Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

Betänkande 2022/23:SkU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 februari 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Höjd moms på vissa reparationer (SkU7)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. 

Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-02-09
Justering: 2023-02-16
Trycklov: 2023-02-16
Reservationer: 1
Betänkande 2022/23:SkU7

Alla beredningar i utskottet

2023-01-31, 2023-02-09

Höjd moms på vissa reparationer (SkU7)

Regeringen har föreslagit höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Skatteutskottet anser i likhet med regeringen att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 april 2023.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-02-21
Debatt i kammaren: 2023-02-22
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:SkU7, Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

Debatt om förslag 2022/23:SkU7

Webb-tv: Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 48 Ida Ekeroth Clausson (S)

Fru talman! I måndags stod riksdagen värd för en interparlamentarisk konferens om cirkulär bioekonomi. Under konferensen träffades parlamentariker från främst EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet för att diskutera utmaningar och svårigheter i omställningen till en mer cirkulär bioekonomi.

Man kunde vid konferensen få uppfattningen att regeringspartierna var intresserade av att arbeta mer med en cirkulär ekonomi, men så verkar inte vara fallet. Man väljer i stället att skicka signaler om motsatsen till en bransch som är beredd att ta sitt ansvar för den nödvändiga miljö- och klimatomställningen.

I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande SkU7 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer. Detta är en fråga som har debatterats i kammaren även tidigare. I slutet av januari hade jag själv en interpellationsdebatt med finansministern om frågan, men hennes svar gjorde mig inte mer klok på varför man från regeringens sida föreslår en höjning. Kanske kan vi i dag få tydligare besked från de partier som står bakom förslaget.

För knappt ett år sedan, i maj 2022, beslutade en enig riksdag att sänka mervärdesskatten på vissa reparationer av bland annat cyklar, skor och kläder. Detta gjordes för att uppmuntra fler konsumenter att laga och ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt. Sänkningen ansågs kunna bidra till en mer hållbar användning av produkter och leda till att steg tas mot en mer cirkulär ekonomi.

Då var alltså riksdagen överens om att detta var rätt väg att gå, men sedan dess har något hänt.

Några månader senare - i höstas - var ett av de första förslag som regeringen presenterade i stället att höja mervärdesskatten för vissa reparationer. Det hade alltså skett en totalomvändning på bara några månader. Detta blir än mer anmärkningsvärt när man tänker på valrörelsen, där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod som vi nu är inne i. Men ännu en gång har Tidöpartierna sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Löftesbrotten börjar bli många nu.

Under rubriken Effekter för miljön tar regeringen själv upp följande i propositionen: "Att reparera en vara i stället för att köpa en ny innebär i många fall att en mindre mängd råvaror och mindre energi behöver tas i anspråk, att utsläppen av miljöskadliga ämnen blir lägre och att mängden avfall minskar." Det är alltså helt klart att regeringen delar uppfattningen att sämre incitament för konsumenterna att laga och reparera skadade produkter är sämre för miljön, men ändå väljer man att gå fram med ett förslag om höjd moms.

Fru talman! Enligt en prognos för 2023 från EU-kommissionen hamnar Sverige längst ned på listan över ekonomisk tillväxt. Alltså går svensk ekonomi sämst i Europa. Ekonomin väntas krympa med 0,8 procent under 2023, och Sverige ser därmed ut att bli EU:s enda medlemsland med negativ tillväxt. Vi vet sedan tidigare att en lågkonjunktur väntar och att människor riskerar att bli arbetslösa, vilket även EU-kommissionen tar upp i sin rapport.

Att Sverige befinner sig i en svår ekonomisk situation råder det alltså ingen tvekan om, och att regeringspartierna i detta läge vill stärka statskassan är kanske inte så mycket att säga något om. Enligt regeringens egna uträkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att skatten har sänkts för oss höginkomsttagare och att staten därigenom beräknas tappa intäkter på 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på vissa reparationer.

I min interpellationsdebatt med finansministern fick jag svaret att ett syfte med höjningen var att finansiera försvaret. Då är det värt att notera att intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt.

Kanske är fler skattehöjningar och momsjusteringar att vänta. Enligt propositionen är regeringens utgångspunkt att mervärdesskatten ska vara enhetlig och att normalskattesatsen på 25 procent ska tillämpas. Detta kan förstås tolkas som att fler momshöjningar är att vänta, men än så länge är det bara den aktuella mervärdesskatten på vissa reparationer som föreslås höjas.

Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen. Den enda skattehöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter samtidigt som den enligt både regeringen själv och flera remissinstanser kommer att leda till sämre resurshushållning och att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. För mig är det en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen och regeringspartierna prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan, som sagt, var enig om att sänka nämnda moms till 6 procent.

Fru talman! Jag vill fråga företrädarna för riksdagsmajoriteten hur de ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur. Det finns också farhågor om förlust av kompetens, som snarare behöver höjas om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.

Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga att de står upp för småföretagarna. Är det vad de gör nu?

Det går såklart att argumentera för att priset för en enskild cykelreparation eller lagning av en sko inte påverkas så mycket av den föreslagna momshöjningen. Faktum kvarstår dock: Många småföretagare upplevde en ökad tillströmning av kunder när momsen sänktes förra året, och de känner nu välgrundad oro för en motsatt effekt.

Jag och vi socialdemokrater är fortfarande oroliga för hur majoritetspartierna väljer att prioritera miljön, och vi tycker att det är beklagligt att den föreslagna momshöjningen kommer i detta ekonomiska läge. Med hänvisning till Socialdemokraternas budgetmotion för 2023 anser vi att den reducerade mervärdesskatten på reparationer bör kvarstå, men för att värna en ordnad och sammanhållen budgetprocess avstår vi från att delta i beslutet. Vi har redogjort för vår inställning i ett särskilt yttrande.

(Applåder)


Anf. 49 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! Vänsterpartiet delar regeringens syn att det är önskvärt med ökad enhetlighet i skattesystemet. Utvecklingen av det svenska skattesystemet har under de senaste 20 åren inneburit betydande avsteg från denna princip. Jobbskatteavdrag, rut och rot har införts, och en enhetlig kapitalbeskattning på 30 procent är ett minne blott. Det finns också en rad olika nedsättningar av arbetsgivaravgifter för olika grupper och åldrar.

I vår budgetmotion för 2023 presenterade vi i Vänsterpartiet en rad förslag till skatteändringar i syfte att uppnå ett mer likformigt skattesystem. Vi lade fram förslag som hade återupprättat principen om lika skatt på lika inkomst gällande inkomstskatterna, och vi tog betydande steg mot en mer enhetlig kapitalbeskattning. Det kan dock finnas områden där avsteg från principen om likformiga skatter kan vara motiverade. Klimat- och miljöområdet är ett sådant.

I år ska regeringen enligt klimatlagen presentera en handlingsplan för hur Sverige ska nå klimatmålen under mandatperioden. Ett stort antal myndigheter har bidragit med underlag och förslag inför detta. Men även om samtliga dessa förslag genomförs kommer det inte att räcka för att fylla det gap som har uppstått på grund av regeringens politik, har Klimatpolitiska rådet nyligen konstaterat. De politiska förändringar som regeringen hittills har presenterat leder i stället, vilket regeringen själv medger, till att utsläppen av växthusgaser ökar. Propositionens förslag att höja mervärdesskatten på vissa reparationer bör beaktas i detta sammanhang.

För att minska samhällets klimat- och miljöbelastning måste förbrukningen av naturresurser minska. För att nå dit behöver vi styrmedel för en cirkulär ekonomi som ökar produkters livslängd och stärker möjligheten att reparera och återanvända. Även om sänkt momssats på vissa reparationer är en begränsad insats är den värdefull i ett läge där våra klimatåtgärder, små som stora, måste intensifieras. Av propositionen framgår att regeringen själv bedömer att en höjning av momsen kommer att leda till ökad efterfrågan på nyproducerade varor och sämre villkor för småföretagen i branschen.

Vänsterpartiet delar Naturvårdsverkets bedömning att hög tillgänglighet till reparationstillfällen är nödvändigt för att det ska vara enkelt för allmänheten att nyttja reparationer. Regeringens och Sverigedemokraternas förslag sänder enligt Naturvårdsverket fel signaler till allmänhet, näringsliv och företagare i berörda branscher. Omställningen till ett hållbart samhälle kräver långsiktiga styrmedel. Vänsterpartiet säger därför, i likhet med flera av remissinstanserna, nej till att höja mervärdesskatten på vissa reparationer.

Jag yrkar bifall till reservation 1.


Anf. 50 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

I proposition 2022/23:35 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer föreslår regeringen att mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 6 procent till 12 procent. Förslaget syftar till att öka enhetligheten i mervärdesskattesystemet.

Fru talman! Skattesatser på mervärdesskatteområdet regleras av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, det så kallade mervärdesskattedirektivet. Enligt det direktivet ska medlemsstaterna tillämpa en normalskatt på minst 15 procent. Därtill får medlemsstaterna tillämpa högst två reducerade skattesatser som inte får understiga 5 procent.

Något förenklat kan man säga att de reducerade skattesatserna endast får tillämpas på de varor och tjänster som framgår av bilagor till mervärdesskattedirektivet. Just de tjänster som omfattas av denna proposition ingår i dessa bilagor.

Fru talman! Mervärdesskatten är en effektiv skatt och bör värnas som intäktskälla för staten. I grunden är mervärdesskatten en fiskal skatt, och användandet av mervärdesskatten som styrmedel går emot principen om skattens primära syfte. Utgångspunkten bör därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen, 25 procent.

Skillnaden i skatteuttag blir nu mindre mellan de aktuella tjänsterna och andra varor och tjänster som omfattas av normalskattesatsen. Ekonomistyrningsverket anser att konkurrensneutraliteten därmed förbättras mellan olika branscher. Man anser också att differentierade mervärdesskattesatser leder till försämrad konkurrensneutralitet mellan branscher.

Denna bransch är dock liten i förhållande till ekonomin som helhet, och många av de berörda företagen är små. Därför blir även de offentligfinansiella effekterna små, i storleksordningen 80 miljoner kronor per år.

Fru talman! Tjänsten byte av cykeldäck vid punktering som i dag kostar omkring 300 kronor kommer efter mervärdesskattehöjningen att kosta omkring 315 kronor inklusive mervärdesskatt. Tjänsten helrenovering av botten på sko samt byte av sula som i dag kostar omkring 1 400 kronor kommer efter mervärdesskattehöjningen att kosta omkring 1 480 kronor inklusive mervärdesskatt, vilket är mer än vad många normalt betalar för helt nya skor.

Jag tror inte att 15 kronor är avgörande för om någon kommer att lämna in sin cykel för att laga en punktering. Jag tror inte heller att 80 kr är avgörande för om någon som har betalat mer än 1 400 kronor för ett par skor kommer att sula om dem eller köpa nya.

Den styrning som mervärdesskatten i det här fallet innebär är därför marginell.

Sveriges Skomakarmästarförbund med flera bedömer dock att förslaget kommer leda till en något försämrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktionen av nya varor ökar.

Effekten bedöms dock som liten. Jag skulle säga att den är väldigt liten.


Anf. 51 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har i statsbudgeten för 2023 föreslagit att momsen på reparationer av vissa varor ska fördubblas från 6 procent till 12 procent från och med den 1 april.

Jag och Miljöpartiet förstår inte syftet med förslaget, och det går ju på alla sätt åt helt fel håll. Vi vet att vi behöver komma bort från ett slit-och-släng-samhälle, inte gräva oss djupare ned i en ekonomi som i längden inte är bra för invånarnas eller företagens plånböcker och verkligen inte för miljön. Det måste tvärtom bli mer gynnsamt att reparera och laga det man redan har.

Miljöpartiet sänkte under tiden i regeringen momsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 25 procent till 12 procent. Därefter har den sänkts ytterligare. Detta gjordes för att göra det lättare och billigare för konsumenter att laga det de redan har och för att stötta en bransch med små marginaler. Att laga sin cykel, justera ett av sina gamla favoritplagg eller fixa till sina finskor tar också mycket mindre naturresurser i anspråk än att köpa nytt.

Den som är intresserad av att skapa en mer hållbar ekonomi borde vilja underlätta användandet av reparationstjänster. I och för sig är varken klimatpolitik eller hållbarhet regeringens specialitet, men det är sorgligt att se hur deras ovilja att ställa om drabbar både företag och konsumenter.

Fru talman! I den undersökning som Sifo nyligen genomförde åt Hantverkarna Stockholm säger 89 procent av stockholmarna att de i hög utsträckning eller ganska hög utsträckning tycker att det viktigt för klimatet och miljön att laga och återvinna. I samma undersökning säger 41 procent att priset är en viktig faktor för reparationer och 37 procent att tillgänglighet är viktigt.

En högre moms leder till ett högre pris och försvårar alltså för reparationsföretagen. Färre företag ger också sämre tillgänglighet.

Politiken borde uppmuntra och ta vara på detta. Det är en kunskap att fatta beslut på. Men regeringen gör i stället precis tvärtom.

Hantverkare, skräddare, cykelreparatörer och skomakare spelar en viktig roll i omställningen till en mer hållbar och cirkulär ekonomi. De företag som berörs är dessutom ofta små företag med inga eller få anställda. Många har budgeterat sin verksamhet utifrån den rådande momssatsen. Att regeringen i just detta tuffa ekonomiska läge väljer att försvåra för denna typ av företag är helt obegripligt.

Vi i denna kammare borde främja en mer cirkulär ekonomi och fler reparationer, inte motarbeta det. I stället för att ge sig på Sveriges hantverkare och konsumenter som vill göra klimatsmarta val borde regeringen stötta de småföretagare och konsumenter som bidrar till en mer cirkulär och hållbar ekonomi.

Då det nu inte är fallet yrkar jag bifall till reservationen från MP och V och avslag på utskottets förslag.


Anf. 52 Marie Nicholson (M)

Fru talman! Det är premiär för mig här i dag, och jag hade knappast trott att jag i min allra första debatt i kammaren skulle stå i talarstolen och försvara en skattehöjning. Men den höjning av momsen på vissa reparationer som vi i dag diskuterar ligger väl i linje med regeringens prioriteringar, och som vilken god moderat som helst ser jag helheten i skattesystemet.

Det finns flera syften bakom höjningen av momsen på vissa reparationer från 6 till 12 procent, bland att få en större enhetlighet i mervärdesskattesystemet och att minska avståndet i kostnaden för reparationer av cyklar, skor, kläder, lädervaror och hushållslinne med kostnaden för reparationer av andra varor.

Momsen är en skatt som konsumenten tyvärr sällan lägger märke till, inbakad som den är i priset. Men det kan minst sagt upplevas som förvirrande att man ska betala 25 procent moms för reparationen av sitt armbandsur men 6 procent för reparationen av det läderarmband som håller uret på plats. Det kan till och med upplevas som orättvist.

De undantag från 25 procent moms vi har i Sverige är ofta kloka och behjärtansvärda. Mervärdesskatten bör dock i första hand ses som en fiskal skatt, alltså som en inkomstkälla för att finansiera våra gemensamma kostnader, och inte som ett styrmedel.

På sikt kan det vara klokt att diskutera att slopa alla undantag och i stället ha en lägre normalskattesats. Det skulle innebära mindre administration både för företag och stat, och vi skulle dessutom inte behöva lägga tid och kraft på att diskutera vad som borde sänkas eller höjas. Tyvärr är vi ännu inte i ett läge där detta kan göras.

Låt oss i stället utvärdera hur väl den sänkta momsen i detta fall fungerat som ett styrmedel. När momsen på vissa reparationer sänktes för första gången 2017 var det från 25 till 12 procent, alltså en betydligt större förändring än den som föreslås i dag. Effekten var dock väldigt begränsad.

Vid Internationella miljöinstitutet i Lund har man studerat varför effekten uteblev och konstaterat att dels kände få konsumenter till att momsen hade sänkts, dels märktes det sällan i slutpriset då många av de småföretagare som genomförde reparationerna valde att stärka sina, oftast väldigt små, marginaler i stället för att sänka priset till kunden.

Institutet har dessutom fastslagit att priset på reparationen inte är avgörande, utan snarare kostnaden för produkten. Kort sagt - ju mer pengar du lägger på en vara desto mer sannolikt är det att du väljer att reparera den.

Jag har vid något tillfälle diskuterat framtiden med min egen skomakare, och han berättade att det största problemet inte är bristen på kunder utan att skorna de kommer med är tillverkade i syntetmaterial eller i alldeles för låg kvalitet för att en reparation ska vara möjlig.

För att stimulera en cirkulär ekonomi förefaller just momsen vara ett bristfälligt verktyg. I stället bör vi arbeta för att småföretagare får bättre villkor, mindre regelkrångel och bättre lönsamhet i sin verksamhet. Vi bör arbeta för att stärka hushållens ekonomi så att det är möjligt att göra kloka val i sina inköp. Man kan knappast klandra människor för att välja billiga skor när elräkningen precis kommit. Den som däremot får behålla en större del av sin inkomst får lättare att göra medvetna val.

Fru talman! En höjning kan ibland på sikt innebära en sänkning, men framför allt yrkar jag bifall till regeringens proposition i dag för att vi som land ska göra kloka prioriteringar. Vi ska driva en medveten politik, och vi ska satsa där det gör skillnad.

(Applåder)


Anf. 53 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det är vid det här laget ingen nyhet att regeringen gör sitt för att sabotera allt klimat- och miljöarbete värt namnet. I ärlighetens namn är agerandet kring det cirkulära alltså knappast förvånande. Det som däremot är förvånande är att regeringen dessutom aktivt gör det svårare för småföretag, som redan i dag slåss för sin överlevnad.

Konsekvensen av den höjda momsen för reparationer är - trots att regeringssidan och Sverigedemokraterna försökt spela ned effekterna - att det blir dyrare att laga skor och kläder. Även Moderaterna måste förstå att det får konsekvenser för de småföretag och ensamföretag som redan i dag har svårt att få det att gå runt.

Att höja momsen på reparationer är inte bara att aktivt motarbeta den gröna omställningen, det är också att driva företagsfientlig politik. Varför vill Moderaterna göra det svårare för små hantverksföretag att överleva?


Anf. 54 Marie Nicholson (M)

Fru talman! Jag delar Janine Alm Ericsons omsorg om småföretagare och vill underlätta för samtliga småföretagare i Sverige, inte bara inom vissa industrier. Men varför ska just de småföretag vi diskuterar i dag ha 6 procents moms medan reparationer av till exempel möbler och klockor har 25 procent? Varför bör det inte vara en lägre sats för samtliga?

Som vi har pratat om är just momsen inte en skatt som bör användas som styrmedel utan i första hand som en fiskal skatt. Därmed bör man snarare sträva efter att ha en lägre basskattesats så att samtliga företagare, oavsett om de är stora eller små, får lättare att nå konsumenter.


Anf. 55 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Nu pratar vi om just den här momshöjningen och just dessa företag som drabbas. Det blir att blanda bort korten om man pratar om det mer övergripande - det kommer vi att återkomma till många gånger.

Miljöpartiet tycker också att det är ett ganska stelbent regelverk kring momsen. Vi tycker också att fler företag hade kunnat inkluderas i sänkningen, och att man hade kunnat spela med momssatserna där med. Men EU:s regelverk är väldigt stelbent. När man till exempel vill ha sina fönster renoverade kan man inte låta en hantverkare ta dem med sig, utan jobbet måste göras på plats. Vi kan gemensamt titta på att försöka förändra regelverken, även om det är svårt.

När det gäller att inte använda momsen som verktyg för omställning är det en helt galen inställning. Forskarna och all tillgänglig vetenskap säger ju att man måste göra allt för att vända trenden vad gäller både klimatet och utarmningen av den biologiska mångfalden. Att säga att man har ett verktyg till hands som man inte tänker använda framstår som minst sagt tondövt. Mot bakgrund av att man dessutom gör det svårare att klara miljö och klimatmålen och för småföretagarna att klara sig vill jag återigen fråga varför Moderaterna vill gå den här vägen. Varför vill de göra det svårare för små hantverksföretag att överleva, och varför vill de inte använda alla medel de kan för omställning?


Anf. 56 Marie Nicholson (M)

Fru talman! Man kan ju fråga sig om man ska använda momsen som ett styrmedel när det inte gör någon skillnad. Som jag sa i mitt anförande har det gjorts studier som visar att det inte gav någon konkret effekt. Är det bara symbolpolitik eller gör det verklig skillnad? Jag tycker att om man ska prata om klimatet och en cirkulär ekonomi ska man göra de insatser som faktiskt har betydelse. Då handlar det om att stärka individernas och hushållens ekonomi och även göra det lättare för småföretagare, oavsett vilka småföretagare det är och oavsett vilka reparationer de genomför.

En sänkning av momsen generellt sett skulle gynna samtliga, men framför allt hushållens ekonomi. Jag är väldigt stolt över att vår regering går ifrån att genomföra politik enbart för symbolikens skull. Jag kan nämna platspåseskatten som jag tror att människor bara är irriterade på. Miljöpartiet vet om effekterna av den men håller fast vid att genomföra en politik som bara handlar om symbolik.

(JANINE ALM ERICSON (MP): Men plastpåseskatten är ju kvar.)


Anf. 58 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Min morfar var skomakare. Han bodde i kommunismens Polen och var väldigt stolt egenföretagare. På den tiden gick många till skomakaren för att laga sina skor, och det var väl mest av ekonomiska anledningar. Man kanske bara ägde de skor man hade på fötterna och möjligtvis också ett par finskor. Skor var ju väldigt dyrt.

I dag vill man att människor ska reparera sina skor och cyklar, helt enkelt för att de ska hålla längre. Men tyvärr har det blivit mycket av ett slit-och-släng-samhälle där man köper väldigt billigt, kanske syntetiskt, och sedan kastar i soptunnan. Man orkar inte ordna med att få sakerna lagade. Det var en av anledningarna till att riksdagen i fjol valde att sänka momsen från 12 till 6 procent. Centerpartiet tyckte att det var lovvärt.

Nu finns det ett förslag, som förmodligen kommer att gå igenom, att det ska bli en höjning till 12 procent igen. Vi har resonerat om det i Centerpartiet och tagit hänsyn till den situation som råder i dag. Människor drunknar i stora plånboksfrågor, inte minst när det gäller el och energi. Därför har vi valt att lägga fokus i vår skuggbudget på att bredda det gröna avdraget, som verkligen kan göra skillnad för folk. Man ska ju inte inbilla sig att elräkningarna blir mindre nästa vinter, utan de kommer att fortsätta vara höga.

Människor behöver också ha råd att energieffektivisera, men alla har inte de pengarna i dag. Med det gröna avdraget kanske man får möjlighet att köpa en luftvärmepump eller möjligtvis installera solceller. Centerpartiet tror att det är det mest effektiva att göra, både miljömässigt och plånboksmässigt, just nu. Men för att värna en ordnad och sammanhållen budgetprocess avstår även vi från att delta i beslutet.


Anf. 59 Cecilia Engström (KD)

Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

Fru talman! Mervärdesskatten är en effektiv skatt och ska värnas som intäktskälla för staten. För oss kristdemokrater är utgångspunkten att en enhetlig mervärdesskatt förenklar arbetet med moms för såväl företag som enskilda.

För att skapa större enhetlighet i mervärdesskattesystemet anser vi att mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne ska höjas från 6 till 12 procent. Genom att mervärdesskatten höjs behandlas dessa tjänster mer likt tjänster som beskattas med normalskattesatsen 25 procent.

Fru talman! När det gäller frågan om förslaget styr bort från en mer cirkulär ekonomi är effekten liten. Prisskillnaden mellan 6 och 12 procents moms är oftast inte avgörande för om en vara ska repareras eller inte. Skillnaden i skatteuttag blir mindre mellan dessa reparationstjänster och de reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Konkurrensneutraliteten blir också förbättrad mellan olika branscher. Förslaget leder inte heller till färre arbetstillfällen, eftersom minskad efterfrågan på reparationstjänster bör leda till ökad efterfrågan på nyproducerade varor. Genom att ändå hålla kvar vid en sänkning till 12 procent gynnar man trots allt den cirkulära ekonomin; det blir mer fördelaktigt att laga varor än att köpa nytt.

Fru talman! Det som motionärerna anför förändrar inte bedömningen att mervärdesskatten bör höjas i enlighet med förslaget. Därför yrkar jag bifall till propositionen och avslag på motionerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-02-22
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:35 och avslår motionerna

    2022/23:2308 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) och

    2022/23:2312 av Marielle Lahti m.fl. (MP).
    • Reservation 1 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S408815
    SD630010
    M580010
    C00204
    V02103
    KD15004
    MP01404
    L14002
    Totalt1543510852
    Ledamöternas röster