Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Betänkande 2018/19:KrU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 november 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Radio- och tv-avgiften ersätts av public service-avgift (KrU2)

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften.

Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.

Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen punkterna 1, 2, 4-6. Delvis bifall till propositionen punkt 3. Bifall till motionerna i punkt 2 i utskottets förslag till riksdagsbeslut. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-11-06
Justering: 2018-11-08
Trycklov: 2018-11-09
Reservationer: 12
Betänkande 2018/19:KrU2

Alla beredningar i utskottet

2018-10-18, 2018-11-06

Radio- och tv-avgiften ersätts av public service-avgift (KrU2)

Regeringen föreslår en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Förslaget innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av förslaget. Skatteverket ska få ansvar för att ta in avgiften.

Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 föreslår regeringen att avgiften maximalt kommer att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift, enligt förslaget.

Regeringen lämnar också förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Kulturutskottet delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill utskottet att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.

Den nya lagen och övriga lagändringar som ingår i regeringens förslag ska börja gälla den 1 januari 2019.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-11-13
Debatt i kammaren: 2018-11-14

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Christer Nylander (L)

Fru talman! I och med detta betänkande fattar riksdagen ett beslut som många har väntat på länge - under många år. Tv-licensen ändras, och en ny public service-avgift införs som omfattar alla som är över 18 år och har en inkomst.

Det har förts en debatt under många år kring detta. En del har kritiserat licensen för dess utformning, och andra har gjort det för att de inte vill vara med och betala för public service. Andra har värnat det gamla systemet och sagt att förändringar skulle underminera oberoendet. Samtidigt, fru talman, har den tekniska utvecklingen talat ett tydligt språk: Det var dags för förändring.

Nu inför vi ett nytt, bra förslag som har ett mycket brett stöd i Sveriges riksdag. Det är symboliskt viktigt att det finns ett brett stöd i Sveriges riksdag för de förändringar vi nu gör. Det är också en symboliskt viktig förändring att vi inte förväntas betala för att vi äger en viss sorts apparat eller för att vi tittar på en viss sorts program eller kanaler. Nej, nu betalar vi gemensamt för att se till att det finns och produceras en oberoende, granskande public service.

Det kan låta som en liten skillnad - en detaljskillnad. Men det handlar i grunden om att vi nu inte betalar licens för att vi själva ska kunna konsumera eller äga någonting. Nu betalar vi i stället tillsammans för att det ska finnas en oberoende public service i medier i landet med uppdrag att stå för opartiskhet och saklighet.

Fru talman! En av de invändningar som har hörts från dem som velat bevara den gamla modellen har varit att man är orolig för oberoendet. Det är en viktig invändning som man ska ta på allra största allvar. Kanske överdriver man ibland det oberoende som finns i den modell som vi nu lämnar. Det skulle ha kunnat vara så att vi politiker hade styrt mer om vi bara hade velat, för det gamla systemet är inte klockrent fritt från politikens möjligheter att förändra. Men vi har inte velat gå in och styra public service, och därför har vi också avstått från denna möjlighet.

Nu, däremot, tas ytterligare steg för att garantera oberoendet. Först och främst blir längden på tillståndsperioderna reglerad till åtta år. Det är bra i sig, men det blir ännu bättre i och med det faktum att perioderna ska gå i otakt med riksdagen. En ny period ska inledas i januari samma år som det hålls ordinarie - kanske man ska tillägga - riksdagsval. Ändrade maktförhållanden i riksdagen kan därmed inte direkt påverka vilken styrning man har av programföretagens uppdrag och tilldelning av medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

För att fasa in de nya perioderna behöver anpassningar göras. En majoritet i utskottet vill, liksom utredningen som ligger till grund för förslaget, att den första perioden ska vara sex år och inte tio år, som regeringen föreslog. Med tanke på den snabba tekniska utveckling som nu sker inom medierna vore det orimligt att ha en så lång period som tio år.

För att ytterligare stärka oberoendet kommer nu den som är verksam som riksdagsledamot inte att kunna vara styrelseledamot i Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Också det är en viktig och bra reform.

Fru talman! Jag och Liberalerna tycker att man borde ta ett steg till. Det låter möjligen något tekniskt, men i praktiken kan det vara ganska viktigt var saker regleras och vem som bestämmer över förändringar. När vi nu inför ett nytt system för finansieringen innebär det också att man inför en ny teknik för hur pengar ska föras från inbetalningarna till utbetalning till public service. Riksgäldskontoret och Kommerskollegium får viktiga roller i detta.

Jag tycker att det här borde regleras i lagstiftning för att det då är mycket svårare att göra ändringar i det. Nu är förslaget att det ska vara reglerat i förordning, vilket gör att en regering antingen för att man vill det eller för att man tvingas till det av andra krafter kan göra ändringar i förordningen, och jag tycker att det är olyckligt. En förordning är mycket lättare för en regering att göra förändringar i. Om det hade varit en lagstiftning i stället hade det här systemet varit mer stabilt. Därför yrkar jag bifall till Liberalernas reservation i det här betänkandet.

Fru talman! Jag är övertygad om att betydelsen av public service har ökat. I ett alltmer polariserat samhällsklimat är det helt centralt för demokratin att vi har fungerande medier och att det finns medier som har till uppgift att stå för opartiskhet och saklighet. Vi ser i länder i vår närhet att utvecklingen går åt ett håll som jag tycker är väldigt oroande och att den politiska ledningen där försöker ta makten över public service och styra innehållet i en viss riktning. Jag ser att det finns krafter som vill skjuta fram de positionerna i allt fler länder i Europa, och jag tycker att det är väldigt oroande.

Att vi nu förändrar finansieringssystemet och dessutom ytterligare stärker oberoendet för public service är en mycket viktig fråga för demokratin på lång sikt. Jag är glad att stora delar av utskottet genomför detta tillsammans och att vi har en bred majoritet i Sveriges riksdag för de förändringar som vi gör. Det är en vinst i sig att vi har breda överenskommelser kring spelreglerna för public service.

Med detta, fru talman, yrkar jag som sagt bifall endast till den reservation som Liberalerna har i betänkandet.


Anf. 16 Lawen Redar (S)

Fru talman! Det krävs en internationell utblick för att förstå den allmänna oron för vad som händer med public service. Jag vill nämna några exempel.

För bara någon månad sedan beslutade den danska högerregeringen att skära ned på Danmarks Radios anslag med 20 procent. Sparkravet kommer ursprungligen från Sverigedemokraternas systerparti Dansk Folkeparti, som hade yrkat på ett ännu högre sparkrav om hela 25 procent. Drygt 400 medarbetare har fått gå, kulturredaktören Tine Smedegaard Andersen har fått gå och de svåraste nedskärningarna har omfattat områdena kultur och sport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Att uppdraget ska smalnas av och att public service inom begränsade områden ska konkurrera med kommersiella medier är skrivningar man faktiskt kan känna igen från den allmänna svenska public service-debatten. Men oavsett hur man formulerar sig är det här en politik som främst är till gagn för de vinstdrivande mediebolagen. Nedskärningar av programutbud som avser kultur, sport och idrott inom ramen för public service kommer främst att drabba ekonomiskt svagare medborgares möjligheter att få ta del av ett bredare, kvalitativt och oberoende programutbud.

Jag vill nämna ett annat exempel, och det är Nederländerna. Där diskuteras omfattande anslagssänkningar samtidigt som den politiska viljan att lägga sig i programverksamheten har accentuerats. Det hela gick så långt att public service-bolagens chefer öppet publicerade ett brev till regeringen om de upprepade försöken att direkt och indirekt utöva inflytande över programmen. Den skarpa kritiken handlade förstås om ett oberoende som håller på att urholkas.

Ett tredje exempel är vårt grannland Finland. Där har man faktiskt ett grundlagsskyddat public service, men man har de senaste åren inte kunnat skydda YLE-skatten. Kortsiktiga politiska intressen har kommit att påverka de ekonomiska förutsättningarna, och sedan lagändringen 2017 är det politiker som nu bestämmer public services strategi.

Fru talman! Alla de här exemplen går tvärs emot de tre principer som lagt grunden för public services verksamhet i Sverige sedan den första radiosändningen 1925. Staten ska garantera den underliggande infrastrukturen genom att anlägga, äga och driva det nät som behövs för radio- och tv-sändningar. Programverksamheten ska bedrivas av fristående programbolag som omfattas av krav på saklighet och opartiskhet vid urvalet av vilka program som ska sändas. Programbolagens verksamhet ska finansieras av användarna själva och inte av staten direkt eller genom kommersiella intäkter.

Men det händer någonting, fru talman. Det sker snabba förändringar i det globala medielandskap som vi nu faktiskt har fått. Globaliseringen och digitaliseringen äventyrar de kommersiella mediernas affärsmodeller eftersom annonspengar följer nätjättar, vilket också har visat sig drabba kvalitetsjournalistiken.

En annan fråga av stor betydelse är informationsintaget. Bearbetningen av användardata som används för att förutsäga vilken information vi vill ha har också kommit att påverka vilken information vi de facto får. Att flödena blir personliga och ensidiga riskerar att minska bredden av den information som vi faktiskt får ta del av. När vi söker information på de globala sökmotorerna tror fortfarande många av oss att vi inhämtat en ofiltrerad bild av verkligheten medan vi i själva verket har fått ett specifikt utfall.

Faran ligger i att vi i allt mindre utsträckning delar samma verklighetsbild av fakta och händelseförlopp. I stället ser vi en utveckling av desinformation, kunskapsklyftor och polarisering. Därför är också tillgången till ett brett och oberoende programinnehåll en fråga om demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Fru talman! Den globala konkurrensutsatta mediemarknaden har bidragit till väsentliga strukturförändringar även i det svenska medielandskapet. Allt färre använder traditionella medier och koncentrerar sitt dagliga intag till sociala medier. Det linjära tv-tittandet har minskat över tid, och allt färre använder sig av en fast tv i hushållet.

Sett till att licensen utgår från innehavet av en tv-mottagare i hushållet, har det under en längre tid funnits ett behov av att utreda både oberoendet och finansieringsmodellen. I december 2016 tillsattes därför den parlamentariska public service-kommittén med representation från riksdagens alla partier.

Det ursprungliga uppdraget var att föreslå nödvändiga förändringar för att skapa goda förutsättningar för den verksamhet som bedrivs av programföretagen Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt att lämna förslag på ett långsiktigt, hållbart och solidariskt finansieringssystem. I oktober 2017 lämnade kommittén sitt delbetänkande som är bakgrunden till regeringens proposition och dagens debatt.

Vad vi nu föreslår, fru talman, är en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Det betyder att den tidigare licensen ska ersättas med en public service-avgift. Den ska vara individuell, och den ska betalas av alla som har fyllt 18 år och har en beskattningsbar inkomst. Finansieringsmodellen är solidarisk, vilket innebär att beloppet man betalar är avhängigt ens inkomstnivå.

Utgångspunkten för förslaget är att programföretagen SR, SVT och UR ska ha finansiella förutsättningar att utveckla en oberoende verksamhet med hög legitimitet, kvalitet och relevans i det moderna medielandskapet. Det kräver ett finansieringssystem som är långsiktigt stabilt, som uppfattas som legitimt och som värnar oberoendet.

Genom finansieringsmodellen avvecklas även Radiotjänst i Kiruna AB i januari 2019, och ansvaret att ta in avgiften kommer att åläggas Skatteverket.

I betänkandet föreslås också ett stärkt oberoende. Det var den nya finansieringsmodellen i kombination med långa sändningstillstånd som tillsammans skulle stärka oberoendet. Vi socialdemokrater förordar långa sändningstillstånd, mycket längre än vad Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna nu tillsammans med Sverigedemokraterna föreslår i utskottet. Vi menar, i likhet med remissyttrandena från Sveriges Television, Sveriges Radio och UR, att längre tillståndsperioder stärker oberoendet.

Vi menar även att ett sexårigt sändningstillstånd från och med 2020 inte markerar i tillräckligt hög grad att vi går in i ett nytt finansieringssystem.

Vad gäller Sverigedemokraterna vill man, trots att man har deltagit i den parlamentariska utredningen och undertecknat slutbetänkandet, yrka avslag på hela propositionen. Beskedet man lämnar i dag gör mig oroad. Vad det innebär för ett budgetsamarbete för den som vill bilda regering nu är ett orosmoment. Det är fortfarande ett stort frågetecken för mig. Kanske får vi ett visst förtydligande i anförandet senare.

Fru talman! Avslutningsvis är det, enligt mig, ett styrkebesked att alla partier har deltagit i den parlamentariska utredningen och att alla partier utom Sverigedemokraterna har kunnat kompromissa i de mest väsentliga frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Sverige gör med förslaget i det här betänkandet ett avsteg från många av de andra europeiska länderna genom att vi värnar oberoendet för public service som nu ska få en stark och ny finansieringsmodell.

Med det sagt ställer jag mig bakom förslaget i betänkandet. Men jag yrkar på ett starkare oberoende än det som framgår. Därför ställer jag mig bakom reservation 2.

(Applåder)


Anf. 17 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande med att yrka bifall till reservationerna 4, 5, 10, 11 och 12.

Om public services, eller statligt ägda och finansierade mediers, vara eller icke-vara finns det en åsiktsskala. Den sträcker sig alltifrån att public service bör vara det allenarådande utbudet för mediekonsumenterna, det vill säga att kommersiella tv- och radiokanaler inte bör tillåtas, till att public service inte behövs, det vill säga att utbudet av medier helt ska bygga på kommersiell intäktsfinansiering.

Inom Moderaterna finns det inget stöd för den förstnämnda åsiktsinriktningen. Det kan jag nästan ta gift på. Men det finns röster för det senare alternativet, även om majoriteten ser värdet av att public service genom sitt journalistiska arbete bidrar till en bredd. Det avser det programmässiga innehållet, en spegling av förhållandena i hela landet samt den variation som finns i befolkningen. Det behövs särskilt i en tid av desinformation, fake news och säkerhetspolitisk oro.

Just omfattning, innehåll, oberoende och ägarstyrning hade också varit den korrekta och naturliga första ansatsen för att i kammaren i dag debattera public services framtida utformning. Därefter skulle man kunna debattera hur det ska finansieras.

Regeringen har valt att göra tvärtom, att kasta in jästen efter degen. Det har mött berättigad kritik från flera håll, vilket också vi moderater har instämt i. En samlad process för såväl finansiering som reglering av public service i ett helhetsperspektiv hade varit önskvärd. Men det har inte funnits majoritet för denna hållning.

Moderaterna är ett ansvarstagande parti, och public service är en alldeles för viktig fråga för att vi ska ställa oss bredvid med armarna i kors och inte vara en bidragande part i påverkan. Vi ser dock fram emot den kommande propositionen som tar upp det som inte tas upp i dag, det vill säga det som är utöver finansieringen.

Fru talman! Nu går jag vidare till ärendet. Finansieringen av public service genom radio- och tv-avgiften har länge varit omdiskuterad. Modellen står inför många och stora utmaningar.

För Moderaterna har följande ståndpunkter varit viktiga i den här processen:

Ny teknikutveckling innebär nya möjligheter och ställer nya krav.

Public service ska fokusera på sin kärnverksamhet.

Konkurrensen på mediemarknaden måste värnas.

Ekonomin ska vara stram, och sponsringen behöver minskas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Granskningen måste stärkas, särskilt vad avser saklighet och opartiskhet.

En medieetisk prövning behöver införas.

Jag förlitade mig på att Christer Nylander, som är ordförande i kulturutskottet, skulle beskriva ärendets detaljer. Det fick jag självklart rätt i. Det som jag därför tänker ta upp vidare i mitt anförande är Moderaternas reservationer i detta betänkande.

Fru talman! Det finns efter överläggningarna en majoritet för det som Alliansen och Moderaterna har framfört om sändningsperiodernas längd. Utredningen har föreslagit att sändningsperioderna ska vara sex år till en början och sedan åtta år. Regeringen framförde i sin proposition att den första sändningsperioden ska vara tio år. Moderaterna har inte delat regeringens bedömning på grund av att det är ett snabbt föränderligt landskap, och vi anser att tio år är alldeles för lång tid. Om vi blickar tillbaka på vad som har hänt inom teknikutvecklingen de senaste tio åren finns det anledning att tänka sig att teknikutvecklingen under de kommande tio åren kommer att ske i ett allt högre tempo.

Remissinstanserna i utredningen anser också att en snabbt föränderlig mediemarknad är en försvårande omständighet just när det gäller längden på tillståndsperioderna. Vi och likaså majoriteten i utskottet föreslår att det ska vara sex år till en början och sedan åtta år.

Fru talman! Jag går vidare till justering av avgiftens storlek. Enligt förslaget ska avgiften fastställas till 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. I propositionen anges att public service-avgiften inte får finansiera annan verksamhet än radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst och den verksamhet som är direkt knuten till den. För Moderaterna är detta centralt, liksom att man i samband med sändningstillstånden fastställer hur stor medelstilldelningen till bolagen ska vara. Under en lång period har medelstilldelningen årligen räknats upp med 2 procent för att skapa stabila ekonomiska förutsättningar samtidigt som man har ett tryck på bolagen att effektivisera sina verksamheter.

I propositionen anför regeringen att avgiftsintäkterna sannolikt kommer att öka i en snabbare takt, dels till följd av årliga höjningar av inkomstbasbeloppet, dels eftersom antalet personer med beskattningsbar förvärvsinkomst förväntas öka. Som det anges i propositionen finns det en möjlighet att det byggs upp ett överskott på public service-kontot, givet att intäkterna överstiger medelstilldelningen.

Det förs ett resonemang vad gäller avgifternas storlek över tid och att det skulle behöva justeras. Det instämmer Moderaterna i. Vi tycker därför att det bör kompletteras med en större automatik för att undvika att dessa stora överskott byggs upp. Översynen bör inte heller bara ske i samband med att nya sändningstillstånd ges. Det bör göras en årlig balansering.

Moderaterna reserverar sig också nu när Radiotjänst i Kiruna AB läggs ned. För den kontrolluppgift som Radiotjänst har haft, och som försvinner i och med avskaffandet av tv-licensen, har skattebetalarna avsatt en del av radio- och tv-avgiften. Det bör vara rimligt att dessa medel återgår till avgiftsbetalarna. Det kan därmed bidra till en sänkning av avgifterna.

Fru talman! Jag går vidare till intäkter från sponsring. En av grundförutsättningarna för public service är att man ska vara oberoende av såväl politisk som kommersiell påverkan. Grundprincipen för sändningstillstånden är därför att bolagen inte får sända reklam och sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit bolaget direkt. Däremot finns det ett undantag om att det får förekomma vid högst 20 evenemang per år. Det kan låta som lite i sammanhanget. Men vid de sportevenemangen är det återupprepade reklaminslag. Det kan omfatta så många som 500-600 när de räknas samman. Vi menar att principerna ska gälla och att sponsringen därför kraftigt bör begränsas och endast ske i undantagsfall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Fru talman! Vidare bör en obligatorisk medieetisk granskning bli mer tillgänglig och professionell. Den som känner sig misskrediterad och felaktigt citerad i nyhetsrapportering kan i dag anmäla det till Pressombudsmannen. Men om publiceringen har skett på nätet är det inte alltid möjligt.

Under våren har det kommit ett förslag för ett nytt medieetiskt system. Det är viktigt att det är självreglerande på samma sätt som det pressetiska systemet. Det är också viktigt att public service-bolagen ingår i ett sådant system.

Vi menar att det bör fastslås att public service-bolagen ska underställas en medieetisk granskning även om det är upp till branschens parter att komma överens om hur ett sådant system ska utformas.

Fru talman! Avslutningsvis när det gäller Granskningsnämndens verksamhet: Granskningsnämnden finns ju till för att pröva om innehållet i radio- och tv-program följer de regler som finns för sändningarna. Enligt sändningstillståndet ska sändningsrätten utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i radio och tv.

Vi menar att den här verksamheten också måste präglas av offentlighet och tydlighet, det vill säga att större och högre krav behöver ställas på att de beslut som Granskningsnämnden meddelar ska vara motiverade. Det brister i dag.

Granskningsnämnden behöver också få fler sanktionsmöjligheter. Det bör till exempel övervägas om Granskningsnämnden ska kunna ålägga programföretag som bryter mot sändningstillståndet en särskild avgift.

I dag kan nämnden ansöka hos Förvaltningsrätten i Stockholm om att ett programföretag ska betala en särskild avgift. Det gäller dock endast vid överträdelse av reglerna om otillbörligt gynnande reklam och sponsring.

Fru talman! Mot bakgrund av det som anförts bör regeringen säkerställa saklighet och opartiskhet i public service genom att även utveckla Granskningsnämndens uppdrag. En ny regering kommer att behöva adressera denna fråga skyndsamt, och vi tänker tillse att det sker.

(Applåder)


Anf. 18 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi den nya finansieringsformen för public service. Om ungefär en och en halv månad går vi från en tv-avgift till en public service-skatt. Jag ska i dag redogöra för Sverigedemokraternas syn och ståndpunkt i ämnet.

Jag vill först yrka bifall till reservationerna 1 och 6. Jag vill även föra till protokollet att vi har ett särskilt yttrande under punkt 2. Jag kommer förmodligen att överskrida min talartid i dag.

För två år sedan påbörjades en utredning som skulle utmynna i förslag till ett nytt sändningstillstånd, till en ny avgift och till hur public service framöver ska arbeta. Redan då kritiserade vi regeringen för att man inte hade påbörjat utredningen tidigare. Tiden gick. En mandatperiod är fyra år. Det går inte att trolla med tiden, oavsett om man är minister eller ej. Det är tråkigt att man inte lyssnade på oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

I stället fick vi slutbetänkandet i början av sommaren och propositionen kom kort därpå. Om vi talar klarspråk har det varit ett ganska tajt schema för att få till ett förslag som vi nu debatterar och ska besluta om.

Till slut fick vi i alla fall en proposition, en proposition med förslag som vi i utredningen presenterade i vårt slutbetänkande, men det fanns även förslag som gick i motsatt riktning.

Låt mig börja med sändningstillståndens övergångsperiod. Utredningens förslag var sex år och därefter åttaåriga sändningstillstånd. I propositionen säger regeringen tio år och därefter åtta år. Vi sverigedemokrater vill se så korta sändningstillstånd som möjligt. Vi lever i en medievärld som är i konstant utveckling. Vi vet inte vilken teknik vi har om sex, åtta eller tio år. Vi vill inte att public service-bolagen ska låsa sig fast från att göra förändringar.

Public service-bolagen ska beakta den tekniska utvecklingen. Vi anser, med dagens snabba utvecklingsfas på teknikområdet, att det är strategiskt dumt att låsa sig fast i långa sändningstillstånd. Argumenten som presenteras är att man vill säkerställa oberoendet genom långa sändningstillstånd. Vi menar att det finns andra sett att säkra oberoendet på och förlänga armlängds-avstånd-principen. Några av dem kommer jag att presentera i dag.

Fru talman! Har man två saker att välja mellan, en övergångsperiod på tio eller sex år, så väljer vi det kortaste helt i linje med vår politik. Jag kan förstå att regeringspartierna blir bittra när vi i oppositionen får igenom ett tillkännagivande, men då borde man ha lyssnat på utredningens förslag från första början.

Public service har den senaste tiden fått en hel del kritik för att inte vara tillräckligt saklig, inte tillräckligt oberoende och att vara för kommersiell. En del av kritiken är befogad, en annan del kan man ifrågasätta. Oavsett om kritiken är befogad eller ej så är det viktigt att bolagen frågar sig själva: Varför förs den här kritiken och debatten fram? Varför ifrågasätter man vårt oberoende och vår saklighet? Kan vi förändra vårt sätt att arbeta på? Det är den viktigaste frågan att ställa sig.

Vi hade, av den anledningen, önskat att man även under utredningens gång utredde Granskningsnämndens uppdrag som vi även i dag hade kunnat ta ställning till. Sverigedemokraterna har under flera år

motionerat om att tillsätta ett vetenskapligt råd.

Vi föreslår att det, åtminstone vad gäller public services nyhets- och faktaförmedling, ska finnas ett samhällsorgan som genomgående kontrollerar saklighet och informationskorrekthet i de fall en anmälan gjorts. Detta skulle kunna göras genom att Granskningsnämnden, eller ett specialinriktat organ, sätter samman ett vetenskapsråd som får till uppgift att kontrollera anmälda programs eller reportages saklighet. Det är av största vikt att public service-bolagen känner vid och förstår vad de anmälningar som kommer in handlar om för att inte bolagen ska hamna i samma situation igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Publiken som tar del av innehållet ska känna och ha förtroende för public service-bolagen. Det är så vi upprätthåller förtroendet mellan producenter och konsumenter.

En annan sak som vi vill komma åt är att saklighet och oberoende ska säkerställas i högre grad. Jag ska inte gå in i detalj i den här debatten om det, men jag hänvisar till vår public service-motion.

I slutet av utredningens uppdrag behandlade vi förhandsprövningen. Förhandsprövningen har aldrig tillämpats i Sverige. Den går ut på att nya uppdrag eller andra tjänster av större betydelse ska anmälas till regeringen i förväg för godkännande. Anmälan ska även rapporteras till Myndigheten för press, radio och tv, som i sin tur utreder och godkänner den nya tjänstens allmänna värde och marknadspåverkan.

Vi ställer oss skeptiska till om det är politikers och särskilt regeringens uppdrag att avgöra om public service-bolagen ska få lov att starta nya tjänster eller inte. Skiljelinjen mellan censur och politisk styrning från regeringen är hårfin i det här avseendet.

Oberoendet har, som sagt, på sistone varit en het debatt. Det kommer min kollega Aron Emilsson att prata mer ingående om i sitt anförande. Därför kommer jag inte att nämna det mer än vad jag har gjort hitintills.

Fru talman! Jag menar att när vi nu inrättar ett nytt finansieringssystem måste det ha så hög tillit och tilltro som möjligt. Det handlar om respekt för vad våra gemensamma resurser ska finansiera.

När möjligheten att välja bort något försvinner ökar därmed incitamentet än mer för att säkerställa legitimiteten för det nya finansieringssystemet, för en ny public service-skatt.

Med anledning av allt det som jag i dag har nämnt finns det för många frågetecken och klargöranden som måste redas ut innan vi kan ställa oss bakom det här lagförslaget om en ny finansiering.

Därför föreslår vi att man ska påbörja en ny utredning som tar vid där den förra slutade och där man även utreder de förslag som vi har drivit här i riksdagen och som vi är övertygade om skulle stärka oberoendet och förlänga armlängds-avstånd-principen.

Det är i dagsläget fortfarande för många frågetecken och oklarheter för att vi ska kunna acceptera de lagändringar och de förslag som föreslås av regeringen. Förslag till hur man ska komma till rätta med den kritik som framförs har uteblivit. Hela tiden har man, om man hade velat, kunnat arbeta fram förslag som hade kunnat presenteras i propositionen. Jag tolkar det som att regeringen är nöjd med den kritik som framförts sedan slutbetänkandet offentliggjordes och därmed inte ville förändra och höja den folkliga förankringen när den skrev propositionen.

Dessutom vill jag tillägga att det är en märklig inställning till demokratin när man inte vill utreda eller pröva sändningstillstånden mer kontinuerligt än det som föreslås. Jag yrkar därför som sagt avslag på propositionen och yrkar i stället bifall till reservation 1 samt till reservation 6, som handlar om att påbörja en ny utredning.

(Applåder)


Anf. 19 Christer Nylander (L)

Fru talman! I Sverigedemokraternas reservation nr 1 konstateras att det fortsatt finns höga förtroendesiffror för public service. Jag har bara en kort fråga om det: Vilken bedömning gör Angelika Bengtsson av detta faktum?


Anf. 20 Angelika Bengtsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Fru talman! Ja, det finns ett högt förtroende för public service, framför allt om man jämför med de kommersiella medierna. Det gäller inte minst i den pågående debatten om fake news och vad som är korrekta fakta och inte. Vi ser dock att oberoendet behöver stärkas ännu mer för att de som fortfarande inte är övertygade om vad public service ska göra och inte göra ska få ökat förtroende.

Allt detta hänger ihop. Public service ska ju finnas för att man ska kunna lita på det som sägs i SVT, Sveriges Radio och UR. Det är därför vi har public service. Om man inte har förtroende för den kan man lika gärna lägga ned allt. Detta är dock ingenting vi vill.

Vi vill stärka de redan höga förtroendesiffrorna ännu mer. Det är därför som vi har förslag om en ny utredning och därför yrkar vi avslag på propositionen. Frågan är varför övriga partier inte vill höja de redan höga förtroendesiffrorna ännu mer.


Anf. 21 Christer Nylander (L)

Fru talman! Det vill vi, och därför finns det en bred enighet i parlamentet om att göra vissa förändringar för att stärka oberoendet.

Jag noterade att Angelika Bengtsson i sitt anförande nu sa att man ska stärka oberoendet för att höja förtroendet och att man genom att stärka oberoendet ökar förtroendet för public service. Så sa hon i svaret. Samtidigt handlar Sverigedemokraternas hela inlägg i den här debatten om motsatsen, att minska oberoendet.

De vill ha kortare budgetperioder, kortare tillståndsperioder och vetenskapliga råd som ska göra en granskning. Det är en mängd förslag som faktiskt pekar på att Sverigedemokraterna har ett lågt förtroende för public service. Det är förslag som minskar oberoendet. Samtidigt säger Sverigedemokraterna att man måste öka oberoendet om man vill höja förtroendet för public service.

Hur hänger dessa två saker ihop?


Anf. 22 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Vi lever i en föränderlig värld. Vi vet inte vilken teknisk utrustning vi kommer att ha eller hur den tekniska utvecklingen kommer att se ut om sex, åtta eller tio år. Därför vill vi inte låsa fast oss i långa sändningstillstånd, utan vi vill ha så korta sändningstillstånd som möjligt för att public service-bolagen ska kunna hänga med i utvecklingen.

Jag tycker att det är tråkigt att man vill låsa sig vid en viss teknisk utveckling under en tioårsperiod. Vi vet inte vad vi har på skrivbordet om tio år. Det är därför vi säger nej till detta.

Vi har en kontinuerlig dialog med public service-bolagen, vilket jag tror att alla vi kulturpolitiker har. I denna dialog prövar vi våra förslag för att se vad bolagen tycker om dem, om förslagen är trovärdiga och om bolagen kan gå med på dem. Detta görs för att höja förtroendesiffrorna ännu mer och för att säkerställa att oberoendet verkställs.

Vi gör detta för siffrornas skull. Vi gör det för att publiken ska känna tillit. Vi gör det för att förlänga det armslånga avståndet mellan oss och public service-bolagen. Det är därför vi går fram med de förslag vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Att inte ha tilltro till en dialog eller till den tekniska utvecklingen är inget jag står för. Jag tror på det här, och därför lägger vi fram dessa förslag.

Jag tror verkligen på att de förslag som vi lägger fram, om bland annat en ny utredning, kommer att leda till höjda förtroendesiffror för bolagen och att public service-bolagen får ett större oberoende.


Anf. 23 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Det känns mycket bra att vi i dag kan ta ett viktigt steg i att säkra en fortsatt stark finansiering för public service-bolagen Sveriges Television, Utbildningsradion och Sveriges Radio. Det handlar om det vi också benämner tv och radio i allmänhetens tjänst. Det är en vacker och tung uppgift. Det kan inte nog betonas hur viktigt detta uppdrag är, att vara till för folket och inte de makthavare som styr här i riksdagen, i Rosenbad eller i det privata näringslivet.

Demokratin behöver oberoende starka röster som kan och vågar granska och utmana makten. Den rollen kan såväl privata som offentliga aktörer ha, men i dagens debatt kommer vi att fokusera på hur vi kan säkerställa att just SVT, Sveriges Radio och UR kan fortsätta vara de rösterna för lång tid framöver.

Det gamla finansieringssättet har kommit till vägs ände. När allt fler väljer bort den traditionella tv-apparaten blir det för få som ska bära kostnaden. Så enkel är matematiken. Radio- och tv-avgiften har behövt höjas tre gånger de senaste fyra åren för att täcka finansieringen. Och ju dyrare det blir, desto fler riskerar man att tappa ur systemet. Det har varit en negativ spiral de senaste åren.

Vilken modell som skulle kunna vara bättre och som kan bryta den här spiralen har diskuterats och utretts under lång tid. Vi i Vänsterpartiet är nöjda med det förslag vi i dag har att ta ställning till om en ny public service-avgift som alla över 18 år med en förvärvsinkomst är med och betalar. Självklart kunde den vara lite mer progressiv i sin utformning - det är en stor andel av befolkningen som kommer att betala maxavgiften. Det är dock glädjande att de med riktigt låga inkomster och studerande med enbart CSN-bidrag kommer att slippa avgift och att ensamhushåll får en halverad kostnad. Detta är en bra kompromiss som har ett brett stöd i riksdagen. På så sätt kan vi freda verksamheten.

Den konstruktion som den parlamentariska kommittén med representanter från alla partier kommit överens om garanterar att public service-avgiften hålls åtskild från resten av budgetarbetet. För Vänsterpartiet har det varit ett grundläggande krav för att skydda verksamheten från politisk inblandning. Talare före mig har på ett tydligt sätt synliggjort vad en sådan inblandning har lett till i andra europeiska länder.

Fru talman! Det nya finansieringssystemet innebär också en förändring i synen på bolagens roll. Det finns medborgare som menar att den som inte ser på SVT eller lyssnar på Sveriges Radio inte ska behöva vara med och betala för public service. I propositionen vi tar ställning till i dag finns en tydlig och fin formulering där man beskriver SVT, SR och UR som "en demokratisk kollektiv nyttighet som gynnar alla medborgare, oavsett om utbudet konsumeras eller inte".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Public service fyller alltså en funktion för oss alla. Jag tror att de flesta kan enas om vikten av snabb och tillgänglig trafikinformation, som i dag sker via radio. Jag tror också att många inser värdet av att bolagen har ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om kriser. Som västmanlänning har jag vid de två senaste stora bränderna varit väldigt tacksam över den rapportering som skett. Det handlar om uppdraget att vara en del av krisberedskapen och totalförsvaret.

Vi får också ett bättre samhälle när människor på ett sakligt sätt blir informerade om aktuella händelser och forskning. Man får kunskap om saker man inte ens visste att man ville veta mer om. Vi får en livskraftigare demokrati.

Bolagens uppgift att spegla hela landet, stötta svensk film och producera program på minoritetsspråk är andra viktiga delar som bidrar till att utveckla samhället och individer i positiv riktning, menar vi.

Att public service-bolagen genomför sitt uppdrag på ett bra sätt visar det starka förtroende befolkningen har för dem. Det visar mätningarna år efter år.

Vänsterpartiet menar att förslaget om en ny avgift och fastslagna tillståndsperioder kommer att ge bättre förutsättningar för långsiktig planering.

Vår förhoppning var att de flesta partier skulle kunna enas kring riktigt långa perioder, då det också stärker oberoendet och möjligheten för bolagen att göra investeringar och staka ut vägen i det nya medielandskapet.

Fru talman! Jag litar på att kunskapen om teknisk utveckling är hög inom public service-bolagen. Jag beklagar att kulturutskottet inte kunde enas om att den första perioden för det nya tillståndet skulle bli tio år för att sedan övergå till åttaåriga tillstånd. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har i stället enats om sex år och sedan åtta år med hänvisning till just teknisk förändring. Jag menar att det är bolagen som bäst kan avgöra vilka investeringar som ska göras och hur den utvecklingen ser ut framöver. Jag vill därför yrka bifall till reservation nr 2 från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, vilken handlar om just detta. I övrigt ställer jag mig bakom betänkandet.


Anf. 24 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Frågan om finansiering av tv-avgiften har varit uppe i ett antal år. Kristdemokraterna var tidigt ute och föreslog en annorlunda finansiering, ungefär som den vi ska besluta om i dag. Nu är vi alltså framme vid det viktiga och historiska beslutet. It always seems impossible until it's done, för att citera Nelson Mandela.

För den oinvigde kan jag säga att public service-företagen är tre till antalet: Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Det kallas också radio och tv i allmänhetens tjänst.

Det är riksdagen som beslutar om uppdraget och regeringen som sätter ramarna. I inledningen till det nuvarande sändningstillståndet kan man läsa: "Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället."

Man kan säga att public service-företagen vilar på fyra hörnstenar: en ägandeform skild från staten, finansiering från folket, reglering genom riksdagen och sist men inte minst opartiskhet i utbudet. Den senast uttalade visionen från förra hösten lyder: "Vi vill bidra till ett Sverige där alla är mer nyfikna."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Public service-bolagen får 8 miljarder att använda i sin verksamhet. Pengarna har tagits in via fakturor från Radiotjänst i Kiruna AB, Rikab. Det här känner naturligtvis alla igen. Det nya förslaget avser en avgift som kan jämföras med begravningsavgiften, som administreras av Skatteverket. Maxnivån för en person är 1 308 kronor. Där slår man i taket. Det handlar om en inkomst per månad på under 14 000. Alla som är 18 år och uppåt och har beskattningsbar inkomst omfattas.

Vad ger då det här nya systemet? I Public service-kommittén jämförde man med de inkomster som skulle ha kommit in med 2016 års lönenivå om man hade haft det här systemet. Man hamnade då på drygt 8 miljarder, så det blir ungefär samma nivå. Som Annicka Engblom anförde kan problem uppstå när vi - förhoppningsvis - får allt fler i arbete; det kommer också att kunna bli ett överskott någonstans, så att det här på något sätt skulle behöva balanseras. Ensamhushållen är de mest gynnade i sammanhanget.

Kristdemokraterna ser med tillfredsställelse på den breda enighet som råder i riksdagen när det gäller betydelsen av public service. Det uppdrag som utförs av Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion är, som flera här har uttryckt, viktigt och grundläggande för vår demokrati och vårt öppna samhälle.

"Kristdemokraterna är för ett oberoende public service som kan tillhandahålla oberoende och saklig nyhetsförmedling, djupgående och objektiv granskning samt ett brett och högkvalitativt kulturutbud och folkbildning", som det står i vår motion. Vi har länge föreslagit att dagens radio- och tv-avgift ska ersättas med en individuell avgift som tas in via Skatteverket och att Rikab därmed ska läggas ned, samtidigt som avgiftsmodellen inte får påverka public services oberoende negativt. Vi ser också mot bakgrund av dagens snabba teknikutveckling att det behövs en modern och teknikneutral finansieringsmodell för public service.

Vi vet att SVT inför valet var svenska folkets viktigaste informationskälla. Flera miljoner tittade på debatterna på SVT. Nio av tio tittar på något SVT-program under en vecka. Genomsnittssvensken ser ungefär en timme på SVT varje dag.

De globala bolagen är i flera fall giganter, som till exempel Google och Facebook. Deras reklamintäkter är lika stora som alla tidningars reklamintäkter i Sverige tillsammans. Det räcker att de ändrar lite i sitt programutbud från sin bas någonstans så påverkas mediearbetet i hela Europa.

Ett av ledorden i den parlamentariska public service-utredningens betänkande är "legitimitet". En förändrad finansieringsmodell måste upplevas ha hög legitimitet hos befolkningen för att vara långsiktigt hållbar. Därför är information, inte minst den som ges här i dag, väldigt viktig.

Kristdemokraterna ställer sig bakom förslaget till ny finansiering av radio och tv med de motiveringar som anges i utredningen, men vi har dessutom ett antal synpunkter och avvikande meningar.

I dag sköter Radiotjänst i Kiruna AB både intagning av radio- och tv-avgift och utförande av avgiftskontroller. För denna uppgift avsätts en del av radio- och tv-avgiften. När Radiotjänst nu läggs ned är det rimligt att dessa medel återgår till avgiftsbetalarna och därmed bidrar till en sänkning av avgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Vi kristdemokrater har också uttryckt i kommittén - jag vill tacka Martina Kyngäs, som var vår representant - att vi är negativa till att förslaget kan ge en hög kostnad per hushåll i de fall där familjer har hemmaboende barn som arbetar. Om mor och far och säg två barn över 18 år arbetar blir det en ganska dryg kostnad för hushållet. Mot bakgrund av de ökade intäkter det medför att avgiften tas in via skattsedeln samt den ökade effektiviteten borde finansieringsmodellen kunna konstrueras på ett delvis annorlunda sätt för att tillgodose att hushåll med hemmaboende barn som arbetar inte drabbas så hårt. Detta skriver vi också i vår reservation.

Vi menar även, till skillnad från kommitténs förslag, att det är viktigt att se över och begränsa möjligheten till sponsring, som i dag förekommer i vissa programproduktioner. Vi menar att detta är viktigt för att ytterligare stärka förtroendet för public service-bolagens oberoende.

Att SVT får sända 20 sponsrade evenemang per år kan tyckas rimligt, men i realiteten innebär det betydligt mer. Varje evenemang kan innehålla ett större antal enskilda sändningar. De senaste åren har SVT sänt sponsringsinslag vid ca 500 eller upp till 600 enskilda sändningar. Vid varje sändning visas sponsring från ett flertal aktörer, ibland flera gånger under sändningen. Detta är i grunden ett problem. Att man i en sändning täcker över varumärken på kläder och skyltar för att i nästa sändning mata ut uttalade sponsringsinslag riskerar att skada bolagets trovärdighet och rimmar illa med kravet om kommersiellt oberoende. Kristdemokraterna menar att det är viktigt att se över möjligheterna till sponsring för SVT. Vi menar att det här är viktigt för att ytterligare stärka förtroendet för public service-bolagens oberoende.

Fru talman! För att kunna motivera den föreslagna finansieringsmodellen behöver vi också skapa strukturer runt public service för att garantera oberoendet. Oberoendet är en av hörnstenarna för public service. Granskningsnämnden är en mycket viktig del av det och bör ha styrka i sitt arbete.

Granskningsnämnden finns för att pröva om innehållet i radio- och tv-program följer de regler som finns för sändningarna. Vem som helst kan anmäla ett program till Granskningsnämnden, till skillnad från Pressens opinionsnämnd, där bara den som anser sig själv utsatt för publicitetsskada kan anmäla. Granskningsnämnden undersöker om innehållet i bland annat Sveriges Radios, Sveriges Televisions och Utbildningsradions radio- och tv-program uppfyller vissa krav på bland annat saklighet och opartiskhet.

Granskningsnämndens verksamhet måste alltid präglas av offentlighet och tydlighet. Det innebär bland annat att högre krav bör ställas på att de beslut som Granskningsnämnden meddelar alltid ska vara motiverade. Där brister det inte sällan i dag vad gäller avslagsbesluten.

Det bör vidare ställas högre krav på Granskningsnämndens handläggning av ärenden som anmälts dit. Det finns starka skäl för att Granskningsnämnden ska åläggas ett tydligare utredningsansvar än vad nämnden har i dag. Det skulle skapa bättre förutsättningar för beslut som vilar på korrekta fakta och relevanta omständigheter jämfört med ett system som bygger på att den anmälande partens uppgifter sätter ramen för Granskningsnämndens prövning. Det är inte rimligt att utgå från att den som anmäler ett program till Granskningsnämnden alltid kan förväntas känna till exakt vilka omständigheter som är relevanta för nämndens fortsatta prövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

När Granskningsnämnden fäller ett programföretag för att inte ha följt reglerna om opartiskhet och saklighet leder det i regel endast till att programföretaget offentliggör beslutet. Kravet på att ett fällande beslut ska offentliggöras bör, i enlighet med vad som jag här har sagt, förtydligas. Utgångspunkten bör vara att det ska få samma framskjutna placering som det inslag som föranledde fällningen.

Mot bakgrund av det bör regeringen se över Granskningsnämndens uppdrag i syfte att ta fram åtgärder för att säkerställa att public service lever upp till kraven på saklighet och opartiskhet. Jag yrkar bifall till reservationerna som KD står bakom, det vill säga 5, 9 och 11.


Anf. 25 Anna Sibinska (MP)

Fru talman! En mångfald av oberoende medier är nödvändig för att demokratin ska fungera på ett bra sätt. I en tid när den fria pressen på alltför många håll i världen är satt under tryck är det viktigare än någonsin att värna medierna och den fria journalistiken. Alla människor oavsett var i landet de bor ska ha tillgång till allsidig nyhetsförmedling av hög kvalitet så att var och en självständigt kan bilda sig en uppfattning om samhället utifrån fakta och kunskap.

Journalistiken är också ett viktigt skydd mot maktmissbruk och korruption. Genom att fria medier granskar dem som har makt i samhället får allmänheten insyn i maktutövningen, och missförhållanden kan avslöjas och ansvar utkrävas. Det är uppenbart att journalistiken är avgörande för att demokratin ska kunna hållas vital.

Fru talman! Public service har här en unik roll och ett särskilt ansvar. Med sina breda uppdrag, som rymmer både nyhetsverksamhet och ett omfattande kulturuppdrag och riktar sig till hela befolkningen, fyller den centrala behov i samhället. Det blir extra tydligt när samhället befinner sig i kris. I somras, när det rasade som mest 50 bränder på olika platser i Sverige, var det helt avgörande att medborgarna nåddes av information i tid.

Public service är med andra ord en kollektiv nyttighet som har ett demokratiskt värde för hela samhället och ska därför finansieras av alla. Jag är också glad över att public service-bolagen år efter år fortsätter att ha ett mycket högt förtroende hos det svenska folket. Det förtroendet är avgörande för att Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion ska lyckas med sitt uppdrag att fortsätta vara oberoende röster som når ut i hela landet.

Den snabba medieutvecklingen och digitaliseringen under de senaste åren har förändrat förutsättningar för alla traditionella medier och även public service. I det nya medielandskapet finns en uppsjö av medier, informationskanaler och sociala medier, och medievanor har också förändrats. När allt fler hushåll tar del av nyheter, filmer eller konserter via olika internettjänster som SVT Play eller SR Play och andelen hushåll som har en tv-apparat minskar så minskar också andelen hushåll som betalar tvavgift. Dagens avgiftssystem kommer därför inte att fungera på sikt.

I dag ligger kulturutskottets betänkande om att införa ett nytt finansieringssystem för public service till beslut för riksdagen. Det innebär att tv-licensen från den 1 januari 2019 avskaffas och ersätts med en avgift som tas in via skattsedeln men betalas ut till programbolagen helt vid sidan av statsbudgeten. Det är mycket glädjande att det finns en bred politisk enighet om att det nya systemet ska vara långsiktigt stabilt, legitimt och värna oberoende för programföretagen. Genom public services verksamhet säkrar vi också att det finns medier i vårt land som kan nå hela befolkningen utan att vara beroende av ett fåtal stora internetplattformar med säte utanför EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Regeringens samtliga förslag syftar till att höja public services integritet, inte minst förslaget om att programföretagens verksamhet ska ligga fast under längre tid. Vi ser därför inte att en övergångsbestämmelse om sändningstillstånd på sex år, som allianspartierna har röstat igenom i kulturutskottet, skulle tjäna sitt syfte. Vi menar att det är av yttersta vikt att riksdag och regering visar tilltro till programföretagens förmåga att inom ramen för det nya finansieringssystemet planera och hantera verksamhetens inriktning och omfattning under längre perioder. Med en sexårig övergångsbestämmelse fördröjs i stället programföretagens förutsättningar till långsiktig planering.

Den snabba takten i förändringar på medieområdet, som nämnts här tidigare, är inte ett tillräckligt starkt argument mot en tioårig övergångsbestämmelse. Att hantera det föränderliga medielandskapet är i första hand ett uppdrag för programföretagen. Värt att nämna i sammanhanget är att BBC har tioåriga sändningstillstånd.

Det finns en politisk enighet om att framöver förlänga sändningstillstånd till åtta år. Tillsammans med en första tioårig tillståndsperiod skulle programföretagen få stabila och förutsägbara ramar för sin verksamhet. Det skulle också markera väl att vi går in i ett nytt finansieringssystem.

Miljöpartiet ställer sig bakom propositionen och reservation 2.


Anf. 26 Per Lodenius (C)

Fru talman! Vi har i dag att ta beslut om hur public service ska finansieras i framtiden och hur public services oberoende kan stärkas. Ett oberoende public service är viktigt för vårt lands demokrati. För att vi ska ha en fungerande demokrati behöver vi som bor i landet vara engagerade och deltagande, inte minst för att bevaka och följa med i vad vi beslutsfattare på olika positioner beslutar och då också kunna vara med och påverka besluten.

För att kunna vara engagerad måste man också vara informerad. Därför behöver vi ha både public service och kommersiella medier, sida vid sida. En förutsättning för att vi ska ha en levande demokrati är att det finns tillgång till oberoende medier med resurser, möjligheter och kompetens att producera och visa granskande journalistik. Public service har en särskild roll i detta medielandskap, nämligen som en aktör med stor integritet och som är oberoende av politisk styrning och kommersiella intressen. Detta är självklart en balansgång och ett uppdrag som hela tiden måste prövas och utvärderas.

Public service finansieras i dag genom en avgift för de hushåll som har en tv-apparat. Medielandskapet liksom tekniken utvecklas hela tiden och har under de senaste åren genomgått något som skulle kunna betecknas som en revolution. Att ta del av public services innehåll sker inte längre enbart via en fast tv-apparat i hushållet eller en radioapparat via FM-nätet. Nej, i dag tar man del av public service på många olika sätt och mer individualiserat än tidigare. Man använder mobil, läsplatta eller dator och väljer själv när och var man ska ta del av utbudet. Man är inte längre bunden av en programtablå när man ska ta del av det program eller inslag som man är intresserad av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Detta innebär också att tv-avgiften som finansierar public service har spelat ut sin roll eftersom tv:n inte längre är en förutsättning för att ta del av utbudet. Från att tidigare ha varit knutet till hushållets gemensamma tvapparat, anpassat efter programtablån, har tittandet och lyssnandet blivit en tydligare individuell angelägenhet.

Därför är en individuell public service-avgift det naturliga steget att nu ta. Det är också något som Centerpartiet har önskat och drivit under en längre tid.

Frågan som trots allt finns är varför jag ska betala fast jag inte ser på SVT eller lyssnar till Sveriges Radio. Den frågan är viktig att lyfta fram. Mitt svar är egentligen detsamma som jag inledde mitt anförande med: Ett oberoende public service är viktigt för vårt lands demokrati. Även om du inte aktivt tar del av innehållet i public service fyller det en funktion för dig. Genom ett oberoende public services granskningar av makten och samhället värnas demokratin, till nytta för alla som bor här.

Den kultur och underhållning som public service-bolagen producerar och förmedlar ger också en bild av samhället och en möjlighet att stärka det. Samtidigt ger det också en möjlighet för olika grupper i vårt samhälle att få ta del av sin egen historia och kultur. Det är även en möjlighet att öka kunskapen och förståelsen.

Public services breda uppdrag är en förutsättning för att också fortsättningsvis vara relevant i vårt samhälle och i det snabbt rörliga medielandskapet. Här vill jag också särskilt lyfta fram UR, Utbildningsradion, som också Roland Utbult nämnde, som med sitt unika uppdrag att utbilda och bilda utgör en viktig del av public service.

Den finansieringsmodell av public service som vi har i dag med en tvavgift är omodern. I grunden är det också en orättvis avgift. Den betalas per hushåll oberoende av hushållets storlek eller gemensamma inkomst. Den är också knuten till tv-apparaten, vilket gör att jag även om jag väljer att inte ha en tv i mitt hem ändå har möjlighet att ta del av public services utbud via andra tekniska hjälpmedel. Dessutom är public service, som jag lyft fram tidigare i mitt anförande, viktigt för oss alla oberoende av om man tar del av dess utbud eller inte.

Den public service-avgift vi i dag har att besluta om och som ska börja gälla från årsskiftet är därför en naturlig och riktig väg att gå. Den innebär också att en ensamstående förälder kommer att betala hälften av vad man betalar med dagens avgift, medan en familj med två inkomster kommer att betala motsvarande dagens avgift.

Ytterligare en aspekt i denna fråga är att vi i och med detta beslut underlättar för företagare. I dag kräver vi av tv-handlare att de ska rapportera in namn och adress till Radiotjänst på den de sålt en tv-apparat till. Genom den individuella public service-avgiften kommer detta inte längre att vara nödvändigt.

Fru talman! I utredningen som ligger till grund för regeringens förslag och utskottets beslutsunderlag om en långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service föreslår man att tillståndsperioderna för public service-företagen ska vara åttaåriga. Tanken är att tillståndsperioden ska inledas samma år som det hålls ordinarie riksdagsval.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Genom denna utformning av tillståndsperioden stärks public service-bolagens oberoende. Åtta år kan ses som en lång period för tillståndet, inte minst med tanke på den snabbt föränderliga mediemarknaden. Alternativet skulle dock vara ett fyraårigt tillstånd, vilket inte skulle trygga och stärka oberoendet. Åttaåriga tillståndsperioder ger alltså företagen förutsättningar att säkra långsiktighet och stabilitet, inte minst i en tid med många osäkra faktorer. Förutsättningen är såklart att det under tillståndsperioden finns en uppföljning av uppdragen.

Eftersom en förutsättning för de åttaåriga tillståndsperioderna är att de inleds samma år som det hålls ordinarie riksdagsval i Sverige och att nuvarande tillståndsperiod utgår 2020 innebär det att det inte fungerar med en åttaårig tillståndsperiod just vid detta tillfälle, alltså från 2020 - åtminstone inte om tanken är att tillståndsperioden därefter ska inledas i samband med att ordinarie riksdagsval ska hållas. Detta innebär att kommande tillståndsperiod i stället bör vara sexårig för att 2026 övergå till åttaåriga tillståndsperioder.

Regeringen föreslår i sin proposition att nästa tillståndsperiod, som inleds 2020, i stället ska vara tioårig för att sedan övergå i åttaåriga tillståndsperioder 2030. Det är enligt min bedömning en alldeles för lång period, inte minst med tanke på det snabbt föränderliga medielandskapet och att åttaåriga perioder sedan blir nästa steg. Här anser jag att Parlamentariska public service-kommittén gjorde rätt bedömning när man verkligen tittade i detalj på de här frågorna och föreslog ett sexårigt tillstånd från 2020 och åttaåriga tillstånd från 2026.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 27 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Vi är många här i dag som har talat om hur viktigt oberoendet är för public service, och jag ställer mig verkligen bakom det. Jag nämnde det i mitt anförande, och min kollega ska alldeles strax tala mer om det.

Jag skulle vilja tala lite om hur man känner att public service är oberoende. Det hänger ihop med saklighet. Känner konsumenterna att public service är sakliga i sin produktion och i vad de förmedlar tror de på public services oberoende, och det är därför de känner hög tillit till public service-bolagen.

Varför vill då inte Centerpartiet ställa sig bakom våra reservationer som vill öka oberoendet? Varför vill man som centerpartist inte göra mer för att fler ska dras till public service och det innehåll som de producerar i stället för att de ska dra sig till andra medier?

Public service-bolagen har fortsatt väldigt höga förtroendesiffror, men precis som vi har poängterat i tidigare debatter är dessa siffror på nedåtgående. Det har inte lyfts fram i dagens debatt, men det är ett faktum. Varför vill Centerpartiet inte göra mer för att säkerställa att den nedåtgående trenden vänds uppåt igen?


Anf. 28 Per Lodenius (C)

Fru talman! Jag har lite svårt att förstå Angelika Bengtssons frågor i detta fall. Förslaget som nu ligger på bordet är ju ett tydligt förslag om att stärka oberoendet för public service. Det handlar om att public service ska få en annan typ av finansiering, utanför den normala statsbudgeten. Det handlar också om att vi ger public service en finansiering över en åttaårig tillståndsperiod, efter en inledande sexårsperiod. Vi ska alltså inte politiskt kunna gå in och justera och påverka dessa budgetposter varje år. Det handlar också om att fortsätta att ha en så opolitisk granskning som möjligt av public service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Jag förstår alltså inte riktigt Angelika Bengtssons oro i den delen, fru talman. Det beslut vi tar i dag är ett sätt att stärka public service. Det som gör mig lite orolig är i stället att Sverigedemokraterna och Angelika Bengtsson hellre vill se kortare tillståndsperioder. Det skulle innebära snabbare politiska förändringar vid nya tillståndsprövningar, beroende på hur regeringskonstellationen ser ut. Detta och andra delar gör mig lite orolig när det handlar om Sverigedemokraternas och Angelika Bengtssons förslag till public service.


Anf. 29 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Vi vill ju utöka Granskningsnämndens funktion just för att säkerställa sakligheten. Vi vill ha kortare sändningstillstånd för att bolagen inte ska lägga sig platta för den tekniska utvecklingen åtta eller tio år framöver. Vi vill fortsätta att ha årliga budgetunderlag för att se vad som produceras.

Vi har många förslag, till exempel saklighetsprövning och exponering av rättelse. Vi har många förslag bland våra reservationer som skulle säkerställa ett oberoende public service. Per Lodenius och Centerpartiet behöver inte känna oro.

Varför vill man inte göra mer för att säkerställa att fler vänder sig till public service? Det är ett faktum att förtroendesiffrorna fortfarande är höga, men det är också ett faktum att de är på väg ned. Varför vill inte Centerpartiet göra mer för att trenden ska vända uppåt igen?


Anf. 30 Per Lodenius (C)

Fru talman! För att de som tar del av utbudet från public service ska tycka att det är relevant ska utbudet vara brett samt täcka in och bevaka hela Sverige. Frågan om tillståndsgivning kommer längre fram i den andra delen av de beslut om public service som ska fattas.

Att öka kontrollen, som Sverigedemokraterna och Angelika Bengtsson förordar, är inte ett sätt att öka förtroendet för public service-bolagen. Det är i stället att öka den politiska styrningen av public service-bolagen. Det är inte rätt väg att gå.

Jag tror att det beslut vi ska fatta i dag, som handlar om att stärka oberoendet och finansieringen av public service, är rätt väg att gå. I nästa steg kommer man att tala om tillstånden och tillståndsgivningen, som då ska gälla från 2020. Det är rätt väg att gå. På det sättet kommer public service att fortsätta att vara relevant för samtliga invånare i Sverige.


Anf. 31 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! Vår tid är nu. Detta är namnet på en svensk dramaserie som just nu samlar omkring 2 miljoner svenska tittare varje vecka. Serien är ett uttryck för betydelsen av svensk radio och tv i allmänhetens tjänst. Den speglar Sveriges historia och vårt samhälles utveckling och skapar gemenskap runt de kulturmarkörer som format oss och vårt land i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Vår tid är nu också i bemärkelsen att vår tid är stadd i en ständig, konstant, förändring och i många avseenden en hög utvecklingstakt. Det gäller inte minst den mediala utvecklingen och utvecklingen av mediala och digitala plattformar där vi konsumerar medier; radio, tv, film, text, ljud etcetera. Vår tid är också globaliserad, och fler och fler aktörer från utrikes håll, till exempel Netflix och HBO, lockar allt fler svenska tittare med sina streamningstjänster. Tablå-tv minskar i omfattning, teknikneutraliteten är ett faktum och urvalet av film- och tv-produktioner växer och konkurrerar med radio och tv i allmänhetens tjänst - public service.

Sammantaget gör detta, fru talman, att pressen och kraven på av hävd och tradition stora och etablerade plattformar skärps, inte minst licensfinansierad och inom kort skattefinansierad radio och tv. Detta gäller särskilt då en lag föreskriver att alla ska finansiera ett visst radio- och tv-utbud i en uppsjö av aktörer där man tidigare har kunnat rösta med fötterna och välja, eller välja bort, utbudet från public service genom att ha eller inte ha tv. Då uppstår tre fundamentala frågor i vår tid.

För det första: Vad motiverar radio och tv i allmänhetens tjänst i dag och dess särställning i förhållande till övriga aktörer?

För det andra: Är radio och tv i allmänhetens tjänst de facto i allmänhetens tjänst, och vem eller vilka avgör det? Om inte - hur förankras public service-bolagens utbud och tjänster hos allmänheten och vinner folklig legitimitet?

För det tredje: Vad vill vi att radio och tv i allmänhetens tjänst ska vara och göra i dag och i morgon?

Vår tid är nu, och nu är redan i går. Jag ska staka ut våra viktigaste principiella utgångspunkter och svar på de tre frågorna.

För det första: Sverigedemokraterna ser Sverige och svenskarna som en del av en svensk, nordisk, europeisk och västerländsk gemenskap - i den fallande ordningen. Vi ser oss också som en folkrörelse som värnar vår kultur, vårt språk, vår historia och vårt sätt att leva i dag - kort sagt vår nation och dess medborgare. Det är utifrån de perspektiven enkelt att motivera allmänfinansierad svensk radio och tv.

Sverige är ett litet land i norra Europa befolkningsmässigt, men det är ett vidsträckt land geografiskt. Vi är ett litet språkområde, men med ett unikt och rikt språk. Sverige är ett modernt och innovationsrikt land, men med en lång, stolt och rik historia.

Vi vet att vi inte kan lita på att internationella aktörer eller federationer utan ekonomiska vinster eller marknadsmässigt intresse vill eller kan producera högkvalitativa nyheter, drama, dokumentärer eller film i Sverige på svenska. Vi vet att det svenska språkområdet är för litet för det. Vi vet att lands- och glesbygden är för stor för att det ska finnas ett intresse hos kommersiella aktörer som TV4 eller internationella aktörer att upprätta eller till och med expandera antalet lokala redaktioner - i takt med att tidningsdöden breder ut sig och lämnar obevakade landsdelar i sina spår. Det är bara genom svensk politisk vilja vi kan säkerställa detta med hjälp av radio och tv i allmänhetens tjänst. Produktioner på svenska i hela landet och i olika kategorier motiverar allmänfinansierad radio och tv i sig. Det är också enbart genom sändningstillstånden för public service vi kan ålägga krav. Det motiverar en särställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

För det andra: Är radio och tv i allmänhetens tjänst, fru talman, med detta sagt i allmänhetens tjänst i dag? Ja och nej, skulle nog många konkludera svaret. Nio av tio svenskar konsumerar tv sänt av Sveriges Television varje vecka. Miljontals lyssnar på Sveriges Radio. Man speglar Sverige i nyheter, bevakning av kultur, natur och högtider, och man producerar underhållning på svenska språket, vår viktigaste kulturmarkör. Till skillnad från övriga aktörer på marknaden vänder man sig också med tjänster och utbud till målgrupper med funktionsnedsättningar, såsom i det mest omfattande teckentolkade utbudet. Man speglar Sverige från norr till söder och gentemot våra olika behov och förutsättningar.

Men - nota bene - allt fler upplever allt oftare att radio och tv i allmänhetens tjänst alltmer är i allmänhetens otjänst. Det har vi kunnat se på borgerliga ledarsidor bara inför den här debatten och i samhällsdebatten i stort. I valrörelsens slutskede agerade Sveriges Television domare i den stora slutdebatten, där man bröt in och tog avstånd från ett uttalande från ett visst parti, avhugget och urplockat ur sin kontext, i stället för att låta det bemötas av politiska motståndare inom debattens ramar. Det ledde också till att ansvarige utgivare omplacerades och att Sveriges Television i någon mån erkände övertrampet och pudlade, vidare att otaliga väljare rasade mot bolaget i fråga om partiskhet, osaklighet och otillbörlig valpåverkan - med fog, vilket Sveriges Television konstaterade efter att ha problematiserat användandet och tillämpandet av den annars så viktiga demokratiparagrafen.

Från ett helikopterperspektiv kan man se att en bred majoritet av väljarna även i dagens polariserade medielandskap håller Sveriges Television och Sveriges Radio som de mest relevanta och informativa kanalerna inför val och i samband med den generella valbevakningen. Samtidigt visar undersökningar svart på vitt att förtroendet för bolagen minskar i flera målgrupper.

Vad säger detta sammantaget? Jo, att allmänheten tar del av public service. Men public service måste varje gång visa och vinna trovärdighet i att spegla hela folket i hela landet, alla politiska perspektiv, granska och bevaka politiska partier och rörelser med samma måttstockar och skärpa, pröva perspektiv mot varandra, spegla bredden av opinionsbildare, agera och markera internt och transparent mot brister i saklighet och oberoende, för att inte bara behålla dem som känner förtroende i dag utan också för att vinna tillbaka dem som förlorat förtroendet. Det handlar om att befästa och upprätthålla förtroendet samt den genuina folkliga legitimitet som krävs.

För det tredje: Vad vill vi då att radio och tv i allmänhetens tjänst ska vara och göra, fru talman? Det blir mycket av en teknisk debatt en dag som denna, men det är också viktigt att staka ut visionerna och principerna.

Vi debatterar i dag radio och tv, men vad innebär det i vår tid? Det är förvisso ännu fråga om elementära mediala plattformar och kommunikationskanaler, men tv gör text och ljud, och tidningar gör tv, etcetera. Formaten omvandlas och utmanas av sociala medier, Youtubekanaler och internetbaserade nyhetssajter i den digitala revolutionens kölvatten. Medielandskapet är i omdaning, och vi beslutsfattare måste vara medvetna och kloka i hur vi besvarar det. Vår viktigaste uppgift, menar jag, är att skapa förutsättningar för ett mångfasetterat medieutbud och en trygg och säker infrastruktur och att erbjuda verktyg för källkritik. Där är public service - med rätt reformer - en väsentlig och grundläggande idé och institution i vårt demokratiska samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Vårt avslagsyrkande på dagens alltför snäva och kortsiktiga proposition, jämte vårt batteri av nytänkande förslag och förslag om en ny helhetsutredning, lägger grunden för den framtida utvecklingen. Det är också intressant att notera att allt fler nu närmar sig den linje vi lyfte fram i utredningen om i vilken ordning public service-frågorna skulle utredas och i vilken ordning finansieringen skulle komma när viktiga och fundamentala frågor som reformerad granskningsnämnd, sändningstillstånd och reformer för saklighet hade utretts. Det här välkomnar vi, och vi hoppas att vi kan fortsätta den diskussionen framöver.

(Applåder)


Anf. 32 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Jag vill likt min kollega Lawen Redar börja med att yrka bifall till reservation 2 i betänkandet och i övrigt bifall till utskottets förslag.

För en stark, oberoende public service krävs långsiktig, stabil finansiering. Licenssystemet vi hittills haft har tjänat oss väl, men i denna tid av snabb teknikutveckling har systemet nått vägs ände.

Fru talman! Jag var en av de ledamöter som fick uppdraget att sitta med i den parlamentariska public service-kommittén. Det var ett oerhört intressant och spännande arbete, och jag vill passa på att i denna kammare tacka kommitténs ledamöter för ett konstruktivt arbete och sekretariatet i kommittén för deras hårda slit.

Fru talman! Det nya finansieringssystem vi föreslår är robust, långsiktigt och teknikneutralt, och det är ett fundament för att vi ska ha en fortsatt stark radio och tv i allmänhetens tjänst med ett utbud för alla som skildrar hela Sverige.

Till följd av förändringen av finansieringssystemet måste avtalet med Radiotjänst i Kiruna AB sägas upp. Där arbetar i dag 240 personer. Det är en stor och viktig arbetsplats för Kiruna, Norrbotten och hela Sverige - det motsvarar ungefär 15 000 arbetstillfällen i Stockholm.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har med anledning av detta meddelat att man avser att ersätta dessa jobb så att staten tar vara på den breda kompetens som finns på arbetsplatsen. Men i och med att vi nu har en övergångsregering som är ålagd att lägga fram en övergångsbudget hamnar satsningen på ersättningsjobb i träda. Det är olyckligt men helt oundvikligt och bidrar till att Radiotjänsts medarbetare nu lever i ovisshet om framtiden. Därför bör en tillträdande regering så snart den lägger fram en ändringsbudget säkra jobben i Kiruna. Det är också min hälsning till Radiotjänst i Kiruna AB.

Fru talman! Att Sveriges riksdag nu tar steg för att säkra oberoendet och stärka den långsiktiga finansieringen för public service är viktigt, och det är rätt och riktigt. Att ha public service - eller radio och tv i allmänhetens tjänst, som vi också säger - är ett fundament i vår demokrati. I en tid där man med desinformation försöker forma människors åsikter och auktoritära makthavare försöker ta kontrollen över vad som får sägas och vad som inte får sägas, ja, där är oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst utan kommersiell eller politisk påverkan viktigare än någonsin och något som angår alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-11-14
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 4, Voteringar: 9

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:24 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 1.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S97003
    M65014
    SD06002
    C31000
    V26002
    KD21001
    L20000
    MP16000
    Totalt27660112
    Ledamöternas röster
  2. Ändringar i radio- och tv-lagen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) med den ändringen att punkt 2 och 3 ikraftträdande och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2017/18:4198 av Per Lodenius (C),

    2017/18:4199 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 1,

    2017/18:4200 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkande 1 och

    2017/18:4201 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 1 och

    bifaller delvis proposition 2017/18:261 punkt 3.
    • Reservation 2 (S, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S39403
    M66004
    SD60002
    C31000
    V02602
    KD21001
    L20000
    MP01600
    Totalt201136012
    Ledamöternas röster
  3. Regeringens förslag i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    a) antar regeringens förslag till
    1. lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst,
    2. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
    3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
    b) godkänner vad regeringens föreslår om
    1. förvaltningsstiftelsen (avsnitt 7.4 i propositionen),
    2. avtalet med Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag (avsnitt 8 i propositionen).Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:261 punkterna 1, 2 och 4-6.
  4. Överföring och förvaltning av avgiftsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:4200 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkande 2.
    • Reservation 3 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S97003
    M66004
    SD60002
    C31000
    V26002
    KD21001
    L02000
    MP16000
    Totalt31720012
    Ledamöternas röster
  5. Årlig balansering och automatisk justering av tillgångarna på public service-kontot

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:4199 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 2.
    • Reservation 4 (M)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S97003
    M06604
    SD60002
    C31000
    V26002
    KD21001
    L20000
    MP16000
    Totalt27166012
    Ledamöternas röster
  6. Sänkt avgift när Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag har avvecklats

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:4199 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 3 och

    2017/18:4201 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 5 (M, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S96004
    M06604
    SD60002
    C31000
    V26002
    KD02101
    L20000
    MP16000
    Totalt24987013
    Ledamöternas röster
  7. Utredning av public service i sin helhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:24 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2.
    • Reservation 6 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S97003
    M66004
    SD06002
    C30001
    V26002
    KD21001
    L20000
    MP16000
    Totalt27660013
    Ledamöternas röster
  8. Kortare sändningsperiod

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:24 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 7 (SD)
  9. Årliga budgetunderlag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:24 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 4.
    • Reservation 8 (SD)
  10. Sponsring av Sveriges Television AB

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:4199 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 4 och

    2017/18:4201 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3.
    • Reservation 9 (M, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S97003
    M06604
    SD60002
    C31000
    V26002
    KD02101
    L20000
    MP16000
    Totalt25087012
    Ledamöternas röster
  11. Medieetisk granskning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:4199 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 5.
    • Reservation 10 (M)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S97003
    M06604
    SD60002
    C31000
    V26002
    KD20101
    L20000
    MP16000
    Totalt27067012
    Ledamöternas röster
  12. Utveckla uppdraget till granskningsnämnden för radio och tv

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:4199 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 och

    2017/18:4201 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4.
    • Reservation 11 (M, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S97003
    M06604
    SD60002
    C31000
    V26002
    KD02101
    L20000
    MP16000
    Totalt25087012
    Ledamöternas röster
  13. Saklighetsprövningar och exponering av rättelser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:24 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6.
    • Reservation 12 (SD)