Anf. 33 Jonas Millard (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 3 och 4. Sverigedemokraterna har fler reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till dessa två reservationer.
Konstitutionsutskottet är mest känt - åtminstone i medierna - för sin granskning av statsrådens tjänsteutövning. Då kan statsråd bli prickade och få en anmärkning av utskottet för sina fel och brister.
Även om granskningen utgör konstitutionsutskottets ryggrad behandlar vi även andra frågor utöver granskningen. I likhet med andra utskott har vi också politiska frågor som ligger på vårt bord. En av dessa frågor gäller offentlighet, sekretess och integritet, och det är de frågorna som vi ska debattera i dag.
Fru talman! Det brukar höra till att den som talar först också redogör för betänkandet i stort och vilka förslag som utskottet har behandlat.
I korthet behandlas en rad motioner i betänkandet, det vill säga förslag från såväl partier som enskilda riksdagsledamöter. Motionerna berör allt från datainsamling på internet, Datainspektionens uppdrag och digitaliseringen inom offentlig sektor till en översyn av offentlighets- och sekretesslagen.
I dag gör vi också någonting relativt ovanligt. Vi tillstyrker nämligen, om än delvis, en fristående motion från en enskild riksdagsledamot. I det här fallet är det en motion från Lars-Axel Nordell från Kristdemokraterna som rör tystnadsplikt för tolkar.
Utskottets förslag innebär i korthet att riksdagen begär av regeringen att se över regelverket för tystnadsplikt för tolkar. Orsaken till det är bland annat att icke auktoriserade tolkar till skillnad från auktoriserade tolkar i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikt trots att de utför uppdrag av likartad karaktär.
Sverigedemokraterna har flera reservationer i betänkandet. Då går jag över till att redogöra för dessa reservationer i tur och ordning.
Vår första reservation handlar om kvalitetsverktyg på webbplatser. Reservationen, som SD och KD har gemensamt, innebär att vi ställer oss bakom förslaget om att ge Datainspektionen i uppdrag att utveckla ett kvalitetsverktyg för webbplatser och internettjänster som tar den personliga integriteten på stort allvar. Det finns exempel på sådana tjänster i andra länder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet
Webbplatser som uppfyller vissa kriterier kan genom dem få en särskild stämpel på sin hemsida, vilket synliggör för användaren att här finns en sajt som tar användarnas integritet på stort allvar.
För Sverigedemokraterna är detta ett av flera sätt att förstärka och skydda användares integritet på nätet. Vi tycker därför att en sådan kvalitetsmärkning skulle vara önskvärd även här i Sverige.
Nästa reservation handlar om sekretessbrytande bestämmelser för SOS Alarm. Dagens sekretessregler och samtalsordning för larmsamtal till SOS Alarm innebär att polisen riskerar att få information senare än övriga räddningsaktörer.
Det här leder till onödigt dubbelarbete och till att polisens insatser försenas, vilket i sin tur riskerar att medföra riskfyllda utryckningar och ett försvårat polisarbete.
Det är därför enligt oss nödvändigt att sekretessreglerna ändras så att polisen får uppgifter om akuta ärenden samtidigt som den övriga räddningstjänsten får dem.
När en person i dag ringer till SOS Alarm för att meddela något akut följer samtalet en viss ordning.
Först ställer operatören en rad frågor för att ta reda på vad som hänt.
Detta skrivs ned och skickas till räddningstjänst och ambulans som genast skickas till platsen.
Därefter kopplar operatören på SOS Alarm över samtalet till länskommunikationscentralen hos polisen.
Polisen får sedan återigen ställa en rad frågor till inringaren för att ta reda på vad som hänt och anteckna detta i sitt system så att de kan skicka dit polispatruller.
För en chockad och stressad uppringare är det här ofta väldigt förvirrande. Operatörerna på LKC får ofta spendera tid på att förklara varför de måste ställa om samma frågor som inringaren nyss har besvarat. Detta fördröjande dubbelarbete leder till att polisen får information om ärendet senare än övriga räddningsinsatser, vilket ger polisen en utryckningsförsening.
Det negativa i ordningen som jag nyss beskrivit är väl uppenbart, men i korthet handlar det om onödigt långa ledtider, försenade utryckningar, färre räddade liv och i förlängningen färre gripna gärningsmän.
Nästa reservation jag vill prata om handlar om offentlighet i skolor med enskild huvudman.
Huvudmän för fristående skolverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleverksamhet omfattas i dag inte av offentlighets och sekretesslagens bestämmelser. Friskolor behöver därför inte lämna ut handlingar i samma utsträckning som kommunala skolor trots att de är offentligt finansierade. De kommunala och de fristående skolorna verkar därmed inte under jämlika förhållanden.
Samma principer om offentlighet för handlingar rörande verksamheten ska gälla för alla skolformer oavsett huvudman. Vi menar därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som rättar till detta.
Till sist, fru talman, vill jag nämna en reservation som vi delar med Vänsterpartiet och som syftar till att komma till rätta med fusket kring hur privata företag i vissa fall hanterar statligt anställningsstöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet
Under de senaste fem åren har drygt 75 miljarder kronor betalats ut i statligt anställningsstöd till privata företag. Uppgifter om vilka företag som har tagit del av bidragen och hur mycket pengar respektive företag har fått är i dag belagda med sekretess med hänsyn till företagens affärsintressen.
Nuvarande ordning gör det svårt för myndigheter och näst intill omöjligt för journalister och allmänhet att granska vilka företag som tar emot statliga lönesubventioner och huruvida det förekommer överutnyttjande, felaktiga utbetalningar eller andra oegentligheter.
Allmänhetens insyn i hur skattemedel används bör i det här fallet väga tyngre än den enskilde företagarens affärsintressen. Regeringen borde därför, enligt vår och Vänsterpartiets mening, göra det möjligt för myndigheter och journalister att granska vilka företag som tar emot statliga lönesubventioner så att fusk som förekommer kan stävjas samtidigt som skyddet för den enskildes integritet säkras.
I detta anförande instämde Fredrik Eriksson och Crister Spets (båda SD).