Politik för ett stärkt civilsamhälle

Motion 2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD)

av Roland Utbult m.fl. (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till civilsamhällets särart i utredningar och regelgivning och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analys av konsekvenser för det civila samhället vid utformning av politik och regelgivning ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda huruvida det bör införas en författningsreglerad definition av arbetsintegrerade sociala företag och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad statistik genom att tydliggöra det civila samhällets del i upphandlingsstatistiken och genom att utreda hur det civila samhällets samhällsekonomiska värde ska mätas och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en utvärdering av effekten av de nya reglerna för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster under tröskelvärdet och hur dessa har påverkat den idéburna sektorns möjligheter att delta i upphandlingar och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ifall utvärderingen visar små eller inga förbättringar för den idéburna sektorn bör regeringen på nytt överväga en ordning där upphandlingar av vissa välfärdstjänster under tröskelvärdet helt undantas från LOU och komma med förslag på hur detta kan genomföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utvärdera förslaget att reservera upphandlingar av vissa tjänster i LOU och särskilt effekten av den föreslagna treårsregeln och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett tydliggörande av hur ett ideellt offentligt partnerskap (IOP) ska kunna genomföras inom ramen för dagens lagstiftning eller med de förändringar av lagstiftningen som krävs för att formen ska kunna användas och utvecklas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av förstärkt kunskap hos offentliga aktörer för att man bättre ska förstå civilsamhällets särart samt om ytterligare utredning av minskat regelkrångel och förenklade bidragsansökningar för civilsamhällets organisationer och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa en statlig investeringsfond för den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka stödet till trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av satsningar inom idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna civilsamhällets ställning i förhållande till näringslivet och det offentliga och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fler delar av den ideella rörelsen får del av förmånligare skatteregler likt idrottsrörelsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Sverige har ett starkt och livaktigt civilsamhälle. Det ideella engagemanget är högt och stabilt. 53 procent av svenskarna utför ideellt arbete, i genomsnitt 15 timmar i månaden. För oss kristdemokrater är civilsamhället en av samhällets grundbultar – familjen, idrottsföreningar, idéburna sociala organisationer och företag, trossamfund och kulturorganisationer. De är röstbärare, opinionsbildare och utförare inom välfärden. 

Samhället är så mycket mer än det offentliga, alltså stat, landsting och kommuner. De ideella organisationerna är centrala i demokratiarbetet. Genom sitt arbete upprätthåller de demokratiska traditioner, liksom kunskap om förenings- och mötesfrihet och opinionsbildning.

Ibland kan det hos vissa låta som om civilsamhället bara är en fritidsaktivitet, ett litet sidospår till det som sker inom den offentliga sfären eller i den individuella. Vi menar att civilsamhället är något mycket viktigare. Det är här grunden läggs för demokrati, medmänsklighet och ett fungerande Sverige. Kristdemokraternas politik strävar därför efter att stärka det civila samhället och därmed de mellanmänskliga kontakterna.

Att oberoende från andra människor skulle leda till lycka är en missuppfattning. Starka relationer är ett så grundläggande mänskligt behov att det till och med går att mäta i livslängd. Social isolering har värre hälsoeffekter än fetma och är ungefär lika allvarligt som rökning och missbruk av alkohol. Människan växer i relationer. En politik vars konsekvens blir att de mellanmänskliga banden försvagas kan aldrig kompenseras med att banden till offentliga institutioner stärks eller genom att skjuta till ytterligare bidrag. Det offentliga kan från mänsklig synvinkel bara vara ett komplement – inte utgöra samhällets grund.

Kristdemokraternas människosyn utgår från personalismen, att varje människa är en unik och oersättlig individ och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Människovärdet är knutet till existensen, inte till olika stadier eller situationer i den enskilda människans livscykel eller till hennes förmågor eller egenskaper. Varje person har universella rättigheter och skyldigheter, men hon utvecklas i familjen och i andra naturliga gemenskaper. Det är i familjerna, folkrörelserna, de ideella organisationerna, kooperativen, stiftelserna, de politiska partierna m.m. som vi odlar vår grundläggande etik och våra demokratiska traditioner. Sådana naturliga gemenskaper utgör stommen i samhället och ska, enligt oss kristdemokrater, ges rätt och möjligheter att förverkliga sin fulla potential. Det är i dem vi bygger och stärker tilliten mellan människor. Här lär vi oss samarbete och konflikthantering. Det är bl.a. därför Kristdemokraterna så starkt betonar civilsamhällets betydelse. Den mest grundläggande gemenskapen är familjen. I denna lilla grupp får familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke och förståelse, men också att ställas inför krav och ta ansvar.

En av politikens viktigaste uppgifter är att värna dessa frivilliga sammanslutningars oberoende, att stärka dem och förenkla deras verksamhet. Kristdemokraterna är den politiska röst som tydligast har agerat för ett starkt civilsamhälle.

Ett stärkt civilsamhälle

Utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle från 2016 gör en gedigen genomgång av civilsamhällets förutsättningar och behov, och kommer med ett antal förslag på hur civilsamhällets aktörer ska få en utökad roll i samhället. Utredningen behandlades, nästan två år efter remisstidens slut, och ledde till en skrivelse. Därmed  skickar regeringen en signal om att civilsamhällesfrågorna inte är prioriterade.

Förutom regeringens senfärdighet svarade skrivelsen inte upp mot de förslag som utredningen lade fram på ett antal områden. Utredningen föreslog att det ska införas ett krav i kommittéförordningen (1998:1474) på att om förslagen i en utredning har betydelse för villkoren för det civila samhällets organisationer ska också konsekvenserna för det civila samhället redovisas. Utredningen föreslog också att det i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska införas ett krav på förvaltningsmyndigheter att i samband med regelgivning kartlägga vilka ekonomiska och andra konsekvenser ett genomförande av de nya eller ändrade reglerna får för organisationer inom det civila samhället. Utredningen redogör för hur det finns tendenser till att föreningar i allt högre grad likställs med företag i myndigheters ögon exempelvis genom att civilsamhällets organisationer upplever att de drabbas av regelverk som inte är anpassade efter civilsamhällets förutsättningar.

Kristdemokraterna vill gärna se att civilsamhällets aktörer tar större plats i samhället. Inom vård och omsorg är inslaget av idéburna aktörer t.ex. litet i internationell jämförelse. Tittar man på välfärdsutförandet i Sverige totalt sett står den idéburna sektorn bara för ca 3 procent. För att skapa förutsättningar för civilsamhället att växa vill Kristdemokraterna säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till civilsamhällets särart i utredningar och regelgivning. Vi anser att detta förslag  bör genomföras och vill att regeringen snarast återkommer med ett sådant förslag.

2017 fanns över 344 arbetsintegrerade sociala företag i Sverige som ger ca 6200 personer arbete, arbetsträning och rehabiliterande insatser, enligt statistik från Tillväxtverket. Kristdemokraterna ser gärna att fler sådana företag växer fram, då de bedöms sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för vissa grupper arbetssökande. Idén med dessa företag är att ge en långsiktig plats för personer som oftast inte haft ett arbete på mycket lång tid. Därför har vi genomfört satsningar i våra budgetmotioner bl.a. ämnade att utöka handledarstödet hos arbetsintegrerande sociala företag. Vi är samtidigt positiva till att Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att utarbeta ett program med insatser som stimulerar fler arbetsintegrerande sociala företag att starta samt för att öka kunskapen i den offentliga sektorn kring dessa företag. Det är också positivt att Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen ska undersöka möjligheten att skapa ett kvalitetssäkringssystem för arbetsintegrerande sociala företag. Kristdemokraterna anser att det även är angeläget att underlätta beslutsfattandet kring anvisningar av arbetssökande till dessa företag. Regeringen bör utreda huruvida det bör införas en författningsreglerad definition av arbetsintegrerande sociala företag.

Kristdemokraterna anser att det är mycket angeläget att förbättra statistiken om det civila samhället. Regeringen har inte gjort tillräckligt i detta hänseende. De förbättringar på detta område som bör ske är en komplettering av den nationella upphandlingsstatistiken. Kristdemokraterna finner det positivt att regeringen avser att följa SCB:s arbete med att förbättra statistiken om det civila samhället. Det är angeläget att detta sker, då det är en förutsättning för korrekt analys och kunskapsspridning om dessa aktörer. Två viktiga delar på området saknas dock. Den nationella upphandlingsstatistiken bör kompletteras med uppgifter om civilsamhällets deltagande i offentlig upphandling och det bör utredas hur civilsamhällets samhällsekonomiska värde kan mätas. Civilsamhällets ställning kan enligt utredningen stärkas om sektorns samhällsekonomiska värde kan kvantifieras på samma sätt som andra sektorers värde.

Underlätta för civilsamhället att delta i upphandlingar

En mångfald av aktörer i välfärdssektorn är en självklarhet. Mångfalden ska utgöras av offentliga och privata aktörer samt civilsamhällets ideella aktörer, som tillsammans skapar en bred bas av idéer och valmöjligheter för brukare och elever.

Nära var tredje elev i fristående skolor går i en skola som drivs av organisationer i det civila samhället enligt rapporten Mångfald och enfald. Det är ideella organisationer, kooperativ, stiftelser osv. som har en viktig roll och skapar goda värden för elever och brukare runt om i Sverige. Men när fokus hamnar på vinstutdelning hamnar dessa aktörer lätt i skymundan då deras vinster återinvesteras i verksamheten. Samtidigt har andelen skolor utan vinstsyfte minskat avsevärt de senaste åren. Medan en av friskolereformens bärande intentioner var att säkra en pedagogisk och idémässig mångfald av aktörer – också fler idéburna aktörer – så ser vi att utvecklingen går mot större koncerner med färre ägare. Vi ser en liknande utveckling på vård- och omsorgsområdet. Huvuddelen av de nya vård- och omsorgsaktörer som tillkommer är privata företag.

Privata företag spelar en viktig roll i välfärden, men mångfalden av aktörer måste även innebära att ideella krafter får betydande utrymme att verka. Dessa har ofta högt förtroende hos medborgarna att driva viktiga välfärdsverksamheter utan vinstsyfte och med stora mervärden i form av en tydlig idémässig grund och tradition kring sin verksamhet. Dessa aktörers möjligheter att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet tycks dock minska och potentialen tas inte fullt ut till vara. Det är en utveckling som måste brytas.

Ideella aktörer kan ha en organisatorisk effektivitet och smidighet som liknar de vanliga företagens, samtidigt som de ofta har en tradition av mer öppenhet genom tydliga värdebaserade mål för sin verksamhet. Värt att notera är att Sverige skiljer ut sig avsevärt gentemot övriga västvärlden när det gäller inslagen av icke-vinstdrivande aktörer inom vård och omsorg. Betydligt lägre andel i vårt land drivs av icke-vinstdrivande ideella aktörer än i snart sagt varje jämförbart land.

Vi anser därför att det är viktigt att regelverket tar särskild hänsyn till hur dessa aktörer påverkas och att förändringar av regelverket underlättar för ideella aktörer att verka. I SOU 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle föreslogs ett antal förenklingar för att underlätta för ideella aktörer i upphandlingsförfarandet. Regeringen har i proposition 2017/18:158 om ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden tagit steg för att implementera dessa förslag, vilket vi ser som positivt. Det finns dock fortfarande skäl att noga följa upp och granska konsekvenserna av propositionen, då det är osäkert om ändringarna kommer att förbättra ideella aktörers möjligheter på marknaden i tillräckligt stor utsträckning för att på allvar förbättra förutsättningarna.

Förenklad upphandling under tröskelvärdet

Regeringen har också föreslagit användning av det nationella handlingsutrymmet i EU-regelverket för upphandlingar av välfärdstjänster. Förslaget innebär i praktiken att upphandlingar av välfärdstjänster som understiger EU:s tröskelvärde på 750 000 euro ska undantas från ordinarie regler gällande lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, förkortad LOU, och i stället enbart ställas under ett fåtal regler.  

Vi anser att det finns en god ambition i förslaget om att underlätta för mindre upphandlingar och att det är rimligt att genomföra förslagen. Samtidigt finns en farhåga bland civilsamhällesaktörerna om att förslagen inte kommer att uppnå syftet att i praktiken underlätta för ideella – och mer specifikt – små idéburna aktörer. Vi menar därför att en utvärdering bör genomföras så snart tillräckligt med underlag finns att tillgå. Utvärderingen ska ta sikte på vad reglerna för förenklade upphandlingar av välfärdstjänster under tröskelvärdet har haft för effekt för den idéburna sektorns möjligheter att delta i upphandlingar och de mervärden som de idéburnas medverkan i välfärden medför.

Om en sådan utvärdering visar att förändringarna inneburit små eller inga förbättringar för sektorn bör det på nytt övervägas en ordning där upphandlingar under tröskelvärdet av de välfärdstjänster som anges i proposition 2017/18:158 om ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling helt kan undantas från lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, detta i enlighet med förslag i utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle (2016:13). Ett sådant undantag skulle kunna ge ökad frihet och en förbättring för sektorn. LOU ersätts då av generella förvaltningsrättsliga principer, såsom principen om objektivitet, och förbudet mot att gynna enskilda näringsidkare blir i stället tillämpligt. 

Reserverade upphandlingar och kontrakt

Regeringen har också föreslagit att det inom LOU-direktivets bestämmelser möjliggörs att reservera upphandlingar till välfärdstjänster. Förslaget innebär att upphandlande myndigheter ska kunna rikta en upphandling till en viss organisation som uppfyller vissa krav, vilket skulle kunna underlätta för kommuner och öka möjligheterna för idéburen sektor. Vi anser även här att intentionerna med förslaget är goda. En majoritet av remissinstanserna menade att förslaget kan underlätta för idéburen sektor, däribland branschorganisationen Famna som anser att förslaget innebär att det blir märkbart lättare för den upphandlande myndigheten att ingå samverkan med idéburen sektor. Men det finns också remisskritik mot förslagets tänkbara effekter.

Sveriges advokatsamfund, Vårdföretagarna, Almega m.fl. ifrågasätter förslagets effekt och menar att begränsningarna och den av EU-regelverket stipulerade treårsgränsen på kontraktets längd innebär en rad problem. Det senare innebär att ett kontrakt bara får gälla under tre år och att den aktör som fått ett kontrakt för en viss tjänst inte på nytt ska få ett kontrakt för en sådan tjänst tilldelat. Det riskerar att minska kontinuiteten och försvåra för verksamhetens långsiktighet. Små ideella aktörers möjlighet att anskaffa kapital blir därmed sämre och verksamheten skör då ett kontrakt löper ut efter kort tid, utan möjlighet till direkt förlängning. Därför ser vi det som viktigt att de föreslagna bestämmelserna utvärderas.

Den utvärdering som bör göras ska fokusera på de reserverade kontraktens effekt på idéburen sektor, samt särskilt effekterna av den treårsregel som är en del av LOU-direktivet. Skulle det visa sig att regeln behöver ändras bör regeringen i så fall driva frågan i EU-sammanhang.

Möjliggör IOP i dagens lagstiftning

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett tydliggörande av hur ett IOP – idéburet offentligt partnerskap – kan genomföras inom ramen för dagens lagstiftning, eller med de förändringar av lagstiftning som krävs för att formen ska kunna användas mer frekvent och utvecklas.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med social inriktning. Modellen funkar så att parterna identifierar ett samhällsproblem där den idéburna aktören har ett unikt angreppssätt på frågan som inte kan åstadkommas av annan offentlig aktör. I parternas avtal stipuleras hur de ska bidra till en lösning och styrning av projektet.

I utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle framkommer att rättsläget på området är oklart och det saknas praxis vad gäller IOP. De rättsliga förutsättningarna måste därför bedömas för varje enskilt partnerskap för att säkerställa att det inte strider mot upphandlings- eller statsstödsreglerna. Pågående rättsfall har också skapat en stor osäkerhet om vad som gäller, vilket lagt en tydlig hämsko på utvecklingen. Med lagmässiga förändringar skulle IOP sannolikt kunna underlättas och tillåtas växa sig större.

Fler förslag för att stärka det civila samhället

Kristdemokraterna vill stärka det civila samhället genom exempelvis förbättrade ekonomiska förutsättningar och regelförenklingar.

Minska den byråkratiska bördan och öka kunskapen om civilsamhällets särart

Samhällsutvecklingen har medfört en kraftig ökning av den byråkratiska bördan för ett stort antal organisationer under de senaste decennierna, inte minst bland de mindre. Även om syftet ofta är gott, har det medfört att mer tid läggs på att styra verksamheten på ett korrekt sätt, vilket resulterar i minskad tid för själva verksamheten. Detta riskerar att kväva många av civilsamhällets viktiga bidrag till vårt samhälle. Ett exempel i utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle på åtgärd som bör utredas för att minska den byråkratiska bördan är förslagen i en promemoria från Skatteverket, Skatte- och avgiftsfrihet vid mindre belopp (2007-11-13, dnr 131 679132-07/113). Dessa syftar bl.a. till att förenkla för ideella föreningar genom att inkomster från ideella föreningar inte ska beskattas om värdet av ersättningar och förmåner från en och samma förening under året inte överstiger 3 000 kronor. Vi ser gärna att dessa förslag utreds ytterligare.

En viktig del i att minska den byråkratiska bördan för dessa organisationer är också att kunskapsbristen om civila samhället hos det offentliga minskar och att hänsyn tas till det civila samhället på ett bättre sätt än i dag. För att säkerställa en gemensam syn inom det offentliga på hur balansen mellan samhällets sektorer ska klaras ut och vilka spelregler som ska gälla behöver arbetet med kunskapsspridningen noggrant följas upp.

Skattereduktion för gåvor

En vital del i det civila samhällets fortlevnad och i att säkerställa dess oberoende i så stor utsträckning som möjligt är gåvor från privata individer och företag. Den skattereduktion för gåvor, ofta kallat gåvoskatteavdraget, som nu återinförts genom Kristdemokraternas och Moderaternas gemensamma budget innebär att staten uppmuntrar människor att skänka pengar, och bidrar därigenom till att stärka givandet som något som i sig självt är av godo. För att värna det ideella engagemanget måste staten uppmuntra all form av hjälp. Avdragsrätten var en konkret och tydlig åtgärd som dessutom direkt kom många människor till del. Kristdemokraterna gläder sig åt att avdraget har återinförts. Kristdemokraterna vill nu tillsätta en utredning som syftar till att gåvor till fler typer av organisationer ska berättiga till gåvoskatteavdrag, att den undre beloppsgränsen för varje enskild gåva ska sänkas samt att administrationen ska förenklas för de berörda organisationerna. Kristdemokraterna menar också att taket ska höjas. Detta utvecklas i en annan kristdemokratisk motion, Utgiftsområde 3 Skatter, tull och exekution.

Kristdemokraterna vill se en mer självständig ideell sektor. Mindre av detaljstyrning vid bidragsgivning och mer av grundstöd. Genom en skattereduktion för gåvor ökar organisationernas självständighet. Statens påverkan inskränks till att godkänna organisationerna som får del av skattereduktionen. Det är en rimlig avvägning mellan självständighet och offentlig insyn.

Inför ett fritidskort

I Kristdemokraternas budgetalternativ avsätter vi 850 miljoner kronor per år för att införa ett fritidskort till alla barn mellan årskurs 2 och 9, laddat med ett ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i det svenska föreningslivet och kulturskolan. Stödets storlek kommer variera utifrån hushållets ekonomi. De flesta barn kommer få 500 kronor i stöd per år, men för de som finns i hushåll i ekonomisk utsatthet (där hushållet uppbär bostadsbidrag eller ekonomiskt bistånd) kommer ett betydligt större stöd – 2400 kronor per år – finnas laddat på kortet. Syftet med reformen är att alla barn ska få goda möjligheter att delta i idrott eller annan föreningsverksamhet – nästan en miljon barn kommer att få stöd för aktiv och meningsfull fritid, varav det större stödet ges till ca 150 000 barn.

Förutom huvudsyftet att ge alla barn möjlighet till en aktiv fritid kommer reformen även att stärka föreningslivets ekonomi genom att fler barn och unga får ett incitament att delta i deras aktiviteter. Enligt en undersökning av Riksidrottsförbundet har medlems- och träningsavgifter mer än fördubblat sin betydelse för idrottsföreningarnas ekonomi under en 20-årsperiod (15% av intäkterna 1994 - 35% 2014). Att föreningarna får tillströmning av fler barn som vill delta i deras aktiviteter kommer därför att vara en välkommen förstärkning av deras ekonomi.

En investeringsfond för ideella aktörer i välfärdssektorn

Under de senaste åren har den ideella sektorns insatser som utförare av välfärdstjänster ökat i absoluta termer. Men som andel av helheten har de minskat. Samtidigt vet vi att många av de idéburna organisationerna har såväl ett stort förtroende hos allmänheten som en vilja att växa.

Ett av problemen som de ideella aktörerna lyft fram är kapitalförsörjningen. Enkelt uttryckt är bankernas bedömningssystem vid utlåning anpassat för ekonomiska vinstkalkyler i aktiebolag, inte för ideella organisationer vars verksamhet baseras mer på värderingar och återinvesteringar i verksamheten. Av Famnas medlemsorganisationer uppger drygt 40 procent av medlemmarna att kapitalbrist är det största tillväxthindret. Motsvarande siffra i Småföretagsbarometern är ca 4 procent. Det är tydligt att varken det traditionella banksystemet eller t.ex. Almi har kunnat möta de behov som många idéburna non-profitföretag möter, detta trots att dessa organisationer eller sociala företag ofta har en både långsiktig och bärkraftig verksamhet.

Detta måste vi råda bot på och en möjlighet är en statlig investeringsfond, på liknande sätt som har skett i Storbritannien genom Big Society Capital. Tanken är att medel från fonden ska kunna användas för s.k. sociala investeringar. Det kan bl.a. handla om lån med något lägre traditionella avkastningskrav. En klumpsumma skulle kunna avsättas och då som ett engångsvis anslag i statsbudgeten eller inom Tillväxtverkets ram. Frågan bör övervägas vidare.

Öka bidraget till trossamfunden

Sedan lång tid tillbaka ges ett offentligt stöd till trossamfunden. De är en viktig del av det civila samhället. Trossamfunden utgör ett unikt bidrag i integrationsprocessen och gör ofta stora samhällsinsatser t.ex. genom stöd till utsatta grupper och barn- och ungdomsverksamhet. De fyller också en viktig funktion genom sitt arbete med andlig vård inom sjukvården, där många trossamfund finns närvarande för människor i svåra stunder.

Sverige är ett land där religionen spelar en viktig roll för många, inte minst många nya svenskar. Här har trossamfunden en viktig roll att spela genom att i sin verksamhet bidra till större förståelse, för kunskap om och respekt för olika trosinriktningar i vårt land. Därför är det viktigt att staten stöder deras arbete.

I motion för Utgiftsområde 17 redovisas de extra medel som Kristdemokraterna vill rikta till trossamfunden. Det utökade stödet ska också användas till att förstärka skyddet av religiösa byggnader som till exempel synagogor.

De statsbidrag som går till det civila samhället får under inga omständigheter gå till organisationer som är våldsbejakande eller antidemokratiska.

Kristdemokraterna vill också förbjuda utländska stater från att finansiera exempelvis moskéer. Det civila samhället ska stödjas men det är viktigt att säkra att statliga bidrag inte hamnar i orätta händer.

Öka stödet till idrottsrörelsen och friluftsorganisationerna

En viktig del av det civila samhället är idrottsrörelsen. Att få motionera själv eller tillsammans med andra medverkar till livskvalitet. Hälsan förbättras genom regelbunden motion. Den sociala gemenskap som finns i att gemensamt idrotta är också viktig. Friluftsorganisationerna spelar en särskild roll genom att medverka till motion och aktiviteter utomhus och värnandet av vår natur. Att få vistas ute i naturen ger många positiva upplevelser på en gång – upplevelser som också medverkar till stärkt livskvalitet.

I idrottsrörelsen finns fler än 600 000 ideella ledare som regelbundet medverkar till att barn, unga och vuxna, med eller utan funktionsnedsättning, får chans till idrottsverksamhet på alla nivåer och i hela landet. Det är en fantastisk insats som bidrar till ett starkt civilt samhälle och samhällsgemenskap. Inom friluftsorganisationerna finns på liknande sätt ledare och funktionärer som bidrar till aktiviteter och upplevelser i vår natur. Sammantaget utgör idrottsrörelsen och friluftsorganisationerna viktiga delar i vårt samhälle och de bidrar till samhällsnytta. Vi vill utöka det generella stödet till idrottsrörelsen och vill därutöver avsätta ytterligare medel för en utbildningssatsning så att barn och vuxna i miljöer där barn befinner sig ska kunna lära sig mer om integritetsfrågor och vad man kan göra för att förhindra övergrepp. Mer om detta skriver vi i vår motion för utgiftsområde 16 om skolan.

Värna civilsamhällets ställning i förhållande till näringslivet och det offentliga

Samhällsutvecklingen har gjort det allt svårare att skilja mellan civilsamhället, det offentliga och näringslivet. Under den senare tiden har såväl domstolsbeslut som myndighetsdirektiv bidragit till denna otydliga gränsdragning. Marknadsdomstolen har likställt föreningsliv med företagande, om en förening bedriver någon form av ekonomisk verksamhet. Har man någon hantering av pengar så jämställs detta med företag. Ett annat exempel är när Livsmedelsverket jämställer ideella föreningar med livsmedelsföretag, om den ideella föreningen på något sätt hanterar livsmedel i sin verksamhet. Detta kan drabba en fotbollsklubb som säljer korv med bröd i matchpausen.

Detta är en utveckling som inte är önskvärd. En utredare bör därför se över gråzonerna för att därefter presentera förslag som på ett tydligt sätt värnar civilsamhällets ställning. 

Utöka möjligheten till reducerade arbetsgivaravgifter för föreningar

Idag är ersättningar till idrottsutövare, tränare eller tävlingsfunktionärer i idrottsföreningar skattemässigt gynnade genom att föreningen inte behöver betala arbetsgivaravgifter om ersättningen till dessa understiger ett halvt prisbasbelopp. Kristdemokraterna verkar för att denna skattelättnad även ska gälla aktiva inom föreningar utanför idrotten.

Inför sociala utfallskontrakt

Kommuner och landsting brottas i dag med ett växande utanförskap, integrationsutmaningar och ett alltmer utmanande tryck på välfärden. Samtidigt finns det externa aktörer som vill vara med och bidra med kapital till sociala investeringar och effektiva lösningar på samhällsproblem. En variant av detta är sociala utfallskontrakt, en lösning som prövats framgångsrikt i främst Storbritannien och USA. I sociala utfallskontrakt investerar en extern finansiär pengar i ett offentligt socialt projekt för att uppnå definierade mål som motsvarar mänskliga och ekonomiska vinster för den offentliga parten.

Ett socialt utfallskontrakt börjar med att en offentlig part (kommun och landsting) identifierar ett problem i samhället som de vill lösa genom att investera i det identifierade området. Förhoppningen är att detta ska leda till framtida kostnadsbesparingar för den offentliga parten. Steg två är att hitta extern finansiering för projektet, vilket görs genom att locka kapital från privata aktörer. Således står inte skattebetalarna för investeringen. Steg tre är sedan att formulera målen och vilka utfall som förväntas för att projektet ska anses som lyckat. Utifrån forskning och beprövad metodik tas ett åtgärdsprogram fram för att möta det identifierade problemet.

I det sista steget sker en utvärdering för att klargöra om projektet skapat sociala förbättringar och, i så fall, ekonomiska besparingar för den offentliga parten. Om utvärderingen kan påvisa att kostnader till området minskat, återbetalas delar eller hela beloppet till finansiären. Uppstår långsiktiga vinster kommer också finansiären att få avkastning i likhet med de besparingar projektet inbringat till den offentliga parten. Tidigare utfallskontrakt har exempelvis syftat till att minska risken för att barn och ungdomar ska hamna hos socialtjänsten eller i fängelse. Även folkhälsoförbättrande projekt för att minska problem med astma har genomförts.

Stöd till civilsamhället i utsatta områden

Kristdemokraterna har en egen satsning om 10 miljoner kronor per år som ska användas för att stödja civilsamhället i utsatta områden. Där behövs positiva förebilder och bra, vuxna auktoriteter. Pengarna ska kunna användas till mentors- och förebildsprogram i utsatta områden. Satsningen bygger vidare på vår idé om att knyta en polis till varje skola i brottsförebyggande syfte.

Roland Utbult (KD)

Hampus Hagman (KD)

Michael Anefur (KD)

Acko Ankarberg Johansson (KD)

Gudrun Brunegård (KD)

Pia Steensland (KD)

Hans Eklind (KD)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03
Yrkanden (14)