Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Anf. 66 Allan Widman (FP)

Fru talman! Det är väl så att endast Gud allena vet vilka tragedier som nu utspelar sig i spåren av Islamiska statens framfart. De rapporter man tar del av från FN och andra ideellt arbetande organisationer i regionen förfärar och upprör så till den grad att man saknar ord att beskriva det. I denna mörka stund vill jag vara en av de första att välkomna det bidrag som Sverige nu avser att ge till stöd för Iraks möjligheter att bekämpa Islamiska staten och stoppa den tragedi som pågår.

Fru talman! Jag är övertygad om att de 35 soldater som Sverige sänder för att utbilda den irakiska militären kommer att göra skillnad och en viktig sådan. Men med detta sagt är jag också kritisk till regeringens tidsperspektiv för insatsen.

Vi brukar från riksdagens sida markera behovet av långsiktighet i våra internationella aktioner. Så har vi gjort när det har gällt insatsen i Afghanistan, och så gjorde vi alldeles nyligen när vi beslutade om insats och senare förlängning i Mali.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Det är mycket lite som tyder på att den kamp mot Islamiska staten som nu pågår skulle vara slut under 2015, det vill säga inom sex månader från nu. Därför, fru talman, efterlyser vi även i fallet Irak ett mer långsiktigt engagemang från den svenska sidan, och vi efterlyser också att detta uttalas av riksdagen.

Vi vet samtidigt att kortsiktiga insatser - i det här fallet handlar det om maximalt ett drygt halvår - ger en mycket dålig effekt och också har en låg kostnadseffektivitet. Det är av det skälet som Folkpartiet i motion till detta ärende yrkar på att vi ska uttala att vårt engagemang i Irak är långsiktigt.

Jag finner det även anmärkningsvärt att den rättsliga statusen för den personal som vi nu avser att skicka till Irak inte är fullständigt reglerad. Det är en väpnad trupp som Sverige sänder. Då behövs det fullvärdiga garantier för att svenska män och kvinnor som utför sitt arbete i operationsområdet inte riskerar rättsliga repressalier.

Regeringen framhåller i sin proposition att man vill träffa ett avtal om diplomatisk status enligt Wienkonventionen för den svenska personalen. Man har ännu inte gjort detta. Ett sådant avtal skulle naturligtvis ge ett visst skydd men är inte ur skyddssynpunkt jämförbart med det som vi brukar kalla för SOFA, Status of Forces Agreement.

Fru talman! Svenska soldater måste veta att de kan utföra sitt arbete utan att riskera rättsliga efterföljder. Därför har vi i vår motion valt att yrka på att regeringen säkerställer detta.

Var och en förstår att både de militära och de humanitära behoven i den här regionen nu är enorma. Folkpartiet anser att Sverige också framgent bör ta varje chans att göra mer än det som regeringen nu föreslår. Och det är min övertygelse att när vi väl kommer på plats med vårt bidrag kommer de behov som finns att uppenbara sig mycket tydligt för Sverige. Vi har då en möjlighet att göra tillägg till den insats som vi nu kommer att besluta om.

Fru talman! Vi hade i förmiddags en debatt här i kammaren om den strategiska exportkontrollen. Jag konstaterade då att det framstår som motsägelsefullt att Sverige å ena sidan kan skicka militär personal för att utbilda sina irakiska kollegor men å andra sidan är förhindrat av de riktlinjer som gäller för export av krigsmateriel att stödja med militär materiel och utrustning till samma land och för samma goda sak. Jag efterlyste i den debatten, fru talman, att vi behöver se över graden av konsekvens mellan de regelverk som gäller för stöd med väpnad trupp å den ena sidan och de som skulle kunna gälla för stöd av export av krigsmateriel å den andra.

För tids vinnande, fru talman, yrkar jag bifall enbart till reservation 3.

Karin Enström (M)

Anf. 67 Karin Enström (M)

Fru talman! Den islamiska staten i Irak och Levanten, Isil, utropade i juni 2014 ett islamiskt kalifat i de områden som hålls av organisationen i Irak och Syrien. Isil har under relativt kort tid etablerat sig som den största och mest aggressiva terrororganisationen i Mellanöstern och Nordafrika. Isils framväxt är ett resultat av konflikten i Syrien såväl som den labila politiska situationen i Irak.

Under den här tiden har Isil kunnat erövra värdefulla resurser som jordbruksmark och oljekällor. I de områden där man har dragit fram och där man ockuperar har strikta sharialagar införts. Civilbefolkningen lider svårt under det hårda styret. Religiösa och etniska minoritetsgrupper samt kvinnor och barn är särskilt utsatta. De beskrivningar som vi hör är beskrivningar av outsäglig grymhet och hårdhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Fru talman! Irak står inför svåra utmaningar. Våldsnivån i landet är hög. Under 2014 dödades enligt FN över 12 000 personer. Man har en pågående humanitär kris. Hittills har drygt 2 miljoner människor flytt från sina hem som en följd av den väpnade konflikten och Isils framryckning. Till detta kommer ungefär 250 000 flyktingar från Syrien som tagit sig till Irak. Sammantaget bedöms över 5,2 miljoner människor vara i behov av humanitärt stöd, framför allt i de norra, västra och centrala delarna av landet.

Fru talman! Behovet av stöd till Irak är alltså uppenbart. Och vi stöder förslaget om att Sverige ska delta i den här insatsen. Till detta kommer att vi fortsatt ska bidra med humanitärt stöd och utvecklingssamarbete med fokus på främjande av demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter, kvinnors situation, jämställdhet, antikorruption och stöd till det civila samhället.

Hela utskottet fördömer naturligtvis Isils grova systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och den internationella rätten. Vi välkomnar den internationella koalition som bildats för att bekämpa Isil.

Sverige anslöt sig till koalitionen i september förra året. Och det vi i dag ska ta ställning till i kammaren är att medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka, bestående av högst 120 personer, till förfogande under 2015 för att delta i en militär utbildningsinsats i norra Irak.

Utbildningsinsatsen, som koordineras av en stab i Erbil, syftar till att ge rådgivning till och träna de irakiska försvarsstyrkorna i bland annat vapenhantering, sjukvård, försvarsstrid, strid i bebyggelse samt detektering av improviserade sprängladdningar.

Vi stöder som sagt den här insatsen. Men, fru talman, det finns frågetecken.

I en gemensam motion har vi tagit upp några viktiga frågeställningar i den här insatsen. För det första handlar det om den folkrättsliga grunden, alltså på vilken grund insatsen genomförs. För det andra handlar det om personalens rättsliga status och behovet av tydliga bilaterala avtal med Irak. För det tredje handlar det om i vilket tidsperspektiv regeringen ser den här insatsen, helt enkelt på vilken sikt man nu planerar. Min kollega i försvarsutskottet kommer att utveckla vår syn på personalens rättsliga status och säkerhet och frågor om långsiktigheten i insatsen.

Fru talman! Den folkrättsliga grunden för den svenska insatsen utgörs enligt propositionen av Iraks inbjudan till det internationella samfundet att bistå med stöd för att bekämpa Isil samt de bilaterala överenskommelser som Irak ingår med deltagande stater om bland annat styrkornas uppgifter.

En insats med svensk väpnad styrka, som folkrättsligt grundas i en inbjudan till det internationella samfundet, saknar alltså den entydiga folkrättsliga grund som ett mandat från FN:s säkerhetsråd utgör. Det innebär att regeringen presenterar en ny princip. Det är i någon mån ett trendbrott, vilket kan få konsekvenser för beslutsgrunderna när det gäller framtida svenska fredsfrämjande insatser. Jag och mina medmotionärer tycker att det här är en så viktig principiell fråga att regeringen borde kunna vara mer tydlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Det kan finnas tillfällen då man saknar ett entydigt mandat från FN:s säkerhetsråd för en insats, men det är något som vi alltid har strävat efter och resonerat om i betänkanden från det sammansatta utskottet. Men här tycker jag, som sagt, att det saknas en tydlighet från regeringens sida.

Fru talman! När vi fattar den här typen av beslut är det också angeläget att vi tänker på de svenska kvinnor och män som ska genomföra själva insatsen. Det är inte utan risker. Det innebär personliga uppoffringar. Jag vill därför passa på att tacka alla de svenskar som genomför insatser i fredens tjänst.

Till sist, fru talman, står jag naturligtvis bakom reservationerna 1, 2 och 3, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Anf. 68 Björn Söder (SD)

Fru talman! I och med Islamiska statens frammarsch har medeltiden återvänt till stora delar av Irak och Syrien. Korsfästningar och halshuggningar på allmän plats är inte längre grymheter som förpassats till historien utan praktiseras nu i stor omfattning. Värst av allt är inte heller att dessa bestialiska brott mot mänskligheten filmas och publiceras i rekryteringssyfte, utan att detta faktiskt fungerar och tusentals muslimer reser från Europa för att delta i det här oheliga kriget.

Regeringen föreslår att Sverige skickar trupp till Irak för att bidra med utbildning av lokala säkerhetsstyrkor. Sverigedemokraterna ser positivt på insatsen men också med oro på dess tillkortakommande. För att bli en effektiv isbrytare behövs ett mycket bredare spektrum av åtgärder, både i Irak och i Sverige.

Irak är en i många avseenden problematisk statsbildning. Landets gränser speglar inte någon naturlig avgränsning av folkgrupper utan är snarare en godtycklig indelning gjord av europeiska kolonialmakter. Landet behöver därför en konstitutionell lösning som tar hänsyn till legitima krav på utökad autonomi.

Därför anser vi att regeringen måste försöka påverka den irakiska staten i riktning mot ökat självstyre, speciellt för de kristna på Nineveslätten och i de kurdiska områdena. Det är en viktig pusselbit för att stabilisera landet politiskt.

Mer måste också göras för den humanitära situationen i landet, speciellt för de etniska minoriteterna. Från att det år 2003 har funnits ca 1,2 miljoner kristna har nu antalet sjunkit till mellan 150 000 och 400 000. Situationen är lika illa för andra grupper som är betydligt färre till antalet men minst lika utsatta, exempelvis yazidier, mandéer, turkmener, judar, romer och shabaker.

I kölvattnet av den irakiska militärens offensiv nu i vår har det även rapporterats om grova övergrepp begångna mot den sunnitiska befolkningen. Förenta nationernas expert på minoritetsfrågor betecknar utvecklingen i området som förödande och oåterkallelig.

Fru talman! UNHCR räknar med att en kvarts miljon människor i Irak behöver humanitärt stöd. Mot denna bakgrund är det närmast ofattbart att regeringen väljer att skära ytterligare i biståndsbudgeten och spendera hela 8,4 miljarder biståndskronor på att finansiera fortsatt flyktingmottagande i Sverige för dem - i ett globalt perspektiv få - som lyckas ta sig hit. Det är uppenbart att regeringen prioriterar fel, och det är de svagaste och mest utsatta i bland annat Irak som får betala priset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

I morgon kommer det, apropå detta, att presenteras en FN-appell i Bryssel med en vädjan om ca 4,2 miljarder kronor. Då kan man tycka att de biståndspengar som den svenska regeringen avsätter är ganska futtiga i sammanhanget, särskilt när regeringen tar 8,4 miljarder från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande här i Sverige.

Något annat som regeringen än så länge inte har förstått - men som den så kallade alliansen nu yrvaket har börjat inse - är att Islamiska staten inte bara är något abstrakt och avlägset som vi kanske läser om i tidningarna. De finns bland oss här och nu.

Abdul Basit Haroun, som är säkerhetsrådgivare åt den libyska regeringen, varnade förra året för att Islamiska staten systematiskt gömmer terrorister bland flyktingar på båtarna över Medelhavet. IS får även hälften av de vinster som flyktingsmugglarna gör, vilket utgör en enorm inkomstkälla för organisationen.

De senaste åren har Säpo upptäckt flera terrorplaner från personer som återvänt från Syrien. I sin årsbok beskriver man dessa som ett allvarligt attentatshot, något som bekräftas av brutala IS-inspirerade aktioner i andra europeiska städer.

Vi ser det därför som angeläget att regeringen sätter in verkningsfulla åtgärder för att skydda Sveriges befolkning från IS-inspirerad terrorism. Regeringen borde snarast ta sitt ansvar och arbeta fram en samlad strategi för att möta det här hotet.

Men i stället för en strategi mot IS tar regeringens partikollegor fram en strategi för att belöna dessa krigare med förtur till bostäder och jobb. Den här skandalen kan bara ses som ett slag i ansiktet på alla dem som har flytt undan IS terror.

Trots allt vackert tal om mänskliga rättigheter och stöd till utsatta grupper som företrädare för den här regeringen häver ur sig är nu sanningen helt uppenbar: De kunde inte bry sig mindre.

Fru talman! Vi vet även att kvinnor drabbas hårt varhelst Islamiska staten rycker fram. IS armé har till och med tryckt en handbok som förklarar hur deras soldater får hålla sexslavar enligt islams lagar. Hur väl rimmar regeringspartiernas agerande gentemot dessa personer med den feministiska utrikespolitiken?

Sverigedemokraterna å andra sidan har en fungerande moralisk kompass. Vi vill se över möjligheten att återkalla medborgarskap, även i de fall det leder till statslöshet. Vi vill kriminalisera deltagande eller medlemskap i terrororganisationer och förberedelse till resa i syfte att delta i strid eller begå terrorhandling. Och vi lovar att aldrig någonsin spendera en enda skattekrona på att belöna krigsförbrytare.

Ytterligare en aspekt av problemet med regeringens moraliska slapphet och avsaknad av engagemang i frågan är att svensk trupp, när den väl är på plats i Irak, riskerar att hamna i strid med fiender som efteråt kan åka hem till Sverige för att få både sjukvård och pengar, vilket hjälper dem att sedan återvända till slagfältet. Vår militär måste kunna lita på att Sverige inte stöder landets egna fiender och destabiliseringen av Irak, vilket den tyvärr inte kan i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Mer måste också göras för att skydda Sverige från terrorn. Islamiska staten skiljer sig från andra terrororganisationer på det sättet att de har en vana att strida i förband och genomföra konventionella militära operationer. Taktiskt nytänk krävs därför av ordningsmakten.

Det svenska deltagandet i norra Irak samt eventuella lagskärpningar mot IS-terrorister i Sverige är också faktorer som sannolikt ökar risken för storskaliga terrorangrepp här hemma. Skulle ett tiotal IS-terrorister slå till i något av våra storstadsområden på flera platser samtidigt är vår bedömning att svensk polis skulle sakna resurser att hantera detta hot fullt ut. Ordningsmakten måste därför samordnat med Försvarsmakten genomföra förberedelser för att kunna bemöta en storskalig terrorattack på svenskt territorium.

Slutligen, fru talman, får inte våra insatser i Irak ytterligare belasta Sveriges redan underfinansierade försvar, speciellt eftersom det säkerhetspolitiska läget i Europa ser mycket osäkert ut. Tvärtemot vad regeringen nu väljer att göra, det vill säga låta bli att skjuta till extra pengar till försvarsbudgeten för att täcka insatsens extra kostnader, vill vi att additionella medel tillskjuts för att kompensera för den ekonomiska påfrestning som det innebär för Försvarsmakten att genomföra insatsen.

Därmed, fru talman, vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 6 och 7.

I detta anförande instämde Jeff Ahl, Mikael Eskilandersson och Mikael Jansson (alla SD).

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 69 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Vi gör det därute. Vi gör det här hemma. Det är en viktig utgångspunkt också för dagens debatt. Vi har gjort det förut, och vi kommer att göra det genom beslut i dag men också genom kommande beslut, som jag hoppas. Sverige ska vara delaktig i att bygga en värld där mänskliga rättigheter, demokrati, fred och utveckling får möjligheter att stärkas.

Situationen i Irak, som nu fokuseras, hänger naturligtvis intimt samman med den historia som människorna har gått igenom. Det handlar inte bara om Irak utan också om det vi ser i Syrien, Libyen och flera andra länder i hela regionen. Det är klart att en insats på ett visst ställe påverkar också det som händer runt omkring.

Mot den bakgrunden är det viktigt att jobba med en bred palett av insatser, där den militära insats som vi nu diskuterar bara är en del. Det är oerhört viktigt att försöka förhindra att det eskalerar ytterligare. Det som har hänt i regionen har ju alla förutsättningar att kunna spridas till något mycket värre och drabba ytterligare länder, som i dag är fredliga och inte möter den typ av strukturer som Isil är.

För människorna i Irak är situationen oerhört ansträngd och har varit det länge. När det kryper allt närmare Bagdad uppfattar många att situationen blir ohållbar. Helt klart har den irakiska armén och den irakiska regeringen det yttersta ansvaret för att försöka bygga en gemensam syn och försöka hantera de utmaningar som man står inför. Men vi ska på olika sätt bistå i det arbetet.

I sådana här situationer - vilket har varit övertydligt under den senaste tiden - är det minoriteter som drabbas hårdast. Det är minoriteter i form av kristna som flyr, yazidier och andra. Det är många minoriteter i området som känner sig hotade. De har utsatts för ohyggliga övergrepp som mycket väl skulle kunna klassas som brott mot mänskligheten - inte bara brott mot krigets lagar och folkrätten utan också brott mot mänskligheten eller till och med värre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Jag hoppas att det finns goda underlag för framtida handling. Här, precis som i andra zoner där krig och konflikter pågår, är det viktigt att vara tydlig med att brott mot mänskligheten eller folkmord inte får passera utan rättslig efterföljd.

Det är naturligtvis också viktigt att, i dessa tider när vi fokuserar på olika minoritetsgrupper, påminna sig om att det är den muslimska befolkningen som drabbas hårdast. Det är flest muslimer som dör till följd av Isils härjningar. Det får vi inte bortse ifrån när vi granskar det som händer.

Fru talman! I flera stycken stöder vi den proposition som vi ska ta ställning till i dag. Det finns tre punkter som det finns skäl att titta lite närmare på, vilka tidigare har berörts av bland annat Karin Enström.

Det handlar om den folkrättsliga grunden. Det här är ett annorlunda upplägg där en inbjudan från Iraks regering i ett brev utgör grunden, inte för att vi är specifikt inbjudna utan för att det är en mer allmän hälsning. Det är naturligtvis inte en entydig folkrättslig grund. Vi brukar ju säga att det ska vara ett tydligt mandat från FN:s säkerhetsråd. För just den här insatsen finns det inte ett sådant tydligt mandat.

De kvinnor och män som ska göra den här insatsen har inte de sedvanliga förutsättningarna för sitt arbete. De är inte föremål för ett särskilt avtal, SOFA-avtal, utan deras avtal förhandlas utifrån andra grunder. De kommer att vara mera som diplomater med diplomatisk immunitet än någonting annat. Här hoppas vi naturligtvis att man kan komma längre så att de sedvanliga förutsättningarna gäller för de kvinnor och män som ska göra insatsen i Irak. Vi vill gärna se att det blir ett resultat av de förhandlingar som måste ske. Det påtalas också i en av våra reservationer.

Ytterligare en punkt gäller att den militära utbildningsinsatsen är någonting som i mångt och mycket kommer att utvecklas på plats. Det är klart att det blir lite speciellt med ett uppdrag som sedan ska kunna utvärderas och granskas. Vi sänder ju i väg kvinnor och män för att göra en insats för att stärka och utbilda den irakiska militären, men det är inte entydigt var det ska göras.

Vi är ändå beredda att göra denna insats trots de frågetecken som vi har. Vi gör det därför att vi tycker att det är viktigt att vi gör vår del i den breda koalition som har skapats för att komma till rätta med den skräck som Isil/Daesh sprider i regionen. Kan vi bidra till att stoppa den utvecklingen och hjälpa den irakiska armén att ta sitt ansvar är det naturligtvis väldigt välkommet.

Jag vill också rikta ett tack till de kvinnor och män - 120 som flest - som ska göra insatsen. Det är en mycket speciell insats som långt ifrån är ofarlig. Utan deras beredskap skulle vårt beslut inte få någon effekt. Stort tack till alla er och till era anhöriga som ställer er till förfogande enligt vårt beslut!

Fru talman! Jag står bakom alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 1.

Mikael Oscarsson (KD)

Anf. 70 Mikael Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Fru talman! I dag diskuterar vi det sammansatta utskottets betänkande Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak. Om en stund tänker jag ta mig tid att berätta vad som sker i norra Irak, men jag vill börja med att redogöra för de förutsättningar som vi i utskottet är överens om.

Utskottet är helt överens om att fördöma Isils grova, systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och mot den internationella humanitära rätten. Vi konstaterar också att den internationella koalitionens militära plan för Irak initialt syftar till att hindra Isils framryckningar för att sedan besegra organisationen. Utifrån den inbjudan som vi har fått kommer vi att skicka en svensk väpnad styrka bestående av högst 120 personer under 2015, men vår insats kommer att bestå av 35 personer.

Vi välkomnar detta och tycker att det är bra. Dock har vi några invändningar. Det finns några frågetecken inför insatsens långsiktighet. Det är ett åtagande på ett år, men med erfarenhet från andra ställen där vi har varit involverade vet vi att det tar längre tid. Därför anser vi i en gemensam reservation att det hade varit bättre att från början ha ett längre åtagande.

Sedan finns det också en del frågetecken kring personalens rättsliga status. Regeringen behöver säkerställa att den juridiska statusen är tillräcklig för dem som vi sänder ut. Det är jätteviktigt också för fortsättningen att vi kan klara ut detta.

Men det som är allra viktigast här är att se vad det är som pågår i regionen. Här har Kristdemokraterna ett särskilt yttrande där vi säger: "Kristdemokraterna välkomnar regeringens proposition 2014/15:104 om ett svenskt deltagande i den aktuella militära utbildningsinsatsen i norra Irak. Men sett till situationens allvar, den pågående etniska rensningen, anser Kristdemokraterna att Sverige, vid en förfrågan, bör vara beredd att göra mer."

Det är detta som det är så viktigt att få fram i debatten i dag. Det vi nu gör är viktigt och bra, men sett till situationens allvar och vad som pågår vill jag citera ur en resolution som Europaparlamentet antog för en tid sedan:

"IS/Daish har inlett en kampanj för att utplåna alla spår av andra religioner eller trossamfund än dem som företräder deras egen tolkning av islam, genom att döda eller fördriva deras anhängare och förstöra deras heliga platser, historiska platser och verk av människohand, bland dem också exempel på unikt och oersättligt kulturarv som av Unesco erkänts såsom världskulturarv. Allt detta har organisationen beskrivit såsom 'kulturell utrensning'."

Jag vill också ta upp ett exempel på det som har hänt i närtid. "Framför allt kristna har under ett flertal år avsiktligen tagits som måltavla av olika extremistiska eller jihadistiska grupper, så att över 70 procent av de kristna i Irak och över 700 000 av de kristna i Syrien tvingats fly från sina länder."

Den 15 februari i år publicerade Isis en video som visar hur 21 koptiska kristna från Egypten halshöggs i Libyen. Vid ett annat tillfälle, den 23 februari i år, bortrövades uppskattningsvis 220 assyrier och fick utstå förfärliga övergrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Det här är någonting som fortgår. Kampen mot Isis angår dem där nere, men också oss. Därför är det viktigt att regeringen nu tar det här steget, men också att Sverige vid förfrågan är berett att göra mer. Det pågår någonting som är som ett folkmord, och där måste vi vara beredda att agera.

Av de reservationer vi står bakom yrkar jag för tids vinnande bifall endast till nr 3.

Anf. 71 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Under det gångna året har vi kunnat följa hur våldet trappats upp i Irak och i regionen. Det har visats filmer och bilder som är näst intill outhärdliga att ta del av. Vi har fått höra hur Isil - eller Daesh, som jag föredrar att kalla dem - begår de mest grymma övergrepp mot befolkningen i området. Unga kvinnor och flickor har rövats bort för att hållas som sexslavar och senare - om de överlevt - säljas eller bara dumpas. Människor har torterats på de mest bestialiska vis, städer har tömts på sin befolkning och miljontals människor har flytt för sina liv.

Sverige och omvärlden har ett ansvar gentemot de människor som utsätts för dessa övergrepp. Därför välkomnar vi socialdemokrater regeringens förslag att sända en väpnad styrka att delta i den militära utbildningsinsatsen i Kurdistanregionen i Irak. Den svenska styrkan kommer att ingå i den koalition av ett sextiotal länder som bildats för att stärka det irakiska försvarets förmåga och hindra Daeshs framryckningar för att sedan förhoppningsvis besegra dem.

Den internationella koalitionen har bildats efter en förfrågan från den irakiska regeringen och har ett tydligt uppdrag i att vara rådgivare för och träna de irakiska försvarsstyrkorna, där den kurdiska peshmergan ingår. De svenska soldaterna ska ge råd och träning när det gäller bland annat vapenhantering, sjukvård, försvarsstrid, strid i bebyggelse och detektering av improviserade sprängladdningar. Den kommer att stå under svensk nationell ledning och kontroll.

Herr talman! Tre av fyra borgerliga partier, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna, har gjort ett stort nummer av att den svenska insatsen i Irak inte skulle ha ett tydligt folkrättsligt mandat och har avgett en reservation om detta. Det finns anledning att känna förvåning över att man betonar detta så hårt. Påståendet att den svenska insatsen inte skulle ha ett tillräckligt tydligt folkrättsmandat är nämligen helt felaktigt. Iraks regering har som sagt själv vänt sig till det internationella samfundet och bett om stöd. Att en suverän nation som har rätt att bestämma över sig själv ber om stöd och hjälp är en entydig grund för ett folkrättsligt mandat.

Man måste också ställa sig frågan om dessa partier är tveksamma till insatsen som sådan. Nu var det tillfredsställande att höra Karin Enström säga att man ger insatsen sitt fulla stöd. Men, herr talman, detta måste i alla fall för omvärlden te sig som lite märkligt, som om delar av den svenska oppositionen inte helhjärtat ställde sig bakom insatsen i norra Irak.

I en motion har borgerligheten lyckats samla ihop sig och uttrycker tveksamhet om den svenska personalens status. Det är, herr talman, naturligtvis bra att vi visar omsorg om den personal som ska utsättas för riskfyllda uppdrag. Vi måste självklart se till att de har den immunitet som krävs för deras tjänsteutövning. Så har utskotten också fått information om att de övriga staterna i koalitionen genom notväxling kommit överens med den irakiska regeringen om att personalen får en status som motsvarar den för administrativ och teknisk personal i enlighet med Wienkonventionen. På detta sätt ämnar enligt uppgift också Sverige göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Herr talman! Några motionärer menar att regeringens förslag till insats för att hjälpa kurdisk peshmerga att stoppa Daesh inte är tillräckligt ambitiöst och långsiktigt. Samtidigt har flera av dem som tycker så uttryckt att de är oroliga över att uppdraget inte är tydligt och klart och att man inte riktigt vet vad insatsen innebär. Då tycker jag att det är bra att vi kan avvakta, lära av erfarenheterna, göra en analys och ta ett nytt beslut om detta. Betänkandet och propositionen ger också stora möjligheter att skala upp insatsen om så skulle behövas. Jag tycker att det är bra att ett beslut i så fall kommer tillbaka till kammaren så att riksdagen får fatta ett nytt beslut i frågan.

Det är naturligtvis behjärtansvärt att ha en högre ambition i stödet till den kurdiska delen av Irak. Men återigen har motionärerna svårt att tala om vad denna ambition skulle bestå i. Man kan också påpeka att de haft åtta år på sig att påverka sin regering att öka stödet till det här området, inte minst när det gäller humanitära insatser och utvecklingsinsatser. Vi får väl ställa frågan till motionärerna: Vad är det man tänker sig, och hur har man tänkt sig det här tidigare?

För oss ter det sig också märkligt att Folkpartiet föreslår att man ska frångå den svenska lagstiftningen när det gäller utförsel av svensk försvarsmateriel och vapen. Det är ett direkt avsteg från själva grunden till att vi tillåter utförsel av svenska vapen, det vill säga att det i första hand ska vara av intresse för det svenska försvaret och att vi sedan får göra avvägningar beträffande den svenska utrikespolitiken.

Herr talman! Den insats som vi ska besluta om i dag är bara en del av Sveriges omfattande stöd till norra Irak, vilket innefattar många fler områden, inklusive humanitär hjälp och utvecklingssamarbete. Mycket vore vunnet om Sverige kunde visa upp en enighet mot omvärlden och inte minst mot Daesh.

Förslaget visar på regeringens engagemang för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter och tydliggör att Sverige är en aktiv partner att lita på i den internationella koalitionen mot Daesh. Sverige står inte passivt vid sidan av och tittar på när människor tvingas fly från sina hem och blir utsatta för Daeshs övergrepp. Dessa människor förtjänar hjälpinsatser från omvärlden. De måste ges möjlighet att leva i stabilitet, trygghet och fred, precis som vi här i Sverige. Det skulle, herr talman, också betyda mycket om vi kunde stå enade bakom de soldater - kvinnor och män - som ska skickas ut på erkänt farliga och riskfyllda uppdrag och ge dem vårt fulla stöd.

Jag yrkar bifall till det sammansatta utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Paula Holmqvist och Åsa Lindestam (båda S).

Karin Enström (M)

Anf. 72 Karin Enström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt gå i polemik, eftersom jag tycker att det är en viktig signal att vi inte ska behöva vara osams eller gå i polemik om en så viktig insats. Inte minst tycker jag att jag i mitt huvudanförande betonade behovet av att vi på olika sätt stöder Irak i denna svåra situation. Men Anna-Lena Sörenson gjorde sitt bästa för att bjuda upp till replikväxling, inte minst om den folkrättsliga grunden. Jag måste faktiskt ta det här tillfället i akt och förklara vad vi menar, herr talman.

Det här har vi diskuterat många gånger, och det är viktigt. Det är ingenting som man kan slarva bort genom att säga att det visst är entydigt. Normalt sett har det vid de svenska fredsfrämjande insatserna med väpnad styrka funnits ett mandat med beslut från FN:s säkerhetsråd.

I det här fallet är det en annan folkrättslig grund. Det handlar om ett antal generella resolutioner som säkerhetsrådet har antagit, och det handlar om att den irakiska regeringen vid två tillfällen har begärt hjälp och bistånd i sin kamp mot Isil. Jag tycker att det är viktigt att vara tydlig med att det är en annan typ av folkrättslig grund.

Jag är inte emot det här. Jag tycker däremot att det är viktigt att vi diskuterar principen. Det är det vi har efterlyst i vår motion. Jag välkomnar en debatt och en diskussion om vad det här kan få för konsekvenser för framtida svenska fredsfrämjande insatser. Men det går inte att sitta på två stolar samtidigt. Jag tycker nog att Anna-Lena Sörenson får förklara sig i stället för att ifrågasätta våra motiv till att verkligen ha en noggrann folkrättslig diskussion.

Anf. 73 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Jag tror att vi kan konstatera att vi är överens om att det här är en viktig insats. Det gläder mig att Karin Enström säger att vi ska vara tydliga och eniga bakom beslutet. Då kan jag tycka att det är konstigt att man betonar detta så starkt att man till och med reserverar sig till förmån för sin motion.

Ni kunde ha läst på bättre, kan jag tycka, när det gäller det folkrättsliga mandatet. Det står tydligt och klart i motionen att det inte är ett tillräckligt tydligt folkrättsligt mandat. Enligt de folkrättsexperter som jag har frågat finns det inte ett mycket tydligare folkrättsligt mandat än det här.

Irak, som är en suverän nation, begär hjälp från det internationella samfundet och vill göra bilaterala överenskommelser med de respektive länder som deltar. Det måste man, tycker jag, respektera. Enligt folkrättsexperterna är detta en tydlig och klar grund för ett folkrättsligt mandat.

Jag tycker att det är synd att vi inte på ett tydligare och bättre sätt gentemot omvärlden och gentemot de soldater som ska ut på de farliga uppdragen kan ställa oss bakom detta och säga: Det här är okej. Vi ställer oss bakom det. Ni får vårt fulla stöd.

Karin Enström (M)

Anf. 74 Karin Enström (M)

Herr talman! Här kommer en väldigt tråkig attityd fram. Nu anklagas vi för att inte ha läst på om folkrätten.

För mig står det väldigt klart att det finns någonting som är en mycket mer entydig folkrättslig grund. Det är naturligtvis ett beslut, en resolution, i FN:s säkerhetsråd som ger ett tydligt mandat för insatsen. Det är vad som har legat till grund för de fredsfrämjande svenska insatser som har gjorts tidigare.

Det jag är ute efter och det jag vill att regeringen ska erkänna är att det här inte är exakt samma typ av grund som vi har haft i tidigare beslut. Det här öppnar upp för att man kan göra insatser i framtiden utan att ha ett klart och tydligt FN-mandat. Det kan vara bra, men jag tycker att det är viktigt - det är därför vi har skrivit motionen - att regeringen tar till sig detta. Då tycker jag att det är väldigt tråkigt att bemötas av den attityden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Det här är viktiga frågor. Vi ska inte anklaga varandra för att inte ha läst på. Det handlar snarare om: Vad finns det för olika typer av folkrättslig grund? Vad har Sverige traditionellt haft som grund i fredsfrämjande insatser? Detta är en positionsförflyttning som i många fall kan vara bra, men det bör naturligtvis diskuteras från fall till fall.

Jag anser att Anna-Lena Sörenson är svaret skyldig. Jag har inte ifrågasatt att vi ska göra insatsen. Det finns ett fullt stöd. Det jag vill se är en ökad tydlighet från regeringens sida. Det är därför som vi har fullföljt med en reservation i betänkandet.

Anf. 75 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Jag tycker att det är på sin plats att vi påminner varandra om vad det är vi debatterar i dag. Vi har ju alla inlett våra anföranden mer eller mindre med att tala om hur förfärlig situationen är för de människor som lever i dessa områden. I KRG-kontrollerat område finns miljontals flyktingar som har flytt från sina hem. Människor har dött. Städerna har tömts på sina befolkningar. Vi har själva sett de fruktansvärda bilderna från området.

Ska vi då försöka flytta fokus till det folkrättsliga mandatet, som är hur tydligt som helst? Irak, en suverän nation, har bett om stöd och hjälp från det internationella samfundet och får det också. Jag undrar om vi inte kan enas om det i stället och säga: Det är behjärtansvärt. Det ska vi göra, och vi ska stödja de soldater, kvinnor och män, som ska ge sig ut i svensk tjänst för att fullgöra de riskfyllda och farliga uppdragen.

(Applåder)

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 76 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Även jag tänkte knyta an till Anna-Lena Sörensons inlägg. Det handlar om humanitära insatser och insatser för Irak.

Nog är det så, Anna-Lena Sörenson, att vi från tidigare regeringar och från tidigare riksdag har satsat på att stötta Irak humanitärt. Vi har haft omfattande biståndsinsatser. Så sent som 2010 öppnade vi ambassaden. Jag minns en del kritiska röster - jag säger inte från vilket parti de kom, men, herr talman, det var här i kammaren - om att det kostade för mycket och blev dyrt att åter öppna ambassaden i Irak. Men vi tyckte att det var viktigt eftersom vi har många nära relationer med Irak. Det var en ambassad som stängdes 2003 till följd av kriget.

Men, herr talman, i grunden tänkte också jag beröra de folkrättsliga perspektiven. Normalt när vi tar beslut om en insats gör vi det under förutsättning att det finns ett uttalat mandat från FN:s säkerhetsråd. Vi har också en tidsaspekt som bygger på detta. Det är, så att säga, en gräns för det folkrättsliga mandat som ges av säkerhetsrådet. Därför kommer man tillbaka. Vi har behandlat åtskilliga sådana beslut i kammaren under mina år. Vi har då avvaktat ett nytt säkerhetsrådsbeslut.

I det här fallet finns det inget tydligt säkerhetsrådsmandat. Det finns naturligtvis skäl att understryka det. Det är konstigt, herr talman, att Socialdemokraterna, åtminstone Anna-Lena Sörenson, verkar ta rätt lätt på just det perspektivet, eftersom det normalt är någonting som understryks i alla lägen.

Anf. 77 Anna-Lena Sörenson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Herr talman! När det gäller det humanitära stödet är det bra att vi är överens om att vi kanske kan ge mer och göra mer. Men det vore också bra om vi kunde komma överens om i vad det skulle bestå. Nu gör man på något vis insatsen mindre värd genom att påpeka att det inte är tillräckligt mycket och sedan inte vilja tala om vad det består i.

När det gäller mandatet, herr talman, säger jag återigen: Enligt folkrättsliga experter är det ett tydligt och klart folkrättsligt mandat. Självklart ser vi betydelsen av att FN och FN:s säkerhetsråd står bakom det. Förenta nationerna har också fått en förfrågan om det.

Vi ser alla insatsen som viktig, och alla säger sig ställa sig bakom den. Då måste jag fråga hur Kerstin Lundgren ser på det folkrättsliga mandat som ändå föreligger här. Tvekar hon kring det? Hur ser Kerstin Lundgren på Iraks rätt att be om stöd och hjälp och att det också ska uppfattas som en tillräcklig grund för ett folkrättsligt mandat?

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 78 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det är helt klart så att en suverän regering har rätt att bjuda in ett annat land att medverka - det har vi till exempel gjort i Afghanistan. Men från svensk sida och inte minst från den nuvarande regeringens sida har det kraftfullt i olika dokument understrukits att insatser ska baseras på ett mandat från FN:s säkerhetsråd. I det här fallet är det inte så, utan det är ett brev till FN.

Man kan i och för sig tycka, herr talman, att det är oerhört märkligt att inte FN:s säkerhetsråd ger ett mandat, eftersom vi alla är överens om att det är en förskräcklig situation som Daesh, Isil, åstadkommer i regionen. Men nu finns inte detta. Låt oss säga att någon annan regering i regionen skulle höra av sig. Skulle det också vara en grund för att göra svenska insatser? Det är just det perspektivet som vi pekar på. Det är inte ett så tydligt mandat som vi brukar ha. Det har funnits i några fall, men det är normalt sett undantag.

Jag utgår från att det är undantag även denna gång. Men det har jag inte hört så tydligt. Snarare lyfter regeringens företrädare fram det folkrättsliga mandat som finns här och gör det till mer regel än undantag.

Anf. 79 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Återigen: Om vi inte hade tagit detta mandat, Kerstin Lundgren, skulle vi då ha avstått från denna insats? Det är ändå det som vi debatterar i dag. Är det inte det som är det viktiga i sammanhanget?

Vi ser ett enormt behov av hjälp och stöd, och vi hör vädjanden från landet Irak och inte minst från det kurdiskt kontrollerade området. Ska vi då inte med det tydliga folkrättsliga mandat som vi ändå har - Kerstin Lundgren förnekar det inte själv - göra de insatser som krävs i detta område? Jag tycker att det är tydligt och klart.

Anf. 80 Allan Widman (FP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Herr talman! Jag tycker att det är gott och väl att Anna-Lena Sörenson betonar vikten av att vi nu i bred enighet ska understödja bland annat peshmergas heroiska kamp mot Islamiska staten. Samtidigt förundras jag lite över att hon väljer att ägna en så stor del av sitt anförande åt att peka på de delar där regeringen å ena sidan och oppositionen å andra sidan skiljer sig åt.

Dessutom tror jag att Anna-Lena Sörenson har suttit tillräckligt länge i det sammansatta utskottet för att veta att vi brukar betona långsiktighet, även om vi ger mer tidsbegränsade mandat på sex eller tolv månader. Men tyvärr är detta betänkande och propositionen kliniskt fria från ett sådant långsiktigt perspektiv, vilket jag beklagar. Jag vet att effekten av kortsiktiga insatser blir begränsad. Och ingen i den här kammaren tror att det som nu pågår i den här regionen kommer att vara överståndet i slutet av detta år.

När det gäller den diplomatiska immuniteten kan vi så här långt konstatera att det över huvud taget inte finns något skydd ordnat för den svenska trupp som ska bege sig till området. Vad regeringen säger är att man avser att ingå någon form av bilateral överenskommelse där svensk personal får ett begränsat skydd enligt Wienkonventionen. Men detta är alltså inte på plats. Då kan det knappast förvåna regeringens företrädare att riksdagens olika partier betonar vikten av att detta kommer till stånd genom att ta upp det i sina olika motioner.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag vara tydlig med att säga att jag inte uppmanar Sverige eller den svenska regeringen att bryta mot de riktlinjer som gäller för exportkontrollen. Vad jag dock konstaterar är att det finns en inkonsistens mellan att vi å ena sidan kan besluta om militär hjälp och å andra sidan om riktlinjer som förbjuder oss att stödja med militär utrustning.

Anf. 81 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande när det gäller långsiktigheten kan vi se att flera ledamöter här har påpekat att det inte finns någon tydlighet om själva uppdraget. Det är ett uppdrag som innebär en del osäkerhet. Det är ett otroligt komplext område som de svenska soldaterna ska verka i. Det sker saker, och saker förändras från dag till dag. Är det då inte klokt att vi avvaktar, skaffar de erfarenheter som krävs och gör en analys? Vi kan skala upp insatsen om det behövs, och vi kan komma tillbaka till riksdagen och ta ett nytt beslut. Jag tycker att det är klokt. Vid närmare eftertanke kanske Allan Widman också gör det. Jag hoppas det i alla fall.

När det gäller personalens status är det enligt Iraks önskemål som det ska ske notväxlingar bilateralt, länder för länder, för att göra dessa överenskommelser. Vi har inte tagit beslut om det än. Det gör vi förhoppningsvis i eftermiddag, om den här debatten inte drar ut på tiden alltför mycket. Men det ska den nog inte göra.

Efter det finns det möjlighet - vilket säkert kommer att ske; utrikesministern kan nog ge svar på det senare - för UD:s tjänstemän att göra dessa överenskommelser och skriva de avtal som behövs. Vi har inte skickat iväg våra soldater än.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Herr talman! När det gäller exportkontrollen är det intressant att Allan Widman, som är medlem av KEX-utredningen, skickar in nya idéer för hur svensk lagstiftning och svenskt regelverk ska förändras enligt Folkpartiet när det gäller utförseltillstånd. Jag tycker inte att det är någon bra idé att frångå de grundläggande principerna.

En annan princip när vi beviljar exporttillstånd utifrån svenska försvarsintressen är att vi inte ska exportera vapen till krigförande länder.

Anf. 82 Allan Widman (FP)

Herr talman! Jag kan konstatera att såväl FN:s säkerhetsråd som den svenska regeringen betonar att IS utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Inom ramen för sådana lokutioner är det nog möjligt att hitta argument av säkerhetspolitisk och försvarspolitisk natur också för staten Sverige. Men jag vill betona att jag efterlyser en översyn av reglerna. Eftersom Anna-Lena Sörenson också är medlem av KEX-utredningen borde det inte komma som någon överraskning för henne.

Det finns ingenting som hindrar regeringen från att redan innan riksdagen fattar sitt beslut ordna med bästa möjliga skydd mot rättsliga repressalier för svensk trupp utomlands. Detta borde ha varit på plats innan regeringen hänvände sig till riksdagen. Nu får man ett tryck på sig från riksdagen att se till att detta också blir gjort. Riksdagen har vid otaliga tillfällen betonat vikten av att våra internationella insatser blir långsiktiga. Då får de allra bäst effekt.

Herr talman! Återigen: Jag tror inte att någon i denna kammare inbillar sig att det som nu pågår i regionen kommer att vara överståndet under loppet av detta år eller ens till dess att man förrättar val till säkerhetsrådet nästa höst.

Anf. 83 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Tyvärr måste vi nog vara överens om att detta inte kommer att ta slut i brådrasket. Men jag hävdar ändå att det är viktigt att vi analyserar läget och insatserna för att sedan återkomma med nya beslut i frågan.

Återigen hoppas jag att vi kan vara enade bakom denna insats och att det är en bra sak att göra, alltså att vi ska hjälpa och stödja människor i detta område och att vi ska stödja de soldater - kvinnor och män - som ska ge sig ut i detta.

Jag ska göra ett litet tillägg. När det gäller översynen av reglerna för försvarsexporten hade Allan Widman alla möjligheter att påverka den förra regeringen som gav direktiven till utredningen. Men det gjordes inte.

Jakop Dalunde (MP)

Anf. 84 Jakop Dalunde (MP)

Herr talman! För snart tio år sedan deltog jag i en studieresa till Rwanda, anordnad av FN:s utvecklingsorgan UNDP. Syftet med resan var att studera svenska biståndsinsatser. Men resan kom i praktiken att bli en studieresa om folkmordet. Trots att det då hade gått mer än tio år sedan folkmordet hade det satt så pass djupa spår i det rwandiska samhället att det uppenbarade sig vart man än vände sig.

Jag minns särskilt en händelse när vi besökte en kyrka där kristna tutsier hade sökt sin tillflykt undan folkmordets fasor. Kyrkan var byggd i trä, och när vi närmade oss kyrkan märkte vi hur dörrar, fönster och väggar var fullständigt perforerade av kulhål. De som hade försökt fly hade slaktats i ett omänskligt barbari.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Detta är en av mitt livs absolut starkaste och mest horribla upplevelser. Minnesbilden sitter fortfarande fastetsad på min näthinna. Därför är det i dag helt ofattbart hur omvärlden kunde stå passiv inför folkmordet och inte agerade för att skydda människors liv och säkerhet.

Herr talman! Därför fyller det mig med starka känslor när vi läser rapporter om liknande barbari och terror främst i Irak och Syrien utfört av Isil eller, bättre uttryckt, Daesh. Enligt FN dödades över 12 000 människor i Irak förra året, och rapporter från flera från varandra oberoende källor visar entydigt på grova, systematiska och omfattande övergrepp. De som är särskilt utsatta och drabbas hårdast är kvinnor, barn och olika minoritetsgrupper. Sammanlagt bedöms över 5,2 miljoner människor i Irak behöva humanitär hjälp.

Herr talman! Det finns verkligen inga enkla lösningar, och jag är ödmjuk inför att det finns vissa risker med att en insats inte nödvändigtvis får de konsekvenser vi avser givet det volatila läget i regionen. Vi ska också minnas att den nuvarande situationen sannolikt i stor utsträckning är en produkt av den amerikanska invasionen av Irak. Min bedömning är ändå att den utbildningsinsats som regeringen föreslår är en väl avvägd åtgärd, även om det inte kommer att saknas utmaningar i verkställandet och uppföljningen av insatsen - vilket vi från Miljöpartiets sida kommer att följa mycket noggrant.

Herr talman! Sverige arbetar sedan tidigare för politiska lösningar och humanitärt bistånd i området. Detta är Sveriges huvudsakliga bistånd för konfliktlösning och en långsiktigt hållbar fred och säkerhet i regionen. Miljöpartiet vill gärna se att exempelvis flyktingläger byggs så att de är säkra för kvinnor och barn, att vi motverkar straffrihet för sexuella övergrepp och att det etableras mekanismer för att ställa förövare till rätta. Behovet av skydd undan könsrelaterat våld och tillgång till husrum och medicinsk och psykologisk assistans för våldets offer är akut. Att därutöver skicka militära rådgivare till den kurdiska regionens peshmerga är ett komplement till dessa politiska och humanitära åtgärder.

Huvuduppgiften för den svenska styrkan är att genom rådgivning och utbildning bidra till det irakiska försvarets kapacitetsuppbyggnad och stärka dess förmåga att stå emot Daeshs framryckningar.

Herr talman! Den kurdiska regionala regeringen välkomnar den svenska regeringens förslag och har under delegationsresor till Sverige haft möjlighet att kommunicera ett tydligt och viktigt budskap. Irak och den kurdiska regionen är i behov av omvärldens militära, politiska och humanitära stöd.

Den folkrättsliga grunden för insatsen utgörs av den inbjudan som Iraks regering riktat till världssamfundet och även sänt till FN:s säkerhetsråd. I inbjudan ber Irak om hjälp att bekämpa Daesh. FN:s säkerhetsråd har också i två resolutioner uppmanat alla världens länder att bistå med hjälp. Bilaterala överenskommelser som Irak ingår med andra länder som bistår med liknande insatser är också en del av den folkrättsliga grunden.

Sammantaget visar regeringens förslag på regeringens engagemang för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter.

Herr talman! Sverige kan inte stå passivt vid sidan av och blott betrakta denna mänskliga katastrof. Dessa människor som tvingas fly från sina hem och som utsätts för övergrepp och terror förtjänar hjälp från omvärlden. De måste, precis som vi som lever i Sverige, erbjudas möjligheten att leva i stabilitet, trygghet och fred.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Situationen i Irak är mycket allvarlig, och världen kan inte ignorera den katastrof som nu pågår i regionen. Därför är det viktigt att Sverige agerar politiskt, humanitärt och genom denna insats för att värna människors liv och säkerhet, och därför yrkar jag bifall till propositionen.

Anf. 85 Björn Söder (SD)

Herr talman! Jakop Dalunde nämnde i sitt anförande behovet av flyktingläger och annan hjälp i Irak, och jag förmodar även i Syrien. Jag instämmer helt och hållet, vilket jag också tog upp i mitt anförande.

Miljöpartiet innehar biståndsministerposten. Därför kan det vara en relevant fråga att ställa om Jakop Dalunde instämmer i att det är rätt prioriterat att man räknar av 8,4 miljarder från biståndsbudgeten - med detta skriande behov - för att finansiera flyktingmottagandet i Sverige för de, i ett globalt perspektiv sett få, personer som lyckas ta sig hit. Förra året bidrog Sverige med 203 miljoner kronor i bistånd till Irak. I morgon väntas man lägga fram en FN-appell som vädjar om 4,2 miljarder kronor för att täppa igen hålen och täcka det skriande behovet av mediciner och vatten, tak över huvudet och så vidare. Anser Jakop Dalunde att det är rätt prioriterat av regeringen att ta 8,4 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagandet i Sverige?

Jakop Dalunde (MP)

Anf. 86 Jakop Dalunde (MP)

Herr talman! Vi i Miljöpartiet tycker att det är fel att ställa olika sätt att hjälpa människor i nöd mot varandra. Vi vill dels se en human flyktingpolitik så att människor får möjlighet att fly till Sverige, dels samtidigt satsa mer resurser på att bistå olika typer av flyktinginsatser i närområdet. Vi vill även ge ett starkare bistånd till människor som är i nöd i Irak, och vi vill också stödja denna insats. Vi ställer inte dessa insatser mot varandra.

Anf. 87 Björn Söder (SD)

Herr talman! I en lullullvärld fylld av blommor och fina bilder kan man ge allt till alla. Men nu är det inte så världen ser ut. Det finns ingen outtömlig skattkista, och pengar växer inte på träd som vi kan dela ut till allt och alla. Vi måste givetvis prioritera, och det är politikernas uppgift att prioritera. Det är vad som sker i budgeten när skatteunderlaget som kommer in ska fördelas. Därför kan inte allt prioriteras till alla.

Det viktigaste i en human flyktingpolitik är att rädda så många människoliv som möjligt. Det måste vara det mest överordnade av allt. Det gör man inte genom att ta 8,4 miljarder kronor från biståndsbudgeten som kan gå till att rädda fler människoliv och betala pengarna till de i ett globalt perspektiv få som lyckas ta sig till Sverige. Jag menar att det mest överordnade är att rädda människoliv. Då måste givetvis pengarna läggas där de gör mest nytta.

Resultatet av att 8,4 miljarder kronor tas från biståndsbudgeten blir att pengarna inte räcker till att fördela till exempelvis Irak och de skriande behov som finns där. Jag menar att det är en felprioritering.

Därför vill jag återigen ställa min fråga till Jakop Dalunde. Eftersom det inte finns pengar till allt och alla måste vi prioritera. Är det då rätt prioriterat att vi tar 8,4 miljarder från den svenska biståndsbudgeten till flyktingmottagning i Sverige i stället för att hjälpa människor på plats?

Jakop Dalunde (MP)

Anf. 88 Jakop Dalunde (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Herr talman! Alla Miljöpartiets och regeringens insatser är fullt finansierade.

Det organ som har den bästa överblicken generellt sett över de globala flyktingfrågorna är FN:s organ UNHCR. De gör bedömningen att den bästa insatsen som man kan göra är att ha den typen av migrationspolitik som exempelvis Sverige och Tyskland har. Det är den enskilt viktigaste åtgärden.

Åtgärden bör kompletteras med att hjälpa länder i närområdet att ha en god migrationspolitik. Det viktigaste vi kan göra är att erbjuda långsiktigt skydd i andra delar av världen, till exempel i Sverige.

Stig Henriksson (V)

Anf. 89 Stig Henriksson (V)

Herr talman! Vänsterpartiet säger ja till svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak. Vår inställning till internationella insatser är tydlig: Vi vill att Sverige ska vara en stark och konsekvent röst för fred och säkerhet i alla delar av världen. Vi kan stödja att Sverige deltar i internationella militära insatser när de vilar på en folkrättslig grund och när det finns förutsättningar för att vår insats ska kunna bidra till fred och säkerhet för civilbefolkningen och möjlighet till utveckling.

Allan Widman har naturligtvis rätt i sin kritik att det är fråga om en kort tid. Men jag tycker att det ändå förfelar själva poängen. Det är klart att inte alla problem kommer att vara lösta i den delen av världen när mandattiden för insatsen går ut. Men det är kanske inte bara den parametern vi ska tänka på.

Inför en eventuell fortsättning måste insatsen bedömas och utvärderas. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att med de många oklarheter som råder över den aktuella situationen i området, oförutsägbarheten i utvecklingen, osäkerheten i förhållande till IS/Daesh och mellan de olika delarna av de irakiska försvarsstyrkorna, uppdragets lite oklara konturer, komplicerade kommandostrukturer med mera finns det skäl att understryka vikten av att följa utvecklingen och göra utvärderingar under insatsens gång.

Jag tror alltså att det är klokt att inte i dag binda sig för en längre period. Den nuvarande kan tyckas kort för att lösa problemet, men det finns som sagt annat att väga in.

Däremot blir jag lite perplex när Allan Widman jämför och ser det som en inkonsekvens att vi inte säljer vapen dit. Det är min själ ingen inkonsekvens! Den här riksdagen kontrollerar våra insatser i Irak - om vi ska göra dem, hur lång tid etcetera. Exporterar vi vapen till Irak har vi ingen som helst kontroll över dem, och med hänsyn till vad som har hänt skulle vi troligen exportera vapen i samma omfattning till IS/Daesh. Det ska bli intressant att se och följa KEX-utredningens resultat. Jag trodde inte att det skulle bli så spännande.

Men det kanske finns en röd tråd här. Folkpartiets förste vice ordförande tyckte 2002 att vi inte skulle vänta på beslut i FN utan ställa upp på USA:s sida i kriget i Irak. Folkpartiets förste vice ordförande var vid den tiden Jan Björklund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Jag tycker att det är viktigt att vi gör den här insatsen. Den är riktad till irakiska säkerhetsstyrkor. Vårt stöd till utbildningsinsatsen gäller i praktiken utbildning av de kurdiska styrkorna, peshmerga.

Vi har också diskuterat folkrätten här. Jag tycker att det finns en poäng i Karin Enströms och Kerstin Lundgrens synpunkter. Det är såvitt jag förstår ett delvis nytt steg att vi inte har en resolution i FN:s säkerhetsråd som bakgrund. Däremot vilar insatsen på en annan men lika stark folkrättslig grund. Det är ju inte så att vi i och med att vi går med på det automatiskt skulle ställa upp vilket land som än begärde det. Den folkrättsliga grunden är ett nödvändigt villkor, inte ett tillräckligt villkor, för en svensk insats var det än må vara. Sedan görs det bedömningar från fall till fall.

Vi har i en följdmotion lyft fram några frågor. Det handlar om vikten av att utbilda i internationell humanitär rätt och att Sverige bör ta fram en handlingsplan för FN:s resolution 1325, som handlar om kvinnor, fred och säkerhet.

Den internationella humanitära rätten, även kallad krigets lagar, är en del av folkrätten. Den syftar till att humanisera krigföringen - ett något egendomligt uttryck, kan man tycka, men det finns ju grader också i helvetet. Man vill begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar för såväl civila som stridande. Mot bakgrund av det som hände i Tikrit när de irakiska styrkorna återtog staden i april 2015 står det klart att det finns ett stort behov av att utbilda de tänkta mottagarna av den militära utbildningsinsatsen i just internationell humanitär rätt och krigets lagar. Svaret på IS, eller Daeshs, övergrepp och förbrytelser får aldrig bli hämndaktioner av samma art. Det vore förfärligt om vi bidrog till att utbilda militärer som betedde sig på samma sätt.

Vi menar också att regeringen borde ta fram en handlingsplan för FN:s resolution 1325 i både Irak och Syrien, för våldet drabbar som vanligt inte män och kvinnor på samma sätt. Flera har redan varit inne på det.

Vi är dock glada över betänkandets skrivningar om de frågor vi lyft fram i vår motion. Jag tillåter mig att citera ur betänkandet:

"Utskottet upprepar ställningstagandet i betänkande 2007/08:UFöU4 i vilket det framgår att skydd av och respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, är central och bör genomsyra agerandet i alla faser av en insats. Utskottet understryker vikten av att den militära utbildningsinsatsen i Irak inkluderar utbildning om internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Utskottet noterar att det vid en muntlig föredragning i utskottet framgick att den svenska utbildningsinsatsen kommer att inkludera både internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter och beklagar att detta inte framgick av regeringens proposition. Även när det gäller säkerhetsrådets resolution 1325 (2000) beklagar utskottet att denna inte nämns i regeringens proposition."

Vi stöder alltså svenskt deltagande och hoppas att regeringen i framtiden tar till sig av Vänsterpartiets och utskottets synpunkter.

Det känns bra att på det här sättet vara "förband" till ministern.

Anf. 90 Allan Widman (FP)

Herr talman! Jag kände att jag var tvungen att gå upp och något dämpa förväntningarna på det betänkande som Krigsmaterielexportöversynskommittén kommer att lämna om ett par veckor. Direktiven till den kommittén handlade uteslutande om att skärpa exportkontrollen till icke-demokratiska stater. Den fråga som jag har tagit upp här är inte någon del i det arbetet. Det har jag försökt understryka, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Likväl framstår det som inkonsistent, tycker jag, att vi å ena sidan kan bidra med väpnad styrka till ett land, utbilda dess militärer och på alla sätt stärka deras förmågor men å andra sidan har riktlinjer som gör materiell hjälp i stort sett omöjlig.

Stig Henrikssons påpekande är värt att ta på stort allvar, herr talman. Det är naturligtvis alltid så när man exporterar vapen att man måste fundera på var vapnen så småningom kan hamna. I den konflikt som vi nu talar om är det mycket försvarsmateriel som har kommit i orätta händer. Men mitt resonemang, herr talman, försöker jag hålla lite mer principiellt.

Det blir också intressant om man tänker sig andra typer av konflikter, till exempel regelrätta väpnade angrepp på enskilda länder. Där hamnar Sverige i samma position: Vi kan hjälpa militärt men inte materiellt om något land, till exempel Georgien eller Moldavien, skulle drabbas av utländsk aggression. För mig framstår detta inte som moraliskt konsistent. För det måste Stig Henriksson ursäkta mig.

Stig Henriksson (V)

Anf. 91 Stig Henriksson (V)

Herr talman! Ibland blir man glad åt att förväntningarna dämpas, om man säger så. Det låter bra i det här sammanhanget.

Vi har lite olika åsikter. Jag ser inte att detta på något sätt skulle vara inkonsekvent eller inkonsistent. Det är lite problematiskt om vi exporterar vapen till Irak att så att säga få ett praktiskt slutanvändarintyg med tanke på hur mycket vapen som cirkulerar mellan de olika stridande styrkorna där. Iraks regeringsarmé är inte heller någon enhetlig del, utan regeringsstyrkorna består av en mängd olika fraktioner: shiitiska stridsgrupper, peshmerga etcetera.

Vi har för den delen, om man vill vara riktigt noga, i praktiken exporterat vapen till Irak mitt under pågående konflikt. Jag tänker på den sorglustiga - mer sorgliga än lustiga - historien med stridsvagnarna som var på avvägar. Vi är alltså där - tyvärr.

Anf. 92 Allan Widman (FP)

Herr talman! Nu var det tack och lov inte stridsvagnar som fann vägen till Irak utan enbart stridsfordon. Men det är naturligtvis illa nog.

Det faktum att en svensk bandvagn dyker upp i den här regionen under pågående konflikt borde, givet det regelverk vi har för export av krigsmateriel, få oss att tänka efter om våra sammanlagda regelverk är - som jag uttryckte det tidigare - konsistenta och konsekventa ur moralisk synpunkt. Jag tillåter mig att tvivla.

Stig Henriksson (V)

Anf. 93 Stig Henriksson (V)

Herr talman! Ursäkta felsägningen! Vi kom in på ett lite annat ämne, så jag var inte riktigt förberedd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Nu valde Allan Widman att i sin replik inte kommentera nuvarande folkpartiledarens krav på att vi skulle delta med stridande trupp. Det hade varit lite intressant att få höra en fundering om detta. Har beslutsamhetens friska hy kanske övergått i eftertankens kranka blekhet på det området, eller vidhåller man att det hade varit en god idé?

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Allan Widman har inga fler repliker.)

Margot Wallström (S)

Anf. 94 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Ärade ledamöter! Redan i höstas började regeringen undersöka möjligheten om och hur Sverige skulle kunna utöka sina insatser till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter i Irak, inklusive i den kurdiska regionen i norr, KRG.

Sverige deltar, tillsammans med samtliga andra EU:s medlemsstater, i den internationella koalition av ett 60-tal länder som bildats för att på olika sätt bekämpa Isil, stabilisera Irak och hantera följderna av terroristorganisationens framfart.

Sverige har fram till nyligen agerat på tre sätt:

För det första har vi agerat politiskt för att nå en långsiktig politisk lösning på de underliggande problemen i regionen som har gett Isil fotfäste. Vi stöder de politiska processer som på sikt ska eliminera grogrunden för terroristorganisationer som Isil.

Vi gör detta genom vår uppbackning av FN:s ansträngningar att finna en lösning på våldet och inbördeskriget i Syrien. Och vi gör det genom att verka för ett inkluderande och sammanhållet Irak, som med stärkta demokratiska institutioner möjliggör inflytande för landets många olika grupperingar, både religiösa och etniska.

Framväxten av ett rättssamhälle är nödvändig för att långsiktigt kunna bekämpa terrorismen. En långsiktigt hållbar lösning i Irak måste vara politisk och bygga på att alla folkgrupper och religiösa minoriteter inkluderas i det politiska livet och respekteras fullt ut.

För det andra agerar vi för att lösa den akuta krisen på plats, för att lindra lidande och nöd. Det handlar inte minst om humanitärt stöd. Vi har gett och fortsätter att ge ett omfattande humanitärt stöd till dem som tvingats på flykt från sina hem i Syrien och Irak. I Syrien har Sverige bidragit med totalt 1 653 miljoner kronor i humanitärt stöd sedan 2011. I Irak har totalt 422 miljoner kronor betalats ut sedan 2012 för humanitära insatser. Och vi stöder det stabiliseringsarbete som det internationella samfundet planerar. De svenska insatserna är långsiktiga och omfattar bland annat stöd till lokal förvaltning i Dohuk i norra Irak och al-Qadessia i södra Irak. Sverige är ett av de sista länderna som har långsiktigt utvecklingssamarbete med irakiska regeringen på plats. Vi, liksom andra, vidtar därtill åtgärder för att förhindra eventuella sympatisörer att resa till regionen i syfte att delta i terroristhandlingar eller terroristträning.

För det tredje har vi ett generöst flyktingmottagande. Sverige har sedan Syrien/Irakkrisens utbrott tagit emot ca 70 000 flyktingar. Därmed är Sverige efter Tyskland det EU-land som har tagit emot flest.

Herr talman! Ärade ledamöter! Det är uppenbart att Irak befinner sig i ett läge där det även krävs militärt stöd för att stoppa Isil.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Irak har begärt stöd från världssamfundet till de irakiska försvarsstyrkorna inklusive den kurdiska peshmergan, och det är just vad den internationella koalitionen nu bistår med genom flygunderstöd, materiel och utbildningsinsatser.

Sedan i vintras har regeringen undersökt Sveriges möjlighet att delta även i de gemensamma militära utbildningsinsatserna, precis som Finland, Norge och Danmark redan fattat beslut om.

I början av april lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om att Sverige ska delta i den militära utbildningsinsatsen i Irak, och då i den del som genomförs i den kurdiska regionen i norr, KRG.

Regeringen föreslår att en svensk väpnad styrka bestående av 35 personer ställs till förfogande under 2015 för att delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den internationella koalitionen mot Isil i Irak. Om säkerhetssituationen skulle försämras föreslås att Försvarsmakten ges möjlighet att tillfälligt utöka styrkan till att omfatta 120 personer för evakuerings- och förstärkningsinsatser.

Regeringens beslut är grundat på samtycke från den irakiska regeringen. Detta har tagit sig i uttryck genom Iraks konkreta begäran om assistans för att stoppa Isil. FN:s säkerhetsråd har konstaterat att Isil, tillsammans med några andra grupper, utgör ett fortsatt hot mot internationell fred och säkerhet. Detta finns i säkerhetsrådets resolution 2170.

Mot bakgrund av det allvarliga hot som Isil utgör mot befolkningen i Irak har Irak i ett brev till FN:s generalsekreterare den 25 juni 2014, som följdes upp genom ytterligare ett brev till FN:s säkerhetsråd i september 2014, bett det internationella samfundet om brådskande hjälp att bekämpa Isil. Mer konkret välkomnade Irak militärt stöd, som skulle ske i enlighet med folkrätten och utan att civilbefolkningens säkerhet äventyrades. Detta hörsammades av de länder som nu bistår Irak, och vars målsättning är att svara upp till Iraks begäran på bästa sätt.

Detta visar att insatsen vilar på en solid folkrättslig grund. Folkrätten är absolut. Den gör inte skillnad och kategoriserar inte. Det är ingen rangordning mellan formerna. Det är heller inget trendbrott. Också Resolute Support Mission, som ju har brett parlamentariskt stöd här, vilar på samma folkrättsliga grund.

Det planerade svenska styrkebidragets huvudsakliga uppgifter kommer att vara utbildning och rådgivning till de irakiska försvarsstyrkorna, den kurdiska peshmergan, i de norra delarna av landet. Det kan bland annat handla om stabstjänst, vapenträning, sjukvård, försvarsstrid, strid i bebyggelse, detektering av improviserade sprängladdningar samt internationell humanitär rätt och genderfrågor. Genderperspektivet är, som i alla svenska insatser, en naturlig del av arbetet. Tack för påpekandet, herr Henriksson!

Försvarsmakten kommer att sätta ihop en allsidig och ändamålsenlig styrka för att lösa uppgifterna i insatsen. Även om det svenska bidraget i princip inte kommer att ha väpnade uppgifter inom insatsen måste den kunna svara för skydd av sig själv och andra. Den svenska styrkan kan komma att behöva agera på ett sätt som går utöver självförsvar av den egna personen för att skydda materiel, förläggningsplatser och andra förband.

Det svenska styrkebidraget ska stå under svensk nationell ledning och kontroll under insatsen. Nödvändig koordinering kommer att ske inom den internationella koalitionen mot Isil, främst med andra aktörer i insatsområdet, bland annat USA, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Norge och Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Herr talman! Ärade ledamöter! Till sist: De svenska kvinnor och män som sänds ut i världen - vi skickar dem i farans riktning - ska känna att de har vårt fulla, odelade stöd.

Jag har lyssnat till inläggen här i debatten och uppskattar först och främst den enighet jag uppfattar. Det är en fin svensk tradition och en stor tillgång att vi har politisk enighet i dessa frågor. Jag hoppas att det också är det budskap som vi nu skickar till dem som vi vill sända på detta mycket besvärliga uppdrag till den komplexa och svåra situation som de har att möta. De ska veta att vi är eniga, att vi står bakom dem och att vi tackar dem för det de ska uträtta.

Isils härjningar är skoningslösa. Aggressiviteten och hatet tycks sakna gränser. Deras mål är att inge fruktan så att motståndet ger vika och våldet kan triumfera. Det får inte ske. Därför är den internationella koalitionens insatser mot Isil avgörande.

Samarbetet mot terrorismen är nyckeln till framgång.

(Applåder)

Anf. 95 Björn Söder (SD)

Herr talman! Vi sverigedemokrater stöder den här insatsen, men vi anser att den bör kompletteras, och i mitt anförande tog jag bland annat upp att en heltäckande IS-strategi bör tas fram. Men inte minst behöver detta kompletteras på det biståndspolitiska området. I dag råder det i Irak en skriande brist på dricksvatten, mat, mediciner, sjukvårdsbehandling och tak över huvudet. Man saknar el, sjukhusen är sönderbombade och så vidare.

Detta medför en risk för sjukdomsspridning när det gäller mässling, hepatit och polio. När sommaren nu står för dörren är man också rädd att kolera ska börja spridas. Jag läste att man i morgon ska presentera en FN-appell, där man vädjar om ökat bistånd på 4,2 miljarder svenska kronor. Det ska då räcka i sex månader för 8 miljoner irakier.

Sverige gav förra året ett bistånd på 203 miljoner kronor.

När utrikesministern nu är här vill jag ta tillfället i akt att ställa en fråga. Sverige drar i dag bort 8,4 miljarder från den svenska biståndsbudgeten för att finansiera ett ökat flyktingmottagande i Sverige, som rör ungefär 70 000-100 000 personer som har råd och möjlighet att ta sig till Sverige. I ett globalt perspektiv är de väldigt få till antalet sett. Samtidigt är det i dag 3 miljoner irakier som är på flykt. Man kan jämföra med förra året, då siffran var en halv miljon. Man vädjar nu om 4,2 miljarder kronor, men den svenska regeringen drar bort det dubbla för att finansiera mottagandet av 70 000-100 000 flyktingar. Anser utrikesministern att detta är rätt prioritering att göra när detta skriande behov finns?

Margot Wallström (S)

Anf. 96 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman och ärade ledamöter! Jag anser att vi måste göra både och. Vi måste hjälpa dem som flyr från kriget i Syrien och Irak och som kommer hit och ber om hjälp. Det är ensamkommande barn och familjer som inte ser en framtid i det här området.

Vi måste också bidra humanitärt, och det gör vi. Vi anser att insatsen är långsiktig. Vi måste röra oss på alla dessa spår samtidigt. Sedan 2012 har vi betalat 422 miljoner kronor för humanitära insatser. Vi försöker få pengar och utrymme i budgeten för att göra både och. Vi fattade beslut om att förlänga det humanitära stödet och biståndet till Irak därför att situationen är så besvärlig där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Vi har valt att lägga resurser ur vår budget på att bidra humanitärt. Vi kommer att fortsätta att hålla oss på alla dessa tre spår samtidigt: hitta en politisk lösning, bidra humanitärt och ta emot flyktingar.