Offentlig upphandling

Betänkande 2019/20:FiU34

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 mars 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)

Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om offentlig upphandling i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det redan i dag finns lagstiftning, pågår arbete eller utredningar inom de områden som berörs. Förslagen rör bland annat hur regelverket för offentlig upphandling tillämpas, sociala kriterier, djurskydd och livsmedelsproduktion.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-02-18
Justering: 2020-03-03
Trycklov: 2020-03-03
Reservationer: 13
Betänkande 2019/20:FiU34

Alla beredningar i utskottet

2020-02-06, 2020-02-18

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om offentlig upphandling i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det redan i dag finns lagstiftning, pågår arbete eller utredningar inom de områden som berörs. Förslagen rör bland annat hur regelverket för offentlig upphandling tillämpas, sociala kriterier, djurskydd och livsmedelsproduktion.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-03-10
Debatt i kammaren: 2020-03-11
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:FiU34, Offentlig upphandling

Debatt om förslag 2019/20:FiU34

Webb-tv: Offentlig upphandling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 23 Edward Riedl (M)

Offentlig upphandling

Herr talman! Varje år upphandlar den offentliga sektorn varor och tjänster för över 700 miljarder kronor. Det motsvarar en sjättedel av svensk bnp. Det annonseras över 18 000 offentliga upphandlingar varje år. Jag menar att debatten om offentlig upphandling borde ha en betydligt större plats i den svenska debatten.

Hur upphandlingar utformas och genomförs har stor påverkan på det privata näringslivet då en stor del av deras intäkter kommer från affärer med kommuner, regioner och stat. Rätt gjort nyttjas skattepengarna väl samtidigt som det offentliga bidrar till ett blomstrande privat näringsliv. Det skapar jobb och tillväxt också i andra delar av ekonomin. Bra offentliga upphandlingar skapar ömsesidig nytta samtidigt som företag kan kliva ut i den globala konkurrensen med fungerande affärsmodeller när det gäller varor och tjänster.

Det offentliga ska få ut så mycket som möjligt för skattepengarna med god kvalitet. Vi ska motverka korruption och slarv. Sveriges riksdag har ett stort ansvar för att medborgarnas pengar kommer till största möjliga nytta.

Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket har för femte gången tagit fram en gemensam rapport med statistik när det gäller offentlig upphandling. Det genomsnittliga antalet anbudsgivare per upphandling har ökat efter tidigare års minskningar. Dessutom har antalet upphandlingar med endast en anbudsgivare minskat. Det är bra. Det ger mer för skattepengarna.

Vi moderater vill ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att sprida kunskap om möjligheten att inkludera livscykelanalys som en faktor vid offentlig upphandling. Ställer vi bättre krav vid offentlig upphandling kan även den offentliga konsumtionen på riktigt bidra till klimatomställningen. Ytterst handlar det om klimatsmart konsumtion som bygger på faktiska utsläpp i hela kedjan.

Sverige rankas som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga ekonomier. För ett litet handelsberoende land med långa avstånd i Europas utkant är ett fortsatt bra företags- och innovationsklimat helt avgörande. Det är genom handel vi har blivit ett av världens rikaste länder, och det är genom fortsatt handel med andra vi ska fortsätta att vara ett av världens rikaste länder.

Vi moderater vill ha mer av innovations- och funktionsupphandlingar i offentlig verksamhet för att fortsätta stödja den utveckling som gjort Sverige till ett rikt land. Öppna upphandlingsunderlag som efterfrågar funktion skapar kreativitet. Genom att beskriva den funktion en produkt eller tjänst ska ha kan man få företagen att tänka nytt. På detta sätt kan ett bra innovationsklimat skapas i hela den privata sektorn.

Blir vi bättre på att upphandla funktion kan skattebetalarna få ut betydligt mer för sina pengar. Vi kan också få export av denna typ av varor och tjänster. Det skapar jobb och ytterligare välstånd i vårt land.

Offentlig upphandling är en stor del av svensk ekonomi. Hur vi utformar upphandlingsunderlag påverkar svenska företag i stor utsträckning. Ett område som måste bli bättre är upphandling av mat inom offentlig sektor.

Herr talman! Sveriges bönder lyder under EU:s hårdaste miljökrav och tuffaste djurskydd. Det är i grunden bra men gör att svensk mat blir dyrare att producera. Det är en följd av beslut fattade i Sveriges riksdag. Problemet är att samma politiker som har fattat besluten om de hårdare miljökraven och det tuffare djurskyddet sedan väljer bort den svenska maten för att den blivit för dyr att producera. Kommuner, regioner och stat köper i stället mat producerad i andra länder med lägre miljökrav och sämre djurskydd.

Herr talman! Detta är helt orimligt. Vi bör värna den svenska matproduktionen och de krav vi ställer på svenska bönder. Offentlig sektor borde inte få upphandla mat som är producerad med lägre krav än vad den svenska lagstiftningen medger.

Moderaternas partistämma hösten 2019 biföll min och partikollegan Ida Erikssons motioner med just denna innebörd. Jag hoppas att fler partier vill jobba med oss moderater för mer svensk mat på tallriken i skolor, på sjukhus och inom äldreomsorg.

Herr talman! För tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation l.

(Applåder)


Anf. 24 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! Jag har tittat på mängder av skräckfilmer i helgen. Dessa filmer innehöll mer blod och ångest än den gamla 70-talsklassikern Carrie. Temat för samtliga filmer var tortyrkammare. Paniken i ögonen hos dem som utsattes för tortyren var så tydlig att den trängde igenom de amatörmässigt filmade scenerna.

De flesta offer tvingades in i en tunna där de fixerades så att de inte kunde komma loss. Offrens huvuden satt fast så att halsar blottades. Gemensamt i alla filmer var bödeln med kniven. Han lade sin kniv mot offrens halsar och sågade fram och tillbaka tills han var nöjd. Halsarna klövs liksom i två delar men hängde ändå ihop. Blod sprutade överallt.

Men offren fortsatte att leva. Jag kunde se dem blinka och försöka skrika, men inget ljud kom. Däremot kunde jag höra hur de försökte ta sig loss medan blodet pumpades ut ur uppskurna halsar. Det var nerver, artärer och mat- och luftstrupe som skars av, men knivarna nådde ändå inte tillräckligt djupt för att offren skulle tappa medvetandet. Blodet fortsatte att pumpas till hjärnorna. Genom gapen i halsarna såg jag tydligt hur offren försökte andas.

I vissa scener släpptes offren fria. Då stapplade de runt, och endast halskotorna höll kvar huvudena. Varje sekund var vidrig att bevittna, och i vissa fall tog det minuter innan offren slutligen mötte sitt öde och dog av blodförlust.

I andra scener hängdes offren upp i ett av sina ben efter halssnittet. En del av dem var så starka att de i detta uppochnedvända läge svingade sig fram och tillbaka för att försöka komma loss.

Vissa av offren, som fortfarande var vid medvetande när de stjälptes ut ur tunnan, försökte med sina dinglande huvuden att ta sig upp till stående. Det sista som verkade överge dem var viljan att fly undan sina bödlar. Tortyren tycktes aldrig ta slut. Att offren upplevde ångest, smärta och lidande står utom allt tvivel.

Herr talman! Detta borde ha varit scener ur en spelfilm eller i värsta fall från en historiedokumentär. Men under de minuter jag står här i talarstolen möter tusentals djur detta öde runt om i många EU-länder.

I dag debatterar vi betänkande FiU34, Offentlig upphandling. Det är ett betänkande som innehåller en rad olika områden, och det handlar om enorma summor årligen. Den offentliga upphandlingen står för ungefär 17 procent av bnp, exklusive moms. I reda pengar handlar det om 706 miljarder kronor.

Det är djurskyddet jag tar upp här i dag. Med en dåres envishet lyfter jag samma ämne som min kollega gjort tidigare år i hopp om att kammarens ledamöter detta år ska säga ja till att vi via den offentliga upphandlingen inte fortsätter att bidra till detta barbariska sätt att slakta djur utan föregående bedövning.

Dagligen serveras det ca 3 miljoner måltider inom den offentliga sektorn. Det är en skam att vi i riksdagen år efter år diskuterar det faktum att vi fortsätter att främja förekomsten av detta plågsamma slaktsätt. Trots att många ledamöter här i kammaren delar denna inställning verkar ingenting hända.

Herr talman! Både inom den muslimska och den judiska slakten är det tillåtet med sågande knivrörelser. Hur många drag man gör med kniven påverkar smärtsensationen för djuret. En studie observerade en variation mellan l och 60 drag. Det var färre drag för små djur och fler för större djur som nötkreatur.

Vid 180 graders rotation i den tunna jag nämnde tidigare placeras djuret på rygg, vilket innebär att bukorganen utövar ett massivt tryck på diafragma och lungor. Detta i kombination med att djuret befinner sig inne i en tunna i en helt onaturlig ställning medför ett stort stresspåslag.

Hopbundna ben och upphängning är numera förbjudet enligt lag i samtliga EU-länder. Men rapporter visar att dessa fixeringsmetoder ännu praktiseras inom EU.

Hur lång tid tar det för ett djur att tappa medvetande vid snitt utan föregående bedövning? Flera studier visar att tiden varierar mycket. Tiden för ett nötkreatur är mellan fem sekunder och en och en halv minut, men vissa studier visar på mycket längre tid än så. En svensk veterinär med stor insyn i obedövad slakt summerar tillvägagångssättet på följande sätt: "I alla andra sammanhang skulle jag som veterinär omedelbart bli fråntagen min legitimation om jag gjorde något liknande."

Varje år slaktas flera hundra miljoner djur bara i Europa med dessa groteska metoder. Enligt EU-kommissionen slaktas 75 procent av nötkreaturen inom vissa EU-länder utan bedövning, och i vissa länder slaktas alla får och lamm med detta tillvägagångssätt.

Så sent som i slutet av februari i år publicerades på Eurogroup for Animals hemsida en nytagen film från ett slakteri i Frankrike. Där slaktar man 700 kalvar per dag. Det är 90 kalvar i timmen som får sluta sina liv genom denna groteska typ av slakt - i ett enda slakteri.

Mängden kött som kommer från djur slaktade utan bedövning motsvarar inte det antal människor som av religiösa skäl kräver dessa slaktmetoder. Slakten är billigare och förenklar det hela då det går att sälja religiöst slaktat kött även till intet ont anande konsumenter som omedvetet upprätthåller denna form av djurplågeri. Sverige förbjuder sådant djurplågeri, vilket borde innebära att det inom offentlig upphandling endast ska förekomma kött från djur som slaktats i enlighet med svenska djurskyddslagar.

Även i år avslår finansutskottet de motionsyrkanden som vill sätta stopp för import av kött från djur slaktade utan bedövning. Bland annat hänvisas till det pågående arbetet inom Upphandlingsmyndigheten.

Herr talman! Oavsett vad Upphandlingsmyndigheten kommer fram till tror jag inte att det räcker. Vi behöver i detta fall stifta lagar. Genom en klar och tydlig lagstiftning får samtliga företag som vill sälja kött till Sverige genom offentlig upphandling samma regler att följa, det vill säga vi köper endast in kött från djur som bedövats före slakt.

Om det finns några ledamöter i kammaren som inte har problem med djurmisshandel av detta slag har jag en ytterligare vinkel på problemet: Hur mår de personer som dagligen pinar ihjäl dessa djur? Hur går man hem efter att ha vadat i blod en hel dag och sett skräcken och smärtan i varje djurs blick? Hur påverkas man av att dag ut och dag in åsamka oskyldiga djur detta onödiga lidande? Sverigedemokraterna anser att Sverige inte ska medverka till sådana arbetsförhållanden.

Herr talman! Jag undrar om någon ledamot skulle vilja ha jobbet som bödeln med kniven. Vem skulle klara av att hela dagarna skära upp halsar på obedövade djur som kämpar för sina liv? Vem skulle ens klara att ge sig på en enda ko, hur väl slipad kniv man än har till sitt förfogande?

Veterinärkåren, hjärnfysiologer och djurskyddsorganisationer är eniga om att stora djur som slaktas utan att först bedövas utsätts för stort lidande och ångest. Det är fullt möjligt att vid offentlig upphandling ställa krav på att djuren bedövas före slakt och samtidigt följa de grundläggande principerna inom EU-rätten.

Herr talman! Den fråga som Sveriges riksdagsledamöter bör ställa sig är om vi här ska göra allt i vår makt för att verka för att ett grundläggande djurskydd efterlevs eller om vi ska fortsätta att främja detta barbariska sätt som obedövad ritualslakt innebär.

Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation 8. Det är inte en dag för tidigt att vi på riktigt sätter ned foten när det gäller upphandling av kött från djur som förvägrats bedövning före slakt.


Anf. 25 Ulla Andersson (V)

Herr talman! I nyheterna under veckan som gick kunde vi följa en rapportering om hur statliga myndigheter tyvärr har använt bolag som finns på Världsbankens svarta lista. Det handlar om företag som har använt korruption som affärsmetod. Dessa har Kommerskollegium släppt igenom i så kallade ramavtal. Sedan har andra myndigheter använt dem och har därmed fått in bolagen i sin verksamhet. Detta är tyvärr inget nytt, utan det har hänt tidigare att bolag som egentligen inte skulle utföra arbetsuppgifter åt statliga myndigheter har kommit in på felaktigt sätt. Det kan inte vara meningen att skattemedel ska användas för att gynna sådana bolag.

Som jag ser det skulle ett förtydligande i lagstiftningen behövas när det gäller detta. Jag hoppas att de senaste affärerna föranleder en del eftertanke. De myndigheter som bland annat ska jaga ekobrottslingar har helt plötsligt själva hamnat i en sådan härva. En del regeländringar skulle behövas så att vi inte hamnar där igen.

Med detta sagt vill jag, herr talman, ta upp vår reservation i betänkandet. Det gäller reservation 13, och den handlar om hur många underentreprenörer man ska kunna ha vid en upphandling. Vänsterpartiets förslag är två. Vi vill därigenom förhindra tillbud, arbetsskador och dödsolyckor.

Om man i dag gör en offentlig upphandling och det finns underentreprenörer finns också en huvudansvarig med ett samordningsansvar. Denna har sedan en massa underentreprenörer som har ett eget ansvar för arbetsmiljön. Om det då händer något på en arbetsplats är det självklart mycket svårare att agera gemensamt när väldigt många olika bolag finns där. De olika bolagen kan ha olika kulturer vad gäller arbetsmiljö. De kan ha olika insikter och kunskaper liksom självfallet även olika ekonomiska förutsättningar för att utföra sitt arbete.

Kundföretaget råder över arbetsstället och ansvarar därmed för frågor som rör samordning, men inte sådant som enbart rör entreprenörens arbetsmiljö. Vi alla vet att inom många verksamheter, inte minst där lagen om offentlig upphandling gäller, såsom vid tunnelarbeten eller byggarbetsplatser, rör sig väldigt många underentreprenörer. Det blir då upp till varje arbetsgivare att se till att deras anställda har rätt kompetens.

Gemensamt för de dödsolyckor som har skett under året är att tillräckligt skyddande barriärer, till exempel säkerhetszoner, fallskydd och skyddsutrustning, inte har funnits eller fungerat. Det kan bero på okunskap men också på medveten försummelse, brister i utrustning eller maskiner som inte har underhållits. Alltför ofta tycks viktiga säkerhetsrutiner och åtgärder inte nå ut till dem som berörs. Det gäller både i komplexa verksamheter, såsom byggarbetsplatser, och när underleverantörer kommer till en arbetsplats för att utföra en tillfällig uppgift.

Människor från olika arbetsgivare med olika företagskulturer samlas för att samarbeta i projekt, och det gör säkerhetsarbetet ännu mer komplext. Då ansvaret är totalt uppsplittrat förstår nog alla att det får konsekvenser för arbetsmiljön med arbetsplatsolyckor till följd, ibland tyvärr med dödlig utgång. Allt borde göras för att förhindra detta, och det är vad vårt förslag handlar om. Just underentreprenörer utgör ju en risk i sig med långa kedjor av olika företag som tar olika ansvar.

Svenska Miljöinstitutet har låtit arbetslivsforskare intervjua företag som egentligen tar ett större ansvar för samordningen än vad lagstiftningen säger att de behöver göra. Genom intervjuerna har man kommit fram till att det dels finns brister i kravställandet vid offentlig upphandling vad gäller själva arbetsmiljöarbetet. Dels sker ingen uppföljning av tillbud och arbetsplatsolyckor. Man vidtar alltså inte åtgärder efter tillbuden eller olyckorna, och de kan därför inträffa en gång till.

Institutet har också kommit fram till att ett av de förslag som måste genomföras - förutom att man måste ha bättre kravställande och uppföljning - är en begränsning av antalet underentreprenörer, eftersom dessa innebär en utökad risk.

Min utgångspunkt är att en ansvarsfull riksdag med ansvarsfulla partier borde ha bifallit en sådan motion. Tyvärr sker det dock inte. Vi får ungefär samma svar som vi fick i fjol: Det finns en samordning med lönerna. Jovisst, det är jättebra att huvudentreprenören tar ansvar för att se till att de anställda får sina löner. Men varför ska det inte finnas en huvudansvarig för att på så vis korta kedjorna så att arbetsmiljöriskerna minskar? Då hade vi kunnat förhindra fler tillbud och arbetsplatsolyckor. Man önskar också att vi kunde få stopp på dödsolyckorna.

Med vårt förslag hade man åtminstone vidtagit ytterligare en viktig åtgärd. Jag yrkar därmed bifall till reservation 13.


Anf. 26 Gunilla Carlsson (S)

Herr talman! Under förra mandatperioden tog den socialdemokratiskt ledda regeringen många viktiga steg inom offentlig upphandling. Man inrättade Upphandlingsmyndigheten och beslutade om en nationell upphandlingsstrategi, och den 1 januari 2017 trädde den nya upphandlingslagstiftningen i kraft. Detta har gjort att vi i dag har en mer heltäckande lagstiftning på området. Men vi vet också att det finns ytterligare saker som behöver göras och en hel del som just nu hanteras på Regeringskansliet.

Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen i Sverige uppskattas till drygt 700 miljarder kronor årligen. Det är med andra ord mycket pengar som används i systemet. För oss socialdemokrater är det viktigt att dessa skattemedel används på allra bästa sätt. Upphandling är ett viktigt styrmedel för att nå samhällspolitiska mål. Att ta miljöhänsyn och social hänsyn i upphandlingen bidrar till en hållbar utveckling och till att nå de nationella miljökvalitetsmålen.

Den nya lagstiftningen, införandet av Upphandlingsmyndigheten, med arbetet att informera, ge stöd och vägledning, samt arbetet med upphandlingsstrategin har gjort att fler myndigheter och andra upphandlande verksamheter har fått ökad kunskap om upphandling men också om hur de ska upphandla mer strategiskt.

I dagens betänkande, som vi debatterar, finns det flera reservationer. En handlar om sociala kriterier, sociala företag och ideella organisationers möjligheter att bedriva välfärdstjänster. Det finns med nuvarande lagstiftning möjlighet att ta sociala hänsyn vid offentliga upphandlingar. Under förra mandatperioden beslutades om propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, som bland annat innehöll förslag om möjligheter att reservera vissa upphandlingar för idéburna aktörer och förslag om förenklade upphandlingsregler för upphandlingar av välfärdstjänster som understiger EU-direktivets tröskelvärde.

I december 2019 presenterades utredningen Idéburen välfärd. Utredningen tillsattes av regeringen hösten 2018 och har haft i uppdrag att ta fram ett förslag på en tydlig definition av idéburna aktörer, vilken kan användas för att identifiera och avgränsa dessa från andra aktörer i välfärdsverksamheter och andra närliggande offentligt finansierade eller subventionerade verksamheter. Utredningen är just nu ute på remiss, och ansvarigt statsråd har sagt att förslagen kommer att utgöra ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete.

I dagens betänkande finns också reservationer som handlar om djurskydd och livsmedelsproduktion. Varje dag serveras 3 miljoner måltider inom vård, skola och omsorg. Det innebär att kommuner, regioner och statliga myndigheter har ett stort ansvar att ställa krav på djurskydd och livsmedelsproduktion. I upphandlingslagstiftningen finns det möjlighet att vid offentlig upphandling ställa djurskyddskrav i nivå med svensk lagstiftning. Trots detta är det inte alla som ställer dessa krav.

Vi behöver ta ett ökat ansvar för att den mat som serveras på våra förskolor, skolor, äldreboenden med mera är av god kvalitet. Vi ska också kunna garantera att djuren har behandlats på ett värdigt sätt och att de inte är fullproppade med antibiotika. Här är det stora skillnader mellan djur som är uppfödda i Sverige och djur i många andra länder. Regeringen arbetar just nu med att utreda hur lagstiftningen kan utformas med hänsyn till bland annat EU-lagstiftning och internationella åtaganden.

Regeringen vill att det ska vara obligatoriskt vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel att ställa krav på att produktionen skett med hög nivå på djurskyddet och låg användning av antibiotika. Detta är självklart bra för oss som konsumenter, men det är också bra för det svenska lantbruket och den svenska livsmedelsproduktionen. De höga krav på miljö och hälsa som vi har i Sverige och som de svenska bönderna lever upp till ska inte innebära en konkurrensnackdel gentemot de utländska producenter som inte uppnår samma nivå.

Ett av de sju målen i den nationella upphandlingsstrategin är en rättssäker offentlig upphandling. En viktig del i det är att upphandlande myndigheter gör ordentliga leverantörsprövningar såväl inför avtalsskrivande som under löpande förvaltning för att inte få oseriösa leverantörer i offentliga kontrakt. I upphandlingslagarna finns redan en skyldighet för upphandlande myndigheter att kontrollera och utesluta leverantörer som inte uppfyller kraven eller som har gjort sig skyldiga till något av de brott som anges i lagen. För ramavtal görs löpande kontroller under avtalets löptid. Just nu pågår ett arbete i Regeringskansliet för att undersöka hur dessa leverantörsprövningar kan underlättas.

I betänkandet finns en reservation från Vänsterpartiet som lyfter fram långa underleverantörskedjor. Man vill ha som huvudregel att begränsa antalet underleverantörer till maximalt två, med hänvisning till att man vill motverka omfattande brister när det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor och till att svartjobb, skattefusk och låglönekonkurrens är vanligt inom vissa branscher.

I dag finns det bestämmelser om arbetsrättsliga villkor i lagstiftningen. Det innebär att villkoren även ska uppfyllas av underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontrakt. Det gäller oavsett hur många mellanled som finns mellan leverantören och dess underleverantörer. Regeringen har också gett Statskontoret i uppdrag att följa upp och analysera hur statliga myndigheter har arbetat med att ställa arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar. Detta uppdrag ska redovisas i december i år.

För oss socialdemokrater är ordning och reda på svensk arbetsmarknad självklart. Det är också därför regeringen under den senaste mandatperioden har vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Ett exempel är att åtta myndigheter, däribland polisen och Skatteverket, har fått ett regeringsuppdrag att arbeta tillsammans med kontroller mot osund konkurrens. Detta myndighetsgemensamma arbete utgör en viktig del i arbetet med att bekämpa den grova brottsligheten i Sverige.

Sveriges Byggindustrier och Byggnads har dragit igång ett arbete tillsammans med andra aktörer runt om i landet för att öka kunskapen och stävja den osunda konkurrensen. Vi har också den regionala skyddsombudsverksamheten, gemensamma utbildningsinsatser och ökade resurser till Arbetsmiljöverket.

Just nu ligger på riksdagens bord en proposition om att ge regionala skyddsombud utökad tillträdesrätt. Jag hoppas att hela den här kammaren kan ställa sig bakom den propositionen, men vi får signaler om att inte alla partier gör det. Det hoppas jag verkligen att vi får se här framöver.

Herr talman! Mycket har gjorts under de senaste åren för att flytta fram positionerna inom upphandlingsområdet i syfte att nå en ekonomiskt, ekologiskt och socialt mer hållbar utveckling. Men det finns naturligtvis mer att göra inom området, och det finns flera förslag som just nu bereds inom Regeringskansliet.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)


Anf. 27 Ulla Andersson (V)

Herr talman! Med tanke på applåderna måste man säga att det var ett väldigt populärt och uppskattat anförande.

Gunilla Carlsson tar upp det arbete som skedde under den förra mandatperioden och som våra partier gjorde tillsammans. Tyvärr lyckades vi inte nå riktigt så långt som vi ville. Vi ville gå längre gällande skyddande av arbetstagarnas villkor, till exempel genom kollektivavtalsliknande villkor. Men borgarna och Sverigedemokraterna är ju inte så förtjusta i att stå upp för arbetstagarnas rättigheter. Därför föll de förslagen.

När vi ändå är här i kammaren och tillbringar lite trevlig tid tillsammans tänkte jag att jag skulle passa på att fråga varför Socialdemokraterna vill ha långa underentreprenörskedjor. För vems skull? Ju längre kedjorna är, desto svårare är det att till exempel kontrollera och få en samordning - det är väl ändå väl känt.

Herr talman! Min fråga till Gunilla Carlsson är: Varför vill man inte begränsa antalet underleverantörer? Varför vill man ha de här långa underleverantörskedjorna, när man dessutom vet konsekvenserna i form av tillbud, arbetsskador och dödsolyckor?


Anf. 28 Gunilla Carlsson (S)

Herr talman! Tack, Ulla Andersson, för frågan!

Jag är jätteglad att vi under förra mandatperioden kunde ta viktiga steg. Jag är också lite ledsen att vi inte fick majoritet i kammaren till att bli ännu skarpare vad gäller de arbetsrättsliga villkoren inom offentlig upphandling. Vi får väl fortsätta att jobba vidare i den frågan.

När det gäller underleverantörskedjorna ser arbetsmarknaden i dag ganska annorlunda ut mot vad den gjorde förr. I dag har vi ganska många kanske mindre företag som kommer in och får uppdrag när man ska göra stora offentliga upphandlingar. Vi har en huvudentreprenör som står som den som är garanten i själva upphandlingen. Sedan kommer det in andra bolag under.

Det är en förändring som har skett på arbetsmarknaden. Jag tror att det är svårt att backa tillbaka och säga att man bara ska ha två underleverantörer. Med det sagt är det inte så att vi på något sätt ska acceptera att de som kommer in som underleverantörer har sämre villkor vad gäller arbetsmiljö men också andra villkor på arbetsmarknaden.

Det som regeringen nu gör är viktigt. Man går in ordentligt och tittar på detta. Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar. Det kan man aldrig friskriva sig från. Det ansvaret har man. Då måste vi se till att myndigheterna kontrollerar det men också att vi ställer tydliga krav i upphandlingarna.

Vi kan aldrig acceptera att det ska vara otrygga anställningar med risk för till exempel dödsolyckor men också skador på arbetsplatserna. Det är ett arbete. Det handlar om skyddsombudsverksamheten, information men också många andra olika delar. De måste få ordentligt med stöd och regler för hur de ska kunna arbeta ute.


Anf. 29 Ulla Andersson (V)

Herr talman! Jo, arbetsmarknaden ser annorlunda ut. Så är det. Men man kan från de ansvariga lagstiftarnas sida försöka att påverka verkligheten. Politik är att vilja, var det någon som sa en gång. Det är ganska klokt sagt. Det borde fortfarande styra politiken, inte minst i sådana viktiga frågor som arbetsmiljö med de tillbud som sker när det ser ut som det gör.

Det finns många gånger väldigt ansvarsfulla företag som gör mer än vad de behöver enligt lagstiftningen. Men tyvärr finns det också väldigt många företag som inte ens gör vad de ska enligt lagstiftningen. Så ser verkligheten ut.

Även om myndigheten har sina uppdrag vet såväl Gunilla Carlsson som jag att det inte räcker till. Det är alltför många arbetsplatser som står obesökta och inte får de inspektioner som skulle behövas. Vi vet också att många arbetsgivare varken har kollektivavtal eller ens hängavtal utan kör helt utan avtal och gör lite som de vill med de anställda.

Därför vore det rimligt att titta över hur man kan begränsa antalet underleverantörer eftersom det får konsekvenser. Det får till och med konsekvenser i form av att vi får dödsolyckor på arbetsplatser. Vi får arbetsplatsolyckor som vi annars inte skulle ha haft, och vi får tillbud.

Därför tycker jag fortfarande att regeringspartierna, i det här fallet Socialdemokraterna, borde ta det till sig, titta på frågan och se om man behöver ändra lagstiftningen. Vi menar att det behövs och att detta är ett förslag som skulle påverka möjligheterna att begränsa både arbetsplatsolyckor, tillbud och dödsolyckor.


Anf. 30 Gunilla Carlsson (S)

Herr talman! Jag delar Ulla Anderssons synpunkter på att vi aldrig kan acceptera att människor blir utsatta för en dålig arbetsmiljö ute på sin arbetsplats. Här gör regeringen nu stora insatser, för vi kan aldrig acceptera det.

När det sedan handlar om att göra förändringar vad gäller underleverantörskedjorna får man möjligtvis titta vidare på det. Men vi gör stora satsningar vad gäller myndigheterna. Man går ut och inspekterar. Det ska inte få genomföras arbete utan att man har bra skyddsutrustning och annat.

Det handlar också om det förslag som nu ligger med de regionala skyddsombuden. De ska få möjlighet att komma in på arbetsplatser även om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatserna. Det tror jag är en jätteviktig del i det fortsatta arbetet tillsammans med att myndigheter i olika delar kan gå in och kontrollera underleverantörerna men också dem som är huvudentreprenörer.

Offentlig upphandling

Det handlar också om att man i upphandlingen är tydlig med att ställa de arbetsrättsliga krav som man kan göra i upphandlingarna. Här har vi Upphandlingsmyndigheten som jobbar aktivt. Den kan säkert göra ännu mer för att informera alla arbetsgivare som får uppdrag inom offentlig upphandling att de har det ansvaret och att vi ställer de kraven.

Offentlig upphandling

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Elmarknadsfrågor

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-03-11
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Tillämpningen av LOU

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:419 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 2,

      2019/20:613 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 5,

      2019/20:1291 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

      2019/20:2022 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkandena 1 och 2,

      2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 6,

      2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 28 och 29,

      2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 27-29,

      2019/20:3258 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 13 och 14 samt

      2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 10.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (C)
      • Reservation 4 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S96004
      M06604
      SD00602
      C00310
      V25002
      KD00202
      L18001
      MP15001
      -2000
      Totalt1566611116
      Ledamöternas röster
    2. Sociala kriterier, sociala företag och ideella organisationer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2509 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

      2019/20:2741 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1 och 3,

      2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 4-7 och

      2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 13.
      • Reservation 5 (KD)
      • Reservation 6 (L)
    3. Små och medelstora företag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:1291 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

      2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 16 och

      2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 4 och 26.
      • Reservation 7 (C)
    4. Djurskydd och livsmedelsproduktion

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:198 av Rickard Nordin (C),

      2019/20:427 av Sofia Nilsson (C),

      2019/20:1291 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,

      2019/20:2485 av Cecilia Widegren (M),

      2019/20:2685 av Richard Jomshof (SD) yrkande 4 och

      2019/20:3211 av Markus Wiechel och Richard Jomshof (båda SD) yrkande 1.
      • Reservation 8 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S96004
      M66004
      SD06002
      C31000
      V25002
      KD20002
      L18001
      MP15001
      -2000
      Totalt27360016
      Ledamöternas röster
    5. Miljökrav

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:606 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkande 8,

      2019/20:2761 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 14 och

      2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 11 och 48.
      • Reservation 9 (SD)
      • Reservation 10 (C)
      • Reservation 11 (KD)
    6. Innovations- och funktionsupphandling

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 20.
      • Reservation 12 (M)
    7. Antal underleverantörer

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 7.
      • Reservation 13 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S96004
      M66004
      SD60002
      C31000
      V02502
      KD20002
      L18001
      MP15001
      -1100
      Totalt30726016
      Ledamöternas röster
    8. Smakprovning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2019 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 3.