Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Mervärdesskatt

Betänkande 2013/14:SkU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
6 mars 2014

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Mervärdesskatt(pdf, 133 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2013/14:18 Mervärdesskatt

Beslut

Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU18)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om mervärdesskatt. Motionerna handlar om skattesatser, avdragsrätt, ideell verksamhet och andra frågor om mervärdesskatt.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 37

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2014-01-23
Justering: 2014-02-20
Trycklov till Gotab och webb: 2014-02-24
Trycklov: 2014-02-24
Reservationer: 3
Betänkande 2013/14:SkU18

Alla beredningar i utskottet

2014-01-23

Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU18)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om mervärdesskatt. Motionerna handlar om skattesatser, avdragsrätt, ideell verksamhet och andra frågor om mervärdesskatt.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2014-03-05
Stillbild från Debatt om förslag 2013/14:SkU18, Mervärdesskatt

Debatt om förslag 2013/14:SkU18

Webb-tv: Mervärdesskatt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mats Pertoft (MP)
Anf. 134 Mats Pertoft (MP)
Herr talman! Låt oss nu gå över till skattefrågorna, i det här fallet särskilt momsen. För mig är skatter i första hand ett verktyg för att både finansiera välfärden och styra vilket samhälle vi vill ha - ett effektivt och modernt samhälle som, så långt det bara är möjligt, har begripliga regler som är lättförståeliga och som gäller oavsett medium. För säkerhets skull, herr talman, vill jag börja med att yrka bifall till reservation 1. Övriga yttranden kvarstår naturligtvis men behöver inte nämnas extra. Jag vill inte kritisera utan lyfta fram någonting som vi i utskottet har kommit överens om och som vi även tidigare har sagt gemensamt, nämligen att riksdagen vill se till att vi får en enhetlig sänkt moms på e-böcker. Vi ska ha samma sänkta moms för dem som vi har för pappersböcker. Det kan verka onödigt att upprepa riksdagens beslut ännu en gång, men problemet är att i alla fall jag gång på gång nås av signaler från Bryssel om att vår regering inte alltid följer riksdagens beslut. För något år sedan fick vi veta att regeringen inte hade följt riksdagens rekommendationer när det gäller att svara på EU-kommissionens utkast till nya momsdirektiv. Det rättade till sig efter ett tag, hoppas jag. Nu får jag fortfarande besked och signaler om att regeringen är vankelmodig och inte kan bestämma sig. Man säger att man inte har någon position i frågan. Därför gläder det mig att utskottet i sitt förslag uttalar att utskottet förutsätter att regeringen delar riksdagens hållning när det gäller att sänka momsen på e-böcker till samma moms som vi har på pappersböcker. Jag förutsätter att Anders Borg hör detta, läser detta och följer detta. Det är faktiskt riksdagen som beslutar - inte regeringen. Jag vill lyfta fram att vi kan glädjas över att vara överens i riksdagen, och jag hoppas att även regeringen är överens med oss och följer riksdagens beslut även när man förhandlar och diskuterar i Bryssel, så att jag slipper få signaler om andra synpunkter. Betänkandet gäller inte bara e-böcker. Jag vill lyfta fram en annan sak som den reservation som jag yrkade bifall till nyss också handlar om. Det gäller detta att bygga ett modernt samhälle, ett samhälle där vi inte alla ska behöva äga en bil. Det är intressant att se utvecklingen i Tyskland just nu. Vi ser hur bilpooler växer så det knakar. En stad som Hamburg uttalar att man i närtid vill bli av med bilismen i centrum. Vi kan se hur olika bilbolag, för att behålla sina marknadsandelar, grundar bilpooler över hela landet. Moderna människor säger: Vi behöver ingen egen bil, vi bor i en stad, vi kan dela på bilar genom bilpooler. Sverige är ganska långt från detta. I min egen hemstad Södertälje har den styrande rödgröna majoriteten länge jobbat för att få fram bilpooler, men det saknas fortfarande incitament. Det är svårt att få till det utanför Stockholm. Därför föreslår vi från Miljöpartiets sida att momsen för bilpooler sänks. Vi skulle vilja räkna detta som en sorts kollektivtrafik, för att få den skjuts som kanske behövs för att Sverige inte ska halka efter i utvecklingen. Det är bra att dela. Det är bra att inte alla måste äga en bil. Dessutom ser vi att bilkörande och körkort inte längre är ett måste - om man inte bor på landet. Om man bor som jag - med 5 kilometer till närmaste busstation, där bussen går sex gånger om dagen och det tar en halvtimme att åka in till tätorten - då behöver man bil. Men om man bor i en tätort behöver man inte bil. Vi borde vara mycket bättre i Sverige på att stötta en utveckling där inte alla måste ha bil. Men den här regeringen verkar inte vara särskilt intresserad av den utvecklingen. Det är beklagligt. Sverige skulle behöva ta en tätposition här i stället för att halka efter och långsamt inse att man måste göra saker i stället för att ligga före. Man skulle behöva tänka framåt och driva på trender i stället för att söla. Därför är Miljöpartiets förslag att sänka momsen för bilpooler till 6 procent. Det måste naturligtvis utredas, men jag tror att det vore en mycket viktig bit. I övrigt lyfter vi i vår reservation fram möjligheten när det gäller försäljning av vindkraftverk. Det vore fördelaktigt om säljarna kunde välja mellan att momsbelägga eller inte. Dessa möjligheter finns inom olika andra branscher. Vi menar att Sverige behöver ännu mer alternativa energikällor. En utbyggnad vore bra. Detta vore ett sätt att underlätta byggande och sedan försäljning av vindkraftverk. Det skulle vi vilja titta närmare på. Herr talman! Med dessa ord - och med förhoppningen att regeringen följer riksdagens beslut när det gäller sänkningen av moms på e-böcker och att vi kan se vidare när det gäller utvecklingen av bilpooler och skapa ytterligare möjligheter att inte behöva äga en egen bil i tätort - vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 1, men jag står naturligtvis bakom våra övriga reservationer.
Thoralf Alfsson (SD)
Anf. 135 Thoralf Alfsson (SD)
Herr talman! Jag tänkte börja med att citera ett litet stycke ur betänkandet: "Artiklarna 93-105 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG behandlar skattesatser. Av artiklarna 96-103 framgår vilka nivåer som gäller. I artikel 97 anges att grundskattesatsen inte får vara lägre än 15 procent och i artikel 98 att medlemsstaterna får tillämpa en eller två reducerade skattesatser, som enligt artikel 99 inte får vara lägre än 5 procent. De omsättningar av varor och tjänster på vilka reducerade skattesatser får tillämpas framgår av bilaga III till mervärdesskattedirektivet." Sverige har alltså inte suveränitet i skattefrågor. Det framgår av det citerade stycket. Liknande skrivningar finns även när det gäller punktskatter. Detta känner tydligen inte Folkpartiets EU-parlamentariker Marit Paulsen till, när hon i tv-debatten hävdar något annat. Nu behandlas och förhandlas det om ett nytt mervärdesskattedirektiv, och jag befarar att Sveriges skattesuveränitet kommer att begränsas ytterligare. Ett område som diskuteras är momsfriheten för ideella föreningar som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Jag har tidigare upplevt det som att ett enigt skatteutskott vill behålla momsfriheten. Men efter att jag har läst Socialdemokraternas och Miljöpartiets särskilda yttrande blir jag lite tveksam om enigheten består, eftersom de skriver att de vill kompensera ideella föreningar som förlorar momsfriheten. Herr talman! I betänkandet angående mervärdesskatt vill jag nämna några punkter när det gäller de differentierade momssatserna. Det finns flera exempel på att den differentierade momssatsen är problematisk, till exempel inom olika turistnäringar, eftersom den leder till onaturliga konkurrensfördelar och missgynnar småskalig natur- och ekoturism, som främst återfinns på landsbygden. Exempelvis betalar man 6 procent i moms vid ett besök på en djurpark, medan man vid en viltskådning i det fria betalar 25 procent. Ett annat exempel är guidning på ett museum, som beläggs med 6 procents moms, medan en stadsvandring beläggs med 25 procents moms. Ekoturismföreningen genomförde en undersökning kring effekterna av detta och kom fram till att "dagens system är krångligt, byråkratiskt och missgynnar de mest arbetsintensiva delarna". Vidare framgick att de områden som missgynnades speciellt var naturupplevelser, där man tillsammans med lokala guider paddlar, cyklar eller åker skidor, i jämförelse med båtar, bussar och skidliftar i tätare befolkningsområden. Dessa aktiviteter är särskilt viktiga för landsbygden. En liknande problematik finns inom bokbranschen, där tryckta böcker har en momssats på endast 6 procent, medan man för e-böcker får betala 25 procent i moms. Detsamma gäller den så kallade dansbandsmomsen: musik utan tillgång till dansgolv belastas med den lägsta momssatsen på 6 procent, medan musik med tillgång till dansgolv belastas med 25 procent i moms. Under förra veckan hade vi i utskottet besök av generaldirektör Ingemar Hansson från Skatteverket, som redogjorde för en ny utredning angående skattefel. Den differentierade momssatsen innebär inte bara skillnader i konkurrens utan även ett incitament för momsfusk. Inom restaurangbranschen ska skattefelet enligt utredningen ha minskat med uppskattningsvis ca 700 miljoner kronor när en enhetlig momssats infördes. Frågan som man måste ställa sig är om samma momsfiffel även förekommer inom andra branscher där differentierade momssatser är en del av verkligheten. Det bästa sättet att stävja orättvisa konkurrensfördelar och minimera momsfuskandet är utan tvivel att minska förekomsten av differentierade momssatser. Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 2.
Lena Asplund (M)
Anf. 136 Lena Asplund (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande SkU18 Mervärdesskatt . Jaha, då är det åter dags för vårt årliga betänkande om momsmotioner. Även om kvällen är sen är det väl alltid trevligt att prata lite moms. Det berör ju rätt mycket, och det ger mycket pengar till statskassan. Jag var nyss här på ett möte där vi träffade Japans nya ambassadör. Han berättade att Japan i dag har 5 procent moms och i april kommer att höja den till 8 procent. Det finns en plan att i oktober 2015 höja den till 10 procent för att få lite ordning på ekonomin. Vi ska nog vara glada att vi har ordning och reda på vår ekonomi och inte behöver göra några höjningar. I de här betänkandena finns det bara förslag på att sänka momsskatter. Det är alltid intressant att läsa alla motioner. Det finns många som är bra och vällovliga. Men vi begränsas starkt av EU:s momsdirektiv när det gäller vilka varor och tjänster som får ha så kallad låg moms, det vill säga en nivå under skattesatsen som i Sverige är 25 procent. Thoralf Alfsson tog upp det hela. Som sverigedemokrat är han EU-skeptisk och EU-kritisk. Jag vill säga att det är väldigt bra att vara med i EU, för då kan vi vara med och påverka momsdirektivet. Man kan som till exempel Norge ha ett EES-avtal och påverkas väldigt mycket av EU:s regler utan att kunna påverka det. Då är det bättre att vara inne. Jag har full förståelse för de motioner där man anser att det bör finnas en likvärdighet i momssystemet. Till exempel är momsen för gästhamnar 25 procent, men om man driver en "vanlig" camping på kajen för husbilar eller något sådant är momssatsen 12 procent. Det är klart att det kan förbrylla. Men det är ett exempel på sådant som vi tyvärr inte kan göra något åt i dagsläget. Där gäller det att påverka kommissionen. I fjol fanns det motioner och även reservationer från MP om att höja momsen på flygbiljetter. I år nämns inget som helst om det. I fjol var det väldigt viktigt - man tyckte att det var en alldeles för kraftig subvention av flyget, och därför ville man höja momssatsen till 25 procent. Då undrar jag, Mats Pertoft: Har ni ändrat ståndpunkt i den frågan? Varför finns det ingen motion i år? Socialdemokraterna och Miljöpartiet har ett särskilt yttrande gällande momsen för ideella föreningar. De poängterar att det är viktigt att föreningarna kompenseras om verksamheten inte skulle kunna vara skattebefriad som i dag. Det är bra - där är vi helt överens. Vi hoppas att kommissionen inser vikten av att kunna behålla skattebefrielsen för våra ideella föreningar. Herr talman! Visita, hotell- och restaurangnäringens organisation, har kommit med en rapport om de första 18 månaderna med sänkt moms på maten på restauranger. Det är ett exempel på att vi har kunnat sänka momsen i Sverige i stället för att som i Japan höja den. Rapporten visar att sysselsättningen i hotell- och restaurangbranschen har ökat i alla län. I snitt ökade sysselsättningen i hotell- och restaurangbranschen med 14,9 procent första halvåret 2013 jämfört med första halvåret 2011. Momsen på maten på restauranger sänktes den 1 januari 2012. Den största utvecklingen hade Västmanlands län med 23,6 procent. I mitt hemlän Västernorrland var ökningen 15,9 procent. Det var strax över medel och skapade faktiskt 187 helårsarbeten. De senaste siffrorna jag har säger att branschen sysselsätter mellan 135 000 och 140 000 personer. Vad har Socialdemokraterna och Vänstern emot det? Många av jobben, i stort sett de flesta, som har tillkommit inom restaurangsektorn är arbeten som går till ungdomar och till människor som sökt sig till Sverige. Det är två grupper som annars har svårt att hävda sig på den svenska arbetsmarknaden. Det är för dem de i januari 2013 9 617 nya jobben har spelat störst roll. För dem har restaurangmomssänkningen varit skillnaden mellan att inte ha jobb eller egen försörjning och att kunna försörja sig själva, få arbetskamrater och känna sig behövda. För både dem och samhället är vinsten dubbel. När man arbetar betalar man in skatt som kan investeras i vår välfärd. Även HRF, Hotell- och restaurangfacket, är nu positivt till reformen då man bland annat anser att den minskat konkurserna, vilket är sant. Det här är definitivt en reform som gynnar HRF:s anställda. Det är intressant att läsa dagens DN Debatt. Den grupp nationalekonomer som Socialdemokraterna har utsett för att utreda hur arbetskraften ska öka skriver där i sin första punkt: "Arbetslösheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad mellan olika grupper. Arbetslöshet drabbar i allra störst utsträckning människor utan gymnasieexamen, ungdomar och utrikes födda. Ungdomar och utrikes födda har dessutom en svagare ställning på arbetsmarknaden än i flertalet jämförbara länder. Ofta står kommunerna för försörjning och aktivering av dessa grupper. Politik för lägre arbetslöshet bör särskilt utformas med dessa grupper i åtanke." Då undrar jag varför man är emot en reform som direkt har gynnat de här grupperna. Är det här bara vackra ord man kommer med om någonting som man egentligen inte tycker är så noga? Ursäkta, herr talman, att jag har dragit över tiden - en liten stund till om det är okej. Herr talman! Tillväxtanalys fick i uppgift av regeringen att följa upp effekterna av reformen. Man har nu kommit med en delrapport. I sammanfattningen kan man läsa: "Vi kan se en starkare utveckling för företagen jämfört med föregående år, i både lönesummor, antal anställda och rörelsemarginal. Samtidigt har antalet företag som lämnat branschen" - det vill säga konkurser - "minskat och antalet nystartade företag ökat, vilket lett till en nettoökning i företagsstocken under 2012. Slutligen har de reformer som riktats mot branschen de senaste åren sammantaget inte inneburit lägre direkta regelkostnader för företagen. Samtliga delstudier i rapporten indikerar att momssänkningen har fått effekter i branschen." Min fråga till S och V blir återigen: Vad har ni emot att alla dessa människor har fått ett jobb att gå till? (Applåder)
Gunnar Andrén (FP)
Anf. 137 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Vi behandlar i dag ett antal yrkanden. Alla yrkanden utom ett gäller sänkningar av mervärdesskatten. Mervärdesskattens betydelse måste sättas i relation till det samlade uttaget av skatt i Sverige. Vi måste konstatera att det år 1991 hände något exceptionellt, nämligen att skattebasen breddades i samband med skattereformen - en uppgörelse mellan framför allt Socialdemokraterna och Folkpartiet - och beskattningen av konsumtion höjdes i ett enda svep från 14 procent till över 16 procent av de samlade inkomsterna. Samtidigt sänktes skatten på arbete. Låt oss ha i minnet att 1989-1990 var beskattningen av konsumtion, mervärdesskatten, 13,8 procent. Den är nu, herr talman, nästan 22 procent. Detta är en förändring av sammansättningen av skattetrycket i Sverige. Jag menar att det har varit gynnsamt för Sverige att sänka skatten på arbete. Jag vet att några partier - jag ska inte nämna dem här - är för höga skatter på arbete. Men jag tycker att skatt på konsumtion är ett bättre sätt att hantera ett lands ekonomi, och jag tycker att vi ska fortsätta på den vägen. Är det bra att det väcks så många motioner om att sänka skatter? Jag vill gärna gratulera alla dem som är framgångsrika. Det har varit många framgångsrika kampanjer för sänkt moms. Många kan livnära sig på detta. Jag skulle gärna öka arbetslösheten i skatteplaneringsbranschen och inte yrka bifall till så många frågor där. Det är glädjande att det inte heller finns några yrkanden om bifall till alla dessa olika förslag i betänkandet. Herr talman! Så långt var detta en uppläsning av vad jag hade att säga förra året - jag säger det om det var någon som inte märkte det. Jag hade ändrat från fru talman till herr talman. Det var det enda som var ändrat. Nu har vi ett viktigt betänkande på många sätt. Hur ska vi se på just det som jag var inne på, nämligen konsumtion respektive arbete? Det är den centrala frågan. Det finns ett stort antal förslag om att vi ska sänka skatten på olika saker. För till exempel Miljöpartiet, och även Vänsterpartiet, tror jag, kan det var särskilt angeläget med bilpooler. Det är möjligen lite svårt att få det att gå ihop med att man inte vill bygga vägar och sådana saker. Men låt gå för det. Jag förstår själva syftet, att man ska stimulera till samåkande. Sverigedemokraterna har ett antal yrkanden som handlar om mer udda saker. Vi har nu en omfattning av mervärdesskatterna som gör att vi för i år, 2014, räknar med att ta in 352 miljarder kronor. Det är inte en struntsumma - det måste man säga. Och den har ökat ganska betydligt trots att landet enligt vissa befinner sig i en kris sedan 2006 och 2009, de senaste valen. Det är fråga om många ökade konsumtionsmiljarder som vi nu har möjlighet att beskatta. Nu gäller det att hålla reda lite grann på argumenten fram och tillbaka. Då kan man inte låta bli att komma in på frågan om Sverigedemokraternas syn på om vi har egen beskattningsrätt eller inte. Jag erinrar mig, herr talman, att vi förra veckan behandlade ett ärende från finansutskottet som handlade om upphandlingsförordningen. Nu är man väldigt emot EU på det här området, men där hade man en reservation som handlade om upphandlingsförordningen för lokalt producerad mat, eller om det var slaktförhållanden, där man skrev så här: Vi måste först och främst använda EU till detta. När det gäller EU-argument blandar man och ger när det passar. Man blir alldeles yr i bollen. Vad tycker man inom Sverigedemokraterna om EU? Här går man till attack. I ett annat betänkande, som vi röstade om häromdagen, var det något annat som var sanning. Då skulle vi använda EU. Herr talman! I EU-nämnden i dag fick vi höra ännu mer vad vi skulle använda EU till från Sverigedemokraternas sida när det gäller Ukrainakrisen och Krimkrisen. Jag tror för min del att det är viktigt att hålla fast vid att konsumtionen ska beskattas och att det är viktigt att ha breda skattebaser. Det är därför som jag är tacksam över att inget av de yrkanden som nu har kommit fram går igenom i detta avseende. Jag tror för min del att en av de viktigaste sakerna när det gäller den framtida beskattningen är att vi har ordning och reda på den stora skattebasen, som konsumtionen är. Vi har gjort många undantag. Jag kommer ihåg att det häromåret redogjordes i skatteutskottet för att det i EU fanns, från de tre normalskattesatser som finns, mellan 1 200 och 1 500 undantag i de olika länderna, vilket gör det väldigt svåröverskådligt. Vi är då på väg att göra ytterligare, om det finns ytterligare människor som har framgång med sina kampanjer för det ena eller det andra. Jag tror för min del att det är bättre med låga skattesatser men breda skattebaser. Det tror jag är lösningen på det här också. Herr talman! Så länge som jag har suttit i skatteutskottet - det är fruktansvärt många år - har vi alltid haft att hantera någonting som heter EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv under omarbetning. Det är nästan likadant som energiskattedirektivet; det har väl alltid varit under omarbetning och kommer kanske också att vara under omarbetning. Vi är förpliktade på ganska många sätt att hålla oss till ordentliga principer som EU har ställt upp för mervärdesskatten. Men jag hoppas att den utredning om en enhetlig mervärdesskattebas som tillsattes av ministären Persson, 2001 eller när det var, på ett tillkännagivande från skatteutskottet, i framtiden ska resultera i att vi får tillbaka en enda mervärdesskattesats och att vi därmed kan öka arbetslösheten bland alla skatteplanerare. (Applåder)
Karin Nilsson (C)
Anf. 138 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Tittar vi i det här tunna häftet verkar det som att vi är väldigt överens på mervärdesskatteområdet. Det är bara Miljöpartiet och Sverigedemokraterna som har reservationer. Både Socialdemokraterna och Vänstern har särskilda yttranden. Hade vi plockat med restaurangmomsen i diskussionen kanske vi inte hade varit fullt så överens. Men den finns inte med i det här betänkandet, inte bland reservationerna i varje fall, utan mer i en övergripande text. Jag vill lägga diskussionen om restaurangmomsen åt sidan i den här debatten, för den kommer vi att få följa långt in i september i valrörelsens sista minuter och förmodligen också därefter. Det finns frågor som vi är rörande överens om. Precis som Mats Pertoft nämnde är vi överens om e-böckerna. Vi skulle vilja ha samma skatt på digitala böcker som vi har på fysiska pappersböcker. Hur kan vi vara överens här i kammaren men ändå inte lyckas få det genomfört på regeringsnivå? Det kan ha sin förklaring i att både Frankrike och Luxemburg, som har infört samma moms på digitala böcker som på fysiska böcker, har en rättslig åtgärd mot sig från kommissionen. När det gäller den frågan måste vi jobba på bredare front för att rätta till detta, så att vi får med oss fler länder och kan göra den här ändringen på EU-nivå. Jag kan titta på de särskilda yttrandena. Och i något av inläggen här nämndes de ideella föreningarna. Där är vi också rörande överens. Det jag nu ser som en stor utmaning är att börja om hela processen igen. Vi står inför ett EU-val i maj, och vi vet att våra svenska EU-parlamentariker - så är det förmodligen i hela Europa - är ute och rör på sig för att samla röster till ett nytt val. Det är endast tre beslutstillfällen kvar i kammaren nere i Bryssel. Det kan på sätt och vis vara gott, för då kan vi hoppas att de tre dagordningarna inte innehåller det här beslutet om ideella föreningar. Det tror jag inte heller att de gör. Men det innebär också att vi har en ny utmaning i att övertyga nya parlamentariker och förmodligen också nya kommissionärer. Vi har träffat skattekommissionären vid ett par tillfällen med utskottet, både här i Sverige och i Bryssel. Det var inte det allra enklaste att övertyga den mannen om hur föreningslivet fungerar i Sverige och hur viktig den frågan är för Sverige. Däremot kändes det som att vi hade lite mer medgång i parlamentet, och jag vet att vår egen tidigare parlamentariker Lena Ek jobbade aktivt med frågan innan hon blev minister, som hon nu har varit i snart fyra år. Detta är alltså en fråga som har levt länge i vårt utskott och som vi har kämpat med och påmint om väldigt länge. Hon gjorde ett arbete i de grupper där hon var aktiv för att få en förståelse över nationella gränser för detta. Det är precis vad vi förmodligen måste göra om igen när det nu blir nya kommissionärer - vi vet ju inte om Semeta sitter kvar - och ett nytt parlament där nere efter valet. Det är väl bara att uppmana alla ute i landet, föreningar och politiker, att upprepa alla önskemål om att få igenom det här så att det inte blir några nya momsbelagda avgifter på våra ideella föreningar. (Applåder)
Lars Gustafsson (KD)
Anf. 139 Lars Gustafsson (KD)
Herr talman! När jag sitter på min kammare lyssnar jag emellanåt på det som sägs i kammaren. Sedan dimper man ned i betänkandena om alltifrån bostadsbyggande, fiske, att åka på två hjul till betongklumpen skatt i skatteutskottet. Det är intressant. Mervärdesskatten är troligen den skatt som det över tid har framförts flest förslag på att ändra. Oftast har det varit fråga om en sänkning. En fråga som har tagit tagits upp är exempelvis matmomsen, som infördes för att reducera kostnader för framför allt barnfamiljer. Det är det förslag som har diskuterats mest och där det finns utvärderingar. När man ändrar en momssats uppstår ofrånkomligt avvägningar och bedömningar om likvärdighet gentemot sänkningar på andra skatteområden. För att det ska bli någon trovärdighet måste man bedöma motsvarande skatteområden på likvärdigt sätt. När Alliansen sänkte momsen på serverad mat på restauranger och serveringar skedde det i första hand utifrån en likvärdighetsprincip. Det märkliga förhållandet att ett serveringsställe hade två momssatser på samma mat beroende på om den förtärdes innanför eller utanför serveringsställets område framstod som orimligt. Det är i sådana lägen man kan överväga huruvida man ska ändra momssatserna. När det gäller den ideella sektorn är utskottet enigt om att slå vakt om de ideella föreningarnas mycket stora och viktiga roll i det svenska samhället. De har en lång tradition i vårt land. Det är inte så i andra länder. Där råder ingen oenighet. Herr talman! Samtidigt som det ibland finns goda skäl för en reducerad momssats måste likväl principen om enhetlighet vara utgångspunkten. Därutöver måste man beakta att mervärdesskatten på grund av sin konstruktion faktiskt ofta läggs ovanpå ett annat skatteuttag. Det är en mervärdeskonstruktion. När staten således påför ett område, exempelvis energi, miljö eller företag, nya skatter tillkommer en momsskatt på 25 procent ovanpå som är rent fiskal och egentligen inte har något att göra med den skattehöjning som har införts. Det är viktigt att hålla i huvudet. Det går inte att införa attraktiva skatter och pålagor utan att beakta världens högsta momsskatt, som vi har i Sverige. Det är summan av kardemumman som räknas av dem som ska betala. Jag tänker inte plåga kammaren med några längre utläggningar, och reservationerna i betänkandet har redan debatterats. Jag ser ingen anledning att ytterligare kommentera dem. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Hans Olsson (S)
Anf. 140 Hans Olsson (S)
Herr talman! Jag ber också om ursäkt för att jag har blivit tvungen att begära ordet, men precis som Karin Nilsson sade skulle debatten handla om allt utom momssatser på restauranger. Lena Asplund hamnade där ändå. Med viss vana bet jag ihop och bet ihop eftersom jag inte ville förlänga debatten, men sedan passerade Lena gränsen när hon hänvisade till en DN-artikel. Hon sade att man förordade sänkt moms på sådana tjänster. Men hon läste inte riktigt klart. Därför ska jag för kammaren läsa resten av artikeln så att vi vet vad som stod där: "Bland de arbetslösa finns alltså en växande grupp som står särskilt långt från arbetsmarknaden, bland annat på grund av låg utbildning. Detta innebär att det finns två principiella skilda vägar för att sätta fler i arbete. Den ena strategin går ut på att försöka sänka reservationslönen bland de arbetslösa, till exempel genom sänkta ersättningar och socialförsäkringar för att försöka stimulera framväxten av fler låglönejobb genom till exempel subventioner till vissa branscher. En sådan strategi skulle visserligen kunna minska arbetslösheten men den skulle också leda till större lönespridning, sämre försäkringsskydd och förmodligen också till lägre produktivitetstillväxt. På grund av dessa negativa välfärdseffekter förordar vi i den här rapporten i stället en alternativ strategi som försöker stärka utsatta grupper på arbetsmarknaden så att dessa får bättre möjlighet att ta de jobb som finns, bland annat genom satsning på utbildning." Det är en stor skillnad, mina vänner!
Lena Asplund (M)
Anf. 141 Lena Asplund (M)
Herr talman! 700 miljoner är nästan ett års bistånd till Afghanistan. Så mycket pengar anser Skatteverket att reformen har gett i ökade skatteintäkter tack vare minskat fusk. Vad är problemet, Hans Olsson? Fusket var stort. Jag antar att Hans Olsson har råkat ut för det. Jag har råkat ut för det när jag har ätit på ett ställe där det på kvittot har stått "äter ute" eller "tar med", fast man har suttit i restaurangen. Jag har hört restaurang- eller kaféägare som har verksamhet där man kan både hämta och ta med sig eller sitta i restaurangen och äta säga att det är oerhört svårt med gränsdragningen. Kunden har handlat i kassan och säger att han ska ta med sig maten. Kaféägaren slår in 12 procent moms, och kunden får sin påse och går. I dörren träffar kunden en vän som ska äta på plats. Då säger kunden att han ska ta sin påse och sätta sig i restaurangen. Hur gör kafé- eller restaurangägaren då? Springer ägaren till kunden och ropar att mer moms måste läggas på priset annars måste kunden ställa sig utanför dörren? Det är ett gränsdragningsproblem. Det blev fusk. Vi talar om 700 miljoner. Det är nästan ett års bistånd till Afghanistan, som kan gå till kvinnor, barn, utbildning och skola. Är inte det bättre än att pengarna ska fuskas bort i branschen? Eller vill Hans Olsson höja momsen på maten på Ica och Domus för barnfamiljerna till 25 procent?
Hans Olsson (S)
Anf. 142 Hans Olsson (S)
Herr talman! Vi hamnar ändå i momsdiskussionen. Okej, men skyll inte på mig. Nu måste vi få ett klargörande eftersom jag nu blir lite förvirrad. Nu är plötsligt argumentationen för sänkningen av restaurangmomsen att agera mot skattefusk, skapa rättvisa för andra och så vidare. Men när regeringen lade fram förslaget om sänkning av restaurangmomsen fanns ett enda syfte, nämligen att öka sysselsättningen. Priset för att gå på restaurang skulle sjunka. Fler skulle gå på restaurang och äta tack vare prissänkningen, och på så vis skulle jobben bli fler i restaurangbranschen. Detta var motivet, och det var därför sänkningen infördes av regeringen. Att man i efterhand bygger på med andra saker har inte med saken att göra. Detta var regeringens lösning på bland annat ungdomsarbetslösheten. Hur har det gått med lösningen på problemet med ungdomsarbetslösheten? Jag har tittat på denna fråga i dag. Jag förstod att Lena Asplund skulle köra den här svängen, så jag förberedde mig lite. Jag kollade på Ekonomifakta, det vill säga Svenskt Näringslivs siffror. Vi kan titta på ungdomsarbetslösheten i januari 2007, precis när ni tillträdde. Då var den 19 procent. År 2012, när momsen sänktes, var arbetslösheten 22,9 procent. Två år senare är frågan om ni har lyckats. Nej, det är exakt samma siffror, det vill säga 22,9 procent - som för två år sedan. Sänkningen av momsen har inte löst problemet med att Sverige har en av Europas högsta siffror för ungdomsarbetslösheten.
Lena Asplund (M)
Anf. 143 Lena Asplund (M)
Herr talman! Hans Olsson svarar inte på min fråga om 700 miljoner. Vad var det för fel på att statskassan får in mer pengar? Jag har en fråga till med tanke på att Hans Olsson läste vidare i DN Debatt-artikeln att det var bättre att ta andra jobb - ungefär så tolkade jag orden. Vad är det för fel på restaurangjobb? Jag har själv jobbat i restaurang när jag var ung. Det sysselsätter väldigt många unga människor. Människor får sitt första jobb, en väg in på arbetsmarknaden och får någonting att komma med när de söker nästa jobb. Jag har jobbat här. Jag har gjort detta, och jag kan göra det. Hans Olsson vidhöll också att priserna inte hade sjunkit. De har heller inte ökat i takt med vad råvarorna har gjort. Om man skulle titta på hur priserna på restauranger i normala fall har ökat är prissänkningen någonstans kring 3 procent. Det var väl KI som sade att 4 000 av jobben var direkt avhängiga momsskattesänkningen. En hel del beror kanske också på de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. De vill ni också ta bort. Restaurangnäringen kallar det för dubbelstöten. Vad har ni egentligen emot restaurangnäringen? Varför är inte de jobben bra? När vi diskuterade detta innan det infördes då det raljerades över McDonalds. Finns det några bättre jobb? Det är väldigt bra jobb för ungdomar att börja jobba inom restaurangbranschen. Det är inte speciellt walk-in-the-park-jobb. Det är hårt och stressigt. Men många tycker att det är trevligt och bra, och det är en första väg in. Det kan jag bekräfta. Jag tyckte att det var riktigt kul. Jag har jobbat både i gatukök, kaféer och på restaurang. Det är inte ett dugg fel på det. Varför, Hans Olsson, är ni emot det så?
Hans Olsson (S)
Anf. 144 Hans Olsson (S)
Herr talman! Låt mig först börja med de 700 miljonerna. Där glider Lena Asplund också lite grann på sanningen precis som när hon hänvisar till debatten. Vad generaldirektören sade, för jag var med på samma utskottssammanträde, var att det inte berodde på att ni hade sänkt momsen på restauranger. Det var för att det var lika moms. Skulle det resonemanget gälla skulle vi ena oss om en enhetlig moms, eftersom man fuskade på grund av att det var två olika momssatser. Det berodde inte på att man hade sänkt restaurangmomsen. Sverige har nu ett jätteproblem med jättehög arbetslöshet. Samtidigt måste vi låna pengar för att få det att gå ihop. Då måste vi få ut maximal effekt av varje krona. Lena Asplund hänvisar till Konjunkturinstitutet. Det säger att det inte kan peka på att det har blivit 4 000 nya huvuden, utan det är arbetstid motsvarande det. Det kan lika gärna vara människor som har gått upp i tid. Det är andra siffror än vad branschorganisationerna använder. Det har skett till en kostnad av 5 600 miljoner. Det är 1,4 miljoner per jobb. Man skulle kunna göra ett räkneexempel. Om man anställer en kille eller tjej med 21 000-22 000 kronor i månaden och betalar full arbetsgivaravgift får man ut ungefär tre jobb på miljonen. Man kan då ta tre gånger 5 600 miljoner som är kostnaden. Det skulle ge 16 000 jobb, och detta har gett kanske 4 000 jobb. Det är kanske därför ni har förvandlat ett plus 2006 på 67 miljarder till nu ett minus på 94 miljarder. Ni har sålt grejer 106 miljarder. Det är kanske dags att anmäla er till TV3:s Lyxfällan . (Applåder)
Gunnar Andrén (FP)
Anf. 145 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Som herr talmannen vet frustar jag av nyfikenhet och vetgirighet. Jag har därför en fråga till Hans Olsson från Socialdemokraterna. De flesta av oss ligger väl egentligen och sover på det gemensamma valmanifestet som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lade fram den 31 augusti 2010. En del har kanske inte läst det. Där står det under punkten konkurrenskraft att ett av de vallöften som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville genomföra - om olyckan var framme, vilket det inte står - och ni skulle få makten var att sänka restaurangmomsen, det vill säga skatten på lagad mat. Så blev det inte. Det var ju vi som införde detta. Ni borde vara glada, enligt min uppfattning, över att vi infört det. Herr talman! Min fråga till Hans Olsson är: När inträffade förändringen hos er, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som gör att ni tycker att det var ett dåligt förslag ni gick fram med? Det är väl ändå på det sättet att det som står i ett valmanifest ska man försöka genomföra? Om nu olyckan hade varit framme, Hans Olsson, var det ju ni som skulle ha genomfört det och inte vi. När och varför inträffade denna förändring? Jag vill lägga till en sak, herr talman. Det fanns i valmanifestet en reservation där det stod "om det ekonomiska utrymmet tillåter". Det stod på alla punkter. Det hade ni som utväg. Men när och varför ändrade ni er?
Hans Olsson (S)
Anf. 146 Hans Olsson (S)
Herr talman! Efter snart åtta år med borgerlig regering finns det nästan inte något ekonomiskt utrymme över huvud taget som tillåter någonting. Det är det ena. Det andra är att man kan ändra sig. Det är det enkla svaret. Varför kan man ändra sig? Jo, därför att man kanske ökar sin kunskap. Nu har EU-kommissionen, ert eget Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, SCB och IFAU sagt: Det här är inte någon bra grej. Det kostar alldeles för mycket och ger alldeles för lite tillbaka. Det är bättre och smartare att använda pengarna på ett mer effektivt sätt. Okej, då är frågan: Ska vi lyssna på professionen, eller ska vi lyssna på branschorganisationerna som har ett eget intresse i detta och säger att det är himmelriket och ger guld och gröna skogar? Vi socialdemokrater väljer att lyssna på professionen som vi i någon mening kan säga inte talar i egen sak. Det är anledningen. Vi har fått vetskap om att det inte är världens smartaste grej. Om du kan köpa någonting, Gunnar Andrén, för låt oss säga 300 000 kronor, men lik förbaskat går du och betalar 1,2-1,3 miljoner för den grejen, skulle du göra det? Det är meningen att du ska svara nu.
Gunnar Andrén (FP)
Anf. 147 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Det var intressanta svar Hans Olsson lämnade. Det ena var att det inte skulle finnas något ekonomiskt utrymme. Det var ett argument som ni själva använde att det fanns ekonomiskt utrymme, men ni hade en reservation om det inte fanns. Den andra delen är ännu intressantare. Ni säger att ni lade fram ett förslag som professionen säger inte var bra. Hade ni inte undersökt detta innan? Lade ni fram förslag som ni visste var dåliga? Det är ett intressant faktum från Hans Olsson. Ni har lagt fram förslag som professionen av olika skäl underkänner. Hans Olsson räknade upp dem alla. Nu har det inte kommit något nytt gemensamt valmanifest. Det kanske inte heller kommer något. Då får vi hålla oss till detta även 2014. Det från den 31 augusti 2010 verkar bli det senaste från er även i valrörelsen 2014. Då är min fråga: Vilka övriga skatteförslag var det som ni inte trodde på men som ni lade fram i detta valmanifest? Det är väldigt intressant för väljarna 2014 att få veta. Vilka förslag är det som ni har genomarbetat, och vilka förslag har ni inte genomarbetat? Det tror jag att väljarna 2014 vill veta. Nu vet vi att det förslag som ni lade fram 2010 trodde ni i varje fall på en punkt inte själva på. Min fråga är: Vilka övriga förslag som ni lägger fram tror ni inte själva på? Det tror jag att väljarna är väldigt intresserade av att få veta.
Hans Olsson (S)
Anf. 148 Hans Olsson (S)
Herr talman! Jag tror att man ska vara lite försiktig, Gunnar Andrén. Det är en stor skillnad att lämna ett förslag som visar sig med hjälp av professionen kanske inte var så bra mot vad du har gjort, att genomföra ett förslag som professionen säger är dåligt. Gunnar Andrén måste väl förstå skillnaden. Ni har genomfört det fast det var så dåligt. Vi hade ett förslag. Men du genomförde det fast professionen, EU-kommissionen, ert finanspolitiska råd, Konjunkturinstitutet och SEB tyckte att det var ett dåligt förslag. Då backar vi lite grann, för vi vill ju inte lägga fram dåliga förslag. Men vad gjorde du, Gunnar? Du genomförde det. Om vi inte bryr oss så mycket om politik utan bara tänker: Okej, vi har ett besvärligt läge i Sverige. Vi har en högre ungdomsarbetslöshet än många andra länder i Europa. Är det då inte ganska smart att vi i lugn och ro sätter oss ned och tänker: Hur får vi ut maximal effekt av våra gemensamma skattepengar? Hur ska vi använda dem smartast för att ut maximal effekt? Nu vet vi alla att det här är väldigt dyrt och ineffektivt. Varför ska det då vara så svårt att ändra sig? Det är så vi tänker. När vi kommer till makten - om vi nu gör det - vill vi få ut maximalt av våra skattepengar för att få ordning på ungdomsarbetslösheten. Är det så fel? Det är väl bra, Gunnar Andrén?

Beslut, Genomförd

Beslut: 2014-03-06
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 3, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skattesatser

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:Sk219 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
    2013/14:Sk233 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
    2013/14:Sk238 av Jan R Andersson (M),
    2013/14:Sk242 av Johan Linander och Per Lodenius (båda C),
    2013/14:Sk243 av Lars Tysklind och Nina Larsson (båda FP),
    2013/14:Sk245 av Roland Utbult och Lars-Axel Nordell (båda KD),
    2013/14:Sk257 av Hillevi Larsson (S),
    2013/14:Sk291 av Cecilia Magnusson och Ellen Juntti (båda M),
    2013/14:Sk313 av Mats Pertoft m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,
    2013/14:Sk317 av Anton Abele (M),
    2013/14:Sk322 av Christian Holm (M),
    2013/14:Sk328 av Thoralf Alfsson (SD),
    2013/14:Sk345 av Olle Thorell (S),
    2013/14:Sk385 av Annicka Engblom m.fl. (M),
    2013/14:Sk396 av Camilla Waltersson Grönvall och Jenny Petersson (båda M),
    2013/14:Sk415 av Penilla Gunther (KD),
    2013/14:Sk417 av Catharina Bråkenhielm (S),
    2013/14:C390 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 13,
    2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8,
    2013/14:T521 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 14,
    2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 28,
    2013/14:N220 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 och
    2013/14:N441 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 29.
    • Reservation 1 (MP)
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880024
    M950012
    MP02302
    FP17007
    C18005
    SD00191
    KD16003
    V10171
    Totalt235233655
    Ledamöternas röster
  2. Avdragsrätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:Sk332 av Hans Backman (FP) och
    2013/14:Sk337 av Hans Backman (FP).
  3. Ideella föreningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:Sk215 av Cecilia Widegren (M),
    2013/14:Sk369 av Mikael Oscarsson och Andreas Carlson (båda KD),
    2013/14:Sk408 av Thomas Strand m.fl. (S),
    2013/14:Sk426 av Yilmaz Kerimo (S),
    2013/14:Sk434 av Valter Mutt (MP),
    2013/14:Kr218 av Cecilia Widegren (M) yrkande 7 och
    2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 42.
  4. Andra frågor om mervärdesskatt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:Sk250 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
    2013/14:Sk260 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda S),
    2013/14:Sk266 av Jan Ericson (M),
    2013/14:Sk430 av Anti Avsan (M) och
    2013/14:N206 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 7.
    • Reservation 3 (MP)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.