Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus
Betänkande 2025/26:KU38
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-06-10
- Beslut fattades
- 2026-06-10
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Nya regler för arbetet och vid ordningsstörningar i riksdagen (KU38)
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag som bland annat gäller nya regler vid val av talman, höjning av basstödet till riksdagens partigrupper samt nya regler vid ordningsstörningar i riksdagen.
De nya reglerna innebär bland annat följande:
- Det ska vid val av talman och vice talmän bara gå att rösta på kandidater som har nominerats, och vid ett val av en vice talman ändras antalet omgångar från tre till två.
- Det så kallade Stockholmstraktamentet höjs, liksom basstödet till riksdagens partigrupper. Basstödet ska också, genom en koppling till prisbasbeloppet, justeras årligen.
- Det införs en möjlighet att besluta om förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser.
- Fördelningen av ärenden mellan utskott ändras något.
- Utvisning av åhörare som stört ordningen vid ett sammanträde i riksdagen ska gälla för resten av sammanträdet.
- Det införs utökade möjligheter till säkerhetskontroll av åhörare till kammarens sammanträden eller offentliga sammanträden i ett utskott eller EU-nämnden.
Riksdagen beslutade även om ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av frågor om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Frågorna bör utredas av en parlamentariskt sammansatt kommitté.
De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 oktober 2026 eller den 1 januari 2027.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till framställningen punkterna 10 och 13. Delvis bifall till framställningen punkterna 2–9.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2025/26:KU38
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Nya regler för arbetet och vid ordningsstörningar i riksdagen
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 framställning / redogörelse.
Från riksdagens organ
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Nya regler för arbetet och vid ordningsstörningar i riksdagen (KU38)
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till riksdagsstyrelsens förslag som bland annat gäller nya regler vid val av talman, höjning av basstödet till riksdagens partigrupper samt nya regler vid ordningsstörningar i riksdagen.
De nya reglerna innebär bland annat följande:
- Det ska vid val av talman och vice talmän bara gå att rösta på kandidater som har nominerats, och vid ett val av en vice talman ändras antalet omgångar från tre till två.
- Det så kallade Stockholmstraktamentet höjs, liksom basstödet till riksdagens partigrupper. Basstödet ska också, genom en koppling till prisbasbeloppet, justeras årligen.
- Det införs en möjlighet att besluta om förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser.
- Fördelningen av ärenden mellan utskott ändras något.
- Utvisning av åhörare som stört ordningen vid ett sammanträde i riksdagen ska gälla för resten av sammanträdet.
- Det införs utökade möjligheter till säkerhetskontroll av åhörare till kammarens sammanträden eller offentliga sammanträden i ett utskott eller EU-nämnden.
Konstitutionsutskottet föreslår även ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av frågor om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Frågorna bör utredas av en parlamentariskt sammansatt kommitté.
De flesta lagändringarna föreslås börja gälla den 1 september 2026. Vissa lagändringar föreslås börja gälla den 1 oktober 2026 eller den 1 januari 2027.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 9 juni 2026 och debatterades i kammaren 10 juni 2026.Debatt om förslag 2025/26:KU38
Webb-tv: Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 164 Lena Malm (S)
Herr ålderspresident! I ett demokratiskt samhälle har det en avgörande betydelse att den för riksdagen nödvändiga parlamentariska processen fungerar och kan upprätthållas. Riksdagens arbetsformer bygger på respekt och förtroende för innebörden i uppdraget att vara folkvald. Att vara folkvald innebär att man har ett förtroendeuppdrag från folket och ska arbeta för dess bästa inom det politiska systemet.
I regeringsformens första paragraf slås fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det svenska folkstyret bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Detta förverkligas inte minst genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.
För att lagstiftningsprocesser, beredningar och den fria åsiktsbildningen ska fungera i praktiken är riksdagens arbetsformer avgörande.
För att en ledamot ska kunna bedriva sitt uppdrag på bästa sätt är det viktigt att det finns ett fungerande stöd i riksdagsarbetet.
Det behövs ett indirekt stöd till ledamotskapet, det vill säga ett stöd som tar sikte på administrativa, ekonomiska och praktiska villkor. Det är ett stöd som gör att ledamoten kan verka under rimliga villkor och få sin vardag att fungera. Man behöver också förstå att behovet av stöd kan vara olika bland alla 349 ledamöter.
Var och en som folkvald har också en uppgift att ta uppdraget på största allvar och sköta sina åtaganden på bästa möjliga sätt. Arbetsformerna ska i sin tur vara tydliga och kunna förstås och följas av varenda medborgare.
Herr ålderspresident! Utskottet, och vi socialdemokrater, ställer sig i huvudsak bakom riksdagsstyrelsens överväganden och förslag i betänkandet. Men mot bakgrund av bland annat Lagrådets synpunkter på vissa av lagförslagen har utskottet lagt fram ändrade förslag.
Några av de saker som föreslås i betänkandet är ändringar av riksdagsordningen. Det gäller val av talman och vice talmän, förändrad registrering av ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen, justerade arvoden för uppdrag inom riksdagen, en höjning och årlig uppräkning av stödet till partigruppernas kanslier samt tilldelning av övernattningsbostad till talmannen.
Här noterar utskottet att talmansuppdraget skiljer sig i vissa delar från uppdraget som riksdagsledamot, exempelvis i fråga om krav på närvaro i Stockholm, representation och säkerhet. Mot den bakgrunden anser utskottet att omständigheterna kring talmannens bostad kan behöva övervägas i ett lämpligt sammanhang.
Herr ålderspresident! Vi kan konstatera att förutsättningarna för riksdagens arbete och ledamotskapet har förändrats under de senaste valperioderna. Aktiviteten och komplexiteten i riksdagsarbetet har ökat, och det har skett förändringar i omvärlden och i synnerhet i säkerhetsläget. Skyddet mot hot och våld för riksdagens ledamöter måste stärkas, och förebyggande trygghets- och säkerhetshöjande åtgärder måste prioriteras.
Därför föreslås att frågor om stärkt skydd för riksdagens ledamöter och den parlamentariska processen, säkerheten här i kammaren samt ett antal närliggande frågor ses över, lämpligen av en parlamentarisk utredning under regeringen.
Säkerheten i riksdagen behöver dock öka i närtid, och i betänkandet föreslås åtgärder kring åhörare som stör ordningen och förutsättningarna för att fortsätta ett sammanträde utan att åhörare tillåts närvara på läktaren. Det är talmannen i plenisalen alternativt ordföranden som får utvisa de åhörare som under ett sammanträde uppträder störande, och beslutet ska gälla för resten av sammanträdet om man så beslutar.
I det här sammanhanget vill jag lyfta fram värdet av att journalister tillåts närvara även om ordningsstörningen har medfört att åhörare utvisats eller rent av hindrats från att alls närvara under resten av ett sammanträde. Genom journalisters närvaro begränsas de negativa konsekvenserna av den inskränkning av offentligheten som en sådan åtgärd innebär.
I betänkandet föreslås också ändringar gällande säkerhetskontroll i riksdagens lokaler för de besökare som avser att besöka sammanträden i plenisalen eller offentliga sammanträden i utskott eller i EU-nämnden. Andra besökare tas om hand av en behörig besöksmottagare när de rör sig i riksdagens lokaler. I det sammanhanget vill jag betona vikten av ett öppet parlament och att utgångspunkten bör vara att inbjudna besökare normalt sett inte ska vara föremål för utökad säkerhetskontroll.
Det är många förändringar som är på gång, och jag vill avsluta anförandet med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus.
(Applåder)
I detta anförande instämde Peter Hedberg och Jennie Nilsson (båda S).
Anf. 165 Martin Westmont (SD)
Herr ålderspresident! Vi behandlar i dag betänkandet Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus.
Det handlar ytterst om en grundläggande fråga: hur vi säkerställer att Sveriges folkvalda kan utföra sitt uppdrag på ett effektivt, tryggt och demokratiskt sätt. Utgångspunkten i betänkandet är att riksdagens kärnverksamhet – den parlamentariska processen – måste fungera och kunna upprätthållas under alla förhållanden.
Sverigedemokraterna välkomnar denna inriktning. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Det är här lagar stiftas, budgetar beslutas och regeringen granskas. Om de folkvalda inte ges rimliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag riskerar demokratin att på sikt försvagas. Det är därför viktigt att ledamotsperspektivet sätts i centrum och att Riksdagsförvaltningens arbete i högre grad organiseras utifrån ledamöternas behov.
En del av förslagen i betänkandet handlar om att modernisera och effektivisera riksdagsarbetet. Sverigedemokraterna ser positivt på att valet av talman och vice talmän görs mer förutsägbart genom att endast nominerade kandidater ska kunna väljas. Vi ser också positivt på att valproceduren för vice talmän förenklas genom att antalet omröstningar minskas. Det bidrar till en tydligare och effektivare process.
Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna välkomnar även möjligheten till förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser när synnerliga skäl föreligger. Vi är i en orolig tid; det får vi inte förglömma. Riksdagen måste kunna agera skyndsamt när situationen kräver just det. Samtidigt är det viktigt att denna möjlighet används restriktivt så att oppositionens möjligheter till granskning och beredning inte urholkas.
En annan viktig del gäller stödet till partigruppernas arbete. Det parlamentariska arbetet har blivit mer omfattande och mer komplext. Antalet EU-ärenden har ökat, säkerhetsläget har förändrats och kraven på tillgänglighet och beredskap är högre än tidigare.
Det är därför rimligt att stödet till partigruppernas kanslier stärks och att stödet räknas upp årligen i takt med kostnadsutvecklingen. Syftet är inte att stärka partierna som organisationer utan att säkerställa att riksdagens ledamöter får det stöd som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter på ett professionellt sätt.
Den kanske viktigaste delen av betänkandet, herr ålderspresident, handlar dock om säkerheten. Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge, och hot, trakasserier och otillbörlig påverkan mot förtroendevalda har blivit ett växande problem. Det är ett demokratiskt underskott när folkvalda känner oro för sin egen eller sin familjs säkerhet. Ingen ska behöva tveka att engagera sig politiskt eller att fatta nödvändiga beslut av rädsla för hot, våld eller andra allvarliga konsekvenser kopplat till ens politiska engagemang.
Sverigedemokraterna välkomnar därför förslagen om tydligare ordningsregler och utökade möjligheter till säkerhetskontroll vid kammarens, utskottens och EU-nämndens offentliga sammanträden.
Herr ålderspresident! Öppenhet är en grundläggande demokratisk princip, men öppenhet får aldrig innebära att säkerheten åsidosätts. Ett öppet parlament förutsätter att de folkvalda kan arbeta under trygga former, och det finns i dag oklarheter kring ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
Sverigedemokraterna ser därför särskilt positivt på att utskottet föreslår ett tillkännagivande om en fördjupad utredning av säkerheten för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Det behöver utredas hur skyddet för folkvalda kan stärkas, inte bara i riksdagens lokaler utan även när ledamöterna befinner sig ute i landet och möter medborgarna.
Vi ska tillsammans värna ett öppet samtal, där alla åsikter och politiska inriktningar inom lagrummet får komma till tals, och ett klimat där politiker vill och kan vara tillgängliga i det offentliga rummet för en dialog med medborgarna.
Herr ålderspresident! Demokratin kan inte tas för given. Den måste ständigt försvaras och utvecklas. Detta betänkande innehåller flera viktiga reformer som stärker riksdagens funktionsförmåga, förbättrar villkoren för ledamöterna och ökar säkerheten för den parlamentariska processen.
Sverigedemokraterna står bakom dessa ambitioner. Vi vill ha en riksdag som fungerar effektivt, som sätter ledamoten i fokus och som kan stå stark även i en tid av ökade säkerhetshot och växande påtryckningar mot våra demokratiska institutioner.
Med detta sagt ställer sig Sverigedemokraterna bakom utskottets förslag till beslut, och jag yrkar bifall till förslaget.
Anf. 166 Ulrik Nilsson (M)
Herr ålderspresident! Flera talare har redan pratat ganska mycket om vad ärendet innehåller. En utredning tillsattes efter ett tillkännagivande från riksdagen som föreslagits av konstitutionsutskottet, och dess betänkande har därefter redovisats och passerat riksdagsstyrelsen. Många ledamöter har alltså redan lagt sina pannor i djupa veck gällande ärendet. Därför ska jag inte beskriva ärendet som sådant utan i stället göra några nedslag och reflektioner i anslutning till det.
Det första och kanske allra viktigaste vi bör slå fast är att uppdraget som ledamot i riksdagen är viktigt. Det är då också viktigt att ledamöterna får förutsättningar och möjligheter att göra ett arbete som både ska vara bra och bygga på möjligheten att ha kontakt med sin väljarbas och dem som valt oss.
Det måste därför fungera för alla. Oavsett om man bor i Kiruna eller i Stockholms innerstad måste vi hitta lösningar som gör det möjligt att upprätthålla uppdraget. Oavsett om man är högt utbildad eller kanske har hoppat av gymnasiet måste vi skapa verktyg så att vem som helst som blir vald kan inneha uppdraget. Oavsett om man är duktig i språk eller inte måste vi få möjligheter att sköta uppdraget.
Detta är viktigt att säga, för om inte vi valda ledamöter försvarar riksdagsuppdraget och dess betydelse för demokratin ska vi nog inte förvänta oss att någon annan gör det. Det ska spela roll vem som sitter i riksdagen.
Då blir frågan om vilket stöd och vilken hjälp man får som ledamot av stor betydelse. Det kan handla om vilken teknik vi har tillgång till – telefoner, datorer, läsplattor och annat. Vissa är extremt vana att hantera sådant, medan andra behöver mer hjälp och stöd – inte bara i att få utrustningen utan också i att kunna hantera den och dess programvaror.
Vi behöver assistans i form av personer som hjälper oss. Det kan handla om att boka resor men också om att läsa in underlag eller att formulera politik. Därför är stödet till både ledamöter och partier en viktig funktion för att uppdraget ska fungera. Vi behöver kanske hjälp – nu låter det som att vi är helt hjälplösa, men vi har rätt mycket att stå i – med att boka eller förbereda de där resorna.
Låt mig avsluta med det jag gjorde precis innan jag gick hit. Då var jag på ett föredrag om hur man kan använda historieundervisning i att skapa ledarskap och politik. Att få de insikter i andra områden som ett antal föredrag kan ge oss eller som riksdagens utredningstjänst kan hjälpa till med underlättar uppdraget.
Allt detta måste vi se till att vi faktiskt kan få del av.
Fru talman! Det handlar också om att vi ska kunna utföra uppdraget på ett säkert och tryggt sätt. Naturligtvis bör det helst inte kunna hända oss någonting, men det finns alltid en avvägning mellan säkerhet och öppenhet, mellan hur vi ska kunna skyddas i vårt uppdrag och vår politiska roll och hur vi ska kunna se till att sammanträden, möten och sådant är transparenta och öppna så att vi kan få del av information.
Detta är väl det enda avsnittet i betänkandet där vi har fått tänka en del. Här tycker nämligen riksdagsstyrelsen en sak och utredningen en annan. Vi landade så småningom, efter rätt mycket resonemang, i det förslag som låg i utredningen.
Vad det handlar om är egentligen huruvida man ska få kroppsvisitera efter material som kan vara ordningsstörande när det gäller andra möten än sådana som sker i kammaren eller öppna sammanträden. Vi valde, på inrådan av Lagrådet, att följa det ursprungliga förslaget och inte riksdagsstyrelsens, helt enkelt därför att vi måste ha möjlighet att ha bred information, träffa många människor och ha möten i riksdagen.
Det där är kanske också ett exempel på vad detta leder till, nämligen att vi måste kunna väga för och emot och ta ställning baserat på vad vi ser.
Jag tycker, fru talman, att det förslag som nu ligger på riksdagens bord är välavvägt. Det är en god avvägning mellan uppdragets betydelse och dess behov, mellan säkerhet och tillgänglighet. Därför är det mig en glädje att kunna yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag till beslut i betänkande KU38 Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus.
Anf. 167 Jessica Wetterling (V)
Fru talman! Precis som tidigare talare varit inne på grundar sig detta betänkande på tre olika utredningar, varav jag haft förmånen att få delta i två.
Den stora och den som flest talare före mig har pratat om är den parlamentariska utredning som på olika sätt belyst villkoren för att vara riksdagsledamot. Där har vi tittat på hur uppdraget ändrats över tid och vad som går att göra för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för oss som har förmånen att vara folkvalda i riksdagen.
Vi är 349 individer som har samma uppdrag, men det är också mycket som skiljer oss åt. En del av oss bor långt härifrån och pendlar till Stockholm, medan andra kan träffa sin familj varje kväll. Vi skiljer oss åt i ålder, i utbildning, i klassbakgrund och i huruvida vi har ett funktionshinder eller ej.
Varje ledamot, alla vi 349 med samma uppdrag, utformar också hur vi uppfyller uppdraget på helt olika sätt. En del – inte jag – har möjlighet att göra många studiebesök. Andra, exempelvis vi i konstitutionsutskottet, har i stället många och långa möten där vi oftast brukar försöka hitta enighet i vad vi tycker – som i detta betänkande.
Många arbetar med frågor som uppmärksammas mycket i medierna. Andra arbetar med frågor som får mindre medial uppmärksamhet men som kan vara nog så viktiga.
En sak är jag dock säker på: Alla vi riksdagsledamöter gör vårt bästa för att förvalta det förtroende vi fått. Vi vet att det är unikt och att det är under en begränsad tid av vårt liv som vi uppbär detta fina förtroende från folket att få företräda våra respektive partier.
Jag är glad över att vi i denna utredning gemensamt kunde nå samsyn i de förslag vi lämnade. Mycket har Riksdagsförvaltningen redan påbörjat ett arbete med för att, som sagt, skapa så goda förutsättningar för oss som möjligt.
En hel del av de perspektiv som vi i utredningen bar med oss in från våra riksdagsgrupper var gemensamma erfarenheter och utmaningar. Ett särskilt fokus rörde, vilket också tidigare talare varit inne på, säkerheten för oss ledamöter och våra anhöriga och den utsatthet för hot och hat som inte sällan drabbar folkvalda på samtliga politiska nivåer.
En annan utredning har tittat på balansen mellan offentlighet och säkerhet i denna kammare. Det är naturligtvis av avgörande betydelse att den parlamentariska processen fungerar och kan genomföras under trygga och säkra former. Samtidigt framhåller vi i utskottet vikten av att riksdagen är ett öppet och tillgängligt parlament. Strävan efter öppenhet måste helt enkelt balanseras mot behovet av säkerhet.
Möjligheten att följa arbetet i riksdagen är viktig och kan främja såväl intresset som förståelsen för det parlamentariska arbetet, vilket i sig har ett stort demokratiskt värde.
Den tredje utredningen har sett över vissa ersättningar till oss riksdagsledamöter.
Fru talman! Utskottet är i detta betänkande enigt, men jag har lagt till två särskilda yttranden.
Precis som tidigare i en debatt under detta riksmöte anser jag att uppgifterna som finns i det ekonomiska registret bör publiceras på riksdagens hemsida. Det ekonomiska registret finns för att skapa öppenhet och insyn för allmänheten i ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. I registret finns uppgifter om intressen i företag, till exempel aktieinnehav och styrelseuppdrag, och andra avtal av ekonomisk karaktär. Även den ledamot som inte har några sådana uppgifter att registrera måste anmäla det.
Uppgifterna i det ekonomiska registret är offentliga och kan begäras ut, men jag anser att det finns skäl att sänka trösklarna ytterligare. Detta har jag redogjort för i en annan debatt gällande riksdagens arbetsformer.
Fru talman! Jag har även ett särskilt yttrande tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna. I den parlamentariska utredning som jag pratade om tidigare var vi överens i i stort sett samtliga frågor. Men nu behandlar vi riksdagsstyrelsens förslag, där man i vissa delar har gjort en annan bedömning än utredningen. Precis som tidigare talare var inne på har konstitutionsutskottet gjort en annan bedömning än riksdagsstyrelsen i vissa delar. Nåväl – inte i dessa där jag, Gudrun Brunegård och Mauricio Rojas har ett särskilt yttrande tillsammans. Jag beklagar verkligen att riksdagsstyrelsen inte ser samma behov av att tillsätta en särskild beredningsgrupp för budgetfrågor, vilket vi i utredningen diskuterade igenom noggrant och lade fram förslag om.
Utredningen hade ett förslag om en budgetberedning där samtliga partier skulle vara representerade eftersom inte alla partier i dagens riksdagsstyrelse deltar med yrkande- och beslutsrätt. Gruppledarna för de partier som inte ingår i riksdagsstyrelsen är adjungerade. Vi anser att formen måste vara annorlunda där samtliga partier är delaktiga i budgetprocessen och budgetfrågor.
Vidare föreslår riksdagsstyrelsen en annan utformning av stödet till riksdagens partigrupper än det förslag som utredningen har lagt fram. I utredningen föreslogs en fördelningsnyckel mellan basstödets grundbelopp och tilläggsbelopp som tog hänsyn till de grundkostnader som samtliga partier oavsett storlek i riksdagen har att förhålla sig till. Däremot anser vi att det är bra att riksdagsstyrelsen föreslår att basstödet ska höjas, men vi anser att man borde ha haft en annorlunda storlek i förhållande till varandra när det gäller dessa delar.
I riksdagsstyrelsens framställning föreslås också en fördelning som missgynnar mindre partier på ett sätt som vi tycker är beklagligt. Det finns en annan talare som också vill berätta om vad som finns med i vårt gemensamma särskilda yttrande!
Precis som tidigare talare har tagit upp skiljer sig utskottets förslag något gentemot riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet har även inhämtat ett yttrande från Lagrådet för vissa delar i betänkandet, vilket så här i efterhand visade sig vara värdefullt för oss i utskottet. Jag vill här rätta en tidigare talare, nämligen att förslaget dock inte gäller kroppsvisitation. Däremot har vi diskuterat frågan mycket i utskottet och landat där vi landade.
Fru talman! Slutligen vill jag framhålla att stödet till oss ledamöter fungerade väl även innan den parlamentariska utredningen tillsattes och arbetade på. Det beror framför allt på den duktiga och professionella personalen i Riksdagsförvaltningen. Jag hoppas att de får en fin sommar när det blir dags, men KU har många debatter kvar.
Anf. 168 Gudrun Brunegård (KD)
Fru talman! Riksdagen beslutade 2023 att tillsätta en utredning om stödet till den parlamentariska beslutsprocessen och ledamotskapet i riksdagen efter ett tillkännagivande från konstitutionsutskottet, som flera tidigare talare har varit inne på. I oktober 2023 beslutade riksdagsstyrelsen om att sammankalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utföra utredningen. Jag själv fick äran att ingå i denna kommitté.
I mars 2025 redovisade utredningen uppdraget i betänkandet Ledamoten i fokus. 2023 års riksdagsutredning – stödet till det parlamentariska arbetet och ledamotskapet (2024/25:URF1). Betänkandet stöddes av en enig parlamentarisk kommitté.
I dagens betänkande hanteras även förslag från två andra utredningar som också har nämnts här tidigare.
Förslagen i betänkandet berör en rad olika frågor, exempelvis tillvägagångssättet vid val av talman och vice talmän, nivån på det så kallade Stockholmstraktamentet, avräkningsregler för avgångna riksdagsledamöter och säkerheten i riksdagens kammare.
Den 27 mars 2026 överlämnade riksdagsstyrelsen framställningen Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus. I den har riksdagsstyrelsen bland annat tagit ställning till förslagen från den parlamentariska kommittén som jag nämnde tidigare. Mina kollegor i utskottet har i stora drag redan redogjort för innehållet, och jag kommer inte att ta tid till det.
I vissa avseenden har dock riksdagsstyrelsen föreslagit andra åtgärder än vad kommittén har föreslagit. Kristdemokraterna har därför skrivit ett särskilt yttrande, som även Liberalerna och Vänsterpartiet har anslutit sig till. Jag ska här redovisa vad det särskilda yttrandet går ut på.
Riksdagsstyrelsen ser inte något behov av att tillsätta en särskild beredningsgrupp för budgetfrågor, vilket kommittén hade förslagit. Utredningen tog i sitt förslag om en budgetberedning – med representanter för samtliga partier i riksdagen – hänsyn till att alla partier inte ingår i riksdagsstyrelsen och därmed saknar yrkande- och beslutsrätt, även om gruppledarna för de partier som inte ingår i riksdagsstyrelsen är adjungerade. Riksdagsstyrelsens förslag om att i ett tidigt skede involvera styrelsens ledamöter i budgetprocessen och vid vissa tillfällen förlänga styrelsens möten förändrar inte det förhållandet att vissa partier med en sådan ordning fortfarande saknar yrkande- och beslutsrätt när det gäller budgetfrågor.
Vidare föreslår riksdagsstyrelsen en annan utformning av stödet till riksdagens partigrupper än vad 2023 års riksdagsutredning gjorde. I den föreslogs en fördelningsnyckel mellan basstödets grundbelopp och tilläggsbelopp som tog hänsyn till de grundkostnader som ligger på samtliga partier oavsett storlek. Riksdagsstyrelsen föreslår att basstödet till riksdagens partigrupper ska höjas, men vi anser att basstödets storlek i förhållande till mandatstödets storlek behöver utgöra en större andel av partistödet då alla partier har samma grundresurser för det politiska arbetet i riksdagens utskott. I riksdagsstyrelsens framställan föreslås dock en fördelning där de mindre partierna relativt sett missgynnas, vilket är beklagligt. Vidare föreslås att basstödet fortsättningsvis genom en koppling till gällande prisbasbelopp årligen ska justeras utan behov av återkommande lagändringar, vilket vi däremot anser vara ett bra förslag.
Vi välkomnar att riksdagsstyrelsen föreslår en fördjupad analys av frågor om stärkt säkerhet för riksdagens ledamöter. Vi vill dock se ett utökat och öronmärkt partistöd till politiska partier för att stärka säkerhetsfrågorna för riksdagens ledamöter. Ekonomiska medel har tillförts Riksdagsförvaltningens säkerhetsenhet och Säkerhetspolisen under senare år för arbetet med ledamöternas säkerhetsfrågor. Motsvarande behöver göras för de politiska partierna för att skapa förutsättningar för ett bra samspel i frågorna mellan riksdagens säkerhetsenhet, Säkerhetspolisen och partierna. Detta är dock en fråga för kommande utredningar.
Med detta tackar jag för ordet och yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 169 Jan Riise (MP)
Fru talman! Det var menat att bli ett kort anförande, grundat framför allt på mitt deltagande i den så kallade ledamotsutredningen. Mycket av det jag hade tänkt säga har redan sagts. Eventuella likheter med tidigare anföranden är en ren slump, men kanhända återkommer saker som ni har hört förut.
Varje gång jag blir påmind om ledamotsutredningen och den väg den har tagit sedan dess tänker jag på hur många angelägna saker vi ändå fick prata om. Med ”vi” menar jag den parlamentariska grupp som deltog och utredaren med förstklassigt stöd från dels ett sekretariat, dels olika experter och grupper inom Riksdagsförvaltningen. Stort tack till dem!
Jag fick också en insikt om hur det med tiden uppstår ett visst avstånd mellan förvaltning och i vårt fall folkvalda; detta händer också i många andra organisationer. Ur den synvinkeln var utredningens tajmning ganska träffsäker.
Det stod snart klart att bilden av ledamotskapet och ledamöternas arbete skilde sig åt i en del avseenden mellan förvaltning och ledamöter. Medan ledamöter med fler år i riksdagen än jag med viss längtan i rösten kunde tala om den så uppskattade resebyrån i bankhallen, kunde förvaltningen tala om hur man ändå gjorde sitt bästa för att behandla alla lika.
Jag har stor förståelse för det senare. Det är gissningsvis helt ofrånkomligt i en så professionell grupp av tjänstepersoner att det uppstår tankar om lösningar som passar de flesta åtminstone ganska bra.
Men som ledamöter, förtroendevalda och folkets främsta företrädare visade vi oss vara skäligen olika. Visserligen besjälade av uppdragets betydelse av politiken i sig men samtidigt är vi individer med olika behov, intressen och krav.
Någon reser från Haparanda, någon annan från Medborgarplatsen. Någon har små barn, andra har inga eller vuxna barn. Någon sitter i rullstol, någon annan springer eller tar sig åtminstone fram på talmansrundan på något så när anständiga tider. Alla har vi våra livspussel, och alla har vi lagt till ett antal svåra bitar som vi behöver hjälp att lösa.
Det är därför glädjande att många av de förslag som utredningen tog fram antingen redan blivit verklighet, som den återuppståndna resebyrån, eller håller på att bli det.
Fru talman! Säkerheten för ledamöterna i kammaren och på hemmaplan diskuterades flitigt. Många känner oro. Det kan vara för både dagarna i Stockholm och rädsla för hot och hat där hemma. Att det sedan inträffade incidenter i kammaren ledde fram till ytterligare en utredning om säkerheten i riksdagen. Även den har levererats, och förslag finns om ytterligare säkerhetsåtgärder i riksdagen.
Jag har stor förståelse för förslagen men påminner samtidigt gärna om att riksdagen verkligen ska vara ett folkets hus. Var ska annars folkets främsta företrädare vara?
Ur demokratisk synvinkel är det förstås också ytterst angeläget att medier alltid har tillträde utan visitationer eller andra ingrepp, åtminstone vad gäller ackrediterade journalister. Det är viktigt att de har tillträde till kammaren för debatter, även om det till äventyrs har varit nödvändigt att utvisa störande åhörare. Journalister är vår demokratiska garant och ska vara allmänhetens utsända.
Ett förslag om att tillsätta en utredning om säkerheten för den parlamentariska processen finns i betänkandet, och det ställer vi oss bakom.
Fru talman! Utredningarna innehåller mycket mer än det jag snuddat vid här. Exempelvis finns förslag om att göra det ekonomiska registret mer lättillgängligt, det vill säga registret om ledamöternas eventuella andra sysselsättningar och inkomster utöver riksdagsuppdraget. Många av förslagen är kloka. Vi i Miljöpartiet har inga invändningar utan yrkar bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:KU38
Webb-tv: Beslut: Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser
Utskottets förslag:
Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen i de delar som avser huvudbestämmelser med den ändringen att
a) rubrikerna närmast före 3 kap. 4, 4 a och 4 b §§ inte ska vara understrukna,
b) 3 kap. 4 §, 6 kap. 27 § och 7 kap. 19 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2025/26:RS5 punkt 2 i denna del.Lagförslagen i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till
1. lag om ändring i riksdagsordningen i de delar som avser tilläggsbestämmelser med den ändringen att
a) tilläggsbestämmelse 7.15.3 ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
b) i bilagan (tilläggsbestämmelse 7.5.1) ska orden ”i allmänhet” införas dels efter ”statens egendom” i punkt 2 g, dels efter ”upphandling” i punkt 14 d,
2. lag om ändring i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler med den ändringen att
a) 1 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
b) i 4 § andra stycket ska
– ordet ”ett” införas före ”föremål som”,
– orden ”enligt 1 § andra stycket” utgå,
– ordet ”ägnade” bytas ut mot ”ägnat”,
c) i 8 § sista meningen ska ordet ”skall” bytas ut mot ”ska”,
d) i 9 a § ska
– orden ”under sökning” i första stycket första meningen bytas ut mot ”undersökning”,
– ordet ”bara” i andra stycket utgå mellan orden ”får” och ”utföras” och i stället införas mellan orden ”bevittnas” och ”av”,
3. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, med den ändringen att i 3 a § ska bindestrecken bytas ut mot tankstreck,
4. lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen, med den ändringen att orden "Art av åtagande eller ekonomiskt intresse" och orden "Uppgifter som ska registreras" ska skrivas med kursiv stil,
5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att
– i 12 kap. 6 a § andra stycket första meningen ska ordet "för" införas mellan orden "och" och "varje",
– i 12 kap. 6 a § andra stycket andra meningen ska orden ”utgiftsökning en” bytas ut mot ”utgiftsökningen”,
6. lag om ändring i skyddslagen (2010:305) med den ändringen att ingressen ska lyda ”Härigenom föreskrivs att det i skyddslagen (2010:305) ska införas en ny paragraf, 9 a §, av följande lydelse.”,
7. lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter med den ändringen att i 6 kap. 7 § första meningen ska orden ”tilldelning av övernattningsbostad till” införas mellan ”om” och ”talmannen” och orden ”ska tilldelas en övernattningslägenhet” utgå,
8. lag om ändring i lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen med den ändringen att
a) i 2 kap. 3 § första stycket ska orden ”per år” införas, dels i första meningen efter ”grundbelopp”, dels i andra meningen efter ”grundbelopp”,
b) i 2 kap. 4 § första stycket ska orden ”per år” införas efter ”tilläggsbelopp”,
9. lag om ändring i lagen (2023:421) om ordningsvakter.Därmed bifaller riksdagen framställning 2025/26:RS5 punkt 10 och bifaller delvis framställning 2025/26:RS5 punkterna 2 i denna del och 3-9.En utredning om säkerheten i riksdagen och för riksdagens ledamöter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en utredning under regeringen av frågor om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter samt tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen framställning 2025/26:RS5 punkt 13.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.