Offentlighet, sekretess och integritet

Anf. 33 Jonas Millard (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 3 och 4. Sverigedemokraterna har fler reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till dessa två reservationer.

Konstitutionsutskottet är mest känt - åtminstone i medierna - för sin granskning av statsrådens tjänsteutövning. Då kan statsråd bli prickade och få en anmärkning av utskottet för sina fel och brister.

Även om granskningen utgör konstitutionsutskottets ryggrad behandlar vi även andra frågor utöver granskningen. I likhet med andra utskott har vi också politiska frågor som ligger på vårt bord. En av dessa frågor gäller offentlighet, sekretess och integritet, och det är de frågorna som vi ska debattera i dag.

Fru talman! Det brukar höra till att den som talar först också redogör för betänkandet i stort och vilka förslag som utskottet har behandlat.

I korthet behandlas en rad motioner i betänkandet, det vill säga förslag från såväl partier som enskilda riksdagsledamöter. Motionerna berör allt från datainsamling på internet, Datainspektionens uppdrag och digitaliseringen inom offentlig sektor till en översyn av offentlighets- och sekretesslagen.

I dag gör vi också någonting relativt ovanligt. Vi tillstyrker nämligen, om än delvis, en fristående motion från en enskild riksdagsledamot. I det här fallet är det en motion från Lars-Axel Nordell från Kristdemokraterna som rör tystnadsplikt för tolkar.

Utskottets förslag innebär i korthet att riksdagen begär av regeringen att se över regelverket för tystnadsplikt för tolkar. Orsaken till det är bland annat att icke auktoriserade tolkar till skillnad från auktoriserade tolkar i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikt trots att de utför uppdrag av likartad karaktär.

Sverigedemokraterna har flera reservationer i betänkandet. Då går jag över till att redogöra för dessa reservationer i tur och ordning.

Vår första reservation handlar om kvalitetsverktyg på webbplatser. Reservationen, som SD och KD har gemensamt, innebär att vi ställer oss bakom förslaget om att ge Datainspektionen i uppdrag att utveckla ett kvalitetsverktyg för webbplatser och internettjänster som tar den personliga integriteten på stort allvar. Det finns exempel på sådana tjänster i andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Webbplatser som uppfyller vissa kriterier kan genom dem få en särskild stämpel på sin hemsida, vilket synliggör för användaren att här finns en sajt som tar användarnas integritet på stort allvar.

För Sverigedemokraterna är detta ett av flera sätt att förstärka och skydda användares integritet på nätet. Vi tycker därför att en sådan kvalitetsmärkning skulle vara önskvärd även här i Sverige.

Nästa reservation handlar om sekretessbrytande bestämmelser för SOS Alarm. Dagens sekretessregler och samtalsordning för larmsamtal till SOS Alarm innebär att polisen riskerar att få information senare än övriga räddningsaktörer.

Det här leder till onödigt dubbelarbete och till att polisens insatser försenas, vilket i sin tur riskerar att medföra riskfyllda utryckningar och ett försvårat polisarbete.

Det är därför enligt oss nödvändigt att sekretessreglerna ändras så att polisen får uppgifter om akuta ärenden samtidigt som den övriga räddningstjänsten får dem.

När en person i dag ringer till SOS Alarm för att meddela något akut följer samtalet en viss ordning.

Först ställer operatören en rad frågor för att ta reda på vad som hänt.

Detta skrivs ned och skickas till räddningstjänst och ambulans som genast skickas till platsen.

Därefter kopplar operatören på SOS Alarm över samtalet till länskommunikationscentralen hos polisen.

Polisen får sedan återigen ställa en rad frågor till inringaren för att ta reda på vad som hänt och anteckna detta i sitt system så att de kan skicka dit polispatruller.

För en chockad och stressad uppringare är det här ofta väldigt förvirrande. Operatörerna på LKC får ofta spendera tid på att förklara varför de måste ställa om samma frågor som inringaren nyss har besvarat. Detta fördröjande dubbelarbete leder till att polisen får information om ärendet senare än övriga räddningsinsatser, vilket ger polisen en utryckningsförsening.

Det negativa i ordningen som jag nyss beskrivit är väl uppenbart, men i korthet handlar det om onödigt långa ledtider, försenade utryckningar, färre räddade liv och i förlängningen färre gripna gärningsmän.

Nästa reservation jag vill prata om handlar om offentlighet i skolor med enskild huvudman.

Huvudmän för fristående skolverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleverksamhet omfattas i dag inte av offentlighets och sekretesslagens bestämmelser. Friskolor behöver därför inte lämna ut handlingar i samma utsträckning som kommunala skolor trots att de är offentligt finansierade. De kommunala och de fristående skolorna verkar därmed inte under jämlika förhållanden.

Samma principer om offentlighet för handlingar rörande verksamheten ska gälla för alla skolformer oavsett huvudman. Vi menar därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som rättar till detta.

Till sist, fru talman, vill jag nämna en reservation som vi delar med Vänsterpartiet och som syftar till att komma till rätta med fusket kring hur privata företag i vissa fall hanterar statligt anställningsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Under de senaste fem åren har drygt 75 miljarder kronor betalats ut i statligt anställningsstöd till privata företag. Uppgifter om vilka företag som har tagit del av bidragen och hur mycket pengar respektive företag har fått är i dag belagda med sekretess med hänsyn till företagens affärsintressen.

Nuvarande ordning gör det svårt för myndigheter och näst intill omöjligt för journalister och allmänhet att granska vilka företag som tar emot statliga lönesubventioner och huruvida det förekommer överutnyttjande, felaktiga utbetalningar eller andra oegentligheter.

Allmänhetens insyn i hur skattemedel används bör i det här fallet väga tyngre än den enskilde företagarens affärsintressen. Regeringen borde därför, enligt vår och Vänsterpartiets mening, göra det möjligt för myndigheter och journalister att granska vilka företag som tar emot statliga lönesubventioner så att fusk som förekommer kan stävjas samtidigt som skyddet för den enskildes integritet säkras.

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson och Crister Spets (båda SD).

Anf. 34 Mia Sydow Mölleby (V)

Fru talman! Vi behandlar nu alltså KU38, ett motionsbetänkande med en rad olika motioner som på olika sätt berör offentlighet, sekretess och integritet.

I betänkandet har vi ett enigt tillkännagivande om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar.

Tolkar används mycket och behövs i stor utsträckning. Vi har tyvärr brist på tolkar. Det i sig är ett problem som bör åtgärdas.

Bland de tolkar vi har finns det både auktoriserade tolkar och andra yrkesverksamma tolkar, och för dem gäller olika regler. Det kan vara så i ett fall att en icke auktoriserad tolk inte omfattas av den tystnadsplikt som en auktoriserad tolk skulle omfattas av i samma situation. Vi tycker att det här är olyckligt och bör ses över.

I övrigt i betänkandet finns det åtta olika reservationer. Det är mycket med KU-mått mätt, men det är ganska lite jämfört med andra. Det kan bero på att det är ett motionsbetänkande och att vi ofta lyfter fram våra egna motioner.

Vänsterpartiet har två reservationer till förmån för motioner som vi har lagt fram.

Vår första reservation handlar om att det ska vara möjligt att granska hur statliga lönesubventioner används i privat verksamhet. I dag är det inte möjligt. Det är ganska stora summor som betalas ut - de senaste fem åren har 75 miljarder betalats ut av staten som anställningsstöd till privata företag.

Det är inte ofta vi i KU diskuterar just företag, anställningsstöd och den typen av arbetsmarknadsfrågor, men det här ingår i en större motion om ordning och reda på arbetsmarknaden som Vänsterpartiet har lagt fram.

De här pengarna betalas bland annat ut för praktikplatser och olika former av anställningsstöd för personer som annars skulle ha svårt att få arbete. Hur mycket pengar det är i sin helhet finns det alltså uppgifter om, men vilka företag som tar emot stöd och hur mycket stöd de tar emot är sekretessbelagt med hänsyn till affärsintressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Vänsterpartiets uppfattning är att det är viktigt att det faktiskt går att granska hur de statliga lönesubventionerna används. Det måste bli enklare för myndigheter och journalister att granska vilka företag som har statliga lönesubventioner för sina anställda och om det förekommer överutnyttjande, felaktiga utbetalningar eller andra oegentligheter.

Jag tror att vi är ganska många som på olika sätt har kommit i kontakt med företag som har många anställda med den här typen av stöd utan att det har gått att granska på vilka grunder och hur mycket, företag där praktikplats har staplats på praktikplats.

Självklart måste den här öppenheten utformas så att det ändå finns ett skydd för den enskilda anställdas integritet. Vår uppfattning är att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt för journalister och myndigheter att granska detta med bibehållen integritet för den enskilda anställda.

Vänsterpartiets andra reservation handlar om behovet av att inrätta en nätombudsman.

Ingen människa ska behöva utsättas för förtal, hot eller andra allvarliga kränkningar. Ändå sker det i stor utsträckning på nätet och i sociala medier. Därför behövs en funktion i samhället som kan ge stöd och hjälp till dem som utsätts.

Vi tycker att det är bra att regeringen aviserat att Datainspektionen ska bli en central tillsynsmyndighet på området och att den ska få delvis ändrat uppdrag och byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten.

Men trots att den nya Integritetsskyddsmyndigheten får delvis nya uppdrag är den ändå i grunden en tillsynsmyndighet. Vi vet inte heller hur dess uppdrag och verksamhet kommer att se ut.

Därför hävdar vi fortfarande att det behövs en nätombudsman som ges verktyg och förutsättningar för att kunna hjälpa utsatta med råd och stöd. Det ska vara en instans dit det är enkelt att vända sig och få hjälp när man utsätts för hot och hat på nätet. Nätombudsmannen kan också fylla en viktig funktion när det gäller informationsinsatser för att öka medvetenheten och kunskapen om näthat.

Därmed yrkar jag bifall till reservation nr 7.

Anf. 35 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Frågor om offentlighet, sekretess och integritet är lika breda som de är viktiga. För tids vinnande kommer jag här att koncentrera mig på de frågor där Liberalerna har invändningar och vill mer än regeringen eller andra partier.

Jag yrkar bifall till reservationerna 6 och 8.

Som konsumenter utför vi allt större del av våra inköp på nätet. Näthandeln innebär stora fördelar, men den snabbt ökande andelen inköp via nätet gör också att vi som konsumenter lämnar ifrån oss allt fler uppgifter om oss själva, våra liv och våra konsumtionsmönster.

Dessa uppgifter är mycket eftertraktad information för företagen. En omfattande vidareförsäljning av sådan information sker mellan företag på ett sätt som är omöjligt för oss själva att överblicka. Sammantaget ger denna information mycket stora möjligheter att kartlägga vart och ett av våra liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Liberalerna anser därför att konsumentens integritetsskydd på nätet behöver förstärkas. Företag behöver givetvis kunna spara uppgifter om sina kunder, men det behövs ett mycket starkare skydd vad gäller typen av uppgifter som får sparas och hur länge de får sparas utan att konsumenten förnyar sitt medgivande. Konsumenterna behöver också få tydligare insyn i vilka uppgifter om dem som lagras och hur de används liksom bättre möjligheter att få dem raderade.

Utskottet anförde redan 2016 att det pågående utredningsarbetet och beredningen av förslag inom Regeringskansliet inte borde föregripas. Motionsyrkandena avstyrktes därför. I år gör man likadant. Det tycker jag är beklagansvärt eftersom frågans betydelse på inget sätt har minskat för var och en av oss enskilda medborgare utan i stället konstant ökar i takt med vårt förändrade köpbeteende.

Fru talman! Den nuvarande myndighetsstrukturen på integritetsområdet är föråldrad. Den är obsolet. Tillsynen på integritetsområdet måste stärkas.

Liberalerna har under många år motionerat om en samlad integritetsmyndighet och att Datainspektionen ska ersättas av en integritetsinspektion med ett generellt mandat att bevaka hur regelverket till skydd för integriteten ser ut i myndigheternas arbete. Vi har också begärt att regeringen i en årlig skrivelse till riksdagen redovisar utvecklingen när det gäller skyddet för den personliga integriteten. Det är därför glädjande att vi nu kan notera att regeringen har aviserat att Datainspektionen ska bli central tillsynsmyndighet på integritetsområdet och att myndigheten ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten.

Vi anser att detta bör vara ett första steg mot det förslag till utvidgat uppdrag för Datainspektionen som framläggs i Integritetskommitténs delbetänkande. Tills vi ser att så är fallet, och tills vi har en årlig uppföljning, kvarstår dock Liberalernas reservation på denna punkt.

Fru talman! Jag är liberal och därför en stark EU-anhängare, och jag tror att det är av yttersta vikt att Sverige är en stark röst i EU, bland annat för att vi har en stark tillit till öppenhet och transparens. När EU-samarbetet och de grundprinciper om rörlighet, handel och mångfald som det står för ifrågasätts är det än viktigare att vi stärker transparensen och öppenheten inom EU, bland annat genom en offentlighetsprincip som bör införas i hela unionens arbete.

Genom ökad insyn i till exempel ministerrådets omröstningar och arbetsgrupper ökar också medborgarnas möjligheter till ansvarsutkrävande, vilket är viktigt för demokratisk kontroll och legitimitet. Vidare anser vi att visselblåsare bör skyddas av meddelarfrihet enligt svensk förebild. Därför är Sveriges röst viktig i EU, och detta anser vi att regeringen bör verka för.

Fru talman! Jag hade faktiskt förlitat mig på att en av mina kollegor skulle ta upp det viktiga tillkännagivande som utskottet också lägger fram, och Mia Sydow Mölleby tog mycket riktigt upp detta. Vi ställer oss alltså äntligen bakom en översyn av regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar och tillkännager detta för regeringen.

Därmed har jag redan yrkat bifall till min reservation.

Anf. 36 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! I dagens betänkande hanterar vi 25 olika motionsyrkanden, och man kan undra om det är så stor idé att motionera i Sveriges riksdag. Ja, innan jag har satt mig kommer många av åhörarna att tänka att det är idé.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 under punkt 2, fru talman. I reservation 2 har Kristdemokraterna motionerat och även reserverat sig i fråga om ett kvalitetsverktyg för webbplatser. Vi vet ju att hat och hot på nätet drabbar ungdomar, journalister, opinionsbildare och oss politiker. Kränkningar på nätet måste tas på allvar, och det behövs bland annat preventiva åtgärder som leder till färre nätkränkningar.

Detta har konstitutionsutskottet arbetat med, och arbetar fortfarande med, på många olika sätt. Men Kristdemokraterna vill lägga till ytterligare en dimension. Regeringen bör, menar vi, ge Datainspektionen i uppdrag att utveckla ett kvalitetsverktyg för sajter med hög integritetsstandard och sedan överväga om det bör tas fram ett kvalitetsverktyg för internettjänster i relation till den personliga integriteten. Sådana finns nämligen, till exempel truste.com, som innebär en märkning av sajter med hög integritetsstandard. Detta skulle kunna vara ett sätt att belöna de sajter och tjänster som arbetar medvetet mot kränkningar på nätet.

Detta är ett typexempel på en motion som ett enskilt, inte alltför stort, parti har lagt fram och som någon annan, i detta fall Sverigedemokraterna, har hakat på. Då kan man tänka att det väl var en begravning i tysthet. Men det vet man inte. Det kan mycket väl, särskilt i konstitutionsutskottet, innebära att man håller igång tankarna och prövar detta, och så småningom kan det komma något ur dessa idéer.

Så har det faktiskt gått - och nu går jag vidare i min tanke, fru talman - med en enskild motion. Lars-Axel Nordell i Kristdemokraterna har i ett antal år motionerat om tystnadsplikt för tolkar. Han får ursäkta mig när jag säger att motionen inte var helt korrekt i alla delar. Lars-Axel Nordell hade inte haft tillgång till Justitiedepartementets samlade kunnande, och motionen hade alltså brister, särskilt när det gäller angivandet av lagrummen. Den hade heller inte lyfts upp till en kommittémotion eller en partimotion hos Kristdemokraterna, och jag hade inte undertecknat den.

Ändå ser vi i konstitutionsutskottet, när vi tillsammans läser den och prövar frågan, att det finns en poäng i den fråga som en enskild motionär har lyft. Det behövs tystnadsplikt för tolkar, och det finns en brist.

I motionen begär Lars-Axel Nordell en utredning av behovet av en samlad lagstiftning för att tydliggöra och förstärka tystnadsplikten för tolkar. Vi noterar i utskottet att en tolk eller översättare som omfattas av bestämmelserna i OSL i det enskilda fallet har samma yttrandefrihet och tystnadsplikt som en tjänsteman vid den aktuella myndigheten. Vi gör följande ställningstagande:

"En konsekvens av gällande regelverk om tystnadsplikt för tolkar är bl.a. att icke auktoriserade tolkar, till skillnad mot auktoriserade tolkar, i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikt trots att de utför uppdrag av samma eller likartad karaktär som de auktoriserade tolkarna. När det gäller yrkesverksamma tolkar kan det enligt utskottets mening ifrågasättas om en sådan skillnad i fråga om tystnadsplikten är befogad.

Att utvidga en straffsanktionerad tystnadsplikt för tolkar innefattar en rad komplexa ställningstaganden som kräver noggranna överväganden, inte minst när det gäller privatpersoner som tolkar åt exempelvis vänner eller familjemedlemmar i olika sammanhang. Utskottet noterar i detta sammanhang även att präster och andra företrädare för trossamfund inte omfattas av någon lagstadgad tystnadsplikt." Det är i stället så att man mister arbetet, blir avkragad, om man bryter tystnadsplikten, men det är inte ett civilrättsligt brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

"Utskottet anser att det bör göras en översyn av gällande regelverk för att närmare utreda behovet av och förutsättningar för en eventuell utvidgning av tystnadsplikten för tolkar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionen tillstyrks därför delvis."

Detta visar att man som enskild motionär kan få igenom en synpunkt som kanske inte i alla delar var perfekt formulerad men som ändå hade en poäng. Konstitutionsutskottets ledamöter, från höger till vänster, erfarna och helt oerfarna, sa att detta är en poäng; det här vill vi fortsätta att följa upp.

Detta tycker jag är ett gott tecken när det gäller konstitutionsutskottets sätt att arbeta, men också när det gäller själva motionsinstitutet. Det är lönt att motionera, för tillsammans ser vi mer än man ser som enskild.

(Applåder)

Anf. 37 Laila Naraghi (S)

Fru talman! Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för Sverige och vårt statsskick. Den har bidragit till att bygga vårt land starkt och framgångsrikt. Principen innebär bland annat att regeringens och andra myndigheters verksamheter ska vara öppna så långt det är möjligt. Allmänheten och medier ska kunna ta del av information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.

Offentlighet och transparens är grundbultar i demokratin. Det är nödvändigt för ansvarsutkrävande av oss politiskt förtroendevalda och för en välfungerande förvaltning.

Den svenska offentlighetsprincipen är känd långt utanför vårt lands gränser. Den har inspirerat andra i deras arbete för ökad transparens. Det ska vi vara stolta över och värna.

Fru talman! Också sekretessbestämmelser fyller en viktig funktion i samhället. Det kan till exempel handla om att skydda enskilda medborgare eller individens integritet. Det kan också handla om rikets säkerhet eller om att på ett effektivt sätt kunna förebygga och beivra brott och kriminalitet.

Detta rör sig alltså om frågor där det är värdefullt med breda politiska majoriteter. Det är viktigt att vi är överens om fundamenten i vår demokrati. Därför välkomnar vi socialdemokrater konstitutionsutskottets betänkande KU38. Det speglar den breda samsyn vi har i många av dessa frågor, och vi yrkar bifall till utskottets förslag. Vi vill också passa på att rikta ett tack till de andra partierna för goda samtal och överläggningar i utskottet.

Jag kommer i det närmaste att tala om en av de frågor som vi behandlar i detta betänkande, nämligen betydelsen av att alla förstår vad som sägs och beslutas här i landet.

Fru talman! Här i Sverige är det av avgörande betydelse att man kan svenska. Det är viktigt för att vi ska kunna skaffa oss jobb, försörja oss själva, delta i samhällslivet och förstå vad som händer och sker omkring oss. Det krävs helt enkelt för att kunna vara en fullt ut delaktig medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

När vi nu har många nya invånare här i landet är det viktigt att alla lär sig svenska och att vi fortsätter att satsa rejält på just detta.

Att lära sig ett nytt språk är dock inte något man gör över en natt. Det vet alla vi som har tragglat tyska prepositioner eller ryska tempus. Det tar också tid att förstå nyanserna i ett språk. Därför är och förblir tolkar en nödvändig del i ett modernt samhälle - tolkar som till exempel kan tolka vid rättsprocesser i domstolar, inom skolan eller i vården.

Tolkar har betydelse för integrationen. Ska de människor som är nya här i landet förstå vad som gäller här, och därmed kunna känna sig hemma, ja, då måste de ju förstå vad som sägs och vad våra regler innebär. Vi måste förstå varandra redan innan människor kan fullfjädrad svenska.

Vi kan också påminna oss om vad Sveriges tidigare statsminister, socialdemokraten Per Albin Hansson, sa: "Den mest patriotiska handlingen är att skapa ett land där alla känner sig hemma."

Fru talman! För att skapa ett land där alla kan känna sig hemma gäller det att vi förstår varandra och att alla förstår vad som gäller. Även om antalet asylsökande och nyanlända har minskat sedan 2015 kommer behovet av tolktjänster att vara stort på både kort och lång sikt. Därför måste vi ha ett regelverk som är ändamålsenligt, modernt och uppdaterat. Det är en fråga som vi i KU har tittat närmare på. Vi har uppmärksammat detta med anledning av en motion av Lars-Axel Nordell, i ljuset av att de utbildade och auktoriserade tolkarna i dag är för få.

En konsekvens av gällande regelverk för tolkar är att icke auktoriserade tolkar i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikt, till skillnad från auktoriserade tolkar, trots att de utför uppdrag av samma eller likartad karaktär som just auktoriserade tolkar. Det innebär alltså att det finns situationer där auktoriserade tolkar omfattas av straffsanktionerad tystnadsplikt, medan icke auktoriserade tolkar inte omfattas. När det gäller yrkesverksamma tolkar kan det ifrågasättas om en sådan skillnad i tystnadsplikt är befogad.

Men att utvidga den straffsanktionerade tystnadsplikten för tolkar innefattar en rad komplexa ställningstaganden. Det kräver noggranna överväganden, inte minst när det gäller privatpersoner som kanske tolkar åt vänner eller familjemedlemmar. Därför bör en översyn av gällande regelverk göras för att närmare utreda behovet av och förutsättningarna för en eventuell utvidgning av tystnadsplikten för tolkar. Därför anser konstitutionsutskottet att riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

Fru talman! Jag vill här passa på att lyfta fram att vi socialdemokrater tidigare har uppmärksammat nuvarande brist på auktoriserade tolkar, och regeringen har agerat för att trygga samhällets tolkförsörjning. I höstas presenterade statsrådet Anna Ekström ett omfattande åtgärdspaket. Kort sammanfattat består det av fyra steg:

Tolkutbildningen vid Stockholms universitet byggs ut. Stockholms universitet är i dag den enda högskolan i Sverige som bedriver tolkutbildning. Denna utbildning förstärks nu.

Man startar en försöksverksamhet med en tvåårig utbildning till kontakttolk inom yrkeshögskolan. Totalt omfattar den ca 160 utbildningsplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Man satsar på en effektivare tolkanvändning. Flera av de myndigheter som använder tolk, till exempel Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Skatteverket, har getts i uppdrag att se över hur tolkanvändningen kan effektiviseras, till exempel med hjälp av digitala lösningar.

En utredning har getts i uppdrag att ta ett samlat, långsiktigt grepp om tolkfrågan, till exempel när det gäller tillsyn av tolktjänster och dagens system för auktorisation.

Också tidigare har viktiga satsningar gjorts. Till exempel nästan tredubblades utbildningsplatserna inom folkbildningens grundutbildning till kontakttolk under 2016.

Fru talman! Konstitutionsutskottets ställningstagande går i linje med detta arbete. Genom en översyn av gällande regelverk möjliggörs att dagens regelverk uppdateras, förbättras och anpassas till den verklighet vi befinner oss i.

Fru talman! Språket och att vi ska kunna förstå varandra handlar bland annat om att alla kan känna sig hemma. Sverige är ju vårt hem.

Tidigare citerade jag vår tidigare statsminister, socialdemokraten Per Albin Hansson. I sitt folkhemstal förklarade han vad som kännetecknar ett bra hem. Häromveckan var det faktiskt 90 år sedan han höll det talet här i riksdagen, och jag vill därför ta tillfället i akt och citera en bit ur talet:

"Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet."

(Applåder)

Anf. 38 Agneta Börjesson (MP)

Fru talman! Vi debatterar nu KU38, Offentlighet, sekretess och integritet, ett betänkande som utgår från motioner och motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Jag vill börja med att instämma i mycket av det som Laila Naraghi har sagt.

I betänkandet redogörs för en stor del av det gedigna arbete som regeringen nu gör för en stärkt integritet. Med hänvisning till det omfattande arbete som görs avstyrks de flesta motionsyrkandena. Men det finns ett undantag, och det handlar om att uppmana regeringen att se över de komplicerade fallen med tolkar som inte är auktoriserade och som redan har tystnadsplikt. Det handlar om huruvida det är möjligt att avkräva även andra en tystnadsplikt.

Våra grundlagar har olika åldrar. Förrförra året firade exempelvis vår tryckfrihetsförordning, världens äldsta, 250 år. Yttrandefrihetsgrundlagen är den nyaste, och den är från 1991. Den gäller för radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video, cd-skivor och webbplatser.

I takt med att mer och mer av vår information har gått över från tryckta medier till att finnas på nätet, och i takt med att allt fler nya tjänster utvecklas, samlas alltmer information om oss. Miljöpartiet i EU-parlamentet och i Sveriges riksdag har varit mycket pådrivande för att få fram skärpt lagstiftning för ökad integritet på nätet. Ett resultat av detta är många av de ganska kraftfulla skrivningar som nu kommer in i dataskyddsförordningen under våren. Detta är bra, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Jag har själv tillsammans med en del andra KU-ledamöter varit med i Integritetsutredningen. I en omfattande kartläggning beskrev vi där hur det ser ut med integriteten i skola, vård, omsorg, arbetsliv, försäkringsbranschen med mera. Vi pekade på en hel del brister. Exempelvis är det många skolor som tar fram bra läromedelsappar, för det är så enkelt, där dock mycket material om elever kan samlas under lång tid. Här behöver man göra stora förändringar. Det är stora förändringar som nu skolor, organisationer och näringsliv kommer att behöva göra i takt med att dataskyddsförordningen träder i kraft i vår.

Det som dessutom har hänt är, precis som flera här inne har nämnt, att Datainspektionen från årsskiftet får betydande extra resurser. Den kommer också att döpas om till Integritetsskyddsmyndigheten. Dessutom kommer den att få ett betydligt ökat ansvarsområde i takt med att dataskyddsförordningen ska in i svensk lagstiftning.

Det är väldigt många lagar som vi kommer att behöva återkomma till under våren - det är lagar som ska förändras. Förordningen kommer att ersätta personuppgiftslagen. Framför allt kommer det att ställas betydligt hårdare krav på hur personuppgifter i allmänhet får hanteras och lagras.

Jag är övertygad om att skyddet för den personliga integriteten är en fråga som vi kommer att behöva återkomma till ganska många gånger. Denna lagstiftning är helt enkelt inte mogen ännu. Men just i dag yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 39 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Jag vill säga några ord om frågan om tystnadsplikt för tolkar, som samtliga talare har kommenterat i dag.

Jag har motionerat om att man ska utreda frågan med syfte att tydliggöra och förstärka tystnadsplikten för tolkar. Nu har ett enigt konstitutionsutskott föreslagit att riksdagen ska ställa sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar och tillkännage detta för regeringen. Motionen bifalls delvis.

Som Tuve Skånberg påpekade innehåller motionen en uppgift som gör gällande att präster och pastorer har en absolut tystnadsplikt. I betänkandet står det att det inte ser så ut i dag. De har ingen lagstadgad tystnadsplikt. Det är någonting som de flesta som går prästutbildningen lär sig att de har. De tror att de har det. Detta är någonting som också uppdagas nu, eftersom alla har gett mig den informationen. Man tror att man har en sådan tystnadsplikt. Senast i måndags var det en präst som påpekade detta för mig: Vi har faktiskt absolut tystnadsplikt. Det är lite unikt.

Men jag är i alla fall jätteglad för att motionen besvaras på detta sätt.

För fem år sedan blev jag kontaktad av några teckenspråkstolkar som pekade just på de brister som jag har tagit upp i denna motion. De sa att det faktiskt saknas tystnadsplikt för den här typen av tolkar. Därför började jag jobba med frågan.

Hur ser det då ut i dag på tolkområdet? Jo, enligt Kammarkollegiet fanns det i går, den 30 januari 2018, totalt 1 049 auktoriserade tolkar, varav 225 är teckenspråkstolkar och 824 är tolkar för utländska språk. Av dessa är 242 rättstolkar och 172 medicinska tolkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Det säger sig självt att dessa inte räcker till för de behov som finns, som vi hörde tidigare. Det behövs betydligt fler auktoriserade tolkar, som kan tolka på ett rättssäkert och professionellt sätt. Antalet sökande har faktiskt fördubblats de senaste åren. Men antalet auktoriserade tolkar ökar inte, framför allt på grund av att de sökande har svårigheter att komma upp till rätt kunskapsnivå och klara de prov som finns. Det är viktigt att det är en hög nivå.

I Sverige finns det i dag 120-150 utländska språk, beroende på hur man räknar. Det finns tolkar för 39 språk. Även bredden behöver alltså öka. Många av de 39 språken är naturligtvis vanligt förekommande, men det finns också lite udda språk.

Auktorisationen gäller i fem år. Sedan måste den förnyas. Det är bra ur kvalitetssynpunkt.

Problemet framgår av såväl min motion som betänkandet. När det gäller problemet med icke auktoriserade tolkar handlar det alltså om detta: Om en person, en organisation eller ett företag anlitar en tolk som inte är auktoriserad av Kammarkollegiet omfattas tolken inte av lagen. Visserligen kan ett muntligt eller skriftligt avtal om tystnadsplikt upprättas, men det kan inte föreligga ett straffrättsligt ansvar om ett sådant avtal bryts.

Om till exempel en präst eller en pastor vid ett själavårdssamtal tar hjälp av en tolk som inte är auktoriserad saknar tystnadsplikten helt och hållet rättsligt stöd. Det är dessutom ganska vanligt att man i föreningslivet tar hjälp av en enskild medlem som kan teckenspråk eller som kan ett utländskt språk när man behöver hjälp med tolkning. Det är naturligtvis en kostnadsfråga, men jag tror också att det handlar om att auktoriserade tolkar är en bristvara.

Därför, fru talman, är det angeläget att utredningen snarast kommer igång för att tydliggöra och förstärka tystnadsplikten för tolkar, så att det blir en generell regel och så att man som icke auktoriserad tolk har det stöd som behövs i lagstiftningen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag yrkar också bifall till Kristdemokraternas reservation nr 2 om kvalitetsverktyg för webbplatser.

(Applåder)

Anf. 40 Per-Ingvar Johnsson (C)

Fru talman! Tina Acketoft uttryckte här att Liberalerna vill mer än regeringen när det gäller personlig integritet och konsumentskydd och när det gäller ökad insyn och öppenhet i EU. Det vill också Centerpartiet. Men tyvärr var varken jag eller någon annan från Centerpartiet närvarande när detta ärende justerades i KU den 18 januari. Därför kom inte de av mig, vid beredningen i KU, framförda yrkandena om bifall till två med Liberalerna gemensamma reservationer med i KU-beslutet.

Jag hade vid beredningen i KU, tillsammans med Tina Acketoft från Liberalerna, under avsnitt 1 om personlig integritet och konsumentskydd yrkat bifall till motionerna 3579 av Robert Hannah med flera och 3756 av Ola Johansson med flera när det gällde vissa yrkanden.

Jag hade också under beredningen i KU, tillsammans med Tina Acketoft, under avsnittet om ökad insyn och öppenhet i EU yrkat bifall till motionerna 3194 av Jan Björklund med flera, yrkande 18, och 3684 av Annie Lööf med flera, yrkande 7.

För att inte dessa yrkanden från Centerpartiet ska försvinna yrkar jag nu bifall till Liberalernas reservationer nr 1 om personlig integritet och konsumentskydd och nr 8 om ökad insyn och öppenhet i EU.

Offentlighet, sekretess och integritet

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)