Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Hyresrätt m.m.

Betänkande 2024/25:CU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 maj 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Hyresrätt m.m.(pdf, 578 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:9 Hyresrätt m.m.

Beslut

Nej till motioner om hyresrätter och andra boendeformer (CU9)

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om hyresrätter och andra boendeformer, främst med hänvisning till pågående arbete eller gällande rätt i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer som ägarlägenheter och hyrköp.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 22

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-04-03
Justering: 2025-04-10
Trycklov: 2025-04-11
Reservationer: 29
Betänkande 2024/25:CU9

Alla beredningar i utskottet

2025-03-20, 2025-04-03

Nej till motioner om hyresrätter och andra boendeformer (CU9)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag i motioner om hyresrätter och andra boendeformer, främst med hänvisning till pågående arbete eller gällande rätt i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer som ägarlägenheter och hyrköp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-05-07
Debatt i kammaren: 2025-05-08
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:CU9, Hyresrätt m.m.

Debatt om förslag 2024/25:CU9

Webb-tv: Hyresrätt m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

David Josefsson (M)
Anf. 118 David Josefsson (M)

Fru talman! Nästan på dagen för ett år sedan besökte jag Stockholms Stadsmissions nybyggda hyreshus i Farsta strand. Då var huset i stort sett klart, och hantverkarna gjorde det sista fixet. Egentligen är det två huskroppar, ett lite högre lägenhetshus och en länga med fyra radhus. En månad senare flyttade hyresgästerna in. Då skapade också huset och radhusen ökat liv och ökad trygghet på det lilla stadsdelstorget.

Huset riktar sig till människor som har svårt att skaffa ett långsiktigt boende på egen hand. Det är människor som med en mer teknisk term kan kallas strukturellt hemlösa. De är hemlösa därför att bostadsmarknaden i dag inte fungerar.

Modellen kallas Kymmendömodellen efter tomten som huset är byggt på: Kymmendö 4. Stockholms Stadsmission vill med huset utveckla en förvaltningsmodell för socialt hållbara bostäder som aktörer på bostadsmarknaden kan ta vidare och skala upp.

Men, fru talman, en bärande del av modellen är också att det är en kooperativ hyresrätt. Skälen är två: det ena är mer smickrande än det andra. Det smickrande skälet är att en kooperativ hyresrätt skapar samhörighet och inflytande hos de boende kring förvaltningen av huset.

Det mindre smickrande är att det är en juridisk förutsättning för att kunna ha differentierade hyror som modellen bygger på. Kymmendömodellen är nämligen egentligen inte tillåten enligt svensk hyreslagstiftning. Att göra lägenheter till kooperativa hyresrätter är ett juridiskt kryphål för att Stockholms Stadsmission ska kunna lyckas.

Fru talman! Bostadsforskaren Linda Lövgren på KTH konstaterar när hon blir intervjuad om sin forskning om Kymmendömodellen i senaste numret av Fastighetstidningen: ”Och det är kanske något många inte känner till, men bruksvärdessystemet är inte bara ett sätt att motverka höga hyror, det är också ett hinder mot att sätta för låga hyror.”

Intervjun med Linda Lövgren är en av flera artiklar i tidningen på temat visioner för hyresrätten, där olika branschföreträdare berättar om hur de ser att hyresrätten som bostadsform skulle kunna utvecklas.

Det som lyfts fram från branschföreträdare handlar om allt från tilläggstjänster som städning till klimatsmart boende och delningstjänster.

Men förutom en stark förändringsvilja för att skapa ett bättre boende utmärks svaren av att nästan alla idéer är svåra eller omöjliga att genomföra så som dagens regelverk är utformat.

Som arkitekten Cord Siegel, som byggde det första flerbostadshuset utan bilparkering, Cykelhotellet Ohboy i Malmö, uttrycker det: ”Vi bygger ju in funktioner så att man ska kunna leva helt utan bil. Normalt betalar en hyresgäst 4 000 kronor i månaden för sitt bilägande. Men vi kan skapa en produkt som är bättre än det bilindustrin producerar. Det vore en dröm att kunna ta 3 000 kronor mer i hyra för det. Men det går ju inte med hyressättningssystemet”.

Eller som fastighetsägaren Mikael Neuman i Göteborg lite mer lakoniskt konstaterar: ”I dag kan en fastighetsägare få lika mycket betalt för en välskött lägenhet som för en med betydligt lägre standard. Du får alltså betalt hur du än gör, inte för vad du faktiskt levererar.”

Det är därför vi moderater vill ändra på hyressättningsreglerna i Sverige, fru talman! Det finns nog inte ett land i västvärlden som inte har reglerade hyror i någon form. Samtidigt kan vi konstatera att det svenska regelverket skapar utanförskap och långa bostadsköer.

Det skapar dåliga incitament att bygga nya hyresrätter. Som artikelserien i Fastighetstidningen visar är det dessutom ett hinder för hyresvärdar att utveckla hyresrätten att bli grönare, mer socialt hållbar och bättre.

Jag hoppas att vi snart kan få till en större politisk diskussion om hyresregleringen och om hur vi kan lämna nuvarande regelverk och skapa förutsättningar för ett bättre, mer inkluderande och innovativt regelverk. Men just i dag, fru talman, finns det inte i den här kammaren en majoritet för sådana förändringar.

Fru talman! Om man lämnar den större diskussionen om hyressättningsreglerna finns det en rad andra frågor där den moderatledda regeringen nu levererar inom området som behandlas i detta betänkande. Det handlar bland annat om att återställa presumtionshyressystemet så som det är tänkt att fungera.

I två hovrättsdomar från 2022 skapades en ny rättspraxis som i praktiken slog undan benen för nyproduktion av hyresrätter, eftersom domstolen i domarna tolkade lagstiftningen så att hyror i presumtionshyressystemet i praktiken bara får höjas motsvarande hälften av höjningarna i bruksvärdessystemet. Effekten har blivit att nyproduktionen av hyresrätter sjunkit drastiskt.

En utredning som presenterades i höstas har lämnat förslag på hur hyrorna åter kan justeras motsvarande kostnadsutvecklingen men också på hur förhandlingar om presumtionshyror kan förbättras. Regeringen har aviserat att en proposition kommer innan sommaren.

Fru talman! En annan del av samma utredning, som kommer att presenteras senare i vår, handlar om att förenkla privatuthyrningen. I dag är stora delar av vårt bostadsbestånd dåligt utnyttjat, eftersom den som äger bostaden antingen inte själv bor där för tillfället eller inte nyttjar hela ytan. Samtidigt gör krångliga regler att man drar sig för att hyra ut.

Genom att göra det enklare att hyra ut en bostadsrätt som står tom eller en del av en större villa som inte används kan fler bostäder tillgängliggöras eller till och med skapas. Det är bostäder som behövs för exempelvis studenter som ska studera en kortare tid eller människor som ska arbeta på en ort tillfälligt.

Fru talman! Samma utredning har också fått tilläggsdirektiv om att se över regelverket för så kallade företagsbostäder och delningsbostäder. Företagsbostäder är när företag hyr bostäder till sina anställda via förmedlare, något som med nuvarande regleringar och nya domar har visat sig extremt krångligt.

Delningsbostäder är en innovation på bostadsmarknaden som enklast kan beskrivas som en studentkorridor för människor som inte är studenter, det vill säga att man hyr ett eget rum och samtidigt delar på olika gemensamhetsytor som tv-rum och kök. Också det är en bostadsform som visat sig svårförenlig med svenskt regelverk.

För att återknyta till min inledning: nuvarande svensk hyresrättsreglering öppnar inte många möjligheter för innovation eller nya boendeformer.

Fru talman! Ett annat ärende som betänkandet tar upp, namnet till trots, är införandet av ett bostadsrättsregister. En rad aktörer som banker, mäklare och bostadsrättsföreningar har länge efterfrågat ett statligt bostadsrättsregister för att komma förbi dagens situation.

Nu ansvarar varje enskild förening för sin egen förteckning av bostadsrättsinnehavare. Det är administrativt krångligt och omständligt för såväl föreningen som den boende, banker och mäklare.

Trots att den förra socialdemokratiska regeringen tillsatte två utredningar, den första 2015, lyckades man aldrig få till en proposition och faktiskt föreslå ett centralt bostadsrättsregister. Den här regeringen gör nu vad andra bara pratar om. Ett utkast till lagrådsremiss presenterades i mars i år. Förhoppningen är att riksdagen ska kunna fatta beslut i höst.

På samma tema har riksdagen två gånger lämnat tillkännagivanden om att utreda såväl ombildningar av befintliga bostäder till ägarlägenheter som införandet av ett hyrköpssystem. Det skedde både förra och förrförra mandatperioden. Men det är först nu som förslagen faktiskt utretts, inom ramen för utredningen Fler vägar till att äga sitt boende. Remisstiden löpte precis ut, och svaren bereds nu i Regeringskansliet.

För oss moderater – uppenbarligen till skillnad från Socialdemokraterna – är det viktigt att fler människor ges möjlighet att äga sitt boende, och det är därför det också ska finnas fler vägar dit. En egenägd bostad får inte vara förbehållen den med hög lön eller stor förmögenhet, som det var under den tidigare regeringen.

Fru talman! Som moderat vill jag se en större bredd av bostäder och boendeformer. Dagens bostadsmarknad är extremt normerad. Du förväntas bo i en lägenhet – och då en hyresrätt eller en bostadsrätt – eller äga ett småhus. Men så ser inte samhället ut. Vi människor vill bo både större och mindre. Vi vill bo på olika sätt under olika delar av livet. Ibland vill vi bo länge. Ibland vill vi bara bo en kort tid. Vi vill hyra, äga eller hyrköpa beroende på ålder, familjesituation, tycke och smak. Ibland vill vi kunna hyra ut hela eller delar av vårt boende.

Vi moderater vill reformera regelverket för att skapa fler boendeformer men också större variation bland de nuvarande formerna. Då öppnas möjligheter till innovation och utveckling för hyresvärdar och fastighetsutvecklare. Fastighetstidningens artikelserie, som jag nämnde i början av mitt anförande, visar att det finns en enorm utvecklingspotential. Men det finns också enorma hinder i lagstiftningen.

Fru talman! Vi skulle kunna ha ett Sverige med fler socialt hållbara bostäder, som de i Farsta strand. Vi skulle kunna ha fler bostäder med mobilitetstjänster i stället för parkeringsdäck. Och vi skulle kunna ha fler hyresvärdar som helt enkelt går den där extra milen i sin förvaltning om de kan ta betalt för det. Men då krävs politiskt mod och reformvilja att våga diskutera en omreglering av hyresrätten i den här kammaren.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Malcolm Momodou Jallow (V)
Anf. 119 Malcolm Momodou Jallow (V)

Fru talman! Efter några mörka år med Tidöpartierna vid makten har jag insett att jag aldrig kommer att kunna påverka eller tala förnuft med en regering som så öppet visar sitt förakt mot vanligt folk. I dag väljer jag att i stället vända mig direkt till folket, till alla er som kämpar och betalar skatt men ändå inte får ihop livet, till alla er som bor i hyresrätt och undrar hur länge ni ska ha råd att bo kvar. Jag vänder mig till alla de barn som vräks från sina hem för att politiken sviker dem. Jag hoppas och tror att de flesta av er redan har både sett och förstått vad som sker i vårt land, men till dem som ännu tvekar vänder jag mig i dag.

Fru talman! Jag är här i dag för att prata om hyresrätt. Det är dagens tema. I Sverige bor i dag hela 3 miljoner människor i hyresrätt. De fattigaste hushållen bor i hyresrätt, men alla som bor i hyresrätt är inte fattiga. Det är vanliga arbetare, lärare, sjuksköterskor och byggarbetare som bor i hyresrätt, vägg i vägg med pensionärer, studenter och arbetslösa.

Hyresrätten är en upplåtelseform för alla och en trygg boendeform omgiven av en social skyddslagstiftning till förmån för de boende – hyresgästerna. Det är en boendeform som inte kräver att du har sparat kapital eller tillhör en rik familj. Men tryggheten är under attack, fru talman, och attacken kommer från Rosenbad. Regeringen river ned och säljer ut. De skuldbelägger och hånar de mest utsatta. När människor vräks och barn tvingas flytta runt utan fast punkt i tillvaron väljer regeringen att skydda fastighetsägarnas vinster, inte hyresgästerna och deras hem.

Fru talman! En ny studie visar att de rika i dagens Sverige kan leva tio år längre än de fattiga. Klyftorna fortsätter att öka, och de har ökat i många år. De senaste åren har den höga inflationen raderat ut omkring tio års reallöneökningar. Hela arbetarklassens framsteg under ett decennium har kastats i soporna, med regeringens goda minne. Priserna på el, boende, mat och drivmedel har skjutit i höjden, men lönerna står stilla. Allt fler hushåll klarar inte längre sin grundläggande försörjning.

Kronofogden fortsätter att leverera nya dystra siffror. Statistiken förblir siffror utan ansikten, men bakom siffrorna finns verkliga människor. Tyvärr kan Tidöpartiernas representanter inte bry sig mindre. Bakom siffrorna om det ständigt ökande antalet vräkningar finns riktiga barn, som växer upp med en oro i magen över att nästa flytt inte ska bli till ett nytt rum – utan till ett härbärge. Där finns också den ensamstående mamman som inte längre kan betala vare sig hyra eller mat. Där finns de skuldsatta som hamnat hos Kronofogden för att de tvingats handla mat på kredit. Bakom siffrorna finns alla dessa tragiska människoöden.

Fru talman! Allt detta slår rakt in i hyresrätternas värld. Det är där krisen märks först. I dag lever över 330 000 fler människor i materiell och social fattigdom än för tre år sedan. Det är 170 000 fler som lever i allvarlig fattigdom. Fler än någonsin klarar inte längre av att betala hyran, att köpa kläder till barnen och att äta sig mätta.

Kronofogden menar att utvecklingen är oroande. Jag menar att den är skrämmande. Verkligheten runt omkring oss brinner, men regeringen blundar. Det är ett haveri. Det är ett gigantiskt svek. Jag behöver väl knappast nämna att alla de urspårade siffror jag nyss läste upp har tillkommit under den tid Tidöpartierna styrt Sverige?

Fru talman! Bland hyresgäster finns det en grupp som är överrepresenterad, och det är ensamstående med eller utan barn. Inom denna grupp är kvinnor överrepresenterade. De ensamstående männen bor nämligen i hög utsträckning i småhus, enligt SCB. När politiken väljer bort hyresrätten är det med andra ord framför allt kvinnor man väljer bort. Det är främst de som drabbas, och extra hårt drabbas ensamstående kvinnor med barn. Min killgissning är att det förmodligen aldrig har funnits en svensk regering som så tydligt som Tidöregeringen föraktar hyresrätten och samtidigt är fullständigt besatt av småhus. Kanske blir det inte tydligare än så här: En bostadspolitik av män, för män.

Fru talman! Den kris vi lever i är skapad av politiker som inte längre bryr sig. Som möglet på moset tog Tidöpartierna bort det bostadstillägg många behövde för att klara hyran. Med SD som pådrivare stoppade man dessutom det extra barnbidrag på 1 250 kronor som åtminstone lite skulle kunna hjälpa ekonomin för de mest utsatta. Kan det möjligen vara så att SD var rädda för att någon invandrare skulle få ta del av bidraget och därför valde att stoppa det?

Fru talman! Tidöpartierna sänker skatten och höjer subventionerna för de rikaste och försämrar skyddsnätet för alla övriga. Till folket vill jag säga: Det är svårt att förstå och omöjligt att acceptera. Låt oss samla vårt missnöje nästa höst och byta regering!

Fru talman! I tider av arbetslöshet, ökad fattigdom och fler vräkta barn är det bara hyresvärdarnas inkomster som Tidöpartierna värnar. Liksom föregående år tar högern i dagens betänkande ställning mot hyresrätten och mot vanliga människors möjlighet att få en egen bostad.

Vi har en regering som inte nämner allmännyttans viktiga roll i samhället, som saknar viljan att skydda hyresgäster mot slumvärdar och som saknar reformer som kan öka människors möjligheter till ett eget hem. Det är helt enkelt mycket som saknas, både i regeringens politik och i dagens betänkande.

Fru talman! I åratal har fastighetsägare plockat ut miljardvinster från hyresgästernas inbetalningar, och i många fall har de struntat i att underhålla sina hus. När tiderna under ett par år blir hårdare är det alltså hyresgästerna som ska straffas och hyresvärdarna vi ska tycka synd om. Det kan inte vara på allvar.

Att kräva hyresgäster på enorma hyreshöjningar så snart penningflödet avtar är inte bara fräckt, utan det är även usel förvaltning. Hur är det möjligt att alla pengar tog slut samma dag som lågkonjunkturen satte in? Lite borde väl ändå ha sparats till sämre dagar, kan man tycka.

Det är inte politikens roll att genomföra hyresförhandlingar, men det finns en gräns för allt. Hushållen har lidit nog. De ensamstående kvinnorna har lidit nog. Pensionärerna har lidit nog. Efter flera år av orimliga hyreshöjningar är det hög tid att vi börjar diskutera ett hyresstopp, en andningspaus för alla dem som verkligen förtjänar det.

Fru talman! I betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad, som regeringen ofta hänvisar till när de försöker få oss att tro att de bryr sig om vanliga människor, fanns flera förslag om hyresvärdars krav på blivande hyresgäster. I dag bestämmer varje enskild värd vilka krav som ska gälla för en potentiell hyresgäst.

Alltför ofta ställs fullständigt orimliga krav. Det handlar inte bara om extremt höga inkomstkrav, utan även om andra irrelevanta krav, såsom att arbetet inte får ligga för långt ifrån bostaden. Inkomster från till exempel a-kassa, sjukpenning och bostadsbidrag räknas inte heller hos många hyresvärdar. Jag menar att detta ger en oerhört hög tröskel in på bostadsmarknaden, men det är en tröskel som lätt kan brytas ned för den regering som verkligen vill.

Vänsterpartiet anser att inga hyresvärdar, vare sig allmännyttiga eller privata, ska kunna ställa orimliga inkomstkrav eller andra irrelevanta krav på tillträdande hyresgäster. En seriös regering skulle förstå hur viktig en sådan reform är för dem som i dag står allra längst från bostadsmarknaden.

Fru talman! De senaste årtiondena har ett stort antal hyresrätter, såväl privata som allmännyttiga, ombildats till bostadsrätter. Tidöregeringen har genom utredningen Fler vägar till att äga sitt boende klargjort att man vill att ännu fler ska säljas. Denna gång ska hyresrätterna omvandlas till ägarlägenheter. Jag har sagt det förr, men jag upprepar det gärna: Tidöregeringens besatthet av att äga är förödande för svensk bostadspolitik.

All politik från Tidöpartierna verkar ha som främsta syfte att attackera de mest ekonomiskt utsatta grupperna i samhället. Men i deras så kallade bostadspolitik blir detta extremt tydligt. Ombildningarna av hyresrätter motiveras med att ”fler ska kunna hyra ut i andrahand”.

Parallellt med utförsäljningsivern pågår en annan Tidöutredning. Den ska se över reglerna för privatpersoners uthyrning av ägda bostäder. Fokus i den senare utredningen är att den som äger en bostad ska kunna tjäna ännu mer pengar än i dag på sin uthyrning. Det är alltså ett förslag som ska ge ännu generösare skatteavdrag och ge ännu mer förtjänst genom ännu högre andrahandshyror.

Fru talman! Hur har de mage att kalla detta bostadspolitik? Det är ett enda stort hån mot alla som i dag står långt ifrån en egen bostad.

Vänsterpartiet anser att regeringen omgående bör slänga dessa två utredningar i papperskorgen, där de hör hemma. Kom ihåg, gott folk, att privatuthyrning aldrig kommer att skapa några nya bostäder och att färre hyresrätter aldrig kommer att lösa bostadskrisen.

Fru talman! Barnets bästa ska vara i fokus. Vi har barnkonventionen som lag i Sverige. Samhället har ett ansvar för att förhindra att barn blir hemlösa, men trots detta blir barn även fortsättningsvis vräkta i Sverige.

Med sorg i hjärtat läser jag i medierna om flerbarnsfamiljen i Malmö som vräktes efter att hyresnämnden slagit fast att den under de år den bodde i sin lägenhet blev försenad med två hyresinbetalningar. De båda hyrorna nådde fastighetsägarens konto två respektive fyra dagar för sent.

Jag läser vidare på Barnombudsmannens hemsida om vräkta barnfamiljer i extremt utsatta situationer. Små barn hamnar efter vräkningen i tillfälliga boenden som delas med personer som har missbruksproblem. Det är tillfälliga boenden som präglas av otrygghet, våld och droger.

Sedan läser jag Tidöpartiernas politik med samma sorg i hjärtat. För samtidigt som allt fler barn förlorar sina hem och sin trygghet levererar Tidöpartierna reformer som kommer att leda till ännu fler rättsvidriga vräkningar av barn. Med de lagändringar som följde efter propositionen Åtgärder för tryggare bostadsområden riskerar situationen att eskalera än mer.

Vänsterpartiet kräver att de hyresrättsliga reglerna ändras så att det inte är möjligt att vräka en barnfamilj innan den har ett fullvärdigt boende att flytta till. Det ska inte heller vara möjligt att vräka hushåll där det bor barn utan att först uppmana hyresgästen till rättelse och underrätta socialtjänsten. Regeringen bör också snarast återkomma med förslag på hur en familj som bott tillsammans med någon som förlorar kontraktet på grund av en brottslig handling kan bo kvar alternativt kan hjälpas till ett nytt permanent boende.

Vi kommer aldrig ge upp kampen för ett Sverige där alla har rätt till ett hem. En regering som inte bryr sig om hur folk bor är en regering som inte bryr sig om folk, punkt. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 12.

Larry Söder (KD)
Anf. 120 Larry Söder (KD)

Fru talman! Antalet bostäder som byggs i Sverige minskade när inflationen stack iväg och räntorna ökade. Helt plötsligt blev det dyrt att finansiera bostadsbyggande samtidigt som kostnaden i slutändan var svåröverblickbar. Eftersom hyresrätter redan innan behövde statligt stöd för att byggas störtdök även den byggnationen.

Situationen i dag är mer gynnsam med en inflation som har pressats tillbaka och räntor som har sänkts, men de är ändå högre än tidigare. För att få igång bostadsbyggandet behövs genomgripande reformer. Men bostadsbyggandet ska inte boostas tillfälligt utan klara av att stanna på en högre nivå även i lågkonjunktur.

Då är det glädjande att man effektiviserar Studentbostäders byggande, något vi kommer att debattera nästa vecka.

Då är det glädjande att se att strandskyddsfrågan i ett första steg reformeras och underlättar bostadsbyggande.

Då är det glädjande att man ser över regelverket för bygglov för att bygglovsbefria fler ombyggnader och tillbyggnader.

Då är det glädjande att man ser över bullernivåerna och hur de ska beräknas för att öka flexibiliteten. Regeringen ger Boverket i uppdrag att utreda och föreslå betydande förändringar i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Detta uppdrag gavs i dag av regeringen.

Då är det glädjande att man genom Boverket skriver fram modernare regler för att få branschen att hitta nya och effektivare sätt att producera bostäder.

Då är det glädjande med en effektiviseringskommission som ska se över kostnadsutvecklingen inom byggandet, som är långt över KPI-utvecklingen.

Alla dessa åtgärder vidtas för att hyresrätter ska kunna byggas effektivare och billigare. Vi anser att det är bättre att jobba med att få ned kostnadssidan än med bidrag till företag.

Sedan måste man jobba med varje enskild persons möjlighet att efterfråga de bostäder som finns. Då är en del att man måste höja bostadsbidraget och bredda det så att det träffar fler människor, så som tanken var när man en gång införde bostadsbidraget. I dag är det ett smalt bidrag. Vi tror på att ge den enskilde möjlighet att göra sina val, och ekonomiska möjligheter skapar den möjligheten.

Den reform av hyressättningssystemet som gjordes 2011 har inte fungerat så bra som vi alla önskade – det kan var och en av oss konstatera. Konfliktfyllda, långdragna och oförutsägbara förhandlingar skapar en osäkerhet kring hyresrätten som faktiskt påverkar byggandet.

Attraktionen i att äga en hyresfastighet är kraftigt reducerad, vill jag mena. Många fastighetsägare säljer för ombildning till bostadsrätt. I nyproduktion, när valet står mellan olika upplåtelseformer, föredrar byggherrarna de lönsammare bostadsrätterna.

Bostadsbristen generellt och bristen på hyresrätter i synnerhet gör att människor tvingas tacka nej till studieplatser och arbeten. Bostadsbristen hämmar också företags möjlighet att växa. De preferenser som normalt driver efterfrågan på bostäder och skapar rörlighet får inte slå igenom i hyressättningen, vilket i realiteten minskar tillgången på hyresbostäder.

Vi tror att man måste se på ett annat sätt att få finansiering för nya hyresrätter eftersom kostnaderna sticker iväg. Fri hyressättning i nyproduktion är ett sätt som vi gärna hade sett att vi prövade, till exempel i de större städerna, där kön är lång och behovet som störst.

Regeringen ser behovet av en hög takt i bostadsbyggandet och har varit beredd att göra ett genomgripande arbete för att få bostadsmarknaden att fungera bättre över tid.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Märta Stenevi (MP)
Anf. 121 Märta Stenevi (MP)

Fru talman! För ett par veckor sedan debatterade vi bostadspolitik och då också det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget. Jag uppskattade då mycket det djupa engagemang som jag uppfattade hos ledamoten Larry Söder för de barnfamiljer med låga inkomster i vårt land som står inför en väldigt tuff situation i sommar.

Jag ska inte på något sätt hålla ledamoten ansvarig för den vårbudget som kom, utan jag skulle i stället vilja fråga ledamoten vad Kristdemokraterna har för förslag. Jag är väl medveten om att Kristdemokraterna inte sitter själva i regeringen. Jag är också väl medveten om att det finns partier som har visat extremt lite intresse för de här familjerna och som raljerar kring att byta kontakter i stället för att sätta mat på bordet. Därför skulle jag hellre vilja höra vad Kristdemokraterna, om man kunde, skulle vilja göra för de här barnfamiljerna så att de nu inte riskerar att drabbas av vräkningar och inte måste välja mellan att betala hyran i tid och äta riktig mat.

Larry Söder (KD)
Anf. 122 Larry Söder (KD)

Fru talman! Det är alldeles riktigt att situationen för barn som lever i familjer som befinner sig i ekonomisk utsatthet är något vi som parti värnar om och tycker är väldigt viktigt. Det tillfälligt höjda bostadsbidraget var ett sätt att hantera detta för de familjerna, som vi tyckte var väldigt träffsäkert.

Vi tror att man i det långa loppet ska se över bostadsbidraget i sig för att kunna höja och bredda det och därmed möta barnfamiljer – som det var förr i tiden. Bostadsbidraget mötte faktiskt barnfamiljer i ekonomiskt utsatta situationer, vilket det inte gör i dag. För vårt parti är detta en fråga som vi har prioriterat att försöka få fram – att bostadsbidraget på något sätt ska kunna träffa dessa.

Sedan är det inte fel om man hittar andra sätt att hjälpa utsatta familjer, men det kanske man också gör på lokal nivå. Varje kommun måste också ta sitt ansvar på ett eller annat sätt. Där vill jag påstå att vi kristdemokrater försöker hjälpa till så mycket som möjligt.

Men det är aldrig bra att med en tillfällig lösning. För familjer med barn är det alltid bäst med en lösning som fungerar över tid. Skulle en familj hamna i en situation där vräkning är ett faktum måste man få hjälp av kommunen för att hitta, inte ett tillfälligt boende, utan ett boende som fungerar över tid. Det är aldrig bra för någon att flytta flera gånger, och det är aldrig bra att hamna i den otryggheten.

Det är inte barnens fel att föräldrarna har ekonomiska bekymmer. Det måste vi ha som utgångspunkt, menar jag.

Märta Stenevi (MP)
Anf. 123 Märta Stenevi (MP)

Fru talman! Jag tackar för svaret och delar bilden av behovet av att reformera bostadsbidraget kraftigt, inte minst med tanke på hur få barnfamiljer som i dag nås av bidraget eftersom det under de senaste decennierna har urholkats på ett sätt som är ovärdigt en välfärdsstat som Sverige.

Det är inte det enda svaret på familjers svaga disponibla inkomster, naturligtvis. Vi ser dock, inte minst i Riksrevisionens rapport, hur urholkningen av bostadsbidraget i andra änden har fått som konsekvens att allt fler familjer blir alltmer trångbodda eftersom hyran är det sista man slarvar med. Det är det man i det absolut längsta prioriterar när man har låga inkomster; annat får stryka på foten. Barnen får inte nya kläder. Barnen kan inte delta på kompisarnas kalas, till exempel. Barnen kan inte vara med på aktiviteter eller följa med på bio. Barnen kan helt enkelt inte delta i samhället på samma villkor som andra. Detta ryker innan man slutar betala hyran, vilket naturligtvis är bra och värt att berömma föräldrarna för.

Men man borde inte behöva välja mellan att kunna ha grönsaker på middagsbordet och att klara sin hyra. Man borde inte behöva vara nere på så små bostäder att barnen inte har möjlighet att sköta sin skolgång och göra sina läxor i sina hem utan i stället tvingas ut på gatan.

Jag välkomnar ambitionen, och jag hoppas innerligt att detta blir en prioriterad fråga för Kristdemokraterna i regeringen, att ni kan tvinga ned de partier som vill dra in på bidragen och göra livet svårare för utsatta barnfamiljer och att ni når framgång i de förhandlingarna.

Larry Söder (KD)
Anf. 124 Larry Söder (KD)

Fru talman! Man kan väl konstatera att det som måste göras är att se till att livsmedelspriserna inte ökar som de har gjort. Vi måste hålla nere inflationen så mycket som möjligt.

Jag tycker att ett gott exempel på något vi som parti skulle vilja göra är fritidskortet. Det träffar alla barn, men det är till för de barn vars föräldrar faktiskt måste välja mellan att betala en fritidsaktivitet eller att sätta mat på bordet. Vi vill att man ska kunna göra bägge delarna. Fritidskortet må se ut som en liten reform, men jag tror att det får ganska stora effekter för barn som ligger precis på gränsen. Alla barn ska ha möjlighet till en fritid som gör att de också kan vara med i den sociala delen. Annars är risken att de får problem längre fram.

Bostadsbidraget tror jag är en prioriterad fråga för oss som parti, och jag tror att vi kommer att fortsätta driva den. Med det önskar jag en trevlig debatt!

Markus Kallifatides (S)
Anf. 125 Markus Kallifatides (S)

Fru talman! För oss socialdemokrater är den bostadspolitiska målsättningen bra och trygga bostäder för alla. Det förutsätter en nationell och generell bostadspolitik som fokuserar på goda bostäder för alla, inte en marknad som fungerar för några.

Goda bostäder innebär såväl fler hyresrätter som fler blandade bostadsområden med villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande boendesegregationen. Vi bygger inte bara hus; vi bygger samhällen.

Vi socialdemokrater ska därför fortsätta att bygga, och vi ska bygga bostäder som fler har råd att bo i. Vi ska bygga och renovera för ett modernt, cirkulärt, klimatsmart samhälle.

Fru talman! I dag debatterar vi civilutskottets betänkande om hyresrätt.

Jag vill inledningsvis understryka att vi socialdemokrater värnar den svenska partsmodellen på hyresmarknaden och hyresförhandlingssystemet. Vi har fått besked om att Moderaterna visar intresse för att lämna det systemet, och från Kristdemokraterna nås vi av besked om att fri hyressättning i nyproduktion är på tapeten.

Vi socialdemokrater har givetvis ögonen på hyresförhandlingarna, på utredningen om systemet med presumtionshyror, där en proposition har aviserats före sommaren, och på det relativt nyligen instiftade förfarandet med oberoende tvistlösning. Det nya systemet har prövats under svåra förutsättningar med hög kostnadsökningstakt och många ekonomiskt pressade hushåll, inte minst bland hyresgäster. Det är viktigt att parterna vårdar ingången att institutet med oberoende skiljeman ska användas restriktivt.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill understödja byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Det har varit det enskilt viktigaste inslaget i en väl fungerande social bostadspolitik. Men så snart de får chansen avvecklar högern, nu med Sverigedemokraterna i spetsen, sådana stöd. Bostadsbristen och ojämlikheten ökar. Byggnadsarbetare blir av med jobbet. Samhällsekonomin skadas.

Vi har talat om detta hela denna mandatperiod. Vi kommer att fortsätta att göra det.

Medborgare! Vill du ha en politik där vi fortsätter att bygga hyresrätter för vanligt folk? Rösta på Socialdemokraterna!

Fru talman! Statlig medfinansiering av energieffektivisering har många positiva effekter. Fastighetsägare och hyresgäster minskar sina kostnader för energiförbrukning och får direkt stöd att bära investeringskostnaden för åtgärderna. Detta är i sin tur bra för klimatet, för energisystemet och för att bibehålla yrkeskompetensen i en sektor där alldeles för många har blivit av med sitt jobb.

Det statliga stödet för energieffektivisering av flerbostadshus bör bibehållas. Inte minst stora delar av det så kallade miljonprogrammet, byggt på 1960- och 70-talen, är nu i akut behov av genomgripande renoveringsåtgärder. Utöver detta anser vi också att det bör övervägas att inrätta kompletterande statliga lån till storskaliga energieffektiviseringsåtgärder i samband med renovering.

Medborgare! Vill du ha en politik där vi renoverar, energieffektiviserar och klimatsäkrar även hyresrätter som folk har råd att bo i? Rösta på Socialdemokraterna!

Fru talman! Hyresrätten är en boendeform som många föredrar, och i Sverige finns 1,6 miljoner hyresrätter. Strax under 3 miljoner individer bor i hyresrätt.

Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde mycket för att öka tryggheten för hyresgäster. Det handlade om åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt, mot otillåten andrahandsuthyrning och mot uttag av överhyror av andrahandshyresgäster. Vi har också infört en möjlighet att ingripa mot brister i förvaltningen av hyresfastigheter på ett tidigt stadium genom att hyresnämnden kan vitesförelägga fastighetsägare att åtgärda bristerna. En hyresgäst vars lägenhet förstörs genom brand eller liknande ska numera också erbjudas ett nytt hyresavtal av hyresvärden, förutsatt att det är skäligt.

Vi ser naturligtvis att mer behöver göras. Alldeles nyligen kunde vi följa rapportering om fastighetsägare i Stockholms södra förorter som helt uppenbart missköter sina fastigheter till den grad att en äldre kvinna inte ids bjuda hem sina barnbarn på grund av hur det ser ut i hemmet.

Fru talman! Renoveringar måste ske på ett sådant sätt att människor har råd att bo kvar. Vi vill se en långsammare och längre infasningsperiod för hyreshöjningar vid renovering. Stärkt besittningsskydd vid uthyrning av privatbostäder vore också av stor betydelse för hyresgästernas trygghet. Ett förbud mot att säga upp tidsbestämda kontrakt i förtid bör införas.

Förekomsten av lyxrenoveringar i syfte att byta hyresgäster i det befintliga hyresbeståndet måste stoppas. En av anledningarna till att hyresgästerna nästan är helt chanslösa är att domstolarna använder sig av begreppet ”inte oskäligt” för att bedöma det rimliga i en renoveringsåtgärd. I stället för ”inte oskäligt” menar vi att obalanserna hade kunnat hanteras om begreppet ”skäligt” skulle införas som bedömningsgrund.

Medborgare! Vill du ha ökad trygghet för hyresgäster? Rösta på Socialdemokraterna!

Fru talman! Under förra året genomfördes lagändringar som utökade hyresgästers ansvar för trygghet i bostadsområdet. Vi socialdemokrater har ställt oss i grunden positiva till förändringarna, men vi har också sett behovet av snabb och systematisk utvärdering av de nya reglerna och vissa skyddsmekanismer för barn i hushåll.

Vi socialdemokrater anser vidare att bostadsrättslagen bör ändras på ett sätt som motsvarar de hyresrättsliga förändringarna gällande bristande skötsamhet och störningar i boendet som har införts. Jag har själv upprepade gånger ställt frågor till justitieministern om detta. När kommer åtgärderna – kanske kollegorna i civilutskottet vet?

Fru talman! Betänkandet behandlar även frågor om ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Den som läser Hem & Hyra kan ta del av otaliga reportage om skandalösa processer som handlar om hur hyresgäster i samband med ombildning till bostadsrättsförening blir lurade och ekonomiskt mycket utsatta. Vi socialdemokrater har under lång tid arbetat med att stärka skyddet för hyresgästerna i detta sammanhang. Under förra mandatperioden genomfördes också en omfattande uppgradering av bostadsrättslagen. Dessa lagändringar, som bland annat handlar om kraven på de ekonomiska planer som ska finnas för en bostadsrättsförening, har nyligen trätt i kraft.

Men i utredningsbetänkandet Vem äger fastigheten, som är resultatet av en utredning som vi socialdemokrater tillsatte, föreslås ytterligare åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter. Vi menar att de i utredningen framförda förslagen om ombildning på de boendes villkor och stärkta identitetskontroller vid fastighetsköp bör genomföras snarast möjligt för att värna allmänintresset, säkra ordning och reda samt öka tryggheten i den svenska fastighetssektorn.

Vi socialdemokrater är öppna för att ännu fler åtgärder kan behöva vidtas. Det minsta man kunde begära vore att Sverigedemokraterna och regeringen nu genomför redan beredda utredningsförslag för att stärka skyddet för de hyresgäster som råkar riktigt illa ut när till exempel moderata kommunpolitiker sätter igång ombildningar i allmännyttan och där så kallade ombildningskonsulter far fram. Varför har detta ännu inte skett – kanske kollegorna i civilutskottet vet?

Fru talman! Givetvis står vi socialdemokrater bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 22.

Slutligen: Just nu är många hushåll i vårt samhälle ekonomiskt pressade. Inte minst bland landets hyresgäster finns många som har sett hyrorna stiga tillsammans med matpriserna och arbetslösheten. Hyresrättsliga frågor, som vi behandlar i denna debatt, är en mindre men betydelsefull del. Vi socialdemokrater arbetar längs med ett antal frontlinjer för stärkt skydd och förbättrade villkor för just hyresgäster. Tidömajoriteten gör i långa stycken precis tvärtom eller inte så mycket alls.

(Applåder)

Mikael Eskilandersson (SD)
Anf. 126 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Ja, Socialdemokraterna har, som de alltid gör i opposition, påpekat behovet av breda lösningar på bostadsområdet. Viljan till breda lösningar tenderar att stå i relation till hur långt från makten och egen regeringsställning som Socialdemokraterna befinner sig. När Socialdemokraterna befann sig i regeringsställning var viljan att bjuda in Sverigedemokraterna mycket låg, för att inte säga obefintlig. Nu när Socialdemokraterna befinner sig i opposition kan de inte bärga sig att få sitta tillsammans med Sverigedemokraterna och prata om framtiden.

Jag tror att det finns mycket som vi sverigedemokrater och Socialdemokraterna skulle kunna överens om. Men en fråga som kanske är mer intressant är vad Socialdemokraterna kan komma överens om inom sitt eget underlag. Det är trots allt det som utmanar den regering som i dag sitter, och jag har svårt att i detta underlag se vilken röd tråd som binder samman Socialdemokraterna och Centerpartiet med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Det är slående att Sverigedemokraterna överlag har fler gemensamma reservationer med Centerpartiet än Socialdemokraterna har.

Med 29 reservationer i betänkandet och inte en enda som är gemensam från oppositionen är frågan hur man framöver ska komma fram till en gemensam politik – och väljarna har faktiskt rätt att få reda på vad den kommer att innehålla. Det är ju enorm skillnad mellan vad Socialdemokraterna tycker och vad till exempel Centerpartiet tycker.

Markus Kallifatides (S)
Anf. 127 Markus Kallifatides (S)

Fru talman! Det är märkligt; det är alltså ärendedebatt om hyresrätt med mera, och vi lämnar hela denna debatt och alla de sakfrågor som är viktiga för landets 3 miljoner människor som bor i hyresrätt. I stället ska vi ägna detta replikskifte åt spekulationer om ett val som ligger ett och ett halvt år bort och hur eventuella valmanifest ska se ut från olika partier.

Jag vill gärna peka på möjligheten att vi alla går fram som egna politiska partier i allmänna val, söker folkets mandat för vår egen politik och därefter förhandlar med andra partier i Sveriges riksdag för att bilda regering och utforma politiken. Det är inget konstigt; det är ett fullt tillgängligt alternativ.

Jag ser stora gemensamma linjer på vår sida i politiken som handlar om att skydda hyresgäster och skydda barns situation i boende. Jag ser att det finns spänningar när det gäller tankar på fri hyressättning i nyproduktion. Det är väl känt; det ser jag.

Jag ser också att det på Mikael Eskilanderssons sida i politiken finns, ja, inte spänningar utan vad vi kan kalla Marianergravendjupa avgrunder mellan Moderaternas deklaration att den svenska partsmodellen på hyresmarknaden ska bort och Sverigedemokraternas position i den frågan.

Frågan går alltså tillbaka till Mikael Eskilandersson. Hur är det med sammanhållningen i Tidömajoriteten på området hyresrätt med mera?

Mikael Eskilandersson (SD)
Anf. 128 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Till att börja med tycker jag att väljarna i högsta grad har rätt att redan nu få reda på hur Socialdemokraterna kommer att ställa sig till en del av det som andra i oppositionen föreslår.

Markus Kallifatides lyfter fram att det är avgrundsdjup mellan SD och Moderaterna. Det är i så fall samma avgrundsdjup, om inte ännu större, mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet. Centerpartiet är ju väldigt tydligt med att man är för fri hyressättning. Och vi har ju erfarenheten från förra valrörelsen och förra regeringsuppgörelsen. Då var Socialdemokraterna plötsligt inte så måna om att värna den svenska modellen. Tvärtom gjorde man en överenskommelse som gick långt ifrån vad partiet står för. Än så länge har mitt parti inte gjort någon sådan överenskommelse.

Det togs upp andra frågor, som trygghetsfrågor. Också där står Socialdemokraterna ganska ensamma. Samtidigt har man kanske inte så värst bra renommé sedan förra mandatperioden med tanke på att man under åtta år lät kriminaliteten skena. Man stod passiv. Man gav bort en bostadsministerpost, som Miljöpartiet tillsatte med en islamist – som sedermera fick avgå, men det säger en del om hur man arbetar med trygghet i det socialdemokratiska partiet.

Markus Kallifatides (S)
Anf. 129 Markus Kallifatides (S)

Fru talman! Detta replikinlägg från Mikael Eskilandersson illustrerar väl varför det är så otänkbart för oss socialdemokrater att söka samverkan på olika sätt med just Sverigedemokraterna. Det är argumentation som lämnar den här världen till förmån för fria fantasier om vår politik, det svenska samhället och vår närhistoria.

Nu, här i Sveriges riksdag inom ramen för den här debatten, går vi fram med våra ställningstaganden på området hyresrätt med mera. Vi socialdemokrater värnar den svenska partsmodellen på hyresmarknaden, hyresförhandlingssystemet. Den väljare som vill säkra det systemet ska rösta på oss. Ju fler som röstar på oss, desto tryggare blir det systemet.

Jag ser det som ett mycket stort problem på Mikael Eskilanderssons sida i politiken att man har så i grunden olika utgångspunkter mellan de två stora partierna på er sida i kammaren här i så att säga portalfrågan på det här politikområdet. Ska vi ha en hyresgästförening som förhandlar med fastighetsägarna, eller ska vi ha något helt annat som ska skapa någon fantastisk innovation eller vad det kan vara?

Rösta på Socialdemokraterna! Vi står upp för den svenska partsmodellen på hyresmarknaden.

Larry Söder (KD)
Anf. 130 Larry Söder (KD)

Fru talman! Tack så mycket, Markus Kallifatides, för anförandet! Mycket av det kan man hålla med om, det vill säga att det är brist på hyresrätter i Sverige och att vi behöver bygga fler.

Om man skulle hårdra vad Markus Kallifatides sa skulle man kunna tänka att fastighetsägarna täljer guld i fastigheterna på hyresgästernas bekostnad. Det är ju inte fallet på något sätt; det vet vi allihop. Det är svårt för dem att få ihop kostnaderna.

Att vi inte bygger fler hyresrätter beror också på att kostnaderna har ökat så pass mycket i byggnationerna. De har ökat betydligt mer än KPI, och på något sätt måste vi ju se på kostnadssidan och inte bara på intäktssidan.

Jag skulle vilja fråga Socialdemokraterna vad de tänker på när de hör att kostnaderna stiger så pass mycket, långt över KPI. Vad vill de vidta för åtgärder för att få ned kostnaderna?

En annan del som jag skulle vilja fråga om är att Markus Kallifatides i anförandet pratade om att bygga hyresrätter för vanligt folk. Då undrar jag lite grann vilka som är vanligt folk. Det är uppenbarligen inte låginkomsttagare som är vanligt folk, för även om man lägger till ett investeringsstöd på de hyresrätter som man byggde med investeringsstödet var hyran ungefär 9 800 kronor i genomsnitt i 2021 års siffror. Det betyder ju att en låginkomsttagare aldrig skulle kunna hyra en sådan lägenhet. Vanligt folk är uppenbarligen inte låginkomsttagare, men jag skulle vilja veta vilka som är vanligt folk för Markus Kallifatides.

Jag har en fråga till, men den får jag ta i nästa omgång.

Markus Kallifatides (S)
Anf. 131 Markus Kallifatides (S)

Fru talman! Jag tackar Larry Söder för frågorna.

Vanligt folk är för mig breda löntagargrupper – de grupper i samhället som vi socialdemokrater representerar i svensk politik sedan 1889, om jag inte minns fel.

När det gäller byggkostnaderna är det mycket viktigt att arbeta med hela bilden. Det som har hänt i närtid är att byggherrekostnaderna skenat på grund av en kraftig ränteuppgång. Det är också så att markpriserna under lång tid har ökat mest av allt. Markpriset har tillsammans med kapitalkostnaden, både för förvärvad mark och i byggprocessen, bidragit starkt till den situation vi haft under ett antal år.

Jag ska inte spekulera för mycket, men jag tror inte att vi kommer tillbaka till den nollräntemiljö vi levde i. Men bland annat därför ser i alla fall vi framöver behov av att i en ansträngd ekonomisk situation satsa offentliga medel på att hålla igång bostadsbyggandet, få till en jämnare byggtakt, förse människor med bostad, behålla kompetens i byggsektorn och hålla byggnadsarbetare i arbete. Det är vår politik. På den andra sidan är man beredd att satsa 300 eller kanske 600 miljarder på statliga krediter till kärnkraft men 0 miljarder på bostadsbyggande. Vi gör alla våra val.

Ägare av hyresfastigheter är nog en av de grupper som vi bör oroa oss minst för när det gäller hur man har det och har haft det i Sverige. Här finns det riktigt stora förmögenhetsmassor, miljardärer och mycket stora börsnoterade företag som det har gått väldigt bra för.

Larry Söder (KD)
Anf. 132 Larry Söder (KD)

Fru talman! Socialdemokraterna vill alltså bygga hyresrätter för det folk som de har representerat under hela 1900-talet. Då är det uppenbarligen inte låginkomsttagare, för de kan faktiskt inte få de hyresrätter som Socialdemokraterna vill bygga. 9 800 kronor kan inte en låginkomsttagare betala i hyra. Så enkelt är det. Mitt parti och min regering vill gå den andra vägen. Vi måste se till att man kan bygga billigare. Det behövs flexibilitet för att man ska kunna bygga lägenheter på billigare sätt, så att alla ska kunna efterfråga dem. Det kanske är vi som är partiet för de låginkomsttagare som inte får möjlighet till en bostad när Socialdemokraterna sätter investeringsstödet i schack.

Det är rätt intressant att höra att det är fastighetsägarna som täljer guld. Många av dem som äger hyresfastigheter utgörs av den kommunala allmännyttan. Markus Kallifatides vill reinvestera i miljonprogramsområden. Många av dem som äger fastigheter i miljonprogramsområden tillhör allmännyttan. Om det är som så att allmännyttan täljer guld på hyresgästernas bekostnad förstår jag inte varför den ska ha bidrag från staten för att reinvestera i sina fastigheter.

Det visar i stället på den andra sidan, som jag talar om, det vill säga att det faktiskt inte är att tälja guld att äga en hyresfastighet i Sverige. Man får skrapa på olika delar för att kunna reinvestera i sina fastigheter. Ja, vi behöver reinvestera i miljonprogramsområdena. Men det är faktiskt som så att hyrorna är så pass låga för att man inte har reinvesterat tillräckligt. Kan Kallifatides tala om att det är allmännyttan med sina bostäder som täljer guld är jag dock beredd att ändra mig.

Markus Kallifatides (S)
Anf. 133 Markus Kallifatides (S)

Fru talman! Jag tackar Larry Söder för möjligheten att fortsätta på mitt första inlägg. Till de ägare av hyresfastigheter som inte täljer guld i Sverige, speciellt inte just nu, hör till exempel kommunala allmännyttiga bostadsföretag. Många av dem är i en pressad ekonomisk situation runt om i landet. Där är vi helt eniga. Men till skillnad från Larry Söders regering och riksdagsmajoriteten lägger vi socialdemokrater konkreta förslag på bordet om statliga pengar för energieffektivisering av flerbostadshus, ett grönt rotavdrag och ett investeringsstöd. Vi anser att riksdagen och regeringen även bör överväga statliga lån för energieffektiviseringsåtgärder, som de facto innebär renoveringsåtgärder, så att man håller nere hyresnivån.

När allmännyttan eller andra fastighetsägare bygger hyresrätter med någonting i stil med investeringsstöd händer det positiva att bostadsbyggandet ökar och att antalet hyresrätter som tillkommer på bostadsmarknaden ökar. Det friställer andra lägenheter, vilket hjälper även den med den allra minsta plånboken. Då blir nämligen kanske lägenheter med de allra lägsta hyresnivåerna ledigställda. Det är en av effekterna.

I övrigt är det ju vi som har lagt fram konkreta förslag om att stärka den disponibla inkomsten för dem i vårt samhälle med minst plånbok, det vill säga göra det möjligt för dem att klara att betala sin hyra. Det är inte Larry Söders regering som har gjort det.

Patrik Karlson (L)
Anf. 134 Patrik Karlson (L)

Fru talman! Sverige har en av Europas mest trögrörliga bostadsmarknader. Detta är inte bara ett problem för unga som inte kommer in eller för familjer som vill byta upp sig till någonting större. Det är också ett hinder för tillväxt och integration. Det byggs för lite, det tar för lång tid och det kostar för mycket. Anledningarna till detta är flera. Ledtiderna för att få fram en bostad är i snitt tio år. Planprocesserna är långsamma, detaljstyrda och hämmande. Det kommunala planmonopolet måste justeras, och vi behöver helt enkelt färre regler som sätter käppar i hjulen och fler incitament att faktiskt bygga.

Sverige har inte brist på mark – vi har brist på byggbar mark. Brist på transparens vad gäller markanvisningar är en av de faktorer som försvårar att byggprojekt förverkligas. Varje försenat byggprojekt är en familj som inte kan bildas, en person som inte kan tacka ja till ett arbete eller en student som helt enkelt får ta och skjuta upp sin universitetsdröm. Hur systemet för markanvisningar verkar är svårt att förutsäga. Även i efterhand är det svårt att förstå på vilka kriterier den ena byggherren valts framför den andra. Grunden för varje byggprojekt är marken som den står på, och grunden för mer byggande är ett transparent system för markanvisningar.

Som jag sa måste vi korta planprocesserna. Vi måste få ned överklagandegraden och se över byggreglerna, så att de inte blir hinder för funktionella, prisvärda bostäder. Vi behöver släppa fram den kreativa kraften så att idéer och initiativ inte kvävs under regelbördan.

Fru talman! En gång i tiden var dagens hyressättningssystem, det så kallade bruksvärdessystemet, välmenat. Men i dag leder det till orimliga konsekvenser. Bostadsköerna ringlar långa. I Stockholm får man i genomsnitt vänta i nio år på en hyreslägenhet. För de allra mest attraktiva adresserna kan kötiden vara uppåt 30–40 år. 30 år, fru talman, är ett helt vuxenliv. Unga människor hinner helt enkelt ge upp drömmen om en egen bostad innan de ens fått chansen. Det är inte rimligt.

Den nuvarande hyresregleringen har egentligen skapat ett A- och ett Blag på bostadsmarknaden: å ena sidan insider, som haft turen eller kontakterna att få ett förstahandskontrakt, å andra sidan outsider, såsom unga, nyinflyttade och nyanlända – alla de utan tusentals ködagar som i stället hänvisas till en andrahandsmarknad med otrygga korttidskontrakt eller inget boende alls.

Systemet leder också tyvärr till ineffektiv användning av vårt bostadsbestånd. När hyror inte riktigt speglar verkligheten låser det fast människor. Äldre, välbeställda hyresgäster bor ofta kvar i stora, centrala lägenheter med låg hyra långt efter att deras barn flyttat ut, medan barnfamiljer med mindre resurser tvingas pendla långväga för att få plats. Det är varken rättvist eller effektivt.

Därför behövs reformer, och som flera andra har pratat om tidigare är ett av förslagen fri hyressättning i nyproduktion. Vad innebär det egentligen rent konkret? Jo, det betyder att hyresvärd och hyresgäst fritt ska få komma överens om hyran när en lägenhet i ett nybyggt hus hyrs ut för första gången. I stället för som i dagens system, där regleringen sätter ett tak, låter man utbud och efterfrågan mötas.

Det handlar som sagt inte om att chockhöja några hyror för befintliga hyresgäster. Det handlar om att de nya bostäderna, de som ännu inte har byggts och som ännu ingen bor i, ska kunna hyras ut på en annan marknad.

En välfungerande hyresmarknad är dessutom en viktig nyckel till rörlighet och effektivitet i hela vår ekonomi. Människor måste kunna flytta dit där jobben finns, och företagen måste kunna rekrytera arbetskraft utan att bostadsfrågan sätter käppar i hjulet. När man är ute och gör besök på företag i dag anger många att de har svårt att anställa eftersom potentiella medarbetare tyvärr inte hittar någonstans att bo. Det hämmar ju Sveriges konkurrenskraft.

Fru talman! Jag ska också komma in lite kort på den sociala dimensionen av bostadspolitiken. Jag nämnde fri hyressättning och reformer på marknaden, men det betyder inte att vi blundar för de mest utsatta. Samtidigt som vi genomför de här reformerna för att bygga bort bostadsbristen måste vi se till att ingen lämnas i sticket. Här är vi glasklara.

Generella regleringar som bruksvärdessystemet har inte förmått att lösa de sociala problemen, så vi behöver prova nya verktyg. Det är därför vi har gått fram med en ny form av social bostadslösning som vi kallar behovsbostäder.

Behovsbostäder är helt enkelt hyreslägenheter riktade till dem som har allra svårast att komma in på bostadsmarknaden – de som riskerar hemlöshet, de som behöver fly från våld i nära relationer samt äldre eller unga i akut bostadsnöd. I stället för att många, som i dag, ska hänvisas till tillfälliga nödlösningar eller tvingas bo på adresshotell och i redan utsatta områden vill vi ge dem riktiga hem med alldeles egna kontrakt.

Till skillnad från de koncept som existerar i dag isolerar vi inte de här människorna i några utsatta särskilda bostäder eller så kallade fattigkvarter. Vi pratar alltså inte om den typen av fattighus som fanns vid förra sekelskiftet. Dit vill ingen tillbaka, och verkligen inte vi. I vår modell ska det här i stället helt enkelt integreras i det vanliga bostadsbeståndet och spridas ut i olika stadsdelar.

Tanken är enkel: Blanda i stället för att avskilja! Om ett nytt kvarter byggs kan en liten andel av lägenheterna avsättas som behovsbostäder, och om en privat eller kommunal fastighetsägare har lediga lägenheter kan några av dessa läggas in i systemet. Det blir en social kvot mitt i det vanliga, ordinarie bostadsbeståndet – inte vid sidan av.

Fru talman! Ett tryggt hem är grunden för att kunna ta ett jobb, bilda familj, starta företag eller utbilda sig. Utan bostad stannar livet. Därför är bostadspolitiken så oerhört viktig. Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Mikael Eskilandersson (SD)
Anf. 135 Mikael Eskilandersson (SD)

Fri talman! I dag debatterar vi alltså civilutskottets betänkande CU9 Hyresrätt m.m. Det här är ännu ett område där vi sverigedemokrater tvingas städa upp efter Socialdemokraterna. Jag kommer att återkomma till det senare.

I dag bor ungefär var tredje svensk i hyrt boende. Det är en siffra som placerar oss någonstans i mitten vid en jämförelse inom EU. Inom bostadspolitiken uppmärksammas vi i Sverigedemokraterna kanske mest för våra förslag kring ägt boende i allmänhet och vårt förslag om Sverigehuset i synnerhet. Det har gett en felaktig bild av mitt parti som ett parti som bara företräder småhusägare. Inget kan vara mer fel. Hyresrätter kommer alltid att behövas. Inte alla kan eller vill ens bo i eget hus, och hyresrätten har många fördelar.

För den som är mer insatt i Sverigedemokraternas bostadspolitik framgår det däremot tydligt att vi är det parti som värnar hyresgästerna på riktigt. Något som upplevs som ett stort problem för hyresgästerna är tryggheten, och när det gäller att driva igenom trygghetshöjande förslag har vi varit mycket lyckosamma i vårt samarbete inom ramen för Tidöavtalet.

Att vara trygg i sitt hem är oerhört viktigt såväl för individens välbefinnande som för samhällets utveckling i stort. Den tidigare regeringen lät tyvärr kriminaliteten eskalera under sina åtta år, utan att vidta tillräckliga åtgärder. Vi tvingas alltså städa upp efter Socialdemokraternas misslyckande. Det var inte bara en rekordhög inflation och ett dieselpris på över 28 kronor som den tidigare regeringen lämnade efter sig, utan det var också våld, kriminalitet och otrygghet i våra bostadsområden.

När man lyssnar till oppositionen nu får man lätt bilden att alla problem med bristande trygghet, segregation och eskalerande våld har uppstått de senaste åren. Så är det självklart inte. När jag själv blev medlem i Sverigedemokraterna 2006 blev jag det till stor del på grund av att jag såg hur samhället då hade blivit otryggare, med en enorm segregation och en tydlig trend mot allt grövre våld. Det finns alltså knappast något nytt med de problem som vi ser.

Det som är nytt är att vi nu har en regering som åtminstone till viss del är beredd att agera mot den destruktiva samhällsutveckling som vi sverigedemokrater så länge har varnat för.

Ofta får vi höra i debatten att allt börjar med en bra skola, men jag skulle vilja påstå att det är diskutabelt om det är hela sanningen. Jag vill påstå att allt börjar med ett tryggt hem. Det är nämligen bara med ett tryggt hem som barn kan ta in det som förmedlas och lärs ut i skolan. Det är också därför som så mycket av Sverigedemokraternas politik riktas just mot att skapa trygga hem och trygga uppväxtförhållanden för alla i Sverige.

Mycket har redan gjorts för att öka tryggheten i bostadsområdena runt om i vårt land. Vi har sett skärpta straff, ökade resurser till polisen och att kameraövervakning har underlättats. Detta är bara några exempel på konkret politik som ger ökad trygghet på riktigt.

Specifikt på bostadsområdet har vi ökat fastighetsägarnas möjligheter att ingripa och faktiskt vräka personer som skapar otrygghet och problem i sitt närområde. Det är en åtgärd som har välkomnats av de flesta fastighetsägare som ett bra verktyg att ha i verktygslådan när det verkligen behövs men som kanske inte är det första man tar till när någon stör ordningen.

Vi kommer också att gå vidare med obligatoriskt deltagande i samverkan, så kallad BID-samverkan. Det är något som jag tror kommer att ha en positiv påverkan på tryggheten särskilt där det tidigare har funnits dåliga fastighetsägare som har avvisat all form av frivillig samverkan för trygghet. För mig är det självklart att tryggheten i våra hem är för viktig för att låta någon enskild fastighetsägare själv avstå från allt samarbete om trygghet.

Även om polisen har det yttersta ansvaret för att bekämpa våld och kriminalitet är det nämligen mycket som fastighetsägaren kan bidra med, inte minst när det gäller det mer långsiktiga bekämpandet av otrygghet. Det är fastighetsägaren som kan bistå genom att planera området närmast fastigheten och se till att området runt en fastighet ser välstädat och prydligt ut. Det är också fastighetsägaren som kan montera upp mer belysning, sätta upp kameror eller förändra cykelskjulens placering så att inte onödig otrygghet uppstår. Trygghet är så mycket mer än bara poliser, även om de också är en del i vår verktygslåda.

Vi kan konstatera att vi på det här området har tvingats städa rejält efter den tidigare socialdemokratiska regeringen, som helt försummat tryggheten i våra bostadsområden.

Fru talman! När det gäller att bygga nya hyresrätter står det nu klart att de tidigare subventionerna av hyresrätter har skapat en hel del problem på marknaden. Marknaden själv beskriver det som att det var tur att subventionerna slutade när de gjorde det eftersom vi annars hade stått med ännu fler tomma lägenheter i dag. I stora delar av Sverige ser vi i dag ett överskott på nybyggda lägenheter. Många små och medelstora orter har i dag lägenheter som ingen vill flytta till, eftersom de helt enkelt har för hög hyra och är byggda i mindre attraktiva områden.

En annan negativ effekt av subventionerna är att de har påverkat marknadsvärdet negativt i områden där det byggts hyreshus. När en fastighet byggs med många miljoner i subventioner blir det mycket svårt för någon annan att bygga ett hus intill utan subventioner. Det minskar också värdet av befintliga byggnader som byggts tidigare – dessa kommer då att konkurrera om samma hyresgäster men med helt andra förutsättningar.

Det är också mycket svårt att försvara varför fattigpensionärer i min kommun, Örkelljunga, genom sin skatt ska vara med och betala för nybyggnation på attraktiva adresser i Stockholm, där människor som har rejäla löner sedan får flytta in med något lägre hyror. Fattigpensionärer i Örkelljunga tvingas ta sig till grannkommunen för att komma i kontakt med statliga myndigheter, tandvård eller läkarvård. Då kan det framstå som än mer orättvist att stockholmare i behov av en lägenhet inte kan tänkas pendla en halvtimme från Södertälje, eller någon annan förort, där det i dag faktiskt finns hundratals lediga lägenheter.

Jag har svårt att försvara, eller ens förstå, den prioriteringen, särskilt när till och med Riksrevisionen konstaterar att de flesta lägenheter som byggts med subventioner hade byggts ändå och hade klarat sig utmärkt med en lite högre hyra. Därför ska subventioner av boende inte användas som en bred lösning.

Också här tvingas vi nu städa upp efter socialdemokratin.

Herr talman! Sverigedemokraterna är också ett parti som värnar individen och den lilla människan. Vi vet att många som i dag hyr vill äga sitt boende, och till skillnad från Socialdemokraterna tycker vi inte att det ska vara ett privilegium för riskkapitalister att äga och tjäna pengar på boende i Sverige. I stället är det bra med mer hyrköp och fler omvandlingar av hyreslägenheter till ägarlägenheter där så är lämpligt, inte för att tränga ut befintliga hyresgäster utan för att bjuda in dem på den ägda marknaden.

Ägt boende är bra både för den enskilde och för samhället i stort. I en jämförelse mellan de nordiska länderna har Sverige betydligt högre boendekostnader än Norge, som har mer ägt boende. Samtidigt har Sverige lägre boendekostnader än både Danmark och Finland, som har mer hyrt boende. Det finns ett tydligt samband mellan att äga sitt boende och att ha låga boendekostnader.

På området att skapa förutsättningar för fler att äga sitt boende pågår arbete med flera nya lagstiftningar, och jag ser fram emot att vi ska kunna presentera dessa innan mandatperioden är slut. För att människor faktiskt ska ha råd att äga sitt boende gör Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen flera satsningar och förbättrar förutsättningarna för människor att gå från hyrt boende till ägt boende. Vi sänker skatterna så att en vanlig familj bestående av en sjuksköterska och en polis nu har 9 000 kronor mer att leva för. Vi har också gjort det skattefritt att börja spara till sitt boende på ett ISK-konto. Framför allt har vi bekämpat den extrema inflation som gjorde oss alla fattigare. Nu ökar äntligen människors köpkraft igen. Även detta område fick städas upp efter Socialdemokraterna.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag kommentera de siffror om behov av bostäder som ofta nämns i debatten. Boverkets siffror vad gäller behovet av bostäder de kommande åren är höga. De är till exempel mycket högre än våra storbankers beräkningar för samma år, som snarare ligger runt 30 000 bostäder per år. Detta beror till stor del på att Boverket inte tagit hänsyn till den förändrade invandrings- och flyktingpolitik som den nya regeringen bedriver. Därför ska man ta Boverkets siffror med en viss försiktighet.

Skillnaden vad gäller behovet av bostäder framöver är enorm beroende på hur många som kommer till vårt land och hur många som väljer att lämna Sverige. Även om man inte tar sin utgångspunkt i katastrofåren 2015 och 2016, då enormt många människor kom till Sverige, är siffrorna nu tydliga. Vi ser hur folkutbytet med länder som Irak och Somalia nu visar att fler flyttar ut från Sverige än till Sverige.

Den som tittar på siffrorna för medborgarskap ser att vi gick från 7 908 nya medborgarskap i april 2022, när den socialdemokratiska regeringen styrde, till 1 229 nya medborgarskap i april 2025. Det var alltså en skillnad på över 6 500 utdelade medborgarskap bara föregående månad. Vi kommer därför att behöva många tusen färre lägenheter framöver jämfört med hur utvecklingen såg ut under socialdemokratiskt styre. Detta gör också en väsentlig skillnad för hur Sverige utvecklas framöver.

Vi städar upp där Socialdemokraterna fullständigt har misslyckats.

Vi står bakom alla våra reservationer, men för att korta voteringstiden yrkar jag bifall endast till reservation 18 om olovlig handel med hyreskontrakt.

Märta Stenevi (MP)
Anf. 136 Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Barnkonventionens artikel 27 slår fast att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Artikeln förtydligar att ansvaret är föräldrarnas men att konventionsstaterna åtar sig att bistå föräldrarna i det så att barnets rättigheter säkerställs.

År 2023 var ett rekordår för vräkningar av barn, men redan 2024 slogs rekordet igen. Vi ser en allt tydligare trend med ett ökande antal barnvräkningar, ofta efter hyrestvister eller att föräldrarna har hamnat efter med hyran, ibland med så lite som några dagar. Ökningen pekar också på att allt fler familjer har svårt att klara sig i de tuffa ekonomiska tiderna.

När barn vräks blir konsekvensen alltför ofta att de behöver lämna sitt sociala sammanhang, såsom skolan, vännerna och dag- och kvällsaktiviteterna, när de rycks upp från sitt hem. Vi har, inte minst i min egen hemkommun, sett skräckexempel där barn efter vräkning har slussats runt från härbärge till härbärge och tillbringat en vecka på varje ställe.

Herr talman! Sverige ska leva upp till barnkonventionen, och det är politikens uppgift att vända dagens negativa utveckling. Barn behöver ett långsiktigt och tryggt hem när de växer upp. Att leva under osäkra boendeförhållanden har en mycket negativ inverkan på ett barns liv och påverkar både hälsa och skolgång.

Det är vår övertygelse att barnfamiljer inte ska kunna vräkas till hemlöshet. I stället måste insatser sättas in i tid. När det gäller förebyggande åtgärder för att ordna långsiktiga boenden för barnfamiljer, att jobba förebyggande för att vräkningar av barnfamiljer ska förhindras och att ge stöd och hjälp när familjer förlorar sitt stadigvarande boende har kommunerna och deras socialtjänst en mycket stor roll att spela. Mycket kan och behöver göras för att stötta familjer till en trygg boendesituation.

Herr talman! Socialtjänstlagen tolkas i dag som att man bara kan hjälpa en helt bostadslös med speciella svårigheter, men det speglar inte dagens situation. Tvärtom ser vi hur allt fler hushåll helt utan social problematik, och med inkomster från arbete, har svårt att sätta mat på bordet och svårt att klara grundläggande utgifter som hyra. Socialtjänsten måste därför ges utökade möjligheter och ett utökat ansvar för att bevilja insatser till alla barnfamiljer, oavsett social problematik. Tyvärr ser vi hur regeringen i stället går i motsatt riktning och helt har undantagit ekonomiskt bistånd från resonemangen om barnets bästa, samtidigt som man ökar trycket på nyanlända i Sverige.

Herr talman! I väntan på ett stopp för vräkningar av barnfamiljer behöver boendelösningar för barnfamiljer i hemlöshet komma på plats. Det är fullständigt oacceptabelt att barn flyttas runt mellan olika temporära boenden utan någon möjlighet att rota sig.

Barnombudsmannen har tidigare föreslagit en 14-dagarsgräns för placering av barn på akutboenden. Vi vill se en avgränsad och snäv tidsgräns för placering av barn på akutboenden i linje med Barnombudsmannens förslag. Mer långsiktiga boendelösningar måste därefter tillhandahållas för att undvika att barn drabbas av ständiga flyttar.

Det måste slås fast i lagstiftningen att boendelösningar för barnfamiljer ska vara trygga och lämpliga för barn. Det kan låta som en självklarhet, men så är det inte i dag. I dag räcker det med tak över huvudet, och en konsekvens av det är att barn runt om i landet kan bo i miljöer som är direkt olämpliga för dem. Då uppfyller Sverige inte de krav barnkonventionen ställer på barns möjlighet till en positiv utveckling.

Vi vill att bostadsförmedlingar ska få tydligare riktlinjer och större utrymme för att ge förtur i bostadskön till prioriterade grupper. Det kan handla om barnfamiljer och våldsutsatta, eftersom konsekvenserna av en långvarig osäker boendesituation slår mycket hårt mot dessa grupper. Det finns exempel på kvinnor som stannar i våldsamma relationer för att det är så svårt att hitta en bostad. Det är en helt oacceptabel och ovärdig situation för Sverige.

Herr talman! Många familjer som befinner sig i en osäker boendesituation har hamnat där för att de av olika skäl inte har lyckats ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan bero på bostadsbrist med långa köer eller låga inkomster som gör det svårt att ha råd med det erbjudna utbudet av bostäder på hemorten. Det kan också ha att göra med att de inte godkänts på den ordinarie bostadsmarknaden för att de inte klarar hyresvärdarnas krav.

Hyresvärdar har rätt att ställa olika typer av krav på sina hyresgäster för att de ska komma i fråga för en lägenhet. I visa fall går kraven att motivera. Men alltför ofta är kraven orimligt höga. Kraven är tänkta att vara en trygghet för fastighetsägaren och minska den ekonomiska risken. Men i stället används kraven för att hålla vissa människor borta trots att de har tillräckliga inkomster för att klara hyran. Konsekvensen blir att många bostadssökande blir andra- eller tredjehandshyresgäster i osäkra boenden till högre kostnader. Det handlar alltså inte om att de inte har råd med hyran utan att de inte lever upp till de i vissa fall rent bisarra krav som ställs. Vi anser därför att det behövs en reglering av vilka krav hyresvärdar kan ställa på en ny hyresgäst.

Vi anser också att bidrag måste räknas som inkomst när det gäller att uppnå kraven en hyresvärd kan ställa. I Sverige har vi valt att låta marknaden ta hand om bostadsförsörjningen. För att täcka glappet mellan bostadsmarknaden och hushållens inkomster har vi ett system med bostadsbidrag, barnbidrag och ekonomiskt bistånd. Vi har också försäkringar som akassa och sjukpenning. Men hur ska dessa system hjälpa om dessa pengar inte räknas som inkomst? Vi menar att dessa bidrag självklart måste räknas in i den disponibla inkomsten när betalningsförmågan ska bedömas. Det borde vara omöjligt att underkänna de pengar som är tänkta att vara bryggan över till ett självständigt boende.

I stället för omotiverat höga och konstlade krav borde det vara obligatoriskt för kommuner att tillhandahålla hyresgarantier till de barnfamiljer som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden på annat sätt. Kommunala hyresgarantier innebär att kommunen går i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att ha ett eget boende men som av olika skäl, till exempel orimliga krav, ändå har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Det är dessutom hög tid att utreda möjligheten att utvidga hyresgarantierna till andra prioriterade grupper, inte minst våldsutsatta.

Herr talman! För att kunna stötta människor i behov av en bostad måste bostadsbidraget reformeras. Det finns mycket kring bostadsbidraget som behöver åtgärdas, men eftersom vräkningar av just barn får katastrofala följder och har ökat de senaste åren menar vi att bostadsbidraget för just barnfamiljer behöver åtgärdas akut.

Men i stället har regeringen precis dragit bort det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget. Det är en ekonomisk katastrof för många ensamstående föräldrar som kommer att förlora i genomsnitt 700 kronor i månaden mitt i sommaren. Detta sker samtidigt som matpriserna skenar och hyrorna höjts kraftigt. Vi vet inte än hur detta kommer att påverka barnvräkningarna, men vi kan ana att många familjer kommer äta ännu sämre, att mammor helt slutar hämta ut medicin till sig själva och att den sista möjligheten för barnen att delta i kompisarnas aktiviteter på lika villkor dras in.

Herr talman! Barn har rätt till en stabil bostad. Barn har rätt till ett hem att växa upp i, vara trygga i och göra läxor i. Barn har rätt att slippa oron över att bli vräkta, och inget barn ska slussas runt mellan olika härbärgen. Detta är ett gemensamt ansvar för oss alla. Inga barn ska vräkas i Sverige.

Jag yrkar bifall till reservationerna 8 och 12.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-05-14
Förslagspunkter: 22, Acklamationer: 18, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2024/25:CU9, Beslut: Hyresrätt m.m.

Beslut 2024/25:CU9

Webb-tv: Beslut: Hyresrätt m.m.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Hyressättning av bostadslägenheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 31 och 32,

    2024/25:2015 av Adrian Magnusson m.fl. (S) yrkande 4 och

    2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 24.
    • Reservation 1 (V)
    • Reservation 2 (C)
  2. Hyressättning av lokaler

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1151 av Charlotte Nordström (M).
  3. Presumtionshyror

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 33.
    • Reservation 3 (V)
  4. Ersättning för förhandlingsarbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:209 av Josef Fransson (SD) och

    2024/25:3149 av Marie-Louise Hänel Sandström och Gustaf Göthberg (båda M).
  5. Förbättrings- och ändringsarbeten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 30,

    2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 6-9 och

    2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 22, 24 och 25.
    • Reservation 4 (S)
    • Reservation 5 (V)
    • Reservation 6 (MP)
  6. Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:785 av Monica Haider (S),

    2024/25:845 av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S),

    2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 30,

    2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 14 och 15,

    2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 28 och

    2024/25:3096 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.
    • Reservation 7 (V)
    • Reservation 8 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD63009
    M60008
    C21003
    V00213
    KD16003
    MP01503
    L14002
    -0011
    Totalt267152245
    Ledamöternas röster
  7. Förverkande av hyresavtal

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 18 och 19.
    • Reservation 9 (SD)
  8. Stärkt hyresrättsligt skydd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:854 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 3,

    2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 10 och 26 samt

    2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 38.
    • Reservation 10 (S)
    • Reservation 11 (V)
  9. Avhysning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1992 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 26 och 27 samt

    2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10.
    • Reservation 12 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD63009
    M60008
    C21003
    V02103
    KD16003
    MP01503
    L14002
    -1001
    Totalt26836045
    Ledamöternas röster
  10. Uppföljning av de hyresrättsliga skärpningarna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1992 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 25 och

    2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 26.
    • Reservation 13 (S)
    • Reservation 14 (V)
  11. Andrahandsupplåtelser och privatuthyrning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 3, 12 och 13 samt

    2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 23 och 42.
    • Reservation 15 (S)
    • Reservation 16 (V)
  12. Studentbostäder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 26.
    • Reservation 17 (C)
  13. Olovlig handel med hyreskontrakt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 17.
    • Reservation 18 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD06309
    M60008
    C21003
    V21003
    KD16003
    MP15003
    L14002
    -1001
    Totalt24163045
    Ledamöternas röster
  14. Partiella hyreskontrakt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1317 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1-3,

    2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 13 och

    2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 27.
    • Reservation 19 (SD)
    • Reservation 20 (C, MP)
  15. Hyresstatistik m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 15 och 16.
    • Reservation 21 (SD)
  16. Bristande fastighetsförvaltning och underhåll

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 20-22,

    2024/25:1584 av Karin Sundin och Matilda Ernkrans (båda S),

    2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt

    2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 18.
    • Reservation 22 (S)
    • Reservation 23 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 22 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S291013
    SD63009
    M60008
    C21003
    V00213
    KD16003
    MP15003
    L14002
    -0101
    Totalt191922145
    Ledamöternas röster
  17. Bostadsrättslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 25,

    2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 24 och

    2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 27 och 39.
    • Reservation 24 (S)
    • Reservation 25 (C)
  18. Ombildning till bostadsrätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1648 av Anna Vikström m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

    2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 16, 24 och 25.
    • Reservation 26 (V)
  19. Bostadsrättsregister

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 14.
    • Reservation 27 (SD)
  20. Kooperativ hyresrätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2473 av Louise Thunström m.fl. (S) och

    2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 31.
    • Reservation 28 (S)
  21. Ägarlägenheter och hyrköp

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 11 och 12,

    2024/25:1700 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 2 och

    2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 30.
  22. Pågående utredningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 11, 18 och 34.
    • Reservation 29 (V)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.