Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Betänkande 2024/25:UU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 juni 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Verksamheten i Europeiska unionen under 2024(pdf, 5 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:10 Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Beslut

Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10)

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning.

Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2024 till handlingarna. Utskottet föreslår också att riksdagen ska avslå samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 24
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-05-15
Justering: 2025-05-22
Trycklov: 2025-05-23
Reservationer: 15
Betänkande 2024/25:UU10

Alla beredningar i utskottet

2025-04-10, 2025-04-24, 2025-05-08, 2025-05-15

Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10)

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Utrikesutskottet konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning.

Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Utskottet framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-06-04
Debatt i kammaren: 2025-06-05
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:UU10, Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Debatt om förslag 2024/25:UU10

Webb-tv: Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Stefan Olsson (M)
Anf. 16 Stefan Olsson (M)

Fru talman! Ärendet vi nu debatterar är utrikesutskottets betänkande nummer 10, som berör regeringens årliga skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag på alla punkter.

Under denna vår har Europa verkligen fått sig en tankeställare. Man kan tro att det var den ryska invasionen av Ukraina 2022 som fick unionen att vakna upp och förstå att den ställdes på prov. Och visst, mycket hände månaderna efter invasionen. Unionen höll samman och enades om sanktioner mot Ryssland och om stöd till Ukraina.

Det var mycket bra gjort, men det som nog har satt oss än mer på prov är skiftet av utrikespolitik från USA:s sida. En ny presidentadministration har tillträtt, med en helt ny filosofi gentemot sina europeiska allierade.

Där många EU-länder tagit för givet att USA alltid ska finnas i bakgrunden med sin väldiga militärmakt visade det sig plötsligt att den nya amerikanska ledningen hade tröttnat på det man tyckte var européernas lättsinne.

Varför ska USA hjälpa någon som inte hjälper sig själv? har den nye amerikanske presidenten frågat. Han menar att Natoländer som inte finansierar sitt försvar på det sätt som överenskommits inom alliansen nog inte kan räkna med stöd från USA fullt ut. Plötsligt insåg därför EU-länderna att det nu gällde dem själva, inte bara Ukraina.

Många EU-länder, som också är Natoländer, lägger alltjämt alltför lite på det egna försvaret. Belgien lägger 1,3 procent av sin bnp på försvaret – i alla fall var det så förra året. Spanien lägger också 1,3 procent och Italien 1,5 procent.

Uppvaknandet blev bryskt, och sedan dess har ett stående tema i alla diskussioner EU-länderna emellan varit hur vi tillsammans kan rusta upp, och inte minst hur detta ska finansieras. Detta uppvaknande skedde förvisso under senvintern detta år, och betänkandet vi behandlar handlar om verksamheten under 2024, men det är svårt att bara vara bakåtblickande.

Fru talman! Från Moderaternas perspektiv är upprustningen utan tvekan en av de viktigaste europeiska frågorna just nu. Ukraina har kämpat tappert i tre år. Jag tar tillfället i akt att berömma den ukrainska säkerhetstjänsten för den fantastiskt skickligt genomförda operationen där man slog ut många ryska bombplan. Det var väldigt skickligt och briljant uttänkt och utfört!

Ukraina har kämpat tappert i tre år, och vi hoppas på framgångar i kommande förhandlingar och en rättvis fred.

Men när en eventuell fred kommer vet vi att Ryssland mycket väl kan komma att smida nya angreppsplaner – antingen för att man tycker sig ha vunnit kriget och på så vis känner sig stärkt att starta nya krig eller för att man känner sig som förlorare och därför vill starta nya krig för att ta revansch.

Som vi ser det finns därför en risk för nya ryska krig oavsett vad som händer i Ukraina. Därför kan det inte nog understrykas att Europa måste rusta upp och att det inte bara gäller de länder som ligger närmast Ryssland utan att det måste ske i solidaritet med alla unionens medlemmar.

Det stämmer att många medlemsstater brottas med svaga statsfinanser, men krig är på alla sätt dyrare och värre.

Vi lever inte i en tid då man, som den tidigare statsministern Göran Persson sa om hur man syr ihop en statsbudget, alltid kan ta den sista miljarden på försvaret. Den tiden är förbi. Nu är det i stället så att om man råkar ha någon miljard över ska den in i försvaret.

Fru talman! I detta sammanhang är det också värt att lyfta en aspekt som inte är med i regeringens årsberättelse men som borde vara det. Det är berättelsen om hur EU till sist införde ett totalt embargo på rysk olja och gas. Detta har inte hänt, men det borde ha hänt.

Det finns alltjämt länder inom unionen som importerar gas och olja som om ingenting skulle ha hänt i världen. Gasen och oljan letar sig dessutom in i EU via raffinaderier i mindre nogräknade länder utanför unionen, varvid medlemsstater importerar utan att kontrollera varifrån oljan eller gasen kom från första början.

Det finns nu mer än en beräkning på hur mycket pengar denna handel omfattar, och tyvärr visar de på att EU-länderna förmodligen betalar mer för rysk olja och gas än vad de skänker i stöd till Ukraina. Detta är givetvis helt orimligt och måste få ett slut. Jag kan förstå om inte alla affärsavtal kan avbrytas från en dag till en annan, och jag förstår att regeringar inte vill straffa sina väljare med dyrare fjärrvärme. Men nu har kriget i Ukraina pågått i tre år. Det har funnits gott om tid att hitta alternativ.

Jag vet att Sveriges regering ogillar detta, och jag hoppas därför att den driver på för att få upp denna fråga högre på EU:s dagordning. Vad som än kan göras för att strypa pengar till den ryska krigsekonomin måste göras.

Fru talman! Låt mig till sist säga något om skrivelsen som sådan och utskottets behandling av den.

Ordningen är att regeringen en gång om året lämnar en redogörelse för verksamheten i EU. Skrivelsen heter därför Årsboken om EU: Verksamheten i Europeiska unionen 2024. Titeln är rättvisande, för skrivelsen är verkligen en årsbok. I denna kan man läsa om allt från djurskyddslagstiftning och flygpassagerares rättigheter till ozonnedbrytande ämnen och vilotidsregler för bussförare. Årsboken täcker in det mesta.

När årsboken kommer till oss i utrikesutskottet för behandling är det emellertid nästan bara EU:s gemensamma utrikespolitik vi uppmärksammar. Den enkla och givna förklaringen är att detta ju är vad vi i utrikesutskottet är intresserade av. Unionens gemensamma utrikesfrågor går vi igenom minst en gång i månaden. Men detta är nu bara en del av vad Sverige gör inom EU. EU är inte en organisation för utrikesfrågor i första hand utan en samarbetsorganisation för den fria rörligheten inom unionen.

Jag undrar därför om det i fortsättningen ska vara just utrikesutskottet som behandlar skrivelsen. Det finns ju otroligt många viktiga EU-frågor som vi i utrikesutskottet inte har någon större koll på eftersom de ligger i andra utskott.

Ta exempelvis frågan om fisket i Östersjön. Fisket är reglerat av EU, och det är många i Sverige som är engagerade i denna fråga eftersom vi vill rädda såväl fiskbeståndet som den småskaliga fiskerinäringen. Denna centrala EU-fråga får inte den uppmärksamhet den förtjänar om det är vi i utrikesutskottet som ska behandla den. Det är våra vänner i miljö- och jordbruksutskottet som kan de frågorna bäst.

Jag skulle därför vilja uppmana talmannen att ta sig en funderare på hur regeringens årliga skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen ska behandlas. Utrikesutskottet har gjort sitt bästa men har ändå inte koll på precis allt som EU ägnar sig åt och är kanske därför inte organet som ska ha det yttersta ansvaret för ärendet.

(Applåder)

Jacob Risberg (MP)
Anf. 17 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik, men så kom det upp en fråga som jag ändå tyckte var väldigt intressant. Ledamoten Olsson sa att man gärna vill stoppa all import av rysk olja och gas till Europa. Det är någonting som vi har brunnit för länge, egentligen ända sedan 1981 då Miljöpartiet bildades. Jag är glad att det nu är fler som ansluter till den linjen. Det gäller förstås inte bara rysk olja och gas utan all olja och gas, men vi kan i alla fall börja med den ryska.

Samtidigt har den nuvarande regeringen hjälpt till att öka efterfrågan på bland annat rysk olja genom att exempelvis sänka priserna på bensin och diesel. Någonstans måste den här råoljan komma ifrån. Vi vet nu att den går via andra länder som Turkiet och Indien där den raffineras och sedan kommer till Sverige som turkisk eller indisk bensin eller diesel.

Ett sätt att komma runt detta, om man inte lyckas få enighet i EU, är att själv införa en ursprungsmärkning på bensin och diesel i väntan på att övriga länder kommer i fatt och är villiga att införa ett totalt embargo. Är det någonting som Moderaterna skulle ställa sig bakom?

Stefan Olsson (M)
Anf. 18 Stefan Olsson (M)

Fru talman! Jag tycker att ledamoten Risberg beskriver situationen fel. Majoriteten i riksdagen har inte drivit på för att vi ska öka importen av rysk olja och gas. Så är inte fallet. Däremot driver vi en annan energipolitik än den Miljöpartiet vill ha, vilket gör att Sverige faktiskt konsumerar mer olja och gas. Det är alldeles riktigt. Men det betyder inte att den kommer från Ryssland. På den punkten tycker jag att ledamoten vilseleder församlingen.

När det sedan gäller ursprungsmärkning är det en mycket bra idé, men jag tycker nog att det ska ske inom ramen för EU. Vi ska ha en gemensam marknad, och energimarknaden inom EU ska vara gemensam – men gärna ursprungsmärkning annars.

Jacob Risberg (MP)
Anf. 19 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Nja, jag tycker nog att jag beskriver problemet ganska rätt. Vi har ju en världsmarknad när det gäller olja och gas. Det mesta av råvarorna handlas på en världsmarknad. Det är det som är problemet när drivmedlet väl kommer till vår mack: Vi kan i dagsläget inte kontrollera varifrån det kommer, utan det är upp till drivmedelsproducenterna varifrån de köper in sin olja och gas.

Det finns i dag inget förbud mot att köpa gas eller bensin från Turkiet eller Indien, till exempel, även om den har sitt ursprung i Ryssland. Precis som ledamoten säger har den här regeringen bidragit till ökad efterfrågan på bensin och diesel, och därmed har man också sekundärt ökat efterfrågan på rysk olja.

Det här med europeisk märkning är intressant. EU är ju generellt väldigt positivt till all typ av märkning som hjälper konsumenter att göra rätt val. Sedan är det upp till varje land att implementera den typen av märkning. Vi har till exempel sedan några år en pumplag om att visa klimatpåverkan av de drivmedel vi har i Sverige. Vi skulle kunna se en liknande märkning här. Vi har också andra typer av konsumentmärkningar som är unika för Sverige.

Detta är inte en fråga där vi måste vänta in EU. Återigen: Att flytta frågan till EU gör bara att man kommer längre från själva grundproblematiken. Det bästa vore om vi redan här och nu kunde börja märka olja och gas vid pump så att våra konsumenter, våra bilförare, kan göra ett aktivt val: Vill jag välja den här drivmedelsproducenten eller den här? Den här har rysk olja, den här har inte det. Vad väntar vi på?

Stefan Olsson (M)
Anf. 20 Stefan Olsson (M)

Fru talman! Jag tycker att det är en alldeles utmärkt idé med produktmärkning. Men ju mer man kan göra inom ramen för EU, desto bättre är det. Då blir det lika i alla länder, och då blir det enklare att som svensk tanka i Tyskland och så vidare. Det är helt enkelt bättre att försöka ha all ekonomisk reglering gemensam i EU.

Nu drar jag mig till minnes en debatt som ledamoten och jag haft i ett annat ämne om just värdet av EU-regleringar. Jag vill bara påminna om att vi även vid det tillfället var oeniga om hur mycket regleringar vi ska ha. Jag argumenterade för att vi ska ha så få regleringar som möjligt. Nu märker jag att ledamoten Risberg ånyo argumenterar för införandet av ännu fler regleringar, som påverkar den ekonomiska tillväxten. Det bör han också tänka på. Ekonomisk tillväxt brukar inte vara det som Miljöpartiet tänker på, så jag vill bara påminna honom om den problematiken.

Alexandra Völker (S)
Anf. 21 Alexandra Völker (S)

Fru talman! Betänkandet kan närmast liknas vid en sammanfattning av det arbete som har bedrivits inom EU under 2024. Det är en utmanande tid för unionen, och den har med inledningen av det här året blivit ännu tuffare.

Flera av grundfundamenten för EU prövas nu, med den amerikanska administrationens tullar, med Ryssland som bedriver fullskaligt krig i vårt närområde och med det högsta antalet väpnade konflikter på 70 år.

Fru talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina våren 2022 innebär en ny verklighet. Redan innan sin fullskaliga invasion hade de tydliggjort att de inte längre står upp för den europeiska säkerhetsordningen, det vill säga varje lands rätt att självt bestämma över sin säkerhet och sina säkerhetspolitiska vägval.

Under över ett decennium har Ryssland brutit sönder den europeiska säkerhetsordningen och gång på gång visat att de är ett hot mot det demokratiska Europa. För Sveriges del kom det ryska agerandet att leda till att vi gjorde ett säkerhetspolitiskt vägval: Vi gick med i Nato.

Nu arbetar vi tillsammans med våra allierade för att öka vår säkerhet och avskräcka från att starta nya krig. Vi ser också att det europeiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet måste stärkas. Det är avgörande att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan och EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och dess förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet. Europa måste långsiktigt ta ansvar för sin egen säkerhet.

I år är det 30 år sedan Sverige gick med i EU. Då hade vi nyss lämnat kalla kriget bakom oss. Vi trodde på, och arbetade för, en fredligare verklighet. I dag, 30 år senare, är verkligheten en annan, med krig i vårt närområde, hybridoperationer och desinformationskampanjer. EU måste rustas för denna nya verklighet. Jag yrkar därför bifall till reservation 3.

Fru talman! Varje dag kämpar Ukraina för sin och för vår säkerhet, och vi måste göra allt vi kan för att stötta dem i det. EU måste stå stadigt bakom Ukraina. I ett läge där vissa sviktar får Ukraina aldrig tvivla på EU, på Europa.

Det är Ryssland som ensidigt har inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Det är Ryssland som ensidigt har startat kriget. Ukraina har all rätt att försvara sig, och en fred måste ske på Ukrainas villkor. Allt annat är oacceptabelt och hotar vår egen säkerhet. I en tid där den regelbaserade världsordningen prövas från flera håll – av starka krafter – måste Sverige och EU stå upp för den i alla lägen.

Fru talman! I fråga om Ryssland och Ukraina har EU visat vilken styrka unionen har när vi talar med en gemensam och tydlig röst. Samtidigt ser vi att det finns länder inom EU som försvårar stödet till Ukraina, länder som samtidigt tydligt inskränker sin demokrati. Ungern begränsar hbtqi-rörelsen och förbjuder Prideparaden, och nu arbetar de med ett lagförslag som riskerar att kraftigt begränsa det oberoende samhället – journalister och civilsamhället.

Vi har tydliga demokratikrav på länder som går med i EU. Vi måste fortsätta att ha lika höga krav när länderna är med i EU. Vi socialdemokrater menar att EU bör införa en sanktionstrappa som gör att EU ytterst kan utesluta ett land som har fullbordat en nedmontering av demokratin.

Det är en besvikelse för oss att ta del av uppgifter om att EU-kommissionens ordförande har uppmanat EU-kommissionärer att inte delta i Budapest Pride. Vi hoppas att vår svenska kommissionär tar tillfället i akt att stå upp för människors lika värde genom att trots allt delta i paraden.

Fru talman! EU är vår främsta utrikespolitiska arena. Det går inte att just nu tala om arbetet i EU utan att tala om Gaza. Det som sker i Gaza är en fullständig katastrof, och det sker rakt framför våra ögon. När vi redan kände förtvivlan över situationen trappades den upp ytterligare. Det mänskliga lidandet förvärras ytterligare.

Nu har den israeliska armén tvingat det enda sjukhuset i norra Gaza att stänga. Sjukhus bombas, skadas eller tvingas stänga på grund av israeliska markoffensiver. Över 52 000 människor har dödats, en siffra som bara fortsätter att stiga.

I dag är det endast 20 procent av Gazas redan begränsade landyta som inte omfattas av militära restriktioner. Där försöker Israel trycka ihop hela Gazas befolkning, utan mat, vatten eller tillgång till medicin. Svälten breder ut sig, och endast en bråkdel av den humanitära hjälpen släpps in.

Under de senaste dagarna har vi återkommande nåtts av rapporter om beskjutningar av människor på väg för att få nödhjälp. Att människor behöver riskera sina liv för att få mat är helt oacceptabelt. Under de senaste veckorna har EU äntligen höjt rösten mot Israel. I ett år har vi drivit frågan om att frysa handelsavtalet med Israel, och i slutet av maj beslutade EU till slut att se över avtalet. Det är ett steg i rätt riktning, men det krävs mer. Det finns ingen tid att förlora – vi måste frysa avtalet nu. Vi måste öka pressen på den israeliska regeringen att upphöra med den brutala krigföringen. All kraft måste sättas in för att förhindra ett folkmord.

Som jag inledde med att säga står EU inför en lång rad utmaningar. Utrikespolitiken är en sådan. Handelspolitiken är en annan. Därutöver har vi klimatkrisen, en ödesfråga som handlar om hela planeten. Bara de temperaturökningar och klimatförändringar vi ser nu orsakar stora utmaningar för alla världens länder, och EU-länderna är inget undantag.

Det krävs ett EU som tar på sig ledartröjan, ett EU som binder ihop utsläppsminskning, miljöskydd och stärkt biologisk mångfald med ekonomisk utveckling, rättvis omställning och fler jobb. När stormakter lämnar Parisavtalet måste EU ta ett större ansvar för att upprätthålla det, hitta nya partner och få fler länder och regioner att driva en ambitiös klimatpolitik.

Fru talman! Det är en tid som ställer stora krav på EU. Precis som alla organisationer blir EU vad medlemsstaterna gör det till. Rösten blir så stark som dess politiska ledare väljer att det ska bli. EU behöver stärka och höja den rösten. Sverige måste börja visa framfötterna och vara den som är drivande, inte bara följa med strömmen. Det är en tid för modigt ledarskap.

(Applåder)

Magnus Berntsson (KD)
Anf. 22 Magnus Berntsson (KD)

Fru talman! 30 år efter Sveriges inträde i EU står vi fortfarande starkt rotade i vår övertygelse att EU-samarbetet är en nödvändig grund för fred, frihet och ekonomiskt välstånd. Kristdemokraterna ser EU som ett verktyg, inte bara ett självändamål, och vår uppgift är att säkerställa att det används på rätt sätt.

EU ska vara fokuserat, effektivt och förankrat i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att beslut ska fattas så nära människor som möjligt – i kommuner, i regioner och nationellt – och bara när det behövs på EU-nivå. Under 2024 har regeringen arbetat just i denna anda, och det vill jag särskilt understryka.

EU:s utrikes- och säkerhetspolitik har stått i centrum detta år. Med Rysslands brutala angrepp på Ukraina har vår gemenskap satts på prov, och den har till allra största delen hållit. Vi är tacksamma över att Sverige, som EU-medlem och numera Natomedlem, har varit en tydlig röst för Ukrainas frihet. Det handlar inte bara om stöd till ett angripet land, utan det handlar om att försvara freden i hela Europa.

Regeringen har under året aktivt verkat för att stärka EU:s försvarssamarbete, bygga upp försvarskapaciteten och fördjupa partnerskapet med Nato. Det är rätt väg, och det är en väg Kristdemokraterna helhjärtat stöder.

Fru talman! Vi välkomnar EU:s utvidgningsagenda, men den måste vara tydlig med att det inte finns några genvägar. Ukraina, Moldavien och länderna på västra Balkan förtjänar vårt stöd, men medlemskap ska bygga på rättsstat, demokrati och reformvilja. Det stärker unionen och garanterar att utvidgningen inte urholkar EU:s värdegemenskap.

Sverige har stått upp för detta. Vi har varit tydliga med att vi vill se en utvidgning, men inte på bekostnad av principerna. Det är ett kristdemokratiskt synsätt: solidaritet med ansvar men också att vi står till förfogande för att hjälpa kandidatländer i deras reformarbete.

Den inre marknaden är en av EU:s absolut största framgångar. Den ger jobb, tillväxt och välstånd. Men den får inte kvävas av överreglering eller detaljstyrning. Sverige har under året drivit på för att värna den fria rörligheten, förbättra konkurrenskraften och minska byråkratin, och där har Kristdemokraterna varit en pådrivande kraft.

Vi ser också ett tydligt behov av att EU fokuserar mer på teknikutveckling, innovation och forskning, inte minst inom grön omställning. Men det måste ske teknikneutralt och med respekt för medlemsländernas förutsättningar. Det är därför vi så konsekvent talar om fossilfri energi i stället för enbart förnybar.

Fru talman! Sverige är en handelsnation. Vi behöver fler frihandelsavtal, inte färre. Vi behöver en öppen, reglerad världsordning, inte protektionism. EU:s handelsagenda är avgörande för vår ekonomi, och regeringen har fortsatt att driva på för avtal med bland annat Indien och Mercosur.

Men vi är också tydliga: Handel ska inte ske på bekostnad av mänskliga rättigheter eller kommande generationer. Därför är det bra att Sverige varit en pådrivare för hållbara och etiskt grundade men inte överreglerade handelsvillkor.

För Kristdemokraterna är det självklart att vi ska ha ordning och reda i Europas finanser. EU ska ha resurser för att lösa gemensamma uppgifter, inte för att växa in i områden där medlemsstaterna redan tar ansvar.

Vi är därför mycket nöjda med att regeringen fortsätter att stå upp för en återhållsam budgetlinje, där stöd till Ukraina, gränsskydd och säkerhet prioriteras medan förslag om nya EU-skatter eller permanent gemensam skuldsättning har avvisats.

Fru talman! Europa befinner sig i en avgörande tid. Vi möter krig, kriser och förändring men också möjligheter. Kristdemokraterna vill se ett EU som är starkt där det behövs, återhållsamt där det är klokt och alltid rotat i ansvar, solidaritet och frihet.

Jag står bakom betänkandet i dess helhet och vill därmed också avslå samtliga motionsyrkanden. Sveriges linje i EU-politiken är tydlig, och den har vårt stöd.

(forts. § 6)

Angelika Bengtsson (SD)
Anf. 94 Angelika Bengtsson (SD)

Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Herr talman! I det här betänkandet behandlar vi förra årets arbete i Europeiska unionen, regeringens skrivelse samt totalt cirka 90 motionsyrkanden i både följdmotioner och motioner från allmänna motionstiden. Det är med andra ord dåtid och visionen om framtiden vi debatterar i dag. Det är ett stort och gediget betänkande, och det är därmed svårt att gå in på varje detalj.

Då som nu – och precis som i denna kammare – har Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina varit en påtaglig del i EU:s arbete. Då som nu är vårt stöd till Ukraina oförändrat. Vi ska fortsätta att stötta Ukraina och bidra med ett starkt ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd samtidigt som vi ska vara pådrivande i fler sanktioner mot Ryssland. Givetvis måste fredsprocessen ske på Ukrainas villkor.

Herr talman! På temat gällande sanktionsregimen mot terrorism har vi en reservation, och jag yrkar bifall till reservation 7.

EU har sin egen sanktionsregim mot terrorism, där personer och grupper som deltar i terroristhandlingar kan listas och omfattas av restriktiva åtgärder. Dessa åtgärder inkluderar frysning av tillgångar och förbud mot att tillhandahålla ekonomiska resurser. Vi anser att EU:s ramverk inte är tillräckligt effektivt, och ramverket försvårar i sig processen att terroristlista vissa grupper. Vi vill därför att regeringen snarast bör verka för en översyn och därefter en uppdatering av regelverket för terroristlistning inom EU.

Herr talman! När vi nu nämner sanktioner har vi ett särskilt yttrande på området gällande Magnitskijsanktioner. Vi ställer oss bakom utskottets ställningstagande och motivering, men vi noterar att utskottets tillkännagivande i frågan inte är slutbehandlat enligt regeringens skrivelse och att arbetet därmed fortskrider, vilket vi ser positivt på. Det är dock anmärkningsvärt att sådana sanktioner inte har införts, trots att det finns ett stort behov av att dessa snarast kommer på plats inom EU. USA, Kanada och de baltiska länderna är exempel på länder som redan har infört sådana sanktioner. Det geopolitiska läget har inte förbättrats utan snarare tvärtom, varför det är av vikt att frågan färdigbehandlas skyndsamt. Vi anser att behovet av att införa Magnitskijsanktioner snarare ökat än minskat under den senaste tiden. Eftersom vi ingår i samarbete med regeringen kommer vi givetvis att följa frågan noga framöver.

Herr talman! Vi ser en utveckling där EU:s inflytande över medlemsländernas politik ökar och att beslut som borde fattas här i Sveriges riksdag allt oftare dikteras från Bryssel. Sverigedemokraterna anser att det är dags att sätta Sveriges intressen främst och att säkerställa att vår nationella suveränitet inte urholkas ytterligare.

Betänkandet om verksamheten i EU under 2024 visar tydligt hur unionen fortsätter att expandera sitt mandat inom områden som försvar, migration och ekonomisk styrning. Det har gjorts med utgångspunkt i världsordningen, och det har varit rätt och riktigt utifrån situationen vi befinner oss i. Men vi ser också med oro på hur Sverige förväntas anpassa sig till beslut som inte alltid ligger i vårt lands bästa intresse. Det är därför av yttersta vikt att vi stärker vårt nationella självbestämmande och säkerställer att svenska folkets röst får större genomslag i de beslut som påverkar vår framtid. För vi får aldrig glömma att det är svenska folket som har röstat fram våra svenska politiker i Bryssel – inte tvärtom.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 95 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! EU har i dag ett stort inflytande över politiska beslut i Sverige och har under flera decennier påtvingat medlemsländer en politik som har inneburit privatiseringar och marknadsanpassningar.

Regeringen i Sverige har saknat ambitioner att göra något åt dessa problem och har i stället valt att föra en skadlig EU-politik i Sverige och gömma sig bakom hänvisningar till EU i stället för att låta bli att agera. Det har resulterat i att det finns liten tilltro till politiken och politikers förmåga att påverka och förändra samhället till det bättre.

Efter valet i juni förra året, 2024, har Europaparlamentet fått en ny sammansättning. Inte minst har representationen av konservativa och främlingsfientliga krafter ökat, vilket kommer att få negativ effekt på många politikområden. Det gäller inte minst områden som klimat, jämställdhet och migration under den här mandatperioden. Det gäller också hbtq-området, som har varit uppe till diskussion under debattens gång. Jag tänker främst på utvecklingen i Ungern och även i Polen. Jag noterade också att EU-ministern skärpte tonen mot Ungern under frågestunden. Det blir också intressant att följa utvecklingen med en ny president i Polen som tillhör det nationalkonservativa Lag och rättvisa.

Herr talman! Jag tänkte tala om situationen i ett annat land på en annan plats på jorden, nämligen situationen i Gaza – en mardröm. Svält och död råder, och barn dör. Vår värld har verkligen misslyckats med att agera. Blind tilltro till Netanyahus högerextrema regering har lett till denna punkt där barn dör och extremism frodas.

Vi i Vänsterpartiet är tydliga. Vi kräver att Sverige och EU ska öka pressen på Israel maximalt för att få fred. Det var Israel som bröt vapenvilan senast, och det är Israel som stoppar hjälp från att nå fram till civila i nöd. Israels ockupation av Palestina, som har pågått i decennier, skulle inte vara möjlig utan EU:s förmånliga handelsavtal med Israel och utan USA:s militära stöd till Israel.

Europeiska unionen har år efter år riktat lam kritik mot Israels politik utan att det på något sätt har förändrat situationen för palestinierna. Israel har kunnat ignorera EU:s kritik utan att det fått några egentliga konsekvenser. Till exempel är associeringsavtalet mellan EU och Israel villkorat med respekt för mänskliga rättigheter, men det ger bara Israel en massa förmåner och stora ekonomiska fördelar. På det sättet bidrar vi till att stärka den ekonomiska basen för Israels ockupationspolitik.

Vi måste sätta tyngd bakom vårt budskap. Samarbetet mellan EU och Israel är omfattande. EU är Israels största handelspartner, men för EU betyder Israel knappt någonting ekonomiskt.

Sverige måste nu driva i EU att vi ska suspendera associeringsavtalet med Israel. Vi måste stoppa folkmordet, avbryta blockaden av Gaza, avveckla bosättningar och vägspärrar på ockuperat område och stoppa byggandet av muren på Västbanken.

Även på Västbanken ökar nu våldet. I skuggan av attackerna mot Gaza har ett stort antal palestinier dödats av israelisk militär och aggressiva bosättare. Andra har drivits bort från sina marker och hem. Och våldet är direkt sanktionerat av den israeliska regeringen. Bland annat har vapen delats ut till bosättare på Västbanken av den högerextrema ministern Itamar Ben-Gvir, en minister som vi nu diskuterar att belägga med sanktioner. Det finns också uppgifter om att det på de här vapnen många gånger sitter sikten från svenska Aimpoint. De gör att man lättare kan döda människor på Västbanken och i Gaza.

Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer, och fördrivningen av palestinier ökar. Nya israeliska vägar byggs, och byggandet av den mur som så länge har fördömts av FN fortsätter. Israeliska soldater och bosättare har upprepade gånger förstört anläggningar på Västbanken som har finansierats av svenska biståndspengar. Till det kommer alla biståndsprojekt som har förstörts i Gaza under de pågående attackerna och folkmordet. Bosättningarna utgör ett brott mot den fjärde Genèvekonventionen och anses vara ett krigsbrott av Internationella brottmålsdomstolen.

Så länge Israel vägrar respektera palestiniernas grundläggande mänskliga rättigheter kommer det inte att vara möjligt att uppnå fred. De sanktioner som EU har antagit mot extremistiska bosättare inom ramen för sanktionsbrotten är förvisso välkomna, men de är långt ifrån tillräckliga för att utgöra en kraftfull markering mot den israeliska bosättarpolitiken. Regeringen måste visa handling och driva på för att rikta ytterligare EU-sanktioner mot israeliska bosättare.

Vi måste också strypa vapentillförseln, vilket är ett effektivt verktyg för att sätta press. I dag förekommer ingen vapenexport från EU till palestinska parter, men flera EU-medlemsstater exporterar vapen till Israel. All vapenexport från EU-länder till Israel måste upphöra. Sverige bör ta initiativ för att EU ska införa ett vapenembargo mot Israel.

De begångna krigsbrotten måste utredas, och de ansvariga måste ställas till svars i Internationella domstolen, ICJ, och Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Sverige bör driva på för att EU ska vidta åtgärder för att underlätta ansvarsutkrävande för begångna brott. Det är helt enkelt dags att arrestera Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Det är så vi måste jobba i Sverige och EU för att Israels ockupation av Palestina ska upphöra – nu.

Herr talman! Under Erdoğans styre har utvecklingen i Turkiet tagit tydliga steg i fel riktning. Sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016 har inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter ökat ytterligare. Massarresteringar och begränsningar av yttrandefriheten har varit återkommande.

Genom en konstitutionsändring 2017 har ännu mer makt samlats hos Erdoğan. Tusentals människor riskerar att bli arresterade och åtalade för vad de publicerar i sociala medier, och det är inte ovanligt att journalister blir frihetsberövade eller fängslade för terroristbrott på grund av sitt journalistiska arbete. Nästan alla medier ägs av företag nära Erdoğan och undviker kritisk granskning av regimen.

För oss här i Sverige blev detta väldigt tydligt när journalisten Joakim Medin greps med anklagelser om terrorbrott för att han ville granska Turkiets regering och dess gripande av oppositionella. Vi hade tänkt ha med det i detta betänkande. Efter 51 dagar blev journalisten Joakim Medin äntligen fri. Jag vill rikta ett tack till alla som bidrog till att det skedde.

Aktivister kämpar för mänskliga rättigheter i Turkiet, men de slås ned hårt. Inte minst drabbas de organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter. Våld mot kvinnor legitimeras i statliga medier. Kvinnor som demonstrerar för sina rättigheter fängslas. Företrädare för regeringspartiet AKP hävdar att kvinnor och män inte är jämställda enligt naturlag.

Det är oroväckande att Turkiet har valt att lämna Europarådets konvention om förebyggande bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, kallad Istanbulkonventionen. Istanbulkonventionen är det första internationellt rättsligt bindande instrumentet i Europa och ett av de första i världen som explicit kräver förbud mot och åtgärder för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Regeringen bör inom EU-samarbetet och i sina direkta kontakter med Turkiet verka för att landet åter ska ratificera Istanbulkonventionen.

Utöver regimens repressiva agerande mot det turkiska civilsamhället har även militära attacker utförts, särskilt mot den kurdiska befolkningen och kurdiska områden. Turkiet har upprepade gånger genomfört territoriella kränkningar av sina grannländer. Man har genomfört både flyg- och markanfall mot kurdiska områden i grannländerna Syrien och Irak.

Det är till detta Turkiet som Sverige och EU skickar ett betydande ekonomiskt stöd, bland annat i form av ett förmedlemskapsstöd som Turkiet tar emot för att förhandla om sitt EU-medlemskap. Mellan 2014 och 2020 uppgick det till ungefär 50 miljarder kronor. Samtidigt är det många år sedan faktiska förhandlingar ägde rum. I dagsläget är det uppenbart att Turkiet inte längre uppfyller EU:s krav på demokrati och mänskliga rättigheter för att kunna bli medlem i EU. Att i det här läget ha några förhandlingar är i princip omöjligt. De borde därför frysas permanent mer tydligt än nu. Man behöver också dra in de förmåner som förhandlingarna ändå ger i dag.

Dessutom har Turkiet hittills tagit emot över 60 miljarder kronor från EU för att upprätthålla flyktingläger. EU har inte vågat agera mot Turkiet av rädsla för att Erdoğan ska säga upp detta skamliga flyktingavtal, som hindrar flyktingar från att ta sig från Turkiet till Europa.

Regeringen behöver verka för att EU ska avbryta flyktingavtalet med Turkiet och agera för att våld och repression mot oppositionella ska upphöra.

Till detta kommer nu den pågående utvecklingen som öppnar för fredssamtal. På Abdullah Öcalans förslag har PKK beslutat att upplösas. Freden är nu möjlig, men då måste det finnas en vilja – framför allt från Erdoğan men också från omvärlden. Ett EU som arbetar för fred och inte för att understödja Erdoğans regim skulle kunna göra skillnad i Turkiet och i hela regionen.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 13 om Turkiet och Ryssland.

Kerstin Lundgren (C)
Anf. 96 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det var med viss nyfikenhet jag funderade på vilken reservation Håkan Svenneling skulle yrka på. Jag letade febrilt i de vänsterpartistiska reservationerna i det betänkande som utrikesutskottet nu har lagt på riksdagens bord. Det var inte mycket i anförandet jag kunde återfinna i de reservationerna, men det är naturligtvis det fria ordet som gäller här.

Jag ska i det här läget be att få yrka bifall till reservation nummer 6 under punkt 3.

Herr talman! Det här är ett betänkande som handlar om EU under det gångna året, vilket åtminstone delvis har framgått tidigare i den här debatten. EU är, som vi konstaterar och som regeringen också har konstaterat, Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Därför är det naturligtvis oerhört viktigt att Sveriges röst hörs inte bara i Bryssel utan också på vägen till Bryssel, för påverkansarbetet kan ske i de inre rummen. Men det är också oerhört viktigt att Sveriges röst är tydlig, inte i alla frågor men i ett antal viktiga frågor, på väg till Bryssel, för att också på det sättet skapa det yttre trycket. Detta kan inte enbart oppositionen i riksdagen göra, utan det måste också en regering vara beredd att göra i stället för att varje gång bara hänvisa till enigheten. Man måste vara beredd att driva på, som en del andra EU-länder också gör.

Det är oerhört viktigt att vi står upp för värdegemenskapen i EU: rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och alla de grundläggande punkter som vi är överens om. Det är nu en mycket speciell tid för EU, för världen tittar på och undrar: När nu USA ser ut att kliva bakåt, vem är det som talar för de värden som vi tidigare tillsammans har hävdat? Då är det klart att EU:s röst måste höras. EU är ett fredsprojekt och en röst för våra gemensamma värden, och EU testas nu mycket tydligt: Står vi upp för dem? Menar vi allvar? Det kommer att påverka förutsättningarna för att möta utvecklingen med allt fler auktoritära stater globalt.

EU testas oerhört tydligt nu och testades också under 2024 av Rysslands oprovocerade, illegala angrepp på Ukraina. Det påverkar EU och EU som aktör. Men EU måste då se att allt inte handlar om att försvara våra värden och Ukrainas rätt till sitt territorium mot ryska angrepp bara på vår kontinent – det finns tydliga sådana tendenser på senare tid. Det handlar också om att försvara dem genom kontakter och trovärdigt agerande utanför EU och den europeiska kontinenten.

Det är naturligtvis också viktigt att vi utvecklar EU som säkerhetspolitisk aktör, vilket vi pekar på både i utskottets förslag och i reservationerna. En av de frågor som då är aktuella är användningen av ryska tillgångar. Det har varit en genomgående och långvarig diskussion om hur vi ska kunna arbeta. Här har Sverige verkligen varit en aktör för att driva på. På det sättet har det varit viktigt, och det ska vi jobba med på andra områden. Jag tycker att det är lite av ett skolexempel på hur man bör arbeta för att försöka åstadkomma förändring. Jag tycker att det finns mer att göra när det gäller ryska tillgångar – för att kunna använda dem vid återuppbyggnaden av Ukraina och också utveckla folkrätten.

Jag vill med anledning av ett tidigare inlägg säga att när utrikesutskottet nu lägger fram det här betänkandet har vi dessförinnan gett alla utskott möjlighet att yttra sig. Miljö- och jordbruksutskottet har inte yttrat sig. Däremot har finansutskottet, försvarsutskottet och EU-nämnden yttrat sig.

När jag läser finansutskottets yttrande tänker jag att det var tur att de inte höll i alltihop. De hänvisar nämligen till att man ställer sig positiv till att använda de frysta ryska tillgångarna, så länge det sker i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Här kommer man inte riktigt fram. Man måste utveckla folkrätten i det här läget, för detta är inte ett krig som sker i enlighet med folkrätten. I det här läget är det viktigt att man är tydlig och vågar utmana och försöka utveckla folkrätten.

När det gäller detta är det naturligtvis viktigt att lyfta upp ett annat område där EU också har en viktig röst, nämligen klimatfrågorna. Parisagendan slöts på EU-mark. Världen ser nu vad som händer med klimatfrågorna – inte att det blir värre, utan vad länder gör. Vad finns det för modeller? Vilka är det som står upp för Parisagendan? Där har EU också en viktig röst och måste vara tydligt. Det klimatansvaret måste EU vara berett att ta. Det har under det gångna året förekommit en del diskussioner om detta. Jag hoppas att man från regeringens sida kommer att vara beredd att hålla i och driva på så att EU:s roll i detta sammanhang inte urvattnas, vilket en del andra länder är intresserade av.

Sedan har vi en del i betänkandet som handlar om sanktioner. Jag vill också med hänvisning till min reservation lyfta fram det som är en gemensam reservation tillsammans med Socialdemokraterna – något som vi har drivit under rätt lång tid. När vi tittar på EU:s sanktionsinstrument ser vi att det är som med alla sådana: De kommer att utvecklas utifrån en inträffad händelse.

Den inträffade händelse som lägger ramen eller grunden för EU:s terrorisminstrument är det som hände den 11 september 2001 i New York, ”nine eleven”. Det tar inte fasta på den verklighet vi har sett, vare sig när det gäller IRGC, där vi vill se terrorlistning, eller, för den delen, Wagnergruppen, där det under lång tid var en diskussion om att vi ville se terrorlistning, och liknande.

Det är oerhört viktigt att man från EU:s sida förmår se att den ordning man skapade som grund för terrorlistning enligt den gemensamma ståndpunkten inte är hållbar i dagens värld. Den måste uppgraderas. Detta är en förutsättning för att man ska kunna komma vidare med en del andra sanktionsfrågor som vi har haft.

Jag vill i detta sammanhang, även om jag drar över tiden, lyfta det som vi från vår sida har pekat på, nämligen att vi från svensk sida även nationellt behöver utveckla möjligheten att ha egna sanktioner. Vi måste kunna frikoppla oss från att bli kidnappade av ett enskilt land när det gäller en del sanktionsinstrument som nu har blivit obrukbara på grund av att ett eller annat land lägger in sitt veto.

Detta skulle man kunna komma runt om man hade till exempel en modell där länder skulle kunna säga: Okej, vi är 26 länder. EU-kommissionen har lagt fram förslag. Vi kommer inte vidare på EU-nivå. Men vi andra 26, koalitionen av de villiga, inför de här sanktionerna, och så får väl det enda landet – som det i flera fall har varit när det gäller Ryssland – låta bli och stå där ensamt. Detta är något som det också finns skäl att lyfta.

För övrigt har vi pekat på behovet av att se över diverse avtal, till exempel avtalet för att stödja en förändrings- och moderniseringsprocess på Kuba. Sverige ratificerade. Vi ville inte ha den ratifikationen från svensk sida; vi ville avvakta och se. Alla länder har ännu inte ratificerat. Vi tycker att man ska ta tillbaka ratifikationen, för vi ser att utvecklingen på Kuba inte går i rätt riktning. Denna typ av frågor finns det skäl att lyfta.

Vi har Magnitskijsanktionerna, som handlar om systematisk korruption och penningtvätt – dem vill vi också se utvecklas. EU-kommissionens ordförande var en gång i tiden väldigt tydlig med att detta skulle komma, men ännu har vi inte sett det. Jag hoppas att vi får se det när årsboken för 2025 kommer.

Jacob Risberg (MP)
Anf. 97 Jacob Risberg (MP)

Herr talman! I en osäker omvärld där flera länder går i en auktoritär riktning och vi även ser tidigare allierade på olika sätt vända den regelbaserade världsordningen och multilaterala samarbeten ryggen är det viktigare än någonsin med ett starkt och enat EU. Världen behöver starka internationella institutioner som står upp för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

EU är ett av de bästa fredsprojekt som någonsin skapats. Men EU bygger på vissa principer som det är av yttersta vikt att vi håller fast vid. Det är framför allt just de demokratiska principerna och principen om alla människors lika rättigheter. Därför är det desto viktigare för EU:s framtid att man hittar starkare och kraftigare mekanismer när det gäller att även agera internt mot medlemsländer som bryter mot dessa principer – för att miniminera riskerna för framtida konflikter. De kriterier som varje land ska uppfylla för att kunna bli medlem av EU ska självklart vara kriterier som man ska tvingas följa även efter att man blivit EU-medlem.

Herr talman! Ukraina hör hemma i Europa. Det visar både historien och den ukrainska folkviljan. Det måste vi också fortsätta att göra tydligt för Putin. Vi vill fortsätta stötta Ukrainas väg mot hållbar fred, ekonomisk återhämtning och återuppbyggnad, stärkt demokrati och rättvisa.

Rysslands krigföring i Ukraina är den största säkerhetspolitiska ödesfrågan i vår del av världen. Ukraina måste få Sveriges och den demokratiska världens fulla och ovillkorliga stöd så länge som det behövs. Stödet behöver vara långsiktigt och ska omfatta såväl militärt som civilt, humanitärt och ekonomiskt stöd. Regeringen har lagt fram en treårig ram för stödet till Ukraina. Stödet till Ukraina måste dock vara än mer omfattande och än mer långsiktigt. Det måste tas i beaktande att Ukraina ska kunna vinna både kriget och freden samt bygga upp sitt land och nå en långsiktig säkerhet.

Mot bakgrund av det ryska anfallskriget mot Ukraina blir det allt viktigare att säkerställa och återupprätta trovärdigheten för EU:s utvidgningspolitik och att samtidigt positionera EU som en pålitlig och trovärdig partner och geopolitisk aktör.

Ukraina hör hemma i EU, och att stötta Ukraina i dess strävanden efter att på meritbaserade grunder nå ett medlemskap är viktigt för Ukrainas långsiktiga säkerhet. EU måste också fortsätta att stötta återuppbyggnaden av Ukraina och det ukrainska arbetet för att leva upp till kriterierna för ett EU-medlemskap.

Alla ansvariga för brott enligt internationell rätt, inklusive ekocid, måste ställas inför rätta. Dessutom vill vi att en särskild tribunal för att utreda och åtala de skyldiga bakom Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina ska inrättas, med politiskt och ekonomiskt stöd från EU:s medlemsländer.

Herr talman! Sanktionerna mot Ryssland måste kvarstå och skärpas. Det är problematiskt att EU samtidigt som man infört sanktioner mot Ryssland har fortsatt att importera rysk energi under de senaste åren. Ryssland får långt mer än hälften av sina exportintäkter från just energin. Genom att stoppa all rysk energiimport kan EU kraftigt försvåra Rysslands fortsatta finansiering av kriget.

Omvärldens sanktioner mot Rysslands oljeexport har inte haft tillräcklig effekt. Ryssland har funnit nya köpare av sin olja och blivit en del av en global skuggekonomi där produkter som olja fraktas på gamla och oförsäkrade tankfartyg. I dag fraktas nämligen fortfarande stora mängder olja varje dag genom Östersjön av den ryska skuggflottan. Råoljan går främst till Indien, handelshubbar i Förenade Arabemiraten och Singapore, Turkiet och Kina. De raffinerade produkterna går sedan till hela världen, inklusive EU.

Problemen med den ryska skuggflottan, med oljetankrar i Östersjön, är flera och mycket allvarliga. Rysslands fortsatta export av fossil energi stärker Putins krigskassa och försvårar för en ukrainsk seger i kriget. Förra året handlade Europas länder rysk energi för mer pengar än det gemensamma ekonomiska stödet till Ukraina. Risken för oljeläckage, med potentiellt katastrofala ekologiska följder i Östersjön, är betydande då skuggflottan karakteriseras av gamla och uttjänta fartyg med oklara ägare som opererar utan försäkringar eller med försäkringar vars trovärdighet är mycket låga. Den svenska staten kan i händelse av oljeläckage behöva ta hela kostnaden för sanering och skador.

Vi måste sluta göda Putins krigskassa, och vi måste skydda Östersjön från en miljökatastrof.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 15. Jag tackar för kammarens uppmärksamhet.

Jessica Rosencrantz (M)
Anf. 98 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Det är ibland lätt att tro att historien rör sig långsamt och att Europas väg framåt alltid är stegvis, försiktig och ibland till och med trög. Men så kommer tillfällen då allt ställs på sin spets, när världen förändras rasande fort och vi tvingas välja väg.

Vi befinner oss i ett sådant ögonblick precis just nu. Det är krig. Det finns ett stort behov av att stärka europeisk konkurrenskraft, hand i hand med arbetet med att genomföra klimatomställningen. Och det är en fortsatt osäkerhet i den transatlantiska relationen. Men mitt i den här oron växer också någonting annat fram, en insikt om att Europa inte längre kan vänta, tveka eller bekvämt luta sig mot andra.

Herr talman! Europas tid är nu, inte trots utan på grund av de utmaningar vi står inför. Putins krig är ett uppvaknande för Europa. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är inte enbart ett krig om territorium. Det är ett frontalangrepp på de grundläggande värderingar som vårt Europa vilar på: frihet, en fungerande rättsstat och länders rätt att själva välja sin framtid.

Putin väntade sig kanske att Europa skulle splittras den där ödesdigra dagen i februari 2022. Men i stället svarade vi med beslutsamhet och enighet. EU och medlemsstaterna har hittills stöttat Ukraina med nära 147 miljarder euro i ekonomiskt, finansiellt, humanitärt och militärt stöd. Den svenska regeringen har varit drivande för detta sedan dag ett.

Vårt stöd uppgår till 92,8 miljarder kronor, och i slutet av mars presenterade regeringen Sveriges hittills största militära stödpaket. Tillsammans med våra nordisk-baltiska grannar är vi världens näst största givare av stöd till Ukraina.

Här i Sveriges riksdag råder enighet om att detta är vår främsta utrikespolitiska uppgift. Vi ska värna den enigheten.

Varje dag för också Ryssland kriget bortom frontlinjerna genom desinformation, propaganda och hybridkrigföring med syfte att splittra och så misstro. Vi ser det inom unionen, och vi ser det i de länder som nu strävar efter medlemskap, som Moldavien. Kreml arbetar systematiskt och målmedvetet för att undergräva den europavänliga opinionen inför det kommande parlamentsvalet i september.

Herr talman! Detta understryker behovet av att Europa verkligen slår vakt om sina demokratier, varje dag och med alla till buds stående medel. Alltför länge har Europa förlitat sig på att andra garanterar Europas säkerhet. Det var inte hållbart då. Det är definitivt inte hållbart nu.

Europa tar nu nödvändiga steg för att förstärka sin samlade försvarsförmåga. Inom EU har vi fattat beslut om låneinstrumentet SAFE, som syftar till att möjliggöra accelererande investeringar i just detta. Jag vill påstå att det beslutet inte hade varit möjligt för bara ett par år sedan. Men tidens allvar gjorde det nödvändigt.

Det strategiska partnerskapet mellan EU och Storbritannien markerar ett nytt kapitel i vår relation och är ett tydligt uttryck för att vi bär ett gemensamt ansvar för europeisk säkerhet.

Vi tar också vårt ansvar. I Sverige genomför regeringen en historisk upprustning av vårt militära försvar. Vi genomför också den största satsningen på det civila försvaret sedan kalla kriget. Och vi inspirerar våra kollegor i EU – med Myndigheten för psykologiskt försvar och med beredskap för att klara dagar utan mat, vatten och andra förnödenheter under kris.

Starka europeiska demokratier utgör det starkaste av försvar mot yttre hot. Regeringen arbetar för att upprätthålla rättsstatens principer och våra gemensamma demokratiska värden, både inom unionen och i de kandidatländer som strävar efter medlemskap.

Regeringen arbetar aktivt för att upprätthålla det momentum som nu finns inom utvidgningspolitiken. Med fler medlemmar blir vår union starkare, tryggare och rikare. Men det bygger på att länder som vill bli medlemmar i vår europeiska gemenskap skriver under på och lever upp till EU:s grundläggande värden.

Få saker är viktigare än att gemensamt slå vakt om våra demokratier och de principer som bär upp dem. Därför höjer regeringen nu också tonläget mot Ungern, som trots sju år och åtta utfrågningar inom ramen för det vi kallar artikel 7-förfarandet inte visat några framsteg. Tvärtom ser vi att hbtqi-personers rättigheter, fria medier och civilsamhälle begränsas ytterligare. Det kan vi inte acceptera. Regeringen driver på i EU för att använda alla tillgängliga verktyg för att markera ekonomiskt, juridiskt och politiskt.

Inför kommande förhandlingar om EU:s långtidsbudget driver Sverige tillsammans med Finland på för att tydligare villkora utbetalningarna från budgeten till efterlevnaden av rättsstatens principer. Sverige intervenerar i inte mindre än fem mål i EU-domstolen där Ungern på olika sätt gjort avsteg från unionens värderingar. Efter den senaste utfrågningen med Ungern inom artikel 7-förfarandet konstaterade regeringen att det var dags att på allvar börja diskutera nästa steg.

Herr talman! Europas tid är nu – ett Europa som tar ansvar för vår egen säkerhet.

Klimatkrisen är ett faktum, och det påverkar oss alla dagligen. Bränder, översvämningar och torka slår hårt mot naturen, mot våra samhällen och mot våra ekonomier. EU har tagit en ledande roll i den gröna omställningen genom bindande klimatmål och lagstiftning som styr mot minskade utsläpp och så småningom klimatneutralitet.

Vi ska värna positionen som ledande i det som ytterst handlar om att genomföra ett stort teknologiskt skifte med betydande investeringar i innovation och infrastruktur. Det är viktigt för Europa, men det är också viktigt för Sverige med vårt innovativa, ledande näringsliv som sedan länge påbörjat den här resan.

Regeringen var tidigt ute och gav stöd till kommissionens rekommendation om att minska utsläppen med 90 procent till 2040. Men vi är också tydliga med att det måste ske på ett realistiskt sätt där alla är med och bidrar. Vi kan inte acceptera att länder som ligger långt fram, som Sverige, kompenserar för dem som inte genomför den nödvändiga omställningen.

Vi ser också att svensk skog och användning av förnybar skogsråvara spelar en viktig roll. Vi menar att klimatmålen måste bygga på en teknikneutral energipolitik där alla fossilfria kraftslag, inklusive kärnkraften, får och kan vara med och bidra till att fasa ut fossila energikällor.

Klimatomställningen är i hög grad en energiomställning. Genom att driva på den påskyndar vi även utfasningen av rysk energi. En hel del har skett sedan 2022 för att minska vårt beroende av rysk energi, bland annat genom det så kallade REPowerEU-paketet och hela 17 sanktionspaket. Trots detta har EU fortfarande ett inte obetydligt energiberoende av Ryssland. Det gäller särskilt naturgas, där den samlade europeiska importen från Ryssland ökade förra året.

Som ytterligare ett steg för att täppa till de här luckorna presenterade kommissionen för några veckor sedan en färdplan för att en gång för alla göra Europa kvitt rysk energi. Färdplanen består av totalt nio åtgärder inom gas, kärnkraft och olja. Regeringen välkomnar färdplanen och kommer att fortsätta att arbeta för att fasa ut det europeiska energiberoendet av Ryssland.

Herr talman! För att den här omställningen ska vara möjlig krävs det tillväxt och investeringar. Därför arbetar regeringen för att Europa ska göra det som krävs för att säkra vår globala konkurrenskraft. Den betydande omorientering av politiken som vi nu ser i Europa mot konkurrenskraft och tillväxtskapande regelverk är en förlängning av de ansträngningar som den här regeringen gjorde under vårt ordförandeskap i EU våren 2023. Vi ska vara stolta över det, men framför allt ska vi göra allt för att detta momentum upprätthålls.

Vi behöver göra det lättare, inte svårare, att starta och driva företag i Europa. Vi behöver accelerera arbetet med att förenkla regelverk. Europas kapitalmarknader behöver utvecklas. Företag ska inte behöva lämna Europa för att hitta kapital för att växa. Vår inre marknad behöver bli en inre marknad på riktigt, en marknad som fördjupas och utvecklas. En minimal ökning av handeln inom EU kan nämligen i realiteten kompensera för en dramatisk nedgång i europeisk export till USA.

Vi behöver utnyttja det momentum som nu råder för att driva igenom fler frihandelsavtal. När USA hotar med tullar ska EU erbjuda frihandel. Och hela Europa behöver investera lika tungt i forskning och utveckling som den här regeringen gör.

Herr talman! Sverige visar att ökad konkurrenskraft och klimatpolitiken går hand i hand. Vårt ledarskap i båda de frågorna är tydligt och viktigt. Europas tid är nu – ett Europa som skapar tillväxt, stärker vår globala konkurrenskraft och leder den gröna omställningen.

Herr talman! Jag säger att Europas tid är nu för att omvärlden och de utmaningar vi ser kräver handling. Varje kris som Europa har gått igenom har stärkt vårt samarbete, vår handlingskraft och vår känsla av gemenskap. I denna tid för Europa vill jag också påminna om rollen vi som medlemsland har i att forma Europa så att det utvecklas i en riktning som är bra för Sverige. Det handlar om att få genomslag för svenska prioriteringar.

Den här regeringen har växlat upp arbetet för att vara med och sätta agendan i Bryssel, inte bara följa den. Vi arbetar för att vara tidiga in i förhandlingsrummet. Vi ska vara med och forma politiken, inte bara reagera på förslag som kommer. Vi ska vara tydliga med vad vi vill. Det innebär att vi ibland behöver prioritera det som är viktigt och välja bort det som är mindre viktigt.

Vi ska driva EU-politiken tillsammans med våra svenska intressen. EU-politiken är hela det svenska samhällets angelägenhet – våra svenska företag och industrier, arbetsmarknadens parter, civilsamhället och akademin. Vi samarbetar också med likasinnade för att flytta fram våra positioner i Bryssel, inte minst med våra nordisk-baltiska kollegor och våra partner kring Östersjön, som Polen och Tyskland.

Tidigt, tydligt och tillsammans är ledorden för den här regeringens EU-politik. Utmaningarna är flera. Hotet mot våra demokratier är påtagligt. Men det europeiska samarbetet och Sveriges engagemang har aldrig varit viktigare. Europas tid är nu, och Sverige är med och visar vägen.

(Applåder)

Alexandra Völker (S)
Anf. 99 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Tack, statsrådet, först och främst för att du är på plats för den här debatten! Det är otroligt viktigt i det här läget. Tack också för flera positiva besked, inte minst gällande det tydliga ställningstagandet mot Ungern! Det var viktigt och bra.

Jag var också tydlig i mitt anförande med att EU är vår främsta utrikespolitiska arena. Med tanke på det läge som vi befinner oss i i dag reagerade jag lite på att statsrådet inte nämnde Gaza och den fruktansvärda situation som vi ser där. Både i Gaza och på Västbanken fortsätter läget att förvärras varje dag. Och svälten breder ut sig.

Det är bra att såväl den svenska regeringen som EU har tagit steg framåt och nu har beslutat att se över artikel 2 i associeringsavtalet. Men det räcker inte. Det vi ser från den högerextrema israeliska regeringen är inte en nedtrappning. Det är raka motsatsen till en nedtrappning. Det är tvångsförflyttningar, svält och sönderbombade sjukhus. Varje dag förlorar ett stort antal palestinier sina liv på grund av den israeliska krigföringen.

Vi vet att EU kan vara ett kraftfullt organ. Vi har sett det när det gäller Rysslands invasion av Ukraina. EU är Israels största handelspartner, vilket gör att vi har möjlighet att sätta tryck genom att frysa handelsavtalet.

Inom de närmaste veckorna ska både utrikesministrarna och statsministrarna mötas. Situationen är fullständigt akut. Är regeringen nu redo att verka för att frysa handelsavtalet?

Jessica Rosencrantz (M)
Anf. 100 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Kriget i Gaza är en fullständig humanitär katastrof. Efter att Israel har stoppat de humanitära leveranserna till Gaza i mer än två månader råder omfattande brist på livsnödvändiga förnödenheter.

Läget måste omedelbart förändras och förbättras för att undvika att ännu fler människor drabbas av en omfattande svält. Israel har rätt att försvara sig mot Hamas. Men sättet som man nu bedriver kriget på är oacceptabelt.

Därför har regeringen också höjt tonläget betydligt. Vi vill bland annat se sanktioner mot en del israeliska ministrar. Vi är också ett av de länder som ställt sig bakom en översyn av Israels efterlevnad av associeringsavtalet. Det är viktigt och bra att en sådan översyn görs. Vi har också betydligt skalat upp och fördubblat vårt stöd så att förnödenheter ska nå fram till befolkningen i Gaza.

Det är några av de åtgärder som vi vidtar just nu. Vi följer naturligtvis utvecklingen framöver oerhört noga. Det är väldigt tydligt att inte alla medlemsländer i EU är överens om allt. Det har vi diskuterat tidigare i kammaren. Inte minst när det gäller frågan om Israel och Palestina finns det betydande åsiktsskillnader. Men jag märker ett helt annat tonläge från mina kollegor i Bryssel.

Även om vi måste fortsätta att påminna om hur allt detta började den 7 oktober och fortsätta att kräva att gisslan friges behöver vi också tydligt höja tonläget när vi ser detta oacceptabla beteende från Israel.

Alexandra Völker (S)
Anf. 101 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Vi instämmer såklart helt och fullt i att vi måste höja tonläget. Vi ser att man gör det från Sveriges sida och från EU:s sida. Men vi anser att det behöver ske mer eftersom situationen är så oerhört akut.

Vi måste agera nu för att förhindra ett folkmord. Det vi ser ske i Gaza är verkligen helt akut. Det finns ingen tid att förlora. Det finns inte tid att se över avtalet. Vi måste verkligen ta till de medel vi har här och nu. Där är handelsavtalet ett av våra starkaste verktyg.

Vi ser också med en viss oro på agerandet. Vi hade önskat att Sveriges regering i större utsträckning tog på sig ledartröjan och verkligen låg i framkant i den här frågan. Vi har full respekt för att det inte alltid finns EU-enighet. Men vi måste ändå agera för att få med oss övriga EU-länder, ligga i framkant och försöka få med oss de andra.

Nu är vi snarare i det andra läget. Vi avviker i flera lägen från EU-linjen. Det gäller exempelvis i fråga om UNRWA. EU som institution fortsätter att ge stöd till UNRWA. Regeringen i Sverige är den enda regering i ett EU-land som har varit att fatta ett aktivt beslut dra bort stödet till UNRWA i detta helt akuta läge.

Vi är fullt medvetna om att regeringen ger humanitärt stöd till organisationer. Vi vet att det är fantastiskt många organisationer som bedriver ett oerhört viktigt arbete på plats. De tar enorma risker och gör ett jätteviktigt arbete. Men de organisationerna har inte infrastrukturen utan UNRWA.

Från Socialdemokraternas sida skulle vi vilja se att Sveriges regering började ligga i framkant i stället för några steg efter.

Jessica Rosencrantz (M)
Anf. 102 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Jag skulle säga att Sverige ligger i framkant på flera områden. Det gör vi bland annat när vi nu exempelvis kräver att man sätter upp flera israeliska ministrar på en sanktionslista. Vi är också pådrivande för fler EU-sanktioner mot extremistiska bosättare. Situationen på Västbanken är inte heller den bra, även om vi kanske nu talar mer om Gaza. Vi ser också en mycket allvarlig utveckling på Västbanken.

Vi visar också vägen när vi dubblar vårt stöd för att nå fram till befolkningen i Gaza. Jag vet att det är en återkommande diskussion som oppositionen gärna blandar bort korten i. Men vi har gått från 400 miljoner kronor till 800 miljoner kronor i stöd till Gaza genom flera andra FN-organ.

Vi har varit väldigt kritiska mot beslutet i Israel att inte låta UNRWA verka. Men just här och nu är vårt fokus att säkerställa att pengarna kommer fram till befolkningen som behöver insatser. Då har vi valt att öka vårt stöd men att kanalisera det genom andra organisationer, bland annat flera stora och viktiga FN-organisationer.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 103 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Det finns många frågor man kan ta upp med statsrådet utifrån hennes anförande. Jag tänkte precis som ledamoten Völker ta upp det humanitära lidandet i Gaza. Det är enormt. Inte minst lever i princip alla Gazas barn i en mardröm. Vi hör berättelser om hur barn svälter, ser sina hem försvinna och förlorar sina föräldrar och familjer. Detta skapar inte bara ett akut humanitärt behov utan också trauman för hela livet. Denna svält har inte uppstått genom att skördar har slagit fel eller genom någon naturkatastrof. Svälten i Gaza beror på att israeliska politiker i Israels högerextrema regering har beslutat att stoppa hjälp från att nå fram och därigenom skapa svält.

Det är uppenbart att det pågår ett folkmord i Gaza. Den internationella brottmålsdomstolen har utfärdat en arresteringsorder för premiärminister Benjamin Netanyahu med flera. Tydligare än så kan det knappast bli. Det är uppenbart att Israel bryter mot de paragrafer som handlar om mänskliga rättigheter i associeringsavtalet mellan Israel och EU som ger Israel ekonomiska fördelar och lägre tullar i handel med EU.

Nu har EU beslutat om en översyn av avtalet på nederländskt initiativ. Vad jag förstår stödjer regeringen detta. Men det var mer än ett år sedan som en samlad opposition i Sveriges riksdag krävde detta. Vänsterpartiet har krävt det under lång tid med anledning av Israels ockupation av Palestina. Nu verkar vi äntligen vara framme vid att det avgörs på riktigt.

Kommer regeringen att verka för att associeringsavtalet mellan Israel och EU suspenderas?

Jessica Rosencrantz (M)
Anf. 104 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag kan inte annat än att instämma i att situationen på många sätt är alldeles fruktansvärd. Jag tror att vi är många som både får ont i magen och fäller en tår eller flera när vi ser reportagen från Gaza just nu.

Som jag var inne på i mitt förra replikskifte är det en humanitär katastrof. Det sätt på vilket den israeliska regeringen nu bedriver detta krig är oacceptabelt. Man har rätt att försvara sig mot Hamas. Men sättet som det går till på just nu oacceptabelt.

Här agerar Sverige på flera fronter. Vi agerar för att sätta flera av de israeliska regeringsmedlemmarna på en sanktionslista. Vi ökar biståndet till Gaza för att nå ut med ytterligare förnödenheter. Vi stöder en översyn av Israels efterlevnad av associeringsavtalet.

Den översynen behöver göras ordentligt. Den behöver även värna en långsiktigt fungerande relation mellan EU och Israel. Slutsatserna och rekommendationerna får vi ta ställning till när de kommer.

Parallellt behöver vi se vad vi kan göra för att EU och Sverige ytterligare ska kunna förbättra den humanitära situationen. Där ligger verkligen regeringens fokus nu.

Precis som Håkan Svenneling säger är läget akut. Därför har regeringen också valt att öka stödet till Gaza men också att kanalisera det genom organisationer som vi tror har en bättre möjlighet att nå fram än vad UNRWA har.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 105 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag riktar ett tack till EU- och Nordenministern för att hon deltar i debatten. Det är viktigt för att riksdagsledamöterna ska få ge sitt perspektiv och föra en dialog mellan regering och riksdag.

En fråga som är väldigt viktig på EU-nivå är att vi ökar den internationella närvaron i Gaza, på Västbanken och även i Israel för att göra människor trygga och motverka att extremism frodas.

EU har ett antal insatser som har varit pausade under tiden som konflikten har eskalerat efter Hamas fruktansvärda attack men också Israels bombningar och krigföring i Gaza. Det har diskuterats om flera av de insatserna kan återinföras och komma på plats. Jag undrar hur ministern ser på det.

Det finns också andra civila organisationer som är på plats, till exempel följeslagarprogrammet. Det har haft en internationell närvaro och skyddat till exempel palestinska barn när de går till skolan. Regeringen har dragit in stödet till den organisationen. Den svenska närvaron kommer att försvinna i höst. Det är Sida som har fattat beslutet men utifrån regeringens strategi. Jag undrar hur ministern ser på stöd till annan typ av internationell närvaro.

Låt mig använda de sista minuterna och sekunderna till att förklara vår inställning till UNRWA. Vi är inte kritiska till att regeringen ökar stödet till Gaza. Vi är kritiska till att man inte ger stöd till den FN-organisation som enligt resolutionerna 194 och 302 ansvarar för palestinska flyktingar och deras rätt att återvända hem från Al Nakba 1948.

Ni drar undan det politiska stödet till en viktig FN-organisation som säkerhetsrådet har beslutat om. Ni gör det också genom att strypa pengarna till barn som går i skolan på Västbanken, i Libanon, i Syrien och i Jordanien. De drabbas också av regeringens neddragning till UNRWA. Det är därför vi är kritiska. Vi ser att ni ökar det humanitära stödet till Gaza, och det är bra. Men ni låter andra barn betala priset.

(Applåder)

Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Jessica Rosencrantz (M)
Anf. 106 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman och Håkan Svenneling! Jag tror att vi får följa utvecklingen väldigt noga och diskutera gemensamt med de övriga EU-länderna vad som kan göras ytterligare. Vi välkomnar en diskussion om hur vi gemensamt kan agera för civilbefolkningen. Vi har också en nära dialog med andra EU-länder och likasinnade för att säkerställa hur vi går vidare.

Jag ser ändå att Sverige tar ett ledarskap på flera sätt, som jag var inne på, både när vi vill agera mer kraftfullt vad gäller sanktionslistningar av extremistiska bosättare och av flera israeliska ministrar och när det gäller att öka vårt humanitära bistånd.

Jag hör vad Håkan Svenneling säger. Jag hoppas att han också kan höra vad jag säger, det vill säga att det inte är vi som har fattat beslutet i knesset och har gjort det svårare för UNRWA att verka i Gaza. Det är Israel. Vi har varit väldigt kritiska till beslutet.

Under de här förutsättningarna, där vi inte ser att UNRWA längre kan verka på ett fullgott och bra sätt, har vi beslutat att dels dubblera stödet, dels rikta det till andra organisationer, inklusive flera viktiga stora FN-organisationer som kan bistå.

Låt mig avsluta där vi båda började, med att konstatera att situationen i Gaza är fruktansvärd. Även om vi fortsatt måste kräva en frigivning av gisslan, påminna om Hamas aktioner den 7 oktober och påminna om att Israel har rätt att försvara sig är det nu viktigt att vi gemensamt höjer tonläget mot Israel. Det som sker just nu är inte acceptabelt, och Sverige kommer att verka för att vi får till stånd ett bättre humanitärt tillträde.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-06-10
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 6, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2024/25:UU10, Beslut: Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Beslut 2024/25:UU10

Webb-tv: Beslut: Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Övergripande frågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 18 och 19 samt

    2024/25:3355 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 8.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (V)
  2. Utrikes- och säkerhetspolitik

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 17 och 49,

    2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 14 och

    2024/25:3355 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 21.
    • Reservation 3 (S)
    • Reservation 4 (V)
    • Reservation 5 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD600012
    M60008
    C00177
    V00213
    KD15004
    MP14004
    L14002
    -0101
    Totalt163943854
    Ledamöternas röster
  3. Sanktionsregimen mot terrorism

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1432 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1438 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 25 och

    2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 23 och 24.
    • Reservation 6 (S, C)
    • Reservation 7 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD006012
    M60008
    C01707
    V21003
    KD15004
    MP14004
    L14002
    -0101
    Totalt1241116054
    Ledamöternas röster
  4. Terroristlistning av ryska företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 42.
    • Reservation 8 (S)
  5. Magnitskijsanktioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1438 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 27 och 28 samt

    2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 19, 21 och 34.
    • Reservation 9 (C)
  6. Övriga sanktionsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 72,

    2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 5 och

    2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 17 och 18.
    • Reservation 10 (S)
    • Reservation 11 (V, MP)
  7. Bilaterala och regionala relationer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1429 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3,

    2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 71,

    2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 8, 25 och 26 samt

    2024/25:3355 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 2 och 12.
    • Reservation 12 (SD)
    • Reservation 13 (V)
    • Reservation 14 (C)
    • Reservation 15 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD006012
    M60008
    C00177
    V02103
    KD15004
    MP00144
    L14002
    -1001
    Totalt183219154
    Ledamöternas röster
  8. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:115 till handlingarna.
  9. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.