagens beslut handlar också om att titta på dagens situation. Det är utmaningar i kärnkraften. Det är strategiskt rätt att stärka vattenkraften och att bygga ut den förnybara energin. Då löser vi ett antal utmaningar och ger gemensamma besked om vad som kommer att gälla framåt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Betyder det att vi har löst alla utmaningar? Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag var i mitt anförande inne på detta med teknik och sådant som kommer framöver och avsättningen av el. Jag tror att vi behöver ha en diskussion kring elnät och elnätsutbyggnad och framför allt en diskussion om näringspolitiska villkor. Om vi menar allvar med att industrin är viktig måste vi kanske ha mer diskussion. Hur kan vi få en ökad industriproduktion i Sverige? Det handlar om att kunna använda möjligheterna mer. Det gäller också diskussionen om elektrifiering av transportsektorn.
Vår ingång i Moderaterna är att det är rätt att kunna använda olika typer av stöd och subventioner. Långsiktigt ska man klara sig på egna meriter. Vi tycker att man behöver olika produktionsslag, som vattenkraft, kärnkraft och olika typer av ny förnybar energi.
Jag tycker ibland att det hos Mattias Bäckström Johansson andas att man gärna värnar kärnkraften men närmast har en fientlighet kring nya tekniska framsteg. Det är per definition dåligt med solenergi, vindkraft eller andra tekniska framsteg som sker på detta område. Jag värjer mig mot det. Med den teknikoptimism som jag har tycker jag att vi ska främja all typ av teknisk utveckling. Sedan har vi ett ansvar att se på skattesystem och annat. Hur kan vi få ett system att funka? Det är vår inriktning.
Anf. 157 Lise Nordin (MP)
Fru talman! Jag är väldigt glad att riksdagen nu står bakom att förlänga elcertifikatssystemet till 2030 och höja ambitionsnivån. Elcertifikatssystemet låter väldigt tekniskt, men det som det här handlar om är att vi nu säkerställer förutsättningarna för utbyggnaden av förnybar energi under lång tid framöver.
Elcertifikatssystemet är ett teknikneutralt stöd som går till förnybar elproduktion såsom vindkraft, vattenkraft, bioenergi och solenergi. Man kan säga att det här systemet har varit ryggraden i utbyggnaden av förnybar el i Sverige sedan införandet 2003.
Miljöpartiet har alltid varit positivt till elcertifikatssystemet, men vi har återkommande i riksdagen sedan införandet föreslagit högre ambitionsnivåer. Det är väldigt positivt att partierna nu har enats om en förlängning efter år 2020.
Det här innebär ytterligare 18 terawattimmar under perioden 2020-2030. För att ge en jämförelse så ger vindkraften i dag ungefär 16 terawattimmar totalt sett, så detta är alltså ytterligare en satsning på förnybar energi som kommer att leverera mer än den existerande vindkraftsproduktionen. Det här beslutet är därmed en viktig pusselbit i omställningen till 100 procent förnybar energi.
Målet i elcertifikatssystemet är inte ett mål likt en vision utan ett finansieringsmål. Det mål som nu sätts om 18 terawattimmar ytterligare innebär att elcertifikatmarknaden säkerställer att så mycket kommer att byggas. Är det många som bygger blir det lägre ersättning, och är det få som bygger blir det en högre ersättning. Det är alltså ett marknadsbaserat system som styrs av utbud och efterfrågan på förnybar el.
Sedan införandet av elcertifikatssystemet 2003 till det befintliga slutmålet 2020 har det i systemet byggts 30 terawattimmar. Slår man ut det per år blir det alltså en utbyggnadstakt på 1,2 terawattimmar. Att vi nu förlänger systemet med 18 terawattimmar på tio år innebär en utbyggnadstakt på 1,8 terawattimmar per år. Det innebär alltså att vi höjer utbyggnadstakten av förnybar elproduktion i Sverige, och det innebär också att det beslut vi nu diskuterar är den enskilt största satsningen på förnybar elproduktion i Sveriges historia.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
En viktig detalj som diskuterats är den så kallade kvotkurvan för den nya utbyggnaden, alltså takten. Ska den förnybara elproduktionen byggas tidigt, 2020, eller i slutet, 2030?
Energimyndigheten föreslog en så kallad baktung kurva som innebär att utbyggnaden skulle vänta till närmare 2030. Det skulle innebära att framför allt vindkraftsbranschen fick svåra förutsättningar: först stoppa utbyggnaden ett antal år och sedan bygga upp kompetensen igen.
Detta skulle riskera den svenska kompetensen på området, och även uppfyllandet av målet om förnybar energi skulle riskeras. Dessutom behövs den förnybara elproduktionen i närtid. Hur snabbt vi bygger ut den förnybara energin avgör förstås takten i hur snabbt vi når målet om 100 procent förnybar energi.
Miljöpartiet har varit tydliga med att vi inte vill senarelägga utbyggnaden av förnybart. Tvärtom måste vi ha utbyggnad av förnybart i närtid. Jag är därför glad att partierna i det här förslaget har enats om en så kallad linjär kvotkurva. Det innebär alltså en tidigareläggning av utbyggnaden jämfört med det förslag som vi diskuterade inledningsvis.
De människor och företag som äger vindkraften har haft en tuff period ett tag på grund av låg lönsamhet på marknaden. De som gjort tidiga investeringar när tekniken var dyrare har hamnat i kläm i takt med teknikutvecklingen. Självklart är de tidiga investerarna viktiga i varje ny bransch för att utveckla tekniken. Priserna på elcertifikat har varit väldigt låga, och därför finns det ett stort elöverskott i systemet. Det är helt enkelt fler som byggt än vad man räknat med.
I den proposition som nu debatteras hanteras den så kallade ingående reserven. En stor del av det befintliga överskottet tas bort, vilket ger en bättre lönsamhet för dem som gjort tidiga investeringar. Därmed säkrar vi goda förutsättningar för både existerande och kommande investeringar i förnybar elproduktion.
Herr talman! Fyra av tio kärnkraftsreaktorer stänger nu ned för att de inte längre är lönsamma med nya säkerhetskrav. Den elproduktion som därmed fasas ut kompenseras med råge av det elöverskott som finns tack vare utbyggnaden av förnybar elproduktion.
Exakt när de kvarvarande reaktorerna stänger ned vet vi i dag inte. För att säkerställa att Sverige fortsatt har ett robust elsystem behövs en buffert med förnybar elproduktion. Därför är det bra att vi nu ger förutsättningar för en kraftig utbyggnad så att vi har den kompetens och den buffert som behövs när kärnkraften faller ifrån.
Som sagt är elcertifikatssystemet ett stöd till förnybar energi. Därför är det ologiskt att torv för elproduktion får del av detta stöd. Torv är inte förnybart. Tyvärr väljer Centerpartiet att värna förbränning av torv och har inte velat utesluta torven ur elcertifikatssystemet.
Torv har en klimatpåverkan både vid utvinningen ur våtmarker och vid förbränning. Det finns en inkonsekvens i att energitorv ges stöd som förnybart i Sverige men i EU klassas som fossilt och därmed betalar för sina klimatutsläpp i EU:s utsläppshandelssystem.
Jag kan konstatera att torven i dag är en liten del av elcertifikatssystemet och förhoppningsvis fortsatt minskande. Vad de fem partierna enats om i förslaget är att fortsatt bevaka frågan om torvens roll i elcertifikatssystemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Det finns två partier som här föreslår att avveckla stödsystemet till förnybar energi - Liberalerna och Sverigedemokraterna. Det är till och med så att Liberalerna hoppade av energiförhandlingarna för att de inte accepterade en fortsatt satsning på förnybart. Det är olyckligt för Sverige.
Förnybar energi som vindkraft är den billigaste elproduktionen som kan byggas i Sverige. Elpriserna är i dag så låga att det är svårt att få lönsamhet i någon ny elproduktion, men vindkraft med elcertifikat är den mest konkurrenskraftiga och billiga elproduktion som kan byggas i Sverige.
Energimyndigheten har beräknat att elcertifikatssystemet är en vinstaffär för både företag och hushåll. Det lilla påslaget med elcertifikat kompenseras med råge av att ny elproduktion till låga elpriser levereras till elmarknaden.
Det är oklart hur Liberalerna och Sverigedemokraterna vill säkerställa fortsatta investeringar i ny elproduktion. Vad är deras alternativ när de säger nej till det som är mest kostnadseffektivt?
Det går inte att bromsa in i framtiden. Sverige har fantastiska möjligheter när det gäller förnybar energi, och med dagens debatt och beslut tar vi ett avgörande steg för att nå målet om 100 procent förnybart.
(Applåder)
Anf. 158 Rickard Nordin (C)
Herr talman! I går debatterade vi det nya klimatramverket, som vi också fattade beslut om i dagens votering, med nya klimatmål som säger att Sverige till 2045 ska ha ett klimatneutralt samhälle utan nettoutsläpp. Centerpartiet har dessutom ett delmål på vägen om 100 procent förnybar energi till 2040. För att nå detta behöver den fossila energin ersättas med förnybart, samtidigt som vi såklart ska använda vår energi mer effektivt än vad vi redan gör.
Tack vare Centerpartiets arbete i regeringsställning under de två föregående mandatperioderna har Sverige högst andel förnybart i EU, en ökning med nästan 10 procentenheter under 2007-2014. Våra unika förutsättningar för att producera förnybar energi syns inte minst med den växande vindkraften som tillsammans med vattenkraft och biokraft utgör basen i ett robust och helt förnybart energisystem.
För att göra skillnad i vårt närområde vill Centerpartiet förbättra överföringskapaciteten för el så att vi kan exportera till andra länder. Det hjälper till mer, för på det sättet kan vi också konkurrera ut fossil energi i andra länder samtidigt som vi tryggar energiförsörjningen här. Då gör vi klimatnytta och skapar en bättre säkerhet i Sverige.
Flera andra länder är i behov av mer förnybar energi, både för att uppfylla sina EU-mål och för att bli mindre beroende av rysk olja och gas. Med ökad överföringskapacitet har Sverige och även Norden därför potential att bli Europas gröna batteri.
Nu har Centerpartiet tillsammans med moderater, kristdemokrater, socialdemokrater och miljöpartister enats om en bred och långsiktig energiöverenskommelse med bas i Alliansens överenskommelse från 2009. Det ger en stabilitet i inriktningen på energipolitiken. Centerpartiet har länge varit drivande för att för att få till den där blocköverskridande överenskommelsen, och vi har varit med i samtliga överenskommelser i modern tid. Det skapar en ram och förutsättningar för att få till detta hela vägen fram till 2040 och 2045.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Överenskommelsen innehåller också ett antal framgångar för de frågor som Centerpartiet har drivit. Bland annat förlängs elcertifikatssystemet nu, precis det vi debatterar, med 18 terawattimmar förnybar el. Det är 60 procent mer än dagens mål. Elcertifikaten ger den förnybara elen stabila förutsättningar att växa utan att statsbudgeten belastas.
Det är de certifikaten vi ska fatta beslut om i nästa vecka efter debatten. Det handlar helt enkelt om att de som producerar förnybar el ska få ett certifikat som sedan handlas på marknaden av dem som använder el. Systemet har sedan det infördes 2003 levererat kraftfullt. Det har levererat mycket produktion till låg kostnad för konsumenten.
Jämför detta med andra stödsystem i Europa. Det tyska systemet framhålls ofta som ett föredöme. Energiewende framhålls som ett föredöme som andra länder borde titta på. Jämfört med det systemet är det svenska systemet effektivare ur både produktions- och kostnadssynpunkt.
Vi ser nu att de uppsatta målen till 2020 kommer att uppfyllas. Det tredje benet, som Alliansen har pratat om i sin energiöverenskommelse, börjar ta form. Det är viktigt att ha flera olika ben att stå på när vi ska producera energi. Vi blir mindre sårbara när ett kraftslag får problem. Det kan handla om dammsäkerhet i vattenkraften, eller det kan handla om olika kärnkraftsolyckor i andra länder som får påverkan på våra säkerhetssystem. Det är osäkert att vara beroende av ett kraftslag. Då är det tredje benet otroligt viktigt. Vindkraften är viktig, och biokraften är viktig. Och solkraften kan ha stor potential framöver.
För oss i Centerpartiet var det ett vallöfte att förlänga elcertifikatssystemet och bygga ut mer förnybar energi. Det vallöftet levererar vi nu på, och vi yrkar bifall till förslaget i betänkande NU20 och till förslaget om avtal med Norge.
Systemet hade blivit annorlunda om Centerpartiet hade regerat. Vad som sägs i ett förhandlingsrum stannar vanligtvis i ett förhandlingsrum. Därför tänker jag inte kritisera Lise Nordin för de brister hon framförde i de förhandlingar vi hade och där jag hade velat göra saker annorlunda, inte minst när det gäller hur man hanterar tidigare investerare. Centerpartiet var drivande i förhandlingarna för att den ingående reserven skulle bli annorlunda. Vad andra partier svarar på saker och ting stannar också i förhandlingsrummet - i den värld jag lever i.
Om man vill göra annorlunda ska man ta sig en funderare på de långsiktiga stabila spelreglerna. De bygger på förtroende mellan partier och mellan personer. Då kan man inte stå i kammaren i Sveriges riksdag och avslöja vad man har sagt i förhandlingsrummet. Det är för mig helt oacceptabelt.
Herr talman! Jag tackar för debatten, och vi kommer strax tillbaka till nästa ärende.
(Applåder)
Anf. 159 Penilla Gunther (KD)
Herr talman! Jag tänker inte hålla något långt anförande eftersom de flesta har nämnt vad saken handlar om.
Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2017 och Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifi-katsmarknad
Jag vill bara kort påminna eventuella åhörare och tittare om att vi faktiskt behandlar två betänkanden. Debatten gäller inte bara elcertifikatssystemet i sig, utan den gäller också avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad.
Man kan tycka mycket om hur elcertifikatssystemet är konstruerat från början, vad man kan göra med det och så vidare. Men nu har vi det certifikatsystem vi har samt den överenskommelse vi har och som jag och Kristdemokraterna är i stort sett nöjda med.
Vi vill ha ett förnybart samhälle. Därom ska ingen behöva tvivla. Frågan är bara hur vi kommer dit. Jag tycker personligen att det är otroligt bra att man har kommit till skott med att förhandla med Norge och att det finns en stoppmekanism i systemet satt till den 31 december 2020. Det är fråga om en gräns för nya anläggningar att få en tilldelning av elcertifikat och komma in i systemet.
Jag tänker inte uppehålla mig mer än så vid ämnet, herr talman. Det mesta är sagt. Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandena NU20 och NU25.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 20 juni.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2016/17:129 Tisdagen den 20 juniProtokoll 2016/17:129
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Nytt mål för förnybar el och förlängning av elcertifikatssystemet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar
a) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat,
b) utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:179 och avslår motionerna
2016/17:3720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1 och
2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 1.- Reservation 1 (SD, L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 104 0 0 9 M 76 0 0 7 SD 0 41 0 6 MP 22 0 0 3 C 21 0 0 1 V 20 0 0 1 L 0 17 0 2 KD 15 0 0 1 - 0 2 0 1 Totalt 258 60 0 31 Högre ambitionsnivå eller avveckling av elcertifikatssystemet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 35,
2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13,
2016/17:3720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 och
2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkandena 2 och 4.- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (V)
- Reservation 4 (L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 103 0 0 10 M 76 0 0 7 SD 0 41 0 6 MP 23 0 0 2 C 21 0 0 1 V 0 1 19 1 L 0 0 17 2 KD 15 0 0 1 - 0 2 0 1 Totalt 238 44 36 31 Utbyggnad av elproduktion på marknadsmässiga grunder
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 3.- Reservation 5 (SD, L)
Vissa övriga frågor om elcertifikatssystemet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:1591 av Jörgen Andersson och Jan R Andersson (båda M) yrkande 2,
2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 14 och 15,
2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkandena 5 och 6 samt
2016/17:3738 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1-3.- Reservation 6 (V)
- Reservation 7 (L)