En ny radio- och tv-lag
Betänkande 2009/10:KU25
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 juni 2010
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Ny radio- och tv-lag (KU25)
Den nuvarande radio- och tv-lagen ersätts av en ny lag med samma namn den 1 augusti 2010. Därmed genomför Sverige ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster. Här är några av nyheterna med den nya lagen: Förenklade och tydligare reklamregler för tv. Större valfrihet för tv-företagen i placeringen av reklamavbrott och sponsringsmeddelanden. Nya regler för beställ-tv för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten för nya tjänsteleverantörer. Nytt regelsystem för kommersiell radio. Regler för digitala kommersiella radiosändningar införs. Tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom slutna anbudsförfaranden, och tillståndsperioderna ska vara åtta år. Nuvarande krav på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal anknytning tas bort. Möjligheterna till sponsring utökas. Närradioorganisationerna får ökade möjligheter att sända material som inte har producerats för den egna verksamheten. De får också möjlighet att sända över större områden än en kommun.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionerna 2009/10:115, 2009/10:193 och 2009/10:95. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 9
Propositioner: 3
Propositioner: 3
Från regeringen
- En ny radio- och tv-lagProposition 2009/10:115
- Tillgängliga elektroniska kommunikationerProposition 2009/10:193
- Luftfartens lagarProposition 2009/10:95
Motioner från ledamöterna
- Motion 2009/10:C440 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP) Reklam riktad till barn om mat
- Motion 2009/10:K13 av Berit Andnor m.fl. (S, V, MP) En ny radio- och tv-lag
- Motion 2009/10:K313 av Christer Winbäck (FP) Kostnader för tv-tittande
- Motion 2009/10:K342 av Yvonne Andersson (KD) Valfrihet för tv-konsumenter som är kollektivanslutna till kabelnät
- Motion 2009/10:K372 av Thomas Bodström (S) Mindre reklamtid i tv
- Motion 2009/10:K389 av Ulf Holm (MP) Begränsning av annonstiderna i radio och tv
- Motion 2009/10:K394 av Kent Härstedt och Olle Thorell (S) Förbud mot alkoholreklam
- Motion 2009/10:K403 av Johan Pehrson (FP) Mer radio i Örebro län
- Motion 2009/10:So510 av Agneta Lundberg m.fl. (S, MP, V) Alkoholpolitik
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2010-06-01
Trycklov till Gotab och webb: 2010-06-03
Trycklov: 2010-06-03
Justering: 2010-06-03
Trycklov till Gotab och webb: 2010-06-03
Trycklov: 2010-06-03
Justering: 2010-06-03
Reservationer: 10
Betänkande 2009/10:KU25
Betänkande 2009/10:KU25
Alla beredningar i utskottet
2010-05-18, 2010-05-27, 2010-06-01
Ny radio- och tv-lag (KU25)
Den nuvarande radio- och tv-lagen ersätts av en ny lag med samma namn den 1 augusti 2010. Därmed genomför Sverige ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster. Här är några av nyheterna med den nya lagen:
Förenklade och tydligare reklamregler för tv. Större valfrihet för tv-företagen i placeringen av reklamavbrott och sponsringsmeddelanden. Nya regler för beställ-tv för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten för nya tjänsteleverantörer.
Nytt regelsystem för kommersiell radio. Regler för digitala kommersiella radiosändningar införs. Tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom slutna anbudsförfaranden, och tillståndsperioderna ska vara åtta år. Nuvarande krav på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal anknytning tas bort. Möjligheterna till sponsring utökas. Närradioorganisationerna får ökade möjligheter att sända material som inte har producerats för den egna verksamheten. De får också möjlighet att sända över större områden än en kommun.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2010-06-14
Debatt om förslag 2009/10:KU25
Webb-tv: En ny radio- och tv-lag
Dokument från debatten
- 2010-06-14Protokoll 2009/10:136
Protokoll från debatten
Anf. 96 Helene Petersson i Stock (S)
Fru ålderspresident! Efter en lång dag - 6 timmar och 45 minuter - med KU:s granskningsbetänkande ska vi försöka växla över till en ny radio- och tv-lag. Det är en mycket viktig lag som innehåller de regler som vi har för radio- och tv-sändningar. Betänkandet omfattar flera delar, men jag väljer att beröra endast några av dem. Vi har utförligt både i vår motion och i våra reservationer tagit upp de delar som vi tycker är viktiga.
Egentligen skulle vi inte reglera denna verksamhet alls. I yttrandefrihetsgrundlagen slås de grundläggande principerna om etableringsfrihet, förbud mot censur och liknande åtgärder, ensamansvaret med meddelarskydd, särskild brottskatalog och särskild rättegångsordning med juryprövning fast.
Etableringsfriheten innebär att det är tillåtet för alla att sända genom tråd utan att det krävs tillstånd. När det gäller att sända genom etern krävs tillstånd eftersom frekvensutrymmet är begränsat.
Yttrandefriheten får till viss del inskränkas genom lag, bland annat vad avser kommersiell reklam, villkor för annonsering och sändning av program som helt eller delvis bekostas av någon annan än den som bedriver programverksamheten.
När det gäller sändning i tråd får det meddelas i lag en skyldighet för nätinnehavaren att ge utrymme för vissa program i den utsträckning som det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning.
Fru ålderspresident! Det är viktigt att yttrandefriheten inte begränsas mer än vad som absolut är nödvändigt. Den fria etableringsrätten ska göra att vi får en allsidig upplysning, mer debatt och förhoppningsvis ett stort utbud av både radio- och tv-kanaler som stärker demokratin.
Det är inte så många år sedan vi hade bara två public service-kanaler och tre radiokanaler. Jag kommer ihåg när jag var lite yngre och fick köpa en extra dosa och sätta den på tv:n för att kunna ta in TV2 när den kom. Då var det över huvud taget inte tal om reklam eller att någon annan skulle betala för de program som sändes. Men ska vi tillåta det, vilket vi har svårt att komma ifrån i dag eftersom inte allt kan finansieras genom licensmedel och vi får en mängd tv-program via andra möjligheter att ta in dem, till exempel via satellit, är det nödvändigt att vi reglerar det. Den som tittar ska veta vem det är som står bakom programmet. Det är klart att om ett program sponsras finns det också risker för att den som betalar också ställer krav i samband med programmet. Detta måste bli tydligt för tittarna eller lyssnarna.
I AV-direktivet som ligger till grund för denna reglering anges taket för reklamavbrott, sponsringsmeddelanden och produktplacering. Vi har haft debatt tidigare om reklamtid, och vi vidhåller vårt tidigare ställningstagande att den tillåtna reklamtiden när program sänds från Sverige inte behöver vara den maximala som direktivet tillåter. Tillsammans med antalet avbrott för sponsringsmeddelanden blir programmen så sönderstyckade att helheten i programmen riskeras.
Regeringen har tidigare sagt, och säger även nu, att vi från riksdagens sida inte ska lägga oss i detta utan att detta är en fråga för branschen. Blir det för mycket reklam tappar man tittare.
Tyvärr tror jag inte att det är så enkelt. Vilket programbolag har i dag råd att säga nej till de pengar som reklamen ger? Det har under dessa år då den möjliga reklamtiden har utökats visat sig att den faktiskt har utnyttjats.
Vår skyldighet i riksdagen är att också ha ett konsumentperspektiv och att se till programmakarna. För att den fria åsiktsbildningen och den fria debatten ska fungera måste det finnas en möjlighet att följa ett program på ett någorlunda sammanhållet sätt. Vi vill se till helheten när det gäller reklam och sponsring. Vi tycker att frågan om den totala reklamtiden behöver ses över på ett djupare sätt.
En annan fråga i detta betänkande som också rör konsumenterna mycket påtagligt är valfriheten i kabelnäten. Sändningar genom tråd är den form som är minst reglerad. Det enda som i princip regleras är att det ska finnas en vidaresändningsplikt som innebär att fyra av de kanaler som betalas via tv-licensen alltid ska finnas i utbudet. Vi vill utöka detta till att omfatta alla programtjänster som betalas via tv-avgiften. Men framför allt vill vi öka konkurrensen i kabelnätet och att det ska vara möjligt för konsumenten att få en större valfrihet. Den enskilda hyresgästen ska kunna styra vilka kanaler man vill ha tillgång till.
Vi delar inte regeringens bedömning att det inte finns någon rättslig förutsättning för en ökad konkurrens. Det finns faktisk långt framtagna förslag på exempelvis samtrafiksskyldighet. Men det har regeringen valt att blunda för. Även här är det marknadens villkor och friheter som gäller framför konsumenternas.
En tredje fråga som jag vill ta upp i mitt anförande är frågan om framtidens radio. Jag tror på radion som ett medium även i framtiden, men då måste den också ges möjlighet att utvecklas.
Det är viktigt att alla i hela landet har tillgång till radio så att alla kan få information, bland annat vid kriser. Därför tror vi inte att det är möjligt att inom en överskådlig tid släcka ned det analoga nätet. Men även med den vetskapen borde det finnas förutsättningar att utveckla den digitala radion. Men då måste det ske i samverkan med övriga branschen. Det får inte vara som när de tidigare försöken avbröts. Då fick Sveriges Radio dra det tunga lasset. Övriga aktörer på marknaden var inte så intresserade.
Nu finns det ett gemensamt intresse från både de privata aktörerna och Sveriges Radio. Ändå har regeringen under denna mandatperiod inte tagit ett enda steg framåt, utan man fortsätter med samma villkor som nu i ytterligare åtta år. Sedan kommer man att säga upp alla avtal och övergå till ett slutet anbudssystem. Också här är vi mycket kritiska.
År 2006 när vi förlorade regeringsmakten hade vi startat en dialog med företrädare för radiobranschen för att komma vidare i frågan. Men vad har hänt på området under de senaste fyra åren? Ingenting har hänt! Nu skjuter man frågan ytterligare åtta år framåt.
Vidare är vi mycket tveksamma till modellen med slutet anbudsförfarande. Vi tror att det kommer att gynna bara de stora aktörerna, vilket på sikt kan riskera mångfalden. I dagsläget har vi dock inget alternativ att presentera. Framför allt vill vi, som vi tidigare sagt, fortsätta dialogen med branschen och följa resultatet av de anbud som eventuellt lämnas in under kommande år.
Men om vi ska utveckla framtidens radio för att stimulera till ett ökat utbud, en bredare debatt och en större spridning av åsikter måste vi göra det tillsammans med den kommersiella radiobranschen. Sveriges Radio kan inte bära hela bördan men ska givetvis finnas med i ledande position och som en mycket stark och drivande aktör.
Avslutningsvis vill jag säga några ord om den nya myndighetsstruktur som regeringen föreslår. När Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden bildades - 1994 - ansågs det viktigt att det skulle finnas en fristående granskningsmyndighet. Vi tycker inte att någonting har tillkommit som säger att vi ska ändra på denna ordning. Det är viktigt att skilja på den som ger tillstånd och den som granskar att tillstånden följs. Även om den tillsatta Granskningsnämnden som beslutande organ vid fällningar blir kvar är risken uppenbar att oberoendet och opartiskheten påverkas när allt ligger inom en och samma myndighets handläggande. Därför säger vi nej till en sammanslagning av Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden.
Fru ålderspresident! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 1 och 3.
I detta anförande instämde Mikael Johansson (mp).
Anf. 97 Marianne Berg (V)
Fru ålderspresident! Det här blir sista debatten för min del, i alla fall under denna mandatperiod.
Helene Petersson har utförligt och positivt tagit fram vad ärendet gäller. Dessutom har s, v och mp en gemensam reservation. Jag vill ändå tala om det som i betänkandet rör sponsring, reklam och produktplacering.
Som vänsterpartist och demokrat är jag för mångfald. Däremot har jag definitivt väldigt svårt för enfald. Därför är det extra tråkigt att i dag tvingas konstatera att riksdagens majoritet står i begrepp att rösta igenom ytterligare ett sorgligt enfaldigt förslag.
Televisionen och radion har, som sagts i andra anföranden tidigare, på många sätt förändras sedan jag var barn. Från att televisionen haft endast en kanal att hänvisa till har - på den tiden hette det kort och gott tv - har det i dag skett en expansion till ett närapå oändligt antal tv-kanaler. Kanske är det inte precis i alla avseenden en mångfald när det gäller kvalitetsprogram. Det finns ändå en mångfald som gör att många människor kan finna program efter eget smalt eller brett intresse. Detsamma har skett inom radions värld.
Fru ålderspresident! Reklamen har, anser jag, en andefattig och påträngande skepnad med jinglar riktade såväl till barn som till vuxna. Många välkomnar mångfalden av kanaler. Men samtidigt har det i varje undersökning visat sig att människor egentligen inte vill ha reklamavbrott vare sig i radio eller i tv. Man vill definitivt inte ha reklam insprängd i programmen.
Om framlagt förslag går igenom innebär det att sponsringsmeddelanden i ett pågående tv-program får lämnas i början och i slutet av varje annonsavbrott. Jag blir trött bara jag tänker på det. Om detta utnyttjas maximalt, vilket skulle innebära att det sker 24 gånger per timme, undrar jag om det inte finns någon hejd på tokerierna. Hur mycket av sponsringsmeddelanden, reklam och produktplacering ska få komma in i våra vardagsrum?
Fru ålderspresident! Jag står självklart fast vid Vänsterpartiets tidigare uppfattning, att reklam under åtta minuter per timme i kommersiell radio och tv är helt tillräckligt. Jag anser också att det nu verkligen är dags att se till helheten när det gäller sponsring, reklam och produktplacering - detta i stället för att, som nu, bara låta allt svämma över.
Jag står bakom samtliga reservationer i betänkandet men yrkar bifall endast till reservation 2.
Anf. 98 Anna Tenje (M)
Fru ålderspresident! Utvecklingen inom medieområdet under de senaste åren har verkligen varit fantastisk. Länge hade Sverige ett statligt monopol på både tv och radio. Det kan tyckas otänkbart i dag, men det är inte speciellt länge sedan svenskarna kunde titta endast på TV1 och kanal 2 och bara hade Sveriges Radio att lyssna till.
En första spricka i monopolet kom under regeringen Fälldin 1978 genom närradions intåg. Nästa valfrihetsreform genomfördes nästa gång det var borgerlig regering; det var i början av 1990-talet. Den privata lokalradion körde i gång 1993 och fick stort genomslag.
Strax därefter raserades även monopolet på tv-området med hjälp av ny teknik och satelliter, och svenskarna fick tillgång till en rad svenska och utländska tv-kanaler. Det var fantastiskt bra. Det tål ändå att påpekas att Sverige var det sista landet i Västeuropa som avskaffade det statliga monopolet för tv- och radiosändningar.
Vi på allianssidan skiljer oss en aning från gänget på vänstersidan. Vi har en betydligt liberalare syn när det gäller medierna och vill undvika detaljreglering. Vi sätter upp ett yttre ramverk och regelverk och håller oss borta från moraliska pekpinnar.
Mediepolitiken ska stödja yttrandefrihet, mångfald, konkurrens och massmediernas oberoende och tillgänglighet samt motverka skadliga inslag i massmedierna.
En mediemarknad med många aktörer, tydliga spelregler och en sund konkurrens ger goda förutsättningar för en fri åsiktsbildning, ett fritt utbyte av idéer och reella möjligheter att granska makthavare. Kommersiella och ideella aktörer är viktiga för ett brett medieutbud med olika infallsvinklar.
För att ett allsidigt medieutbud ska kunna komma alla till del är det även viktigt att radio och tv i allmänhetens tjänst har goda möjligheter att verka och utvecklas.
I snart fyra år har vi fört en politik som säkrar mediernas frihet och som ger goda och långsiktiga spelregler på mediemarknaden. Den proposition om en ny radio och tv-lag som vi nu har att ta ställning till stärker ytterligare den inriktningen.
Den tekniska utvecklingen, EU-lagstiftningen och de marknadsmässiga förändringarna innebär att lagstiftningen på radio- och tv-området behöver moderniseras, liberaliseras och förenklas. Den nya radio- och tv-lagen innebär många förbättringar och förenklingar jämfört med tidigare, och vi får nu en framtidssäker lagstiftning som skapar bättre förutsättningar för en livskraftig svensk radio- och tv-bransch.
De nya reglerna, fru ålderspresident, syftar också till att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning genom till exempel textning, tolkning och liknande. På detta område kan mycket göras, och vi kan bli mycket bättre. Den nya radio- och tv-lagen innebär även nya reklamregler för radio och tv, nya sändningsmöjligheter för kommersiell radio, nya regler för närradion och större valfrihet för både tittare och lyssnare. Detta är en mycket positiv utveckling.
Genom den nya radio- och tv-lagen genomförs EU-direktivet om audiovisuella tjänster i svensk lagstiftning. Bestämmelserna för placering av reklam och reklamavbrott förenklas, samtidigt som regler om produktplacering och ny annonsteknik införs. Till skillnad från Marianne Berg anser jag att reklam har mycket gott med sig, och jag tycker därför att detta är en positiv utveckling.
De tv-bolag som sänder från Sverige får med andra ord bättre konkurrensvillkor.
Vi har också infört nya och mer generösa regler för hur mycket reklam som får sändas i tv och radio. Svenska bolag får nu samma möjligheter som bolag i andra länder, och detta är något mycket bra och något som utskottet gillar.
Fru ålderspresident! Helena Bargholtz kommer att gå in mer i detalj på vad den nya lagen innebär för tv, och Stefan Tornberg kommer att redogöra för de nya reglernas innebörd för radion. Ingvar Svensson kommer som vanligt att knyta ihop säcken och ta upp det som vi andra inte har förstått eller som vi har glömt bort.
Den tekniska utvecklingen och de förändringar den innebär ger fantastiska möjligheter att följa med i vad som händer både hemma och i övriga världen. Globaliseringen gör att vi via medierna kan se och lyssna på nyheter och åsikter var som helst, och den tekniska utvecklingen på medieområdet är ett utomordentligt verktyg för att stödja framväxten av fria medier och demokrati i länder som Burma, Nordkorea, Kina och Kuba.
Möjligheterna med ny teknik är enorma och bör bejakas. Ny teknologi gör det också möjligt att fortsätta kampen för demokrati och möjligheten att befria medierna även i andra länder. Det är i denna diskussion viktigt att inte glömma bort att den privata radions och tv:ns utveckling i Sverige de senaste åren har varit en mycket stor seger för friheten och mångfalden. Om vi i Alliansen får fortsätta vårt arbete även efter valet i höst är det också vår ambition att Sverige ska vara ett av Europas bästa länder att producera medier i och sända ifrån.
Denna proposition är mycket bra, och jag skulle därför vilja ta tillfället i akt att för sista gången denna mandatperiod - och för egen del för antagligen mycket lång tid framöver - yrka på godkännande av utskottets anmälan och avslag på samtliga reservationer. Jag skulle även vilja passa på att tacka mina kära kolleger, från båda sidor, i utskottet för en fantastisk tid. Ni har alla lärt mig oerhört mycket. Jag vill också tacka KU:s kansli med Bertil Wennberg i spetsen. Ni är något utöver det vanliga, och den kompetens jag har stött på hos er beundrar jag väldigt mycket. Tack för den här tiden!
Anf. 99 Helene Petersson i Stock (S)
Fru ålderspresident! Jag vill bara fråga Anna Tenje ett par saker. Jag läste den debattartikel i Resumé den 10 juni som kulturministern skrev. Hon sade där att De rödgröna hotar medborgarnas valfrihet, att man från Alliansens sida stöder människornas fria val och att man har utformat ett regelverk som främjar mångfald, konkurrens och kvalitet. Konkurrens kan jag mycket väl stå bakom att regelverket främjar, men jag skulle vilja fråga Anna Tenje vad i detta betänkande som främjar mångfalden.
Anf. 100 Anna Tenje (M)
Fru ålderspresident! När man möjliggör för andra tv-kanaler och radiokanaler än de som finansieras via tv-licensen att finnas möjliggör man också en större mångfald. När man gör det möjligt att ta in större summor pengar genom att annonstiden för reklam utvecklas finns det också möjlighet för fler kanaler att finnas till och fler radiokanaler att finnas. Därmed ökar också mångfalden för tv-tittarna och för radiolyssnarna. Jag tror alltså att mångfalden och därmed valfriheten definitivt kommer att öka.
Jag vet inte om det är svar på din fråga, men utan att ha läst tidningsartikeln och hur kulturministern har resonerat i sina överväganden är det vad jag har att säga.
Anf. 101 Helene Petersson i Stock (S)
Fru ålderspresident! Det är faktiskt lite så jag tolkar denna proposition och vårt betänkande: Det enda som utökas är reklamen. Enligt alla undersökningar jag har läst är dock summan av Sveriges reklampengar konstant. Det är bara det medium där man lägger sina pengar som varierar. Ökar möjligheten att ha tv-reklam minskar alltså reklamen i dagstidningarna. Hela detta område handlar om en mediemångfald, som vi strävar efter. Jag hoppas att Alliansen inte strävar efter att slå ut andra medier för att enbart satsa på radio- och tv-reklam. Det är nämligen det som kan vara en risk.
När man tittar på mångfalden kan man titta på vilka aktörer det är. Ska vi ha in fler aktörer? Nej, under dessa fyra år har ni inte lagt fram något förslag som gynnar fler aktörer. Tvärtom har ni sett till de regelverk som i dag finns och som jag kan hålla med inte på alla områden gynnar fler aktörer. Det har visat sig att det i den kommersiella radiobranschen i princip har blivit om inte ett monopol så åtminstone ett oligopol. Det finns i princip bara två stora aktörer. Man måste jobba mer för att i så fall sprida denna mångfald, men där har ni inte gjort ett dugg. Branschen har haft ganska stora förväntningar på er, men det har tvärtom blivit mer mediekoncentration.
När vi tittar på människans valfrihet och människans fria val kan vi absolut ta upp kabel-tv. Där finns väl inga fria val över huvud taget, för där är man oerhört låst till den operatör man har. Fastighetsägarna tecknar avtal på 25 år, men detta med samtrafiksmöjligheter, eller samtrafiksskyldigheter, vill ni inte titta på. Nej, det är marknaden som ska styra detta.
Anf. 102 Anna Tenje (M)
Fru ålderspresident! Nej, vi vill absolut inte slå ut de aktörer som finns i dag till förmån för andra. Jag skulle dock vilja påpeka att det inte är vi som bestämmer vilka aktörer som ska eller inte ska finnas, utan det är något som marknaden måste sköta själva. Vi har endast att sätta upp spelregler, som ska vara så konkurrensneutrala som möjligt för att alla ska ha lika möjlighet att konkurrera.
Som det har varit tidigare har inte företag som har haft sina kontor i Sverige haft samma konkurrensmöjligheter som företag som är stationerade i till exempel London. Det ändrar vi på nu, så att vi utjämnar den snedvridning av konkurrensen som har funnits. Därmed gör man det också möjligt för företag att verka på lika villkor, och det tror jag kommer att påverka mediemarknaden positivt.
Jag tänkte på produktplacering och så vidare när du talade, Helene Petersson. Produktplaceringen i sig, som vi nu också liberaliserar och ger större möjligheter för, skapar en helt ny marknad. Du var nämligen inne på att själva summan av reklamintäkterna är konstant. Då skulle jag gärna vilja säga att det som har varit tidigare inte behöver fortsätta i framtiden, utan det sker en utveckling inom reklamområdet. Produktplacering är ett nytt sådant område som kan utvecklas.
Jag tror inte alls att summan måste vara konstant. Ungefär på samma sätt brukar ni resonera om jobben: Om det uppkommer ett jobb i en stad innebär det att det försvinner ett jobb någon annanstans. Men summan av antalet jobb är inte konstant, och det är inte heller reklamintäkterna.
Anf. 103 Stefan Tornberg (C)
Fru ålderspresident! År 1978 må vara länge sedan för Anna Tenje, men det känns som i går för mig. Det kan väl illustrera att vi fortfarande är lite av nybörjare. Jag kommer ihåg det som hände 1978. Det var ett stort steg, och det har hänt mycket sedan dess. Jag hann gå ett par år i skolan innan jag fick tillgång till tv i bygden och hemmet; det fanns inte över hela landet vid den tidpunkten. Jag kommer till och med ihåg när P3 öppnades. Så gammal är jag.
Det här visar också att det är en fantastisk utveckling som skett inom medieområdet, från en kanal på tv-sidan till dagens miljarder. Radion stod från början på en piedestal mitt i rummet. Nu finns väl i teorin en i var mans och kvinnas ficka. Frågan är vilket nästa steg blir i den utvecklingen.
Fru ålderspresident! Det är väl ur den aspekten vi ska se diskussionen kring AV, det tidigare tv-direktivet och den nya radio- och tv-lagen. Hur ska vi hitta balansen mellan tittarintresset och företagens villkor och konkurrenskraft? Jag tycker att det är roligt att vi kan vara överens i dagens debatt om att det inte handlar om att begränsa informationsfriheten utan om att tillgodose de möjligheter som finns att öppna och sprida information, om att vi som medborgare, kunder och konsumenter ska få bättre tillgång till medier och information. Sedan har vi lite olika vägar att komma dit.
En väg som är viktig, tror jag, är den självreglerande kraft som finns i tittarintresset. Jag tror att vi redan i dag i stor utsträckning väljer bort program. Börjar man plottra sönder radioprogram och tv-program med alltför mycket reklam väljer vi som aktiva konsumenter bort de kanalerna och programmen.
En annan sak gäller företagens villkor, och det är väl det som kan motivera att det finns en reglering. Det är viktigt att de svenska mediebolagen har likvärdiga konkurrensförhållanden i förhållande till sina europeiska och på sikt också globala konkurrenter för att kunna konkurrera på lika villkor på de alltmer globala mediemarknaderna.
Fru ålderspresident! Det här innebär både utmaningar och möjligheter när det gäller tryck- och yttrandefriheten, etableringsfriheten och informationsfriheten. Jag anser att den radio- och tv-lag som riksdagen nu ska fatta beslut om är ett stort steg i rätt riktning.
Det här öppnar för mer radio. Det som i lagstiftningen har kallats för lokalradio men som knappt av någon bland gemene man har kallats för lokalradio får nu sitt rätta namn, kommersiell radio. Det tydliggörs att det handlar om både analog radio, det vi i dag känner som den kommersiella radion, och en framtida digital möjlighet.
Till skillnad från Helene Petersson ser jag detta som en möjlighet att utveckla den digitala radion. Medan det helt riktigt med nödvändighet är en lång övergångstid till de nya villkoren när det gäller den analoga radion finns det ingenting som hindrar att man kommer i gång med den digitala radion. Till skillnad från den analoga radions slutna anbudsförfarande, som ger en möjlighet för företagen att beräkna affärsnyttan, blir det mer av en skönhetstävling när det gäller den digitala radions utveckling. Jag tror att det är rätt att ta det steget för att komma i gång med den utvecklingen.
Detta ger också utvecklingsmöjligheter för närradion, den ideella, icke-kommersiella radion, med ökade möjligheter till samarbete över kommungränserna i riket på ett helt annat sätt än i dag, vilket gör att den icke-kommersiella radion på ett bättre sätt kan hävda sig gentemot övriga medier.
Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Anf. 104 Helena Bargholtz (Fp)
Fru ålderspresident! Även jag har nostalgiska minnen av hur det var förr i världen, i tv:s barndom. Jag fick nämligen uppleva testsändningar. Jag tror att det var 1956. Ingen av oss kunde då drömma om den fantastiska utveckling som tv skulle uppleva. Tvärtom minns jag att det fanns en ganska stor tveksamhet till tv. En hel del människor tyckte att tv inte var något att syssla med över huvud taget.
Utvecklingen på medieområdet har gått så snabbt att det politiska systemet oftare än på andra områden ställs inför nya frågeställningar. Därför är det så spännande att få diskutera dessa frågor i dag. Det vi kan kalla medieindustrin är en av de snabbast växande branscherna, både i Sverige och internationellt. Den beräknas omsätta över 100 miljarder kronor i Sverige varje år. Utvecklingen bärs till stor del av tekniska förändringar, men också av människors värderingar, tidsanvändning och konsumtionsmönster, vilket är viktigt.
Det här väcker naturligtvis frågor. Vad innebär det alltmer fragmentiserade medielandskapet för demokratin?
De principer som Folkpartiet länge hävdat i mediepolitiken är fortfarande giltiga. Vi använder orden frihet, mångfald och kvalitet sedan 1970-talet för att sammanfatta våra ideologiska ståndpunkter. Orden är nötta, men vi tycker att vi fyller dem med viktigt innehåll när vi uppdaterar våra ståndpunkter i den nya verklighet som råder 2010.
Det är viktigt för jobb och tillväxt i Sverige att mediebranschen har bra spelregler. Huvudfrågan för det politiska systemet är vilken roll staten ska spela på medieområdet. Enligt vår uppfattning ska staten först och främst fastställa och upprätthålla förutsägbara, genomskinliga och teknikneutrala regler för medier. Staten ska undvika dubbelrollen att vara både domare och spelare.
Alliansen börjar nu enas om en gemensam mediepolitik. Häromveckan fattade riksdagen ett beslut om presstödets utformning som Alliansen står enad bakom. I dag behandlar vi alltså regeringens förslag till en ny radio- och tv-lag.
Som Anna Tenje nämnde har vi fyra alliansföreträdare delat upp frågorna mellan oss. På min lott kommer tv-frågorna, och jag vill ta upp ett par viktiga punkter.
Den första punkten gäller tillgängligheten för personer med funktionshinder. De personerna har ofta framfört klagomål över att de diskrimineras. De kan inte ta del av radio- och tv-sändningar oberoende av sändningsteknik. Här anser utskottet precis som regeringen att kravet på tillgänglighet måste vidgas och omfatta fler programtjänster än dem som kräver sändningstillstånd enligt radio- och tv-lagen.
Men det finns en viktig reservation. Hänsyn måste tas till de ekonomiska förutsättningarna för de olika företagen. Det kan, som regeringen framhåller, finnas anledning att göra skillnad mellan radio och tv i allmänhetens tjänst och kommersiella programföretag. Kraven får inte ställas så höga att de leder till orimliga ekonomiska konsekvenser, så att en del företag känner sig tvingade att avstå från att etablera sig eller driva sändningar. Men hänsynen till de ekonomiska konsekvenserna för programföretagen får å andra sidan inte leda till att den reglering som ska göra sändningarna tillgängliga för personer med funktionsnedsättning urholkas. Det här kan vara en rätt svår avvägning; det inser jag också.
En annan punkt jag vill ta upp gäller vidaresändningsplikten i kabelnätet. Regeringen anser att det fortfarande finns behov av en lagstadgad vidaresändningsplikt för att tillgodose allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning. Utgångspunkten ska vara att vidaresändningsplikten ska vara väl avvägd mellan kabeloperatörernas rätt att fritt förfoga över vilket innehåll som ska distribueras i deras nät och allmänhetens intresse av tillgång till en allsidig upplysning. Vid denna avvägning bör man också beakta den tekniska utvecklingen inom distributionen av tv-program och allmänhetens utökade möjligheter att ta emot tv-program.
En särskild fråga i detta sammanhang är vem som ska stå för de upphovsrättsliga kostnaderna vid vidaresändning. Här vet jag att det finns många olika önskemål. Regeringen tycker att det rimligaste sättet att lösa frågan om ersättningens storlek och fördelningen av kostnadsansvar och annat beträffande ersättningen till rättighetshavare är att man har avtal mellan berörda parter och inte någon lagstiftning.
Fru ålderspresident! Oppositionen och utskottsmajoriteten har olika uppfattningar om de rättsliga förutsättningarna för att öka konkurrensen i kabel-tv-näten. Det har vi fått höra tidigare här i dag. Under lång tid har det framförts kritik mot en bristande valfrihet och den begränsade möjlighet till inflytande som råder för kabel-tv-abonnenterna.
Fru ålderspresident! Detta är en knepig fråga. Visst är det önskvärt med en ökad konkurrens och valfrihet i kabel-tv-näten. Men med tanke på den snabba utvecklingen när det gäller olika former av tv och hur den påverkar människors valfrihet är det väldigt bra att regeringen vill ge den nya myndigheten för radio och tv i uppdrag att följa utvecklingen och kanske senare komma med förslag.
Slutligen vill jag säga ett par ord om tillståndsplikten för tv-sändningar. Digitaliseringen har medfört att överföringskapaciteten i marksändningarna har ökat påtagligt. Trots detta är det precis som regeringen framhåller fortfarande viktigt att kunna säkerställa att boende i hela landet har möjlighet att ta emot program och att sammansättningen av programtjänster präglas av mångfald när det gäller både innehåll och ägande.
Frekvensutrymmet är fortfarande begränsat, och därför behöver tillståndsplikten behållas. Det handlar om att tillstånd bara ska krävas för vissa frekvensband upp till 2090 megahertz. Det innebär att omfattningen av tillståndsplikten minskar.
Fru ålderspresident! En ny radio- och tv-lagstiftning som är mer modern och teknikneutral än den nuvarande ger branschen bättre villkor och förutsättningar att främja det vi alla vill ha, nämligen mångfald, konkurrens och kvalitet. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 105 Helene Petersson i Stock (S)
Fru ålderspresident! Jag är glad att utskottets majoritet tog in meningarna om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning som vi hade skrivit i vår reservation. Det gäller att ha, precis som Helena Bargholtz säger, balansen till företagens möjlighet och att man inte får tolka den så pass att man säger: Vi har aldrig några pengar för de funktionshindrade. Det är bra.
När det gäller mångfalden kan jag ställa samma fråga till Helena Bargholtz. Vad är det i detta betänkande och i propositionen som gör att ni tror att den ökar? Vi hade digitaliseringen under den förra mandatperioden. Om jag inte missminner mig var Folkpartiet inte alls inne på att staten skulle lägga den tid, den kraft och de pengar som man gjorde där. Detta var också något som branschen skulle ha fixat.
Vi har sett att branschen inte har kunnat komma vidare själv inom den kommersiella digitala radioutvecklingen. Den behöver hela tiden stöd och hjälp, och det gäller kanske också från public service-kanalerna. Min fråga är: Tror Helena Bargholtz så här efter fyra år att vi hade haft denna mångfald om inte staten hade tagit detta krafttag när det gäller digitaliseringen av marknätet för tv?
Helena Bargholtz talade också om Folkpartiets stöd för frihet och mångfald, och det var ett ord till som jag tappade bort. Frihet för vem? När jag läser detta kan jag bara se att det är frihet för branschen. Det finns inget konsumentperspektiv i ert sätt att se det. Vi ska släppa allt fritt. Branschen ska ha de villkoren så att den kan kommer vidare. Jag tycker att ni glömmer konsumentperspektivet på alla områden.
Anf. 106 Helena Bargholtz (Fp)
Fru ålderspresident! Jag kan inte se att det är en motsättning mellan branschen, det vill säga medieföretagens möjlighet att verka, och konsumentintresset. De hänger ihop. Finns det inget konsumentintresse finns det inget intresse för företagen att verka.
Vi ser nu en otrolig utveckling på hela medieområdet när det gäller variationer i utbudet. Vi kommer att se ännu mycket mer i framtiden. Jag kan inte spekulera i vad som hade hänt om vi inte hade gått vidare med digitaliseringen. Men jag är medveten om att det var många problem i början.
Det är inte så att det bara var många konsumenter som var oroliga för vad digitaliseringen skulle innebära för dem i framtiden. Därför är det skönt om vi kan konstatera att det har gått ganska bra.
När det gäller mångfalden finns det allt fler företag som nu etablerar sig inom branschen. Jag tänker på den nya typen av företag. Man kan till exempel gå in på sin dator och se en massa olika program. Man behöver inte se dem vid specifika tillfällen.
Det kommer fram nya idéer som jag kanske inte riktigt har fantasi att föreställa mig, precis som jag inte hade fantasi föreställa mig det när jag såg de första testsändningarna. Men det kommer att utveckla en väldigt stor mångfald. Vi ser till exempel olika nischade program där invandrargrupper har sina tv-sändningar. Jag är hoppfull att vi kommer att ha en mångfald.
Vad gäller lagstiftningen är det främsta syftet att se till att den inte bromsar möjligheterna till utveckling av mångfalden. Vi ska inte ha lagstiftning i onödan utan se till att vi har lagstiftning som främjar mångfalden.
Anf. 107 Helene Petersson i Stock (S)
Fru ålderspresident! Jag kan fortfarande inte att detta är en lagstiftning som främjar mångfalden. Den främjar koncentrationen. Den ger större möjlighet att fortsätta den mediekoncentrationsutveckling som håller på och som vi ser på marknaden.
När det gäller kabelnätet ser jag att myndigheten ska få möjlighet att följa utvecklingen. Men det finns redan i dag framtagna möjligheter och förslag som verkligen skulle gynna konsumenternas möjligheter att kunna välja.
I dag är det så att fastighetsägaren köper ett paket, och där är de stora bolagen. De små nischkanalerna har jättesvårt att ta sig fram här. Det finns ingenting i propositionen eller betänkandet som gynnar de små nischkanalerna. Tvärtom förstärker det de stora företagens möjligheter att fortsätta att ha makt och ta utrymme på mediemarknaden.
Det talades om fler företag. Jag har väldigt svårt att se detta. Givetvis kommer datorn att kunna ge en möjlighet för vissa program. Men även där är det bredbandsbolag som ser till att ta kraft i nätet. Frågan är om det verkligen är några fler företag. Det är de stora mediehusen som fortsätter att breda ut sig och ha stora kanaler.
Jag har en fråga till här i slutet om närradion. Många säger att det faktum att riksförbudet nu slopas kommer att riskera att slå ut den ideella närradion, tränga ut det lokala utbudet och också snedvrida konkurrensen på annonsmarknaden. Jag vill höra en kommentar till det.
Anf. 108 Helena Bargholtz (Fp)
Fru ålderspresident! När det gäller kabel-tv håller jag helt med Helene Petersson att det vore önskvärt att man kunde ha en fullständig konkurrens så att kabel-tv-konsumenterna själva kunde välja vilket bolag de bolag de vill ha. Det måste vi sträva efter.
I den här frågan finns det en utredning som ligger till grund för hela vårt betänkande. Det är en utredning som kom 2005 och som heter
Anpassning av radio- och tv-lagen till den digitala tekniken
. Där gjorde utredaren en noggrann analys av möjligheterna att lösa frågorna, men fann att det inte var möjligt att lagstifta om samtrafik eller andra former av tillträde på ett område som faller under lagen. Detta framgår mycket tydligt av utskottets betänkande. Man har försökt, och viljan finns. Men man har ännu inte sett möjligheterna. Man kanske kan klara av det med den nya myndigheten.
Helene Peterssons senaste fråga gällde närradion. Eftersom jag själv är mycket engagerad i en närradiostation med sändningar vet jag att det är viktigt för närradion med möjligheter att få in reklam. Precis som har antytts här är det inte alldeles lätt att få fram reklamintäkter till närradiosändningarna. Men jag kan inte se att man kan lösa det på något annat sätt än att försöka få pengar den vägen.
Anf. 109 Ingvar Svensson (Kd)
Fru ålderspresident! Nej, Anna Tenje, jag ska inte knyta ihop säcken och jag tänker inte förklara för er vad ni inte redan har begripit.
Det mediala landskapet är i ständig förändring. Det sker hela tiden. Om man ser tillbaka på den historiska utvecklingen har det skett enorma förändringar i medielandskapet. Och de kommer att fortsätta. Radio- och tv-lagen är förmodligen bara en liten etapp på vägen i den medieutveckling som vi ser framför oss.
Man kanske också bör fundera inför den kommande utvecklingen på vad politiker ska lägga sig i och vad de inte ska lägga sig i. Där finns anledning att fundera en hel del framöver när det gäller mediepolitiken.
Man kan titta på den kommersiella radions utveckling. Den förväntades ge mycket av valfrihet när det gäller utbud, men det blev nästan bara musikinriktning. I dag kanske man egentligen inte vill välja bort den musikaliska inriktningen, även om det inte blev som man hade tänkt sig.
Man kan peka på att det begicks en massa misstag när man inrättade den privata lokalradion med ett anbudsförfarande som drev upp koncessionsavgifterna förfärligt. Under åren i opposition försökte jag arbeta för att man skulle få bort de höga koncessionsavgifterna och hitta lösningar, men då sade Finansen nej. Det ville man inte vara med om, och den inställningen har dess värre inte förändrats även om vi har bytt regering.
Men vi hoppas att det ska komma en lösning till stånd så att vi får bättre villkor för den kommersiella radion. Då kan man också bidra till att den digitala radion dras i gång. Det är inte möjligt om det inte sker i samförstånd mellan public service-radion och de kommersiella kanalerna.
Vi får en oerhört snabb utveckling när det gäller så kallad HD-tv med en komprimeringsteknik med MPEG-4 och en ny mottagningsteknik. Detta kommer så småningom, efter en svår övergångstid, att revolutionera frekvensmöjligheterna.
Jag vill speciellt peka på möjligheten till valfrihet framöver. Nu diskuteras valfrihet när det gäller kabelnäten. Det har utretts. Där finns ett antal svårigheter, många gånger beroende på att de som har hyrt kabelnäten av fastighetsägarna har monopol. Det kan vara svårt att göra ingrepp i de sammanhangen. Men jag tror mycket på en plattformskonkurrens - att man helt enkelt har denna möjlighet som hyresgäst. Jag bor i ett kedjehus i Vallentuna ännu en liten tid. Där har vi tillgång till ett litet kabelnät. Vi har också möjlighet att ta emot marknätet och satellitsändningar. Men om man bor i en lägenhet har man små möjligheter till detta. Då måste man ha speciella villkor - balkong i rätt riktning och så vidare - för att man ska kunna få detta att fungera så att man får en valfrihet.
Jag tror att vi måste vara öppna för att det kommer en ny utveckling där vi får en större konkurrens mellan de olika tv-plattformerna.
Anf. 110 Helene Petersson i Stock (S)
Fru ålderspresident! Vi har varit överens, Ingvar Svensson och vårt parti, i många av de här frågorna under resans gång. Vi samarbetade bra under förra mandatperioden i just mediefrågor.
Jag har en fråga om den kommersiella radion, som Ingvar Svensson tog upp. Det kom nya regler 2001 för att öka mångfalden där med möjlighet till lägre koncessionsavgift. Det var bara det att branschen själv inte vill släppa sina avtal med de höga koncessionsavgifterna, om det nu berodde på risken att de inte skulle få tillbaka dem eller om det berodde på att de inte ville ta kravet på lokal anknytning till sändningen.
Ni har nu släppt dessa krav i betänkandet. Det innebär att de allra flesta under åtta års tid kommer att få betala samma oerhört höga koncessionsavgifter som tidigare medan de som antog de nya reglerna 2001 får behålla sina låga avgifter.
Vad tycker branschen om det, tror Ingvar Svensson?
Anf. 111 Ingvar Svensson (Kd)
Fru ålderspresident! Jag tror inte att branschen gillar det där så mycket. Man lyssnade inte på mig när vi diskuterade frågorna 2001. Då skulle vi ha fått en nedtrappning av koncessionsavgifterna, men Finansen sade nej. Man kan säga att det är samma finans i dag som påverkar situationen; det är bara att erkänna att det är så.
Jag har full förståelse för att de kommersiella radiokanalerna med de här höga koncessionsavgifterna inte ville bli av med sina varumärken. Det är klart att det var oerhört väsentligt för dem att behålla dem. Om man skulle släppa sina frekvenser och sedan inte få tillbaka dem, vilket det inte fanns någon garanti för med den lägre koncessionsavgiften, skulle man kunna drabbas oerhört hårt. Hela ens affärsidé skulle helt och hållet slås sönder. Det har jag alltså viss förståelse för.
Anf. 112 Helene Petersson i Stock (S)
Fru ålderspresident! Tror Ingvar Svensson att det var många av radiokanalerna som hade förlorat sina tillstånd? Jag tror inte det.
Anf. 113 Ingvar Svensson (Kd)
Fru ålderspresident! Det är roligt att Helene Petersson har en tro. Men det hade varit bra för företagen att veta vad som skulle hända, och det visste de inte.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2010-06-15
Förslagspunkter: 15, Acklamationer: 12, Voteringar: 3
Protokoll med beslut
- 2010-06-15Protokoll 2009/10:137
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Avvecklande av Granskningsnämnden för radio och tv, Radio- och tv-verket och Taltidningsnämnden
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avvecklande av myndigheterna Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket och Taltidningsnämnden.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:115 punkt 15 och avslår motion 2009/10:K13 yrkande 1.- Reservation 1 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 116 0 14 m 86 0 0 10 c 27 0 0 2 fp 24 0 0 4 kd 21 0 0 3 v 0 18 0 4 mp 0 18 0 1 - 1 0 0 0 Totalt 159 152 0 38 Kostnader för organisatoriska förändringar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att anslagen 8:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, 8:4 Radio- och TV-verket och 8:5 Granskningsnämnden för radio och TV under utgiftsområde 1 Rikets styrelse under 2010 får disponeras för att genomföra föreslagna organisatoriska förändringar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:115 punkt 16.Lagförslagen i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar
- dels regeringens förslag till
a) radio- och tv-lag med de ändringarna
dels att i 8 kap. 13 § orden "7 kap. 3 § alkohollagen (2010:000)" ska ersättas av orden "4 kap. alkohollagen (1994:1738)",
dels att i 15 kap. 5 § orden "7 kap. 3 § alkohollagen (2010:000)" ska ersättas av orden "4 kap. alkohollagen (1994:1738)",
dels i 16 kap. 15 § andra stycket orden "7 kap. 3 § alkohollagen (2010:000)" ska ersättas av orden "4 kap. 10 § alkohollagen (1994:1738)",
dels att i punkt 7 övergångsbestämmelserna ska ordet "femte" ersättas av ordet "sjätte",
b) lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
c) lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),
d) lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst,
e) lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område med de ändringarna
dels att ordet "område" i lagens rubrik och i ingressen ska ersättas av ordet "områden",
dels att 3 kap. 13 § ska innehålla ett andra stycke med följande lydelse: Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket.,
f) lag om ändring i tobakslagen (1993:581),
g) lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument,
h) lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),
h) lag om ändring i tullagen (2000:1281),
i) lag om ändring i lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster,
j) lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation med den ändringen att i 3 kap. 10 § ska ordet "radiosändaren" ersättas av ordet "radiosändare", och
k) lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486) med den ändringen att 2 § får den lydelse utskottet föreslår i bilaga 4 (förslag 2),
- dels utskottets förslag i bilaga 4 till
a) lag om ändring i lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer (förslag 1),
b) lag om ändring i alkohollagen (1994:1738) (förslag 3).
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2009/10:115 punkterna 1-12 och 13 i denna del och 2009/10:193 punkt 1 i denna del, bifaller delvis proposition 2009/10:115 punkt 14 och avslår motion 2009/10:K13 yrkande 11.Ändring i marknadsföringslagen den 1 september 2010
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 4 (förslag 4) till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486).
Därmed bifaller riksdagen delvis propositionerna 2009/10:95 i denna del och 2009/10:115 punkt 13 i denna del.Sponsring, reklam och produktplacering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:K13 yrkande 5.- Reservation 2 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 116 0 14 m 86 0 0 10 c 27 0 0 2 fp 24 0 0 4 kd 21 0 0 3 v 0 18 0 4 mp 0 18 0 1 - 1 0 0 0 Totalt 159 152 0 38 Konsumenters valfrihet över kabel-tv-nätet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:K13 yrkande 8.- Reservation 3 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 117 0 13 m 86 0 0 10 c 27 0 0 2 fp 24 0 0 4 kd 21 0 0 3 v 0 18 0 4 mp 0 18 0 1 - 1 0 0 0 Totalt 159 153 0 37 Utökad vidaresändningsplikt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:K13 yrkande 9.- Reservation 4 (s, v, mp)
Tillståndsplikt för tv-sändningar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:K13 yrkande 7.- Reservation 5 (s, v, mp)
Kommersiell radio
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:K13 yrkande 3.- Reservation 6 (s, v, mp)
Slutet anbudsförfarande för analog radio
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:K13 yrkande 4.- Reservation 7 (s, v, mp)
Utökat frekvensutrymme på FM-bandet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:K13 yrkande 6.- Reservation 8 (s, v, mp)
Närradio
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:K13 yrkande 10.- Reservation 9 (s, v, mp)
Post- och telestyrelsens roll för radio och tv
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:K13 yrkande 2.- Reservation 10 (s, v, mp)
Reklamfrågor m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2009/10:K372, 2009/10:K389, 2009/10:K394, 2009/10:C440 yrkande 2 och 2009/10:So510 yrkande 6.Vissa radio- och tv frågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2009/10:K313, 2009/10:K342 och 2009/10:K403.