Betänkande 2025/26:NU15
Riksdagen sa nej till 55 förslag i motioner om regelförenkling för företag. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakt mellan företag och myndigheter.
Riksdagen hänvisar bland annat till insatser som redan görs inom de områden som förslagen tar upp.
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 55 förslag i motioner om regelförenkling för företag. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakt mellan företag och myndigheter.
Utskottet hänvisar bland annat till insatser som redan görs inom de områden som förslagen tar upp.
Debatt om förslag 2025/26:NU15
Fru talman! Det är dags att debattera näringsutskottets betänkande 15 Regelförenkling för företag. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Ambitionsnivån för regelförenklingsarbetet varierar mellan olika partier, men vi låter ofta ganska samstämmiga. Med tanke på hur det låter när vi gemensamt sitter med en branschorganisation, i diskussionerna i utskottet eller i retoriken i medierna kan man tro att de flesta partier tycker ungefär likadant, alltså att regelkrångel är onödigt och bör minskas samt att vi bör underlätta för företagen.
Det finns naturligtvis inget parti som i år öppet går till val på att öka byråkratin och regelkrånglet. Inget parti säger att man har nya idéer för ytterligare byråkratisering av det svenska näringslivet. Ännu har inga sådana valsloganer kommunicerats, och jag tror inte heller att några kommer att dyka upp.
Det hade onekligen varit anmärkningsvärt om så hade varit fallet, givet att kostnaden för regelbördan för företag enligt Svenskt Näringsliv uppgår till nästan 400 miljarder kronor per år. Att som politiker veta om det och efterfråga mer av samma sak vore rent ut sagt galet. Vi pratar ändå om 400 miljarder som hade kunnat investeras i verksamheten – i nya maskiner, höjda löner, forskning och innovation eller talangrekrytering – eller utgöra riskkapital för andra företag.
Kortfattat är det pengar som hade kunnat stärka svensk konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen, tillväxt, välstånd och välfärd. I stället tvingas företagen lägga nästan 400 miljarder på att tolka och följa lagar och regler, hantera tillsynsärenden, sitta fast i tillståndsprocesser, ta in dyra konsulter för miljöprövningar, efterleva obegripliga EU-regelverk och så vidare.
Svensk konkurrenskraft och tillväxt hämmas av detta. Vinnarna är de nya, artificiellt skapade yrkesgrupper som jobbar med compliance av olika slag. De skulle aldrig ifrågasätta ett missriktat eller svårbegripligt regelverk, då detta utgör en kassako för alla konsulter i olika verksamheter som inte fanns för 50 år sedan men som i dag utgör en allt större del av tjänstemannasektorn runt om i Sverige.
Nu kanske ni undrar vad denna lilla utsvävning ska landa i. Jag ska försöka att väva ihop det hela.
Jag inledde med att konstatera att politiker man träffar och lyssnar till ofta säger att de håller med om vikten av regelförenklingar och minskad byråkrati. Det betyder dock inte att alla politiker och partier är redo för vad som krävs om vi ska vidta adekvata åtgärder och säkerställa faktiska resultat på området.
Detta hör ihop med min utsvävning om complianceindustrin, eftersom alla de som i dag livnär sig på krånglig och stundvis onödig byråkrati naturligtvis vill låta det förbli så. Hela yrkeskårer har ju tillkommit för att Sverige och svenska företag ska försöka efterleva EU-lagstiftning, för att myndigheter har vuxit i takt med regelkrånglet, för att företag har slösat pengar på greenwashing och så vidare. I dag har de en egen röst och lobbar hårt för sitt eget existensberättigande.
Om du är en konsult vars roll är att förklara EU-lagstiftning för svenska företag eller svenska politiker vill du ju inte minska EU-lagstiftningen. Om du är lobbyist och har i uppdrag att uppvakta politiker i dessa frågor vill du ju inte bli arbetslös på grund av att hanteringen på området underlättas. När du och dina konsultkompisar uppvaktar politiken kommer du därför till exempel att tala om behovet av mer snarare än mindre EU-reglering på miljöområdet.
Det är en av anledningarna till att politiker säger att de vill minska byråkratin men inte förmår leverera på området. De lyssnar för mycket på dem som lever av byråkratin. Oaktat om det är tjänstemän på myndigheter eller anställda inom statliga bolag, privata bolag, NGO:er, multilaterala organisationer, EU eller någon annan är det i dag en ansenlig mängd människor i Sverige och i vår omvärld som lever på de krångliga regelverk som våra företag tvingas anpassa sig efter och som hämmar deras konkurrenskraft på den globala marknaden.
Den andra anledningen – extra synlig hos oppositionen – till att politiker kan säga att de vill minska regelkrånglet men ändå misslyckas är att de förvisso principiellt förstår problemen med regelkrångel men att de ändå anser att det är motiverat med lite extra regler om saken är god.
Det är väldigt lätt att som miljöpartist eller något annat säga att vi behöver minska byråkratin för svenska företag men samtidigt säga att vi också måste säkerställa att varenda svamp, fågel och ödla och allt annat kan leva i frid. Sedan hamnar företagen i en intressekonflikt mellan kanske 3 000 arbetstillfällen och en eventuell ödla i en vattenpöl, där Miljöpartiet säger att man ska underlätta men samtidigt väljer ödlan framför arbetstillfällena.
Det är klart: Där har vi ju kollegorna i byråkratisfären och i konsultsfären som gärna vill ha den typen av intressekonflikter, som gärna vill lägga år på domstolsförhandlingar och som vill att myndigheter och privata bolag ska spendera miljoner på miljöutredningar och utdragna rättsprocesser för att i slutändan landa i att intresset av ödlan eller intresset av arbetstillfällena ska väga tyngst. Det, fru talman, är också en anledning till att alla politiker vill minska byråkratin men att få politiker lyckas.
Den tredje anledningen, vill jag hävda, är att många partier från höger till vänster – inte längst till vänster men därifrån – ofta tycker att EU är bra. Historiskt sett har man inte vågat säga att en sak från EU är dålig. I stället har man, inte minst från borgerligt håll, hamnat i ett läge där man, åtminstone fram till nyligen, nästan slentrianmässigt välkomnar allt från EU, oaktat konsekvenserna för svenska företag här hemma.
Man har varit rädd för att säga att just den saken från EU kanske skapar onödig byråkrati, gör det svårare för våra företag eller kostar mer pengar än nödvändigt. Risken har varit att man blir beskylld för att vara EU-skeptiker eller för att vara emot frihandel eller marknadsekonomi. Kanske någon kastar in Putin och Ryssland i diskussionen också när man har riktat adekvat kritik mot hittepå från EU och dess konsekvenser för svenska företag.
Det finns alltså olika anledningar till att politiker från höger till vänster alltid vill minska byråkratin men ibland hämmas utifrån olika skäl till att man inte kan göra det. Men nog med denna exposé, fru talman.
Jag tänker också tala lite snabbt om vad vi har gjort under den här mandatperioden. Vi har hanterat processerna för att underlätta för regelförenkling. Vi har ett nytt förenklingsråd på plats. Vi har ett implementeringsråd på plats. Vi har ett myndighetsöverskridande arbete. Vi har länsstyrelser som arbetar mer aktivt. Vi har statssekreterare som samarbetar mellan departement. Vi har på många sätt och vis skapat förutsättningar för ett systematiskt förenklingsarbete över tid i den svenska statsförvaltningen. Det resultatet kommer vi att behöva utvärdera framöver för att säkerställa att det får önskad effekt.
Vi har tagit oss an några av den hämmande byråkratins kändaste exempel, såsom gårdsförsäljning, danstillstånd, hotelltillstånd, fysiska kvitton och nu snart även matkravet. Detta innebär – det får bli en uppmaning och det sista jag säger – att den som vill kunna servera ett gott glas vin, en härlig drink eller en whisky utan att för den sakens skull vara proffs i köket – som jag – kommer att kunna göra det. Och jag och andra kommer att kunna gå dit och njuta av det utan att det behövs ett kök, en kock eller annat som medför höga kostnader.
Ett steg i taget fortsätter vi att försöka underlätta för det svenska näringslivet och samtidigt begränsa de olika regler och den byråkrati som i dag hämmar det. Vi är inte färdiga, men arbetet är påbörjat.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för anförandet! Det är alltid väldigt speciellt att lyssna på ledamoten.
Ledamoten nämnde mot slutet hur regeringen har jobbat med förenklingsarbetet. Jag konstaterar att det ändå har skett en del på området. Man har arbetat med regelförenkling, framför allt Förenklingsrådet och Implementeringsrådet.
Jag kan konstatera att Tobias Andersson är ganska nöjd med arbetet, men något som vi har debatterat här tidigare och som jag fortfarande inte har fått svar på är de många konkurser som vi har i Sverige och som tyvärr fortsätter. Vi har hört finansministern säga många gånger att ekonomin kommer att vända, men sedan behöver hon justera prognoserna nedåt, tyvärr, vad gäller arbetslösheten men också tillväxten i Sverige.
Fru talman! Tidöpartierna har haft ganska hög svansföring när det kommer till regelförenklingar och de under som dessa skulle leda till. Jag är inte emot förenklingsarbetet, tvärtom. Jag värnar att vi har ett strömlinjeformat regelverk som är förutsägbart, långsiktigt och robust men som också funkar för det svenska näringslivet. Det som är uppenbart, fru talman, är att regeringens näringspolitik inte har fungerat för det svenska näringslivet. Då hade man inte haft 35 000 konkurser under den här mandatperioden.
Jag vill därför fråga Tobias Andersson: På vilket sätt har regelförenklingsarbetet bidragit till fler företag och fler jobb i Sverige?
Fru talman! Jag tackar för frågan och kommentarerna från Daniel Vencu Velasquez Castro. Jag noterar att han tycker att det är speciellt att lyssna på mig. Det påminner mig om mormor, som alltid sa att jag var en speciell pojke när jag växte upp. Men nog om det!
Jag tycker att det är viktiga frågor som lyfts upp, men man bör kanske också kunna navigera lite. Nu pratar vi om regelförenkling. Ledamoten lyckades väva ihop det på slutet.
Att bolag går i konkurs beror inte i första hand på att det finns byråkrati där. Det är snarare så att det startas färre bolag därför att byråkratin och regelkrånglet är omfattande. Man vet inte vart man ska vända sig. Man vet inte hur man ska gå till väga. Man tycker att det är krångligt och överväldigande och avstår från att starta ett bolag. Om ledamoten hade börjat där hade jag hållit med honom.
Är det så att den befintliga regelbördan har hämmat uppkomsten av nya företag? Det tror jag, och så tror jag att det har varit under väldigt lång tid i Sverige. Blivande entreprenörer avstår därför att de tycker att det verkar svårt och krångligt att starta och driva företag.
Att det kommer till en konkurs beror i slutändan på att ekonomin inte går ihop. Det är klart att det kan finnas bolag som har haft utgifter och kostnader för regelkrångel och att detta har bidragit till konkursen, men i slutet av dagen handlar det snarare om att man inte lyckas sälja tillräckligt av den tjänst eller produkt man har eller att man har för höga kostnader i relation till sina intäkter.
Det kan man till exempel ha om man är ett socialdemokratiskt prestigeprojekt som Northvolt, som var upplyft av statliga subventioner och politisk gunst men som sedan, när verkligheten kom i kapp, gick i konkurs. Att socialdemokratiska prestigeprojekt inte håller när de prövas på den globala marknaden är inte något som jag tänker ta ansvar för. Det är snarare något som Socialdemokraterna borde ta ansvar för.
Men om det är till någon nytta kan jag tala om för ledamoten att jag naturligtvis är emot konkurser. Det är klart att vi ska hjälpa så många företag som möjligt att överleva.
Fru talman! När vi har debatter om regelförenkling är det viktigt att komma ihåg att det som är svårt för företag framför allt är kostnaderna men också de politiska spelregler som vi i den här kammaren sätter upp.
När det kommer till det svenska näringslivet visade Tobias Andersson precis att han vill plocka ut vilka företag som är bra, som han och Sverigedemokraterna tycker om och som man ska värna. När det kommer till företag som sysslar med till exempel batteriproduktion kanske man inte tycker att de ska överleva, utan man vill snarare försvåra. Det var inte många som missade att Tobias Andersson var väldigt skadeglad när nämnda företag gick i konkurs förra året.
När vi pratar om regelförenklingar, fru talman, förstår jag verkligen inte hur man som politiker, framför allt inte som ordförande i näringsutskottet, inte kan se hur ens uttalanden försvårar investeringar, förutsägbarhet och tron på att politiken faktiskt vill investera i det svenska näringslivet.
Tobias Andersson har gjort det uppenbart för alla att den gröna omställningen inte är något som SD tror på, och det är mycket beklagligt i de här tiderna.
Min fråga, fru talman, handlade inte om en konkurs utan om 35 000 konkurser under den här mandatperioden. Och jag fick inte ett enda svar på vilka regelförenklingar som ska göra det enklare att starta företag och göra att fler företag överlever och vilka konkreta reformer under den här mandatperioden Tobias Andersson kan peka på som har skapat fler jobb.
Jag antar att regelförenklingsarbetet syftar till att skapa jobb och tillväxt i Sverige och se till att hela landet kan leva. Men det vi ser är att framför allt i våra lands- och glesbygder har företag gått i konkurs, och det är tyvärr under den här regeringens ledarskap. Man har inte fört en aktiv näringspolitik. Man har snarare försvårat för det svenska näringslivet, och nu står vi här med 35 000 konkurser.
Kan inte Tobias Andersson bara peka ut en regelförändring som har skapat fler jobb i Sverige?
Fru talman! Daniel Vencu Velasquez Castro kunde ha lyssnat på mitt anförande i stället för att läsa upp sitt. Han kommer alltid in på detta tema: Vad har man gjort tidigare? Har vi haft en aktiv näringspolitik eller inte? Givet detta skulle man nästan kunna tro att den förra näringsministern Ibrahim Baylan har skrivit anförandet, för han är ju i dag lobbyist för en av de tidigare ägarna i det bolag som Daniel Vencu Velasquez Castro alltid ska komma och dryfta här med mig. Det är nästan som att tidigare näringsministrar får sin röst hörd här i kammaren kopplat till sina egna, privata intressen och till socialdemokraters ägande och anställningar för att lyfta enskilda bolag.
Näringspolitiken är ju bredare än de prestigeprojekt som Socialdemokraterna har lanserat, där partikollegor har inflytande. Men ärligt talat, fru talman, är jag inte säker på att jag någonsin har hört ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro prata om andra företag än dem med socialdemokratiska kopplingar.
För att vara ärlig och svara på frågan: Det är naturligtvis bekymmersamt att företag har gått i konkurs. Det är inte ju så att det har blivit krångligare eller dyrare att driva företag i dag än vad det var när vi kom till makten. Det är faktiskt så att Socialdemokraterna under sin tid vid makten gjorde absolut ingenting för att minska den byråkrati som vi nu har angripit, vilket jag redogjorde för i talarstolen.
Den främsta framgången Ibrahim Baylan hade på området var att han var ute på en förenklingsresa där han hälsade på företagare runt om i landet och lyssnade på vad de ville. Det var hans framgång.
Sedan dess har vi vidtagit åtgärder på området som över tid minskar den totala kostnaden för att driva företag i Sverige och som över tid skapar förutsättningar för nya företag, för existerande företag att anställa, för mer välstånd och tillväxt med mera. Men det tar tid. Det är synd att vi behövde börja från noll när vi kom till makten, och det är intressant att Socialdemokraterna först i dag bryr sig om regelförenkling.
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas och Vänsterpartiets reservation 4.
Socialdemokraterna är angelägna om att ha regelverk som är begripliga och långsiktiga för näringslivet. I dagens debatt om regelförenklingar ser vi att just den här frågan oftast är djupt populistisk och att stora svängningar skapar en ryckighet som missgynnar näringslivet.
Många företagare vittnar om att tillämpningen av regler varierar beroende på var i landet man bor. Det här skapar ett tillitsproblem för det offentliga, men framför allt är det ett fragmenterat regelverk och ett system som inte gynnar det svenska näringslivet.
Våra samhälleliga mål handlar om folkhälsa, lägre utsläpp och bra arbetsvillkor. Det finns ju partier som inte tycker att det är så viktiga mål, men vi socialdemokrater tycker att det är högst viktiga mål. De måste dock fungera tillsammans med näringslivet, som ska vara konkurrenskraftigt och skapa jobb i Sverige. Därför behövs ett regelverk som kan fungera tillsammans med de här målen.
Det handlar om att säkerställa hög kvalitet i regelgivning och tillämpning men också om god service, korta handläggningstider och ett bemötande som underlättar i stället för att försvåra. Regler måste vara proportionerliga och ändamålsenliga så att den administrativa bördan minskar över tid.
Digitaliseringens möjligheter har vi socialdemokrater lyft många gånger i den här kammaren, fru talman, just för att de behöver utnyttjas bättre för att stärka servicen i förvaltningen och frigöra tid för företagare så att de kan fokusera på att utveckla sina verksamheter.
Små och medelstora företag står dessutom inför stora omställningar, vilket kräver att kompetens kan tillföras och att myndigheter arbetar närmare näringslivet. Ett starkt regelförenklingsarbete är därför avgörande för att skapa ett företagsklimat där fler entreprenörer kan lyckas och bidra till jobb och tillväxt.
Fru talman! Under denna mandatperiod har, som jag nämnde i mitt replikskifte med Tobias Andersson, 35 000 företag gått i konkurs. Det är en oerhört stor förlust för Sverige, och resultatet har varit låg tillväxt och hög arbetslöshet. Gång på gång har finansministern sagt att ekonomin kommer att vända, men varenda gång behöver hon komma tillbaka och justera ned prognoserna.
När det gäller regelförenklingar har regeringen tagit fram ett förenklingsråd och ett implementeringsråd, gett myndigheter i uppdrag att arbeta med regelförenkling, tagit bort danstillstånd och hotelltillstånd och gått vidare med våra förslag om att digitalisera kvittohanteringen för företag. Det är en hel del, fru talman. Men vad har man egentligen gjort för att stävja konkurserna i vårt land?
Vi ska komma ihåg, fru talman, att det är lågkonjunktur och kris inte bara i Sverige utan i hela EU. Men vi presterar sämre än våra EU-kamrater runt om på kontinenten. Och vad har den här regeringen gjort för att stävja konkurserna i vårt land? Det skulle jag vilja ha svar på, fru talman. Vad har man gjort för att fler företag ska kunna anställa? Vi har 100 000 fler arbetslösa. Fyra av fem jobb skapas i småföretag. Men här får man inga svar från regeringspartierna.
Och hur har man möjliggjort fler innovationer? Våra småföretag är höginnovativa och helt avgörande för vår konkurrenskraft. Hur har man gjort det enklare för dem att ta forskningsresultat till industriell tillämpning? Det första man gjorde var snarare att föreslå nedskärningar på just svenska innovationer.
När det gäller regelförenkling kan man inte bara välja vilka regler man vill fokusera på. Det handlar om att skapa ett regelverk som är robust och förutsägbart och som fungerar för hela det svenska näringslivet.
Jag hävdar att den här regeringen hade kunnat använda statens muskler för att se till att investera i ett robust system för våra företag, men man har inte gjort det. Man har inte skapat ett regelverk som är förutsägbart, långsiktigt och strömlinjeformat.
Vi hörde Tobias Andersson prata här tidigare om EU och den EU-skepsis som man ändå får säga att Sverigedemokraterna har.
Vi är i ett läge där vi gör många förändringar i EU:s regelverk, och vi socialdemokrater har välkomnat regelförenklingsarbetet. Vi har velat ha fortsatt höga ambitioner för vårt klimatarbete på EU-nivå men också för att vi inte ska konkurrera med låga löner och dåliga villkor – något som det svenska näringslivet också efterfrågar. Men vad gör Moderaterna och Kristdemokraterna då? Jo, de röstar med EU-skeptiker och röstar ned EU-kommissionens förslag till ett omnibuspaket som faktiskt hade skapat ett regelverk som var långsiktigt. Man väljer ryckighet framför långsiktighet.
Fru talman! Det här är inte seriöst. Svensk industri har gjort stora investeringar för att bli ledande i klimatomställningen och visar vägen för en konkurrenskraft som bygger på sjysta villkor, ökad självförsörjning och innovation i världsklass. Allt det löper nu risk att skjutas i sank för att Moderaterna och Kristdemokraterna men också Sverigedemokraterna gjorde upp med den absoluta, yttersta extremhögern i Europaparlamentet.
Den här regeringen har inte levererat det den har lovat svenska folket och framför allt svenska småföretagare. Den har misslyckats med sin näringspolitik och inte genomfört regelförenklingar som i grunden bygger konkurrenskraft.
Fru talman! Vi socialdemokrater har föreslagit regelförenklingar, och vi har velat ha långsiktiga spelregler för näringslivet så att vi slipper den här ryckigheten som våra regelverk har lidit av i många år.
Bland annat vill vi korta handläggningstiderna hos våra myndigheter. Vi vill peka ut strategiska myndigheter som får myndighetsinstruktioner om att arbeta med regelförenkling på ett samordnat sätt.
Vi vill ta vara på digitaliseringens möjligheter för att undvika onödig byråkrati.
Och vi gör gärna upp med konservativa partier i EU för att få ett robust regelverk på plats som både stärker vår gemensamma konkurrenskraft och når våra mål om lägre utsläpp och hög tillväxt.
Vi vill korta betaltiderna för företag. Här måste jag säga att jag är ganska besviken på att regeringen förhalar den processen i EU. Det förhandlas just nu, så ledamöterna kanske kan höra av sig till regeringens företrädare och be dem att i stället skynda på den processen. Detta är nämligen skadligt för våra småföretag.
Vi vill att fler testbäddar ska starta i Sverige som också små och medelstora företag kan få tillgång till. Det behöver bli billigare att testa innovationer i Sverige.
Fru talman! Vi socialdemokrater har en plan för hur vi ska stärka Sveriges näringsliv efter valet. Ett robust och förutsägbart regelverk är avgörande för att få igång industrin och accelerera in i 30-talet med nya innovationer som stärker vår konkurrenskraft. Vi ska bygga vår konkurrenskraft på ett fossilfritt samhälle som i hög grad är självförsörjande och konkurrerar genom att genomföra klimatomställningen.
Vi kommer att göra upp med den här regeringens politik, som gjort oss mer beroende av fossila bränslen och snarare gynnat näringslivet i Saudiarabien än det i Sverige.
Svensk industri och svenskt näringsliv förtjänar politiker som vill värna det svenska och det fossilfria. Det är det som bygger svensk konkurrenskraft.
(Applåder)
Fru talman! Vi lever i en tid av ökad oro i vår omvärld. Kriget i vårt närområde, växande geopolitiska spänningar och en mer osäker global ekonomi påverkar också vårt land. I ett sådant läge blir en sak allt tydligare: Sverige måste vara starkt, och ett starkt Sverige börjar med starka företag – företag som skapar jobb, innovation och tillväxt, men också företag som är en bärande del av vår beredskap, vår välfärd och vår motståndskraft.
När omvärlden skakar måste Sverige stå stadigt, och då måste våra företag ha rätt förutsättningar. Därför är det viktigare än någonsin att det är enkelt, tryggt och lönsamt att vara företagare i Sverige.
Fru talman! Vi vet samtidigt att verkligheten inte alltid ser ut så i dag. Företag möter i alltför stor utsträckning krångliga regler, långa handläggningstider och myndighetskontakter som inte går i takt med verkligheten och företagens förutsättningar. Det är problem som påverkar konkurrenskraften men också viljan att investera och växa.
Därför arbetar regeringen brett för att stärka svensk företagsamhet och montera ned onödiga hinder för tillväxt. Den återskapar ett robust energisystem, bekämpar den kriminalitet som slår mot företag och trygghet, stabiliserar ekonomin för att skapa bättre villkor för investeringar och arbetar aktivt för att maximera Sveriges handelsmöjligheter i en osäker värld.
Regelförenkling är ytterligare en central del i att stärka det svenska företagsklimatet. Under mandatperioden har vi fått på plats en tydlig struktur för förenklingspolitiken som omfattar ett brett batteri av åtgärder.
Till att börja med har regeringen en tydligt uttalad målsättning att minska regelbördan, korta handläggningstider, förbättra myndigheternas service och öka digitaliseringen. Tillväxtverket har fått i uppdrag att ta fram ett mer träffsäkert mått på företagens regelkostnader. Statskontoret följer upp kvaliteten i konsekvensutredningar. Förenklingsrådet samlar in konkreta förslag från näringslivet på regler som bör slopas eller justeras. Implementeringsrådet arbetar för att motverka överimplementering av EU-direktiv.
Vidare pågår samtidigt reformer för att göra tillståndsprocesser snabbare och mer förutsebara, något som är avgörande för investeringar och utveckling. Så sent som i förra veckan tillsatte regeringen en utredning för att stärka kommunernas företagsperspektiv i ärendehanteringen.
Till detta kan läggas ett antal enskilda åtgärder som slopat krav på papperskvitton och förenklade 3:12-regler.
När regelkrånglet minskar för företagen ökar också friheten för oss alla. Gårdsförsäljning, slopat matkrav, slopat danstillstånd med mera gör allas vår vardag roligare.
Fru talman! Mot denna bakgrund behandlar vi i dag flera motionsförslag. Många av dem är i grunden bra. De pekar på verkliga problem och viktiga behov. Dock handlar de i stor utsträckning om sådant som regeringen redan arbetar med, som redan är beslutat och som nu genomförs. Därför är utskottets linje tydlig: Vi ska inte fatta nya beslut om sådant som redan pågår. Nu handlar det i första hand om genomförande, om att få verkstad.
Här blir skillnaden mellan de politiska alternativen väldigt tydlig.
Tidöpartierna tar ansvar för helheten, och tillsammans har vi förmågan att göra verklighet av vår politik. Det märks i arbetet för ett leveranssäkert energisystem, det skapar trygghet såväl i landet som längs gränserna och det underlättar människors hushållsekonomi.
Vi förenklar också på riktigt. De strukturer som kommit på plats under mandatperioden är den typ av helhetsgrepp som har förutsättningar att långsiktigt minska onödig regelbörda och stärka en mer företagsvänlig kultur inom myndigheter och verk.
Oppositionen däremot presenterar ett antal motstridiga förslag och kan inte enas om en väg framåt för de svenska företagen. Det blir många idéer, men det blir ingen riktning. I vissa fall blir det inte ens en idé. I Socialdemokraternas och Vänsterpartiets budgetar lyser regelförenklingen med sin frånvaro. En rödgrön enighet kring hur det svenska företagsklimatet ska stärkas och hur regelbördan ska minska kommer alltså även i dag att utebli.
Fru talman! Moderaterna kommer alltid att stå på företagens sida. Vi vet att varje regel som kan tas bort gör skillnad, att varje dag som kortas i en process spelar roll och att trygghet och förutsägbarhet är avgörande för att våga investera.
Svensk företagaranda är stark, och nu är det politikens ansvar att ytterligare öka takten i det påbörjade regelförenklingsarbetet. Mindre krångel, snabbare besked och bättre villkor är vägen framåt. Så gör vi det tryggt, enkelt och lönsamt att vara företagare i vårt land, och så vi bygger ett starkare Sverige.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Fru talman! Jag tackar Anna af Sillén för anförandet.
Jag tänkte fråga Anna af Sillén lite angående det som jag tog upp i mitt anförande, nämligen våra regelverk på EU-nivå.
Vi socialdemokrater kommer att följa Implementeringsrådets arbete väldigt noga. Vi tycker också att det är bra att Sverige tar tag i att ha en implementering som fungerar för det svenska näringslivet. Det är vi helt eniga om.
Jag har dock några funderingar kring EU:s regelverk. Som vi hörde i Sverigedemokraternas anförande finns det en EU-skepsis inom Tidösamarbetet som jag verkligen tror missgynnar det svenska näringslivet. Eller jag ska snarare säga så här, fru talman: Jag är helt övertygad om att den missgynnar det svenska näringslivet.
Vi vet att vi behöver ha långsiktiga spelregler och strömlinjeformade regelverk. Vi behöver skapa ett robust regelverk just för att industrin ska kunna ställa om och växa sig konkurrenskraftig.
Döm då om min förvåning, fru talman, när en svensk moderat som huvudförhandlare för EPP-gruppen väljer att gå ihop med den yttersta extremhögern i Europaparlamentet och rösta ned kommissionens förslag till ett omnibuspaket som hade gett just detta. Det var ett paket som hade sagt till alla EU-skeptiker: Vi bryr oss inte om er. Vi måste investera i vår industri. Vi måste skapa ett regelverk som är långsiktigt och robust, där det inte hänger på mandatperioder huruvida regelverket fungerar för företagen eller inte och där vi kan komma överens om att fokusera på europeisk och svensk konkurrenskraft.
Jag skulle vilja fråga Anna af Sillén: Varför valde Moderaterna att gå ihop med den yttersta extremhögern och rösta ned kommissionens välavvägda förslag till regelverk?
Fru talman! Jag ser fram emot möjligheten att få en ordväxling med ledamoten Vencu Velasquez Castro om just långsiktighet, stabilitet och tydlighet.
Moderaternas arbete i Europaparlamentet har varit intensivt när det gäller omnibuspaketen och för att minska regelbördan för företag i Europa och såklart även för svenska företag. Det är kanske det enda i sitt slag när det gäller att verkligen fokusera på verkningsfulla åtgärder för att minska regelbördan.
I tillägg till det ser vi en helt ny växel från den svenska regeringen i fråga om EU och samarbetet där. Man är mycket mer framåtblickande och tidig när det gäller olika frågor som kommer att komma upp och har aktivt skickat skrivelser till kommissionen om viktiga förenklingsåtgärder. Det finns 60 förslag från Sverige om hur Europaparlamentet kan minska regelbördan.
EU-samarbetet är viktigt. I dessa tider är det en självklar moderat hållning att värna det europeiska samarbetet. Men vi väljer också att vara aktiva i det samarbetet, på ett sätt som ingen svensk regering har varit tidigare.
Fru talman! Stabilitet och tydlighet är, precis som ledamoten säger, oerhört viktigt för det svenska näringslivet. Låt mig understryka den fundamentala skillnaden mellan regeringen och oppositionen i Sverige i dag. Det är Tidöpartierna som tillsammans levererar långsiktighet och stabilitet, medan Socialdemokraterna inte lyckas samla partierna på vänsterkanten runt den tydlighet, långsiktighet och verkstad som faktiskt krävs för att stärka svenskt näringsliv.
Fru talman! Jag står här som riksdagsledamot för Socialdemokraterna och kan konstatera att det på Tidösidan finns ett ganska stort EU-skeptiskt parti, och här står Anna af Sillén och lovordar EU. Det kommer att bli väldigt intressant att följa hur det samarbetet ska fortsätta.
Jag förstår inte riktigt varför jag inte får svar på varför Moderaterna valde att gå ihop med den yttersta extremhögern i Europaparlamentet när man själva har varit ute och sagt att det behövs långsiktighet i regelverken och att det måste vara förutsägbart och fungera för företagen och för den svenska industrin.
Fru talman! Moderaterna har kanske inte tagit del av den kritik som har kommit från svenska företag som Volvo, H & M, Tetra Pak och Vattenfall. Jag blev ju anklagad för att inte nämna några andra företag än Northvolt. Här är några företag som har varit väldigt kritiska till Moderaternas omsvängning.
Vad svarar Moderaterna till den svenska industrin, där det pågår varsel i flera branscher? 100 000 fler svenskar har blivit arbetslösa under den här perioden. Och då försvårar Moderaterna för industrin i Sverige.
Jag fick inget svar när det gäller Moderaternas svar till den svenska industrin och inte heller på varför man valde att gå ihop med den yttersta extremhögern i Europaparlamentet.
Vi socialdemokrater har gång på gång – alltid – sökt dialog, långsiktighet och breda överenskommelser. Vi lever i en tid då svenska jobb går förlorade och svensk tillväxt är låg. Vi har inte tid med sådant här käbbel. Vi måste få igång den svenska industrin. Kan Anna af Sillén säga till den svenska industrin varför hon inte vill komma överens med oss för att stärka den svenska konkurrenskraften?
(Applåder)
Fru talman! I dag, den 1 april, drar ledamoten Vencu Velasquez Castros eventuella samarbetspartier aprilskämt om oförmågan att samarbeta på vänstersidan. I dag har också Tidöpartierna, med statsminister Ulf Kristersson i spetsen, levererat ännu ett styrkebesked när det gäller samarbete och förmåga att driva politik som är bra för Sverige.
Svenska folket vet nu att man den 13 september kan välja en majoritetsregering som har ett känt politiskt program med en tydlig ambition att stärka det svenska näringslivets förutsättningar. Det är något som regeringen redan gör. Den fortsätter på en inslagen linje med att arbeta aktivt för fler frihandelsavtal för de svenska bolagen och har tagit fram en handels- och investeringsstrategi där småföretag nämns för första gången.
Vi har även satt igång arbeten för att korta ned tillståndsprocesserna. Det kommer snart förslag från regeringen till riksdagens bord om detta. Det har den svenska industrin efterfrågat länge, och det kommer att göra skillnad i den gröna omställningen och i arbetet med att stärka svensk tillväxt och svensk ekonomi.
Det är alltså med tillförsikt, ledamoten Vencu Velasquez Castro, som jag ser på det samarbete som ni mycket riktigt konstaterade ska fortsätta – för Sveriges bästa.
Herr talman! Vi debatterar NU15 Regelförenkling för företag.
Onödigt krångel och dubbelarbete på grund av regler och administration ska givetvis undvikas. De ska gärna tas bort om de är i vägen. Men när jag besöker företag är det faktiskt ganska många som säger att det är rätt bra att vara företagare i Sverige. Den bilden finns också där ute.
Givetvis borde digitaliseringen göra så att administrationen minskar. Men ibland känns det som att den ökar ju mer digitala hjälpmedel det finns att få.
Jag har märkt att den gröna industriomställningen ställer nya och betydande krav på många kommuner och regioner, inte minst i de delar av landet där de stora industriinvesteringarna sker eller planeras. Det är där man märker anhopningen, och det är där som myndigheterna, regionerna och kommunerna skulle behöva stöd.
Den snabba utvecklingen innebär ofta att lokalsamhällena behöver hantera en kraftig befolkningstillväxt och ett ökat behov av bostäder, infrastruktur och kommunal service på kort tid. Det är därför jag säger att staten behöver ta ett samlat och proaktivt ansvar för att i större utsträckning stödja de kommunerna, regionerna och myndigheterna i arbetet med att möjliggöra den gröna omställningen.
Vänsterpartiet anser att effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser är avgörande för att investeringar som bidrar till klimatomställningen ska kunna genomföras i den takt som behövs och som efterfrågas.
Jag tänker inte bli långrandig, eftersom jag inte ens hade tänkt vara med i debatten. Jag yrkar bifall till reservation 2, som vi har lagt fram tillsammans med Miljöpartiet. Där lyfter vi upp viktiga pusselbitar som skulle kunna underlätta och snabba på tillståndsprocesser. Vi står givetvis bakom vår andra reservation också, som vi har lagt fram tillsammans med Socialdemokraterna. Men vi yrkar bifall enbart till reservation 2.
Herr talman! Det jag säger är att staten måste kliva fram när det gäller att stödja kommuner, regioner och myndigheter i arbetet. Men regionerna som bidrar med naturresurser måste även få mer tillbaka ekonomiskt. Annars kommer vi inte att lyckas. Annars är risken uppenbar att vi misslyckas med den gröna omställningen.
Herr talman! De svenska företagen lägger varje år tiotals miljarder kronor på att följa regler, rapportera uppgifter och hantera administration. Enbart de administrativa kostnaderna för företagen uppskattas till cirka 400 miljarder kronor per år. Det motsvarar en betydande del av Sveriges ekonomi. Det är resurser som i stället kan användas till investeringar, innovation och nya jobb.
När man hör dessa siffror blir det uppenbart varför regelförenklingar inte är en teknisk fråga i marginalen utan en avgörande fråga för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
När vi tar del av analyser från bland annat Tillväxtverket och Regelrådet framträder en tydlig bild. Företagen upplever att regelbördan är omfattande. Särskilt små och medelstora företag drabbas hårt. Alltför ofta brister kvaliteten i konsekvensutredningarna när nya regler tas fram.
Detta är allvarligt. För varje regel som införs utan tillräcklig analys riskerar vi att skapa kostnader som hämmar företagandet under lång tid. Samtidigt vet vi att många regler har goda syften. De ska skydda människor, miljö och samhällsekonomi. Men när regelverken blir för komplexa riskerar de att motverka sitt eget syfte.
Herr talman! En småföretagare i Gävleborg uttryckte det så här: Jag startade företag för att bygga något, inte för att fylla i blanketter.
Det är en verklighetsbild som den här regeringen tar på största allvar. Det fanns en tid då regel lades till regel, utan hänsyn till konsekvenserna. Det är den utvecklingen vi nu tar itu med, herr talman, för bakom varje regel finns en företagare som ska tolka den, följa den och också bära kostnaden för den.
Herr talman! Vi kristdemokrater är eniga om en viktig princip: Regler ska vara förutsägbara, ändamålsenliga, proportionerliga och begripliga. Det vi nu säger tydligt är att onödiga regler ska bort. Varje regel som inte tillför värde riskerar att bli ett hinder för jobb och tillväxt. En viktig princip för oss kristdemokrater är ”en regel in, två regler ut”.
Vi kristdemokrater har därför intensifierat arbetet med regelförenkling. Vi har infört ett nytt system för konsekvensutredningar, där effekterna för företag ska analyseras tidigare och noggrannare. Vi har inrättat Förenklingsrådet, som inhämtar betydelsefulla förslag direkt från företag. Vi har inrättat Implementeringsrådet, som bistår regeringen i arbetet med genomförande av EU-rättsakter som kan få konsekvenser för företag i Sverige. Vi driver också på för att myndigheter ska arbeta mer samordnat, med bra service och processer gentemot företag, ökad digitalisering och bättre datadelning. Målet är tydligt: Företag ska lämna en uppgift en gång till ett ställe.
Herr talman! Ett område som förtjänar särskild uppmärksamhet är EU-lagstiftningen. En stor del av regelbördan kommer därifrån. I augusti 2025 överlämnade regeringen 63 konkreta förslag på regelförenklingar till kommissionen som ett svenskt bidrag till det pågående förenklingsarbetet på EU-nivå. Vi driver en tydlig linje: EU-regler ska genomföras på miniminivå om det inte finns starka skäl att göra mer. Vi ska inte försätta svenska företag i ett sämre konkurrensläge genom att lägga på ytterligare krav.
Herr talman! Låt mig också lyfta kommunernas roll i regelförenklingsarbetet. Regeringen har nu fattat beslut om att utreda hur företagsperspektivet kan stärkas i kommunernas ärendehandläggning, och Statskontoret har fått i uppdrag att kartlägga skillnader i kommunernas arbetssätt i vissa tillståndsärenden.
I min hemkommun Gävle, med Kristdemokraterna i ledning, har vi i dagarna beslutat om ett servicelöfte till näringslivet och en serviceguide till kommunkoncernens medarbetare, och nu påbörjar vi ett arbete. Servicen ska vara professionell, snabb och tydlig och bygga på dialog. Vi ska ha ett lösningsorienterat arbetssätt och respekt för företagens tid och behov med en enkel väg in. Detta ligger helt i linje med regeringens målinriktade arbete och med insikten om hur avgörande det är att möta företagen där de är och skapa förutsättningar för företagen att växa och utvecklas.
Detta är viktigt för alla kommuner i Sverige, herr talman. Näringslivets regelnämnd har också under lång tid visat att skillnaderna mellan kommunerna är stora i handläggningstider, avgifter och tillämpning. Många gånger är dessa skillnader svåra att motivera. Kommunerna är ofta den första och viktigaste kontakt företagen har med det offentliga. De beslut som fattas där kan vara helt avgörande för om en investering blir av eller inte.
Därför behöver hela myndighetskedjan hänga ihop. Kommunerna bör få en tydligare roll i förenklingsarbetet, och deras ansvar för service och rådgivning gentemot företag behöver stärkas. En mer enhetlig, effektiv och förutsägbar tillämpning gynnar inte bara företagen utan också kommunerna själva.
Låt oss vara ärliga, herr talman. Allt som behöver göras är inte gjort. Det är därför detta arbete måste fortsätta, med uthållighet och tydligt fokus. När systemen blir för krångliga uppstår inte bara irritation utan också ineffektivitet och slöseri. Det har vi helt enkelt inte råd med. Företagare är inte ett problem som ska kontrolleras. De är människor som tar risker, skapar jobb och bygger vårt gemensamma välstånd. Därför ska staten och det offentliga vara en möjliggörare, inte ett hinder.
Herr talman! Sverige behöver fler företag som växer, inte fler regler som bromsar. Vi behöver fler idéer som blir verklighet, inte fler processer som stoppar dem. Det är därför vi har stort fokus på regelförenkling för företag. Och det är därför vi kommer att fortsätta detta arbete med full kraft.
Med det, herr talman, vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Herr talman! Vi lever i en regelbaserad ordning, brukar vi säga. Vi har regler som vi följer. Vi tar en nummerlapp, ställer oss ordentligt i liftkön och så vidare.
Men när vi tittar ut över världen ser vi nu att den regelbaserade ordningen är starkt hotad. Vi har en sönderfallande världshandelsorganisation. De starka länderna hävdar den starkes rätt i stället för att värna ett rättvist och välfungerande handelssystem.
Jag kommer att tänka på ett ganska känt motto som man brukar tillskriva Albert Einstein. Jag tror att det är fel. Hur som helst lyder det: En modell ska vara så enkel som möjligt, men inte enklare.
Låt oss dissekera detta uttryck. Det har två delar. ”Så enkel som möjligt” är en uppmaning till tydlighet och till att skala bort allt oväsentligt. Jag tror att vi alla kan enas om att det är klokt. Sedan har vi den andra delen: ”men inte enklare”. Det här är varningen och den kritiska motvikten. Om man förenklar för mycket tappar man kopplingen till verkligheten. Modellen blir då felaktig och därmed värdelös eller rent av skadlig.
Det är precis det här som är populismens fälla. På världsscenen är Donald Trumps och USA:s agerande det tydligaste exemplet. Vi ser detta även på hemmaplan. Många populistiska budskap bygger på modeller som är alltför enkla. De erbjuder enkla och drastiska lösningar på komplexa samhällsproblem, till exempel kriminalitet, integration och klimatförändringar, genom att medvetet ignorera problemens mångfasetterade natur.
Ett exempel skulle kunna vara: Sänk priset vid pump! Det är ett väldigt enkelt och slagfärdigt budskap, men i kölvattnet finns oerhört många problem. Vi gör oss beroende av bränsle från en skurkstat. Vi låser in oss i ett system där vi får högre och högre priser med tiden. När världshandeln krackelerar och det blir konflikt i världen stiger priserna. Det är alltså en alltför enkel lösning. I stället skulle vi kunna satsa långsiktigt på egen inhemsk produktion och göra oss mindre beroende.
Herr talman! Utmaningen för oss politiker är att finna balanspunkten – så enkel som möjligt, men inte enklare. Som flera har varit inne på här i talarstolen har regler många gånger en kostnad som vida överstiger nyttan. 400 miljarder är en siffra som har nämnts. Det är pengar som ärligt talat kastas i sjön. Detta skulle vi i Sverige kunna göra mycket bättre.
Jag skulle vilja nämna tre saker som verkligen stärker tillväxten i vårt land. Det första är satsningar på forskning, utveckling och innovation. Det andra är att man täpper till kompetensgapet – Sverige måste hänga med och ligga i spetsen för utvecklingen. Det tredje är ämnet för dagens debatt, nämligen minskning av regelkrånglet. Kan vi sikta på de tre delarna är jag rätt säker på att vi i Sverige kommer att få väldigt god tillväxt.
Att motverka regelkrångel har varit centralt för Centerpartiet ända sedan vi bildades för 113 år sedan.
En bonde visste redan från början att det var mindre produktivt att fylla i blanketter än att kupa jorden runt potatisen. Även i dag märker vi i motionsbetänkandet att hälften av reservationerna kommer från Centerpartiet. Det är en fråga som är oerhört viktig för oss i C.
Herr talman! Vart ska vi rikta vårt strålkastarljus? Jag skulle säga att vi först och främst ska rikta det mot Europeiska unionen. Så som världen nu har utvecklat sig behöver vi två saker: Vi behöver ett starkt Sverige i ett starkt EU.
Sverige exporterar 52 procent av sin bnp, och 75 procent av exporten går till Europeiska unionen. Totalt sett är vår inre marknad i Sverige och EU 87 procent. Vi måste självklart rikta vårt strålkastarljus mot EU.
Jag vill lyfta fram ett par saker. Vi behöver se ett starkare EU med en ökad harmonisering av regler i EU så att vi kan få större konkurrenskraft mot USA och andra stora ekonomier. Vi behöver jobba med att den svenska implementeringen av EU-regler måste ske på miniminivå så att vi inte gör onödigt mycket. Vi behöver också öppna den inre marknaden i EU ytterligare – framför allt för tjänstesektorn. I motionsbetänkandet lyfter vi även fram fler förslag som vi på hemmaplan kan fokusera på.
Herr talman! Vi vill se en tydlig väg in för företag i det offentliga Sverige. Vi föreslår en så kallad one-stop shop. Särskilt mindre företag har problem med att det är så svårt att rikta sig mot olika myndigheter och förstå hur allting fungerar. Tänk om vi i Sverige i stället kunde erbjuda en one-stop shop mot det offentliga Sverige – det är ett av våra förslag.
Vi vill även ge ett permanent regelförenklingsuppdrag till myndigheterna i deras instruktioner. Vi vill att vi i Sverige ska kunna prova någonting som kallas för regulatoriska sandlådor. Man kan ge ett ökat utrymme från myndigheternas sida till företag att kunna tänja lite på nuvarande regelverk för att pröva nya idéer så att vi inte blir så rigida i våra innovationsprocesser.
Vi vill se en ökad proportionalitet i regelverk och myndighetsutövning så att små företag inte drabbas av en oproportionerligt stor administrativ börda.
Herr talman! Vi vill också automatisera tillståndsprocesser med inspiration från Skatteverkets förenklade förfarande med deklarationer. Vi vill med digitaliseringens och AI:s möjligheter göra det mycket lättare i våra tillståndsprocesser.
Herr talman! Nu när regeringen har tillsatt implementeringsråd och förenklingsråd parallellt med regelråd föreslår vi slutligen att vi kan förenkla och slå ihop alla dessa tre till ett råd som får ett helhetsansvar över regelförenklingsdjungeln och också ett djupare mandat.
Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till vår reservation nummer 1.
Herr talman! Den här mandatperioden har mitt parti Liberalerna och regeringen gjort det lättare att vara företagare i Sverige. Regeringens ambition har varit att minska regelbördan. Vi rör oss långsamt framåt, får erkännas.
De regler vi har behöver vara välmotiverade, gärna vara få och vara enkla att både förstå och efterleva. När de inte är detta undergräver det människors vilja att följa reglerna, vilket gör det mycket svårare att driva företag.
Det är mycket som kan bli bättre vad gäller just möjligheten att driva företag i Sverige, även om jag instämmer med tidigare talare från Vänsterpartiet i att Sverige är ett bra land att vara företagare i. Det gäller ur ett globalt såväl som ur ett europeiskt perspektiv.
Ibland ser vi tyvärr hur det offentliga står i vägen för det privata. Det kan röra sig om myndighetsutövning som upplevs som att den mer stjälper än hjälper företag. Men det kan också gälla sådant som orimligt långa handläggningstider och tillståndsprocesser som drar ut på tiden.
Vi har också under flera år sett att företagens kostnader just till följd av regler har ökat med flera miljarder. Det är inte rimligt. Det understryker också behovet av de förenklingar som regeringen har gått fram med och som föreslås även framöver.
Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på det som de är duktiga på, det vill säga att driva sitt företag, och inte på att fylla i blanketter.
Några exempel på vad regeringen har gjort är, som har nämnts här tidigare, att ett förenklingsråd har inrättats, att kravet på hotelltillstånd har tagits bort och att kravet på att bevara kvitton och annan räkenskapsinformation i pappersform har avskaffats.
Det senaste exemplet i raden var beslutet om att avskaffa matkravet för restauranger. Det öppnar upp för exempelvis vinbarer och cocktailbarer att kunna göra det som de är duktiga på utan att pliktskyldigast behöva servera mat.
Det här är några viktiga steg i rätt riktning, men det är klart att det finns mycket kvar att göra. Ska vi ha ett framåtlutat Sverige med innovation och konkurrenskraft måste vi förändra svensk byråkrati och regelbörda.
Det måste bli både enklare och billigare att driva företag i Sverige. Det tål att understrykas att det är näringslivet som lägger grunden för den välfärd vi har i Sverige.
Vi behöver underlätta så att vi får fler företag och fler expansiva företag. Det är inte bra bara för den svenska ekonomin och arbetsmarknaden, utan det är bra för hela samhället.
Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i näringsutskottets betänkande.
Herr talman! Många av Sveriges företag driver i dag ett aktivt hållbarhetsarbete som minskar klimatutsläppen samtidigt som det öppnar för nya innovationer, affärsutveckling, nya jobb och nya företag. Dessa företag är förebilder, för andra att ta efter. Att fortsätta i gamla hjulspår kommer inte att ta oss framåt. Omställningen öppnar i stället upp för en ny, ljusare framtid.
Regeringens nya accelerationskontor har i en rapport visat på de samhällsekonomiska konsekvenserna av uteblivna industriinvesteringar kopplade till den gröna omställningen. Rapporten visar att samhället stagnerar när investeringar uteblir och omställningen stannar av. Vi har väldigt mycket att vinna på omställningen.
Men den gröna omställningen ställer nya och stora krav på många kommuner och regioner, inte minst i de delar av landet där stora industriinvesteringar genomförs eller planeras. Den snabba utvecklingen innebär ofta att lokalsamhällen behöver hantera en kraftig befolkningstillväxt och ett ökat behov av bostäder, infrastruktur och kommunal service på kort tid.
Staten behöver därför i större utsträckning ta ett samlat och aktivt ansvar för att stötta kommuner och regioner i arbetet med att möjliggöra den gröna omställningen. Det kan handla om att stötta bostadsbyggande, ny infrastruktur, kompetensförsörjning, elnätsutbyggnad eller kommunikationsvägar. När man lyssnar på kommunerna hör man att det finns flera knäckfrågor som bara politiken kan lösa. Det gäller även näringslivet.
Det man önskar sig är långsiktighet och tydlighet. Det brukar alltid toppa listan. Regelförenklingar, som vi diskuterar i dag, brukar vara en ytterligare faktor som också lyfts fram i de här sammanhangen.
Här kan vi se att effektiva och förutsebara tillståndsprocesser är avgörande förutsättningar för att investeringar som bidrar till klimatomställningen ska kunna genomföras i den takt som krävs.
Långa och osäkra prövningsprocesser kan fördröja viktiga investeringar och skapa osäkerhet för företag och investerare. Det är därför väldigt viktigt att tillståndsprocesserna utvecklas. De behöver bli mer samordnade och transparenta och gå snabbare utan att vi samtidigt tummar på säkerhet och hållbarhet eller miljö.
En viktig del är att en sökande redan i ett tidigt skede ska få tydlig information om vilka krav som gäller för att en ansökan ska kunna godkännas. Det behöver finnas tydliga ramar för vad själva ansökan behöver innehålla.
Vi anser också att samarbetet mellan berörda myndigheter och sakägare behöver stärkas, och det är viktigt att berörda kommer in tidigt i processerna för att tillståndsprocesser ska gå fort.
Vi behöver införa tydligare tidsramar för handläggningen av tillståndsärenden. Vi anser att maxtider bör användas i vissa fall, där det regleras hur lång tid en myndighet får på sig för att handlägga ett ärende. När maxtider införs kan myndigheter behöva stärkt stöd för resurser och kompetens för att klara av de nya maxkraven. Vi anser också att myndigheternas resurser för miljöprövning ska kunna användas mer flexibelt.
Klimatfrågan är akut, och våra klimatutsläpp behöver minska snabbt. För att hantera ojämn arbetsbelastning och säkerställa en mer likvärdig och effektiv handläggning i hela landet vill Miljöpartiet införa en klimatstyrka. En klimatstyrka innebär att en särskild handläggarpool med specialkompetens kan sättas in för att bistå länsstyrelser och andra berörda myndigheter i prövningen av verksamheter som i hög grad bidrar till att Sverige ska kunna nå sina klimatmål.
Detta är en bukett av förslag från Miljöpartiet för att underlätta och förenkla för företag så att de når snabbare resultat.
Som tidigare nämnts anser vi att man behöver stärka förutsättningarna för innovationer och affärsutveckling och för att gå från idé till pilotprojekt till etablerad företagsverksamhet. Detta behövs för att säkerställa en grön omställning av industrier och hela branscher.
Omställningen till en mer cirkulär ekonomi är en central del i arbetet för att minska klimatpåverkan och att kunna hushålla bättre med jordens resurser. Dessutom gör den oss mer robusta i det osäkra världsläget. För att denna omställning ska kunna äga rum krävs nya affärsmodeller, tekniska lösningar och finansieringsformer.
Samtidigt är många av dagens regelverk inte utformade med cirkularitet som utgångspunkt. I vissa fall finns det regler som kan motverka användningen av återvunna material eller försvåra utvecklingen av nya cirkulära affärsmodeller.
Här tror vi att så kallade regulatoriska sandlådor kan vara ett viktigt verktyg. Genom tydliga avgränsningar kan företag och andra aktörer få möjlighet att under kontrollerade former prova innovativa lösningar som annars kan hindras av befintliga regelverk.
Ett sådant arbetssätt kan bidra till att identifiera vilka regler som utgör hinder för cirkulära lösningar och samtidigt skapa underlag för hur regelverk kan utvecklas för att bättre stötta den cirkulära ekonomin utan att göra avkall på miljö- och klimatkraven.
Miljöpartiet skulle därför vilja ge i uppdrag att ta fram en struktur för regulatoriska sandlådor med särskilt fokus på att främja utvecklingen av innovativa cirkulära affärsmodeller, och vi ställer oss lite frågande till att det här inte är något som regeringen har testat.
Vi tror att en sådan här struktur kan bidra till att nya lösningar testas, att regelhinder identifieras och ändras och att erfarenheterna tas till vara i det fortsatta arbetet med att utveckla regelverk som stöttar i stället för att förhindra en resurseffektiv och cirkulär ekonomi.
Herr talman! Det finns mycket som behöver göras och mycket som kan göras för att stötta och främja Sveriges industriutveckling, klimatomställning och styrning mot ökad resurseffektivitet. Vi är mitt inne i ett teknikskifte, och det är hög tid att gå från utredning till handling.
Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 6.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut 2025/26:NU15
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 90 | 0 | 0 | 16 |
| SD | 59 | 0 | 0 | 11 |
| M | 55 | 0 | 0 | 11 |
| C | 0 | 19 | 0 | 5 |
| V | 17 | 0 | 0 | 5 |
| KD | 16 | 0 | 0 | 3 |
| MP | 15 | 0 | 0 | 3 |
| L | 12 | 0 | 0 | 4 |
| - | 4 | 0 | 2 | 2 |
| Totalt | 268 | 19 | 2 | 60 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 89 | 0 | 0 | 17 |
| SD | 59 | 0 | 0 | 11 |
| M | 55 | 0 | 0 | 11 |
| C | 0 | 0 | 19 | 5 |
| V | 0 | 17 | 0 | 5 |
| KD | 16 | 0 | 0 | 3 |
| MP | 0 | 15 | 0 | 3 |
| L | 12 | 0 | 0 | 4 |
| - | 4 | 2 | 0 | 2 |
| Totalt | 235 | 34 | 19 | 61 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 0 | 90 | 0 | 16 |
| SD | 59 | 0 | 0 | 11 |
| M | 55 | 0 | 0 | 11 |
| C | 0 | 0 | 19 | 5 |
| V | 0 | 17 | 0 | 5 |
| KD | 16 | 0 | 0 | 3 |
| MP | 0 | 0 | 15 | 3 |
| L | 12 | 0 | 0 | 4 |
| - | 3 | 1 | 2 | 2 |
| Totalt | 145 | 108 | 36 | 60 |
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
