Norden

Anf. 1 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Låt mig som första talare, men också som svensk delegationsledare i Nordiska rådet, tacka de riksdagskollegor som genom intresse och engagemang deltar i vårt viktiga gemensamma arbete! Den svenska delegationen är synnerligen aktiv, kan jag bekräfta för herr talmannen. Den är aktiv i de olika utskotten, i det opinionsbildande arbetet och i talarstolen vid våra sessioner. Ett samfällt tack över parti- och blockgränser!

Ett av de områden som måste prioriteras i det nordiska samarbetet är att på alla sätt undanröja gränshinder - de bumlingar i terrängen som förhindrar att människor kan arbeta, plugga, njuta av kultur eller finna någon att älska i ett annat nordiskt land än det egna. I takt med ökat utbyte upptäcker vi hur regler och bestämmelser krockar med varandra, försvårar och ibland rent av förhindrar. Försök görs att undanröja gränshinder, och det måste ske kontinuerligt. Inte minst i samband med ny lagstiftning eller när EU-direktiv ska tillämpas i de olika länderna borde harmonisering vara det naturliga. Följdfrågan som vi som parlamentariker borde ställa är: Hur påverkar detta förslag, denna lagstiftning eller detta direktiv den nordiska integrationen? Nordisk nytta måste vara ledmotivet.

Då, herr talman, är det svårt att inte beröra de id- och gränskontroller som införts och hur dessa har kommit att påverka Öresundsregionen. Strömmen av människor till Norden, och särskilt till Sverige, nådde sin kulmen 2015, då över 160 000 kom till bara vårt land för att söka asyl. Detta ledde till att vi var tvungna att införa gräns- och id-kontroller för att inte vårt mottagande helt skulle kollapsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Från Socialdemokraternas sida har det varit tvekan och ett hattande. Tack vare att Moderaterna drivit på har åtgärder vidtagits. Ett förslag som mycket väl kunde ha stöttats var det danska förslaget om att samordna de nordiska ländernas kontroller och försöka förlägga dem vid gränsen mellan Danmark och Tyskland.

Norden har utsatts för ett stresstest. Slutsatserna som kan dras visar tyvärr att det finns mycket att lära sig och åtskilligt som riskerar att ha gått förlorat. Regeringen har inte visat prov på ledarskap.

Herr talman! I samband med Nordiska rådets session i Köpenhamn skrev min partiledare Anna Kinberg Batra och jag en debattartikel där vi lyfte fram säkerhetsfrågor och specifikt Nord Stream 2 som av stor betydelse för Norden. Glädjande kom också dessa två viktiga teman att prägla mycket av debatten och mötena under sessionen vecka 44 förra året.

Säkerhetsfrågorna har blivit allt viktigare i Nordiska rådets arbete de senaste åren i takt med att omvärlden blivit mer orolig. Situationen i vårt närområde har försämrats i och med att Ryssland blivit alltmer aggressivt och auktoritärt. Utöver annekteringen av Krim och krigföringen i Ukraina har vi sett utplaceringen av Iskanderrobotar i Kaliningrad och flytten av två korvetter, med kapacitet att bära kärnvapen, till Östersjön. En av de största ubåtarna med uppgift att bära kärnvapen är nu på väg in i Östersjön.

Herr talman! En ny försämrad normalbild har etablerats. I ljuset av detta är det också naturligt att tala om behovet av ett svenskt Natomedlemskap, något som många gånger berörs just i de nordiska samtalen.

I både Sverige och Finland diskuteras värdet av medlemskap. I Finland har på regeringsnivå tagits fram så kallade vitböcker kring säkerhets- och försvarspolitik. En specifik Natostudie har gjorts. Som en del av 2015 års försvarsuppgörelse gavs ambassadör Krister Bringéus uppgiften att utreda Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten och medlemskap, inklusive Nato. I september förra året lades rapporten fram. Den fick mycket beröm för att vara både gedigen och välskriven. Tillsammans med försvarsutskottets ordförande i Finland, Ilkka Kanerva, lanserade vi två tanken på att Sverige och Finland bör låta dessa rapporter analyseras gemensamt för att se om det finns förutsättningar för en färdplan framåt. Det försvars- och säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet är delat. Natomedlemskap är ett rimligt steg att ta.

Men Socialdemokraterna har gjort allt för att distansera sig från Bringéus utredning. I stället för att läsa och lära har man duckat. Det är inte heller prov på ledarskap.

Herr talman! Den partigrupp Moderaterna tillhör i Nordiska rådet har på svenskt initiativ lagt fram ett förslag som går ut på att de nordiska regeringarna kritiskt ska granska de planerade gasledningarna Nord Stream 2 ur miljö, säkerhets, försvars- och utrikespolitiska aspekter. Tyvärr har Socialdemokraterna, och även mittengruppen, röstat nej till detta. Den vänstergröna gruppen var däremot för det. En sak är vad man säger offentligt, herr talman, men det är något helt annat hur man agerar när man verkligen har chansen. Den chansen tog man inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Nord Stream 2 är ett projekt som om det blir verklighet ökar beroendet av rysk gas i Europa, vilket går emot principerna i EU:s energiunion om att minska beroendet av en leverantör. Det är fel att i dagens försämrade säkerhetsläge ge Ryssland ytterligare möjligheter att använda tillgången på energi som politiskt påtryckningsmedel. Europa behöver inte mer rysk gas utan mindre.

Tyvärr har den svenska regeringen inte agerat resolut i fråga om Nord Stream 2. I mars 2016 kunde regeringen ha agerat genom att underteckna ett brev från flera EU-länder till EU-kommissionen. I brevet krävdes att man agerade mot byggandet av gasledningarna. Löfvens regering tog inte den möjligheten utan tackade nej till att underteckna, utan att bereda ärendet med Försvarsdepartementet eller konsultera oppositionen. Det var ännu en missad chans.

Det nordiska samarbetet har nämligen en viktig roll att fylla genom att vi likasinnade stater i norra Europa kan samla oss kring bra förslag som vi kan driva gemensamt i andra internationella forum, som EU och FN. Inte minst är en nordisk samsyn viktig i EU-samarbetet i svallvågorna efter Storbritanniens kommande utträde.

Extra viktigt är också att utveckla samarbetet mellan Norden och Baltikum, både på regeringssidan och på den parlamentariska sidan. Vi i Norden och Baltikum delar historia, kultur och värderingar. Det finns all anledning att synliggöra detta. Vi skulle behöva en regering som visar ledarskap - i Norden, i Östersjöregionen och i Europa. Det har vi inte.

Herr talman! Låt mig avsluta med att peka på ett helt annat område: nordic brand. Vi ska vara stolta över hur Norden och vår del av världen uppfattas och uppskattas. Vi är med och sätter avtryck, inte minst genom kulturen. Tv-serier som Bron och Skam har nog gjort mer för att binda samman nordbor än aldrig så många proklamationer, festtal och riksdagsanföranden.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 9 under punkt 4, Nordiskt samarbete inom försvar. Jag vill avsluta på samma sätt som jag inledde: med ett stort och varmt tack till den svenska delegationen i Nordiska rådet för aktivitet och arbete under 2016.

(Applåder)

Anf. 2 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag instämmer i det som Hans Wallmark, ordförande för den svenska delegationen, uttryckte om en god och konstruktiv samarbetsanda och anda i den svenska delegationen inom Nordiska rådet. Där bedriver vi alla ett väldigt konstruktivt arbete, skulle jag vilja säga.

Vi debatterar i dag utrikesutskottets betänkande om det nordiska samarbetet. Vi i Sverigedemokraterna står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till nr 2 och 10.

På vårt norra halvklot, i det nordligaste av Europa, bildar de nordiska länderna en familj med djupa relationer och gemensamma referenspunkter. Norden är i storleksordningen världens tionde största ekonomi. Våra grannländer är några av våra viktigaste handelspartner och vi deras. Norden är den nordiska modellen, de gemensamma kulturyttringarna och det gränsöverskridande samarbetet. Norden är den skandinaviska språkförståelsen och gemensamma värderingar kring välfärdsstaten och sociala skyddsnät. Norden är gemensam historia och kulturarv, men också pulserande gränsöverskridande arbetsmarknadsregioner och ideellt idéutbyte i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det nordiska samarbetet är i många avseenden starkare och tydligare på tapeten än på många år. I en osäker omvärld står vi inför nya prövningar men också sjudande möjligheter. Allt fler röster höjs om en nordisk union eller förbundsstat, eller åtminstone ett kraftigt fördjupat nordiskt samarbete. Vi har såväl potential som anledning att sträva efter ett starkare mellanstatligt nordiskt samarbete och ett svagare överstatligt EU. Nordens tid är nu.

Herr talman! Regeringen beskriver att världen under 2016 präglats av nationalistiska och protektionistiska strömningar, i jämförelse med 2015 som präglades av bilaterala samarbeten kring grön omställning och klimat. Vi instämmer i regeringens mening att det nordiska samarbetet är viktigare än någonsin tidigare. Däremot anser vi inte att demokratiska omröstningar för frihet och självständighet är skäl till oro. Det är inte i ljuset av dessa händelser som vi förespråkar ett starkare nordiskt samarbete.

Vi anser att försvars- och säkerhetssamarbetet och den nordiska kultursamverkan bör prioriteras i det nordiska samarbetet. I ett oroligt läge i Östeuropa och inte minst Östersjöregionen är det av stor vikt att vi fördjupar och förstärker det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet. En nordisk kultursamverkan med bredd och spets å sin sida är nödvändig för att vårda och stärka den nordiska kulturgemenskapen, tilliten och identiteten.

Norden är sedan länge en gemensam marknad för varor, tjänster och kapital, men regelverken är i stort fortfarande utformade utifrån att medborgare och företag rör sig inom ett och samma nordiska land. Arbetet med att avlägsna onödiga gränshinder och att arbeta förebyggande för att motverka att nya hinder uppstår är ett högt prioriterat mål i det nordiska samarbetet.

Sverigedemokraterna ser positivt på arbetet med att avlägsna onödiga hinder i vår nordiska gemenskap. Att arbeta för att undanröja hinder som hämmar gränsöverskridande sysselsättning, tillväxt, utbildning och besöksnäring är positivt, och Gränshinderrådets insatsområden är viktiga för den nordiska integrationen. Samtidigt är det utifrån vår utgångspunkt centralt att alltid balansera avlägsnandet av gränshinder mot den nationella kontrollen, det nationella självbestämmandet och subsidiaritetsprincipen. Därtill är det, för att avlägsnandet av gränshinder ska fungera, nödvändigt att de nordiska länderna känner tillit till varandra och att de yttre gränskontrollerna gentemot Europa och världen fungerar tillfredsställande. Så har dessvärre inte varit fallet.

SD välkomnade tidigt Danmarks avisering att man överväger långsiktiga gränskontroller gentemot Tyskland. För Norden öppnar sig med det fortsatt en möjlighet att arbeta för en gemensam nordisk strategi för en långsiktig gemensam nordisk gränsbevakning. Det är en nordisk yttre gräns där vi genom gemensamma resurser tar ansvar för Norden i ett läge då EU:s yttre gräns inte varit tillförlitlig.

Med en gemensam nordisk yttre gränskontroll uppnår vi många fördelar: ordning och reda i en orolig tid, avlastning för enskilda länder och myndigheter, fördjupad samverkan på riktigt och en möjlighet att slopa våra nationella gränskontroller internt för god mobilitet inom Norden, såväl för gränspendlare som för företag och handelsutbyte. Vi hade gärna sett att regeringen fortsatt att driva denna fråga och verkat för att de hinder som finns för ett sådant samarbete undanröjs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Sverigedemokraterna välkomnar att frågan om radikalisering, terrorism och den oroande utvecklingen mot att unga i Norden reser för att delta i terrorverksamhet i olika avseenden lyfts på dagordningen inom det nordiska samarbetet. När allt fler personer i nordiska länder radikaliseras, väljer att stödja terrorism, antingen genom aktiviteter inom Norden och Europa eller genom att resa utanför Europas gränser, krävs ett ökat samarbete mellan de nordiska länderna.

Det är viktigt att varje land tar sitt eget ansvar och genomför nödvändiga lagändringar för att stoppa terrorism och terrorresor. Även de gemensamma insatserna för att förebygga våldsbejakande extremism är i det här sammanhanget centrala. Samtidigt är jag övertygad om att det finns utrymme för fortsatt och fördjupat samarbete mellan våra nordiska länder för att effektivisera arbetet.

Vi menar att vi dels måste motverka en utveckling av radikalisering bland unga i segregerade områden, dels måste verka för att de som reser från Norden för att ansluta sig till terrororganisationer inte ska få möjlighet att resa tillbaka till Norden utan konsekvenser. Detta är viktigt ur flera perspektiv, dels för att inte ytterligare bidra till att destabilisera regionen i framför allt Syrien och Irak, dels för att lindra det mänskliga lidande som pågår, dels för att värna säkerheten i Norden och för att minska risken för terrorbrott i Sverige och övriga världen.

Inom ramen för det nordiska samarbetet har man beslutat sig för att samverka kring integration av nyanlända. Det kan vara lovvärt om det i en konstruktiv riktning kan bidra till att nyanlända blir en del av den nordiska kultur-, språk- och samhällsgemenskapen. Samtidigt anser SD att budgetens integrationspost inte definierats tillräckligt tydligt, och eftersom satsningen är så pass ansenlig efterfrågar vi långsiktigt en tydligare beskrivning av hur arbetet ska bedrivas och vilka mål som ska uppnås.

Herr talman! Norden är ett starkt varumärke i världen och ses både som en politiskt stabil region, en region med långvarig demokrati och en region intressant att besöka. Sverigedemokraterna välkomnar därför den kultursatsning i London under 2017 kring internationell profilering och positionering som bygger vidare på erfarenheterna från Nordic Cool. Inte minst är det viktigt utifrån syftet att öka intresset för Norden som besöksmål och handelspartner och våra möjligheter att marknadsföra resurser som inte går att utlokalisera.

Utvecklingen i Ryssland och Baltikum och den begränsade närvaron i Ryssland är bekymmersam men får inte innebära en försämrad bevakning av nordiska intressen och närvaro i den delen av Östersjöregionen och i de baltiska staterna med vilka vi har - som påtalats tidigare - ett långvarigt och betydelsefullt samarbete. Av den anledningen bör regeringen inom Nordiska ministerrådet se över hur man ytterligare kan förstärka närvaron och samverkan i dc baltiska länderna under tiden situationen i Ryssland ser ut som den gör. Det är glädjande att man tagit steg på vägen.

Nordens gemensamma historia går långt tillbaka, och från varje epok har dragits lärdomar och årsring lagts till årsring samtidigt som djupa likheter vuxit fram mellan de nordiska nationerna. Det nordiska samarbetet bygger på stabila fundament, och ett av de fundamenten är de kulturella likheterna. Sverigedemokraterna förespråkar ett förstärkt samarbete inom kultur- och utbildningsområdet där vi menar att den nordiska språkförståelsen kan förbättras, en nordisk kulturkanon införas som en naturlig utveckling av den litteraturkanon som finns, och ett tätare samarbete kring friluftslivet kan ske bland annat genom att ta ett nytt tag om satsningen för ett nordiskt friluftslivsår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det nordiska kultursamarbetet utgör hörnstenen i den gemenskap som binder samman de nordiska länderna. Kultursamarbetet återspeglar den grund av gemensamma värderingar som vi i de nordiska länderna vilar på. Den strategi som har tagits fram för det nordiska samarbetet kring kulturella frågor under de närmaste åren har positiva inslag, men den kan förstärkas och förbättras.

Vi ser gärna ett fördjupat nordiskt samarbete kring samiska frågor, bland annat genom att Sverige bidrar med resurser till det internationella samiska filminstitutet. Nordiska rådet har tidigare rekommenderat de nordiska länderna att samfinansiera filminstitutet, vilket vore positivt då det är en gemensam nordisk angelägenhet och institutet har en ambition att verka internationellt och i dag verkar i både Sverige och Norge.

Norden har tidigare haft ett lyckat samarbete kring främjandet av nya kulturformer såsom dataspel genom Nordiska dataspelsprogrammet. Det programmet beskrivs som ett av rådets mest framgångsrika samarbeten på kulturområdet och svarade för en stor del av den svenska kulturpolitikens spelpolitik. Vi anser att spelsamarbetet bör återupptas och kan sprida intresse för nordisk kultur och natur.

Herr talman! Språkförståelsen och möjligheten att kommunicera på de nordiska språken gentemot varandra är en nyckelfaktor i det nordiska samarbetet, och inte minst för det nordiska kultursamarbetet är det fundamentalt. Flera av de nordiska språken är nära besläktade och förstås relativt lätt av invånare i andra nordiska länder. Att Nordiska rådet också uppmanar och uppmuntrar till kommunikation på de nordiska språken under våra sessioner och sammanträden är väldigt positivt för språkförståelsen i stort.

Mot bakgrund av att språkförståelsen är så betydelsefull och central är det tråkigt att beskåda att språkförståelsen tenderar att försämras. Det är allvarliga signaler som bör mötas med åtgärder. En försämrad nordisk språkförståelse kan i förlängningen hämma såväl en integrerad nordisk arbetsmarknad, handelsavtal och utbildningsutbyte som gemenskapen i den nordiska identiteten och kulturutbytet.

En förklaring till den försämrade språkförståelsen är globaliseringen och engelskans utbredning samtidigt som vi inte har samma grad av muntlig kommunikation i dag. En annan förklaring kan vara att undervisningen i grannspråken vid de nordiska universiteten är väldigt begränsad och att lärarutbildningarna för till exempel svensklärare inte innehåller adekvat undervisning i grannspråken eller ens något krav att studera nordiska språk. Kunskapskrav om grannspråk i examensbevisen kunde vara en åtgärd. Sverigedemokraterna anser att regeringen, Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet bör ta denna fråga på allvar och presentera förslag på åtgärder för att stärka den nordiska språkförståelsen. Under våren höll vi i den svenska delegationen ett seminarium på temat. Det var informativt och inspirerande och kan tjäna som underlag för långsiktiga åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Sverigedemokraterna vill, i likhet med vad som fördes fram i Stoltenbergrapporten 2009, stärka det nordiska samarbetet inom försvars- och säkerhetsområdet. Vi ser uppenbara förtjänster i att de nordiska länderna tar ett gemensamt ansvar för regionens säkerhet i likhet med vad som länge planerades under kalla krigets era.

Vi välkomnar därför att de nordiska länderna lanserade Nordefcosamarbetet 2009. Vi välkomnar också att det skett en nära samverkan i försvars- och säkerhetsfrågor mellan de nordiska och baltiska länderna under 2015 och 2016. Det är också positivt att det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet har tagit ordentliga kliv framåt de senaste åren. Det gäller särskilt det fördjupade försvarssamarbetet med Finland. Vi menar dock att mer kan göras för att uppnå ett fördjupat försvarssamarbete, och vi vill se ökade insatser i det nordiska samarbetet för att uppnå detta.

Herr talman! Sverigedemokraterna betraktar Sverige som, i fallande ordning, en del av en nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. I linje med detta vill vi särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten och bredda och fördjupa det nordiska samarbetet. Nordens sak är vår.

Anf. 3 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Vi har inför den här debatten blivit uppmanade att lyfta frågan om gränshinder och hur de påverkar människor i Norden.

Vänsterpartiet vill se en mänsklig och välkomnande flyktingpolitik både i Sverige och i Europa. Alla ska ha möjlighet att söka skydd undan förföljelser och kunna få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt samtidigt som man ges goda möjligheter att starta sitt nya liv i sitt nya hemland. Det är genom ett utbyggt och välfungerande mottagningssystem vi hanterar det faktum att ett stort antal människor söker sig till Sverige och Europa, inte genom att stänga gränserna. Gräns- och identitetskontroller är dessutom dyra, både socialt och ekonomiskt. Polisens resurser är begränsade och behövs bättre på annat håll. Integrationen försämras, och människor hindras från att återförenas med sina nära och kära.

Vänsterpartiet var emot förslaget om att införa gräns- och id-kontroller när det antogs i riksdagen. Införandet av gräns- och id-kontroller har resulterat i inskränkningar i asylrätten som Vänsterpartiet inte kan stå bakom. Vi delar inte heller bilden av att den allmänna ordningen och den inre säkerheten var hotade.

Ett argument bakom införandet av gräns- och identitetskontroller var att det skulle tvinga fram övriga stater i EU att ta ett större ansvar. Vi å vår sida uttryckte en oro för att införandet av kontrollerna skulle leda till en dominoeffekt med stängda gränser genom hela Europa som följd. Och det är precis det som har skett. Införandet fick inte övriga EU att ta ett större ansvar utan fick direkt motsatt effekt. Gränserna mellan Europas stater är numera stängda nästan överallt för människor på flykt. Nya repressiva lagförslag läggs fram i hög takt, och avtal med Turkiet, Afghanistan och en rad afrikanska länder tecknas. Biståndsinsatser för att stoppa människor på flykt genomförs. Det är en farlig utveckling som äventyrar asylrätten och de mänskliga rättigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Införandet av gräns- och id-kontroller innebär en inskränkning av ett av de viktigaste framstegen i det nordiska samarbetet - den fria rörligheten och passfriheten mellan våra länder. Passfriheten, som har funnits sedan 1950-talet, har fördjupat och stärkt den nordiska gemenskapen. Den nordiska arbetsmarknaden hänger i dag tydligt samman tack vare passfriheten. Människor runt om i Norden har fått större möjligheter att studera, arbeta, resa, bosätta sig och mötas inom Norden. Det har starkt bidragit till att göra Norden rikare. Gränskontrollerna och id-kontrollerna försvårar vardagen för många i Norden men också för våra ekonomier. Borttagandet av idkontrollerna har egentligen bara haft en marginell påverkan till det bättre. Skadan har redan skett.

När EU inte klarar av att hantera flyktingsituationen bör de nordiska länderna gå före och samarbeta för att ta emot människorna som flyr. I stället ser vi hur nordiska länder medvetet försvårar för människor att använda sin rätt att söka asyl. Det är en farlig utveckling som äventyrar asylrätten och de mänskliga rättigheterna.

Vi i Vänsterpartiet ser en stor potential i att utveckla det nordiska samarbetet över landgränserna. Vi har mycket gemensamt, och vi skulle tjäna på att utveckla vårt samarbete. Många gånger kan vi lösa problem med gränshinder, utveckla samverkan och ta fram strategier mot framtidens utmaningar på ett bättre sätt i Norden än att vi varje gång ska springa till EU, där andra medlemsstater ändå är osams, och försöka lösa frågan. Samtidigt glömmer vi då bort våra grannländer Norge och Island.

När beslutet om gräns- och id-kontroller fattades infördes en bestämmelse om karenstid för att inte göra regeringens befogenhet alltför omfattande. Det var ett centralt argument från regeringens sida i bemötandet av kritiken mot att lagförslaget var dåligt underbyggt och ändå så pass ingripande. Karenstiden togs sedan bort utan någon föregående tydlig analys av eller förklaring till på vilket sätt den allmänna ordningen och den inre säkerheten var hotad.

Riksrevisionen har nu granskat och utvärderat Polismyndighetens upprättande av gränskontroller under perioden november 2015 till maj 2016 samt de beslut om förlängning av gränskontrollen som fattades av regeringen. I sin granskningsrapport riktar Riksrevisionen allvarlig kritik mot regeringen. Riksrevisionen anser att regeringen borde ha tagit ett större ansvar för att säkerställa att det funnits fullgoda beslutsunderlag och tillräcklig uppföljning av insatsen. Riksrevisionen menar att bristerna i regeringens underlag gör att det i viss mån framstår som oklart på vilken grund regeringens beslut har fattats.

Riksrevisionens slutsats om att ingenting i granskningen tyder på att regeringen haft någon närmare kännedom om hur kontrollerna genomfördes eller vilket underlag som låg till grund för regeringens handlande och motiv är uppseendeväckande och bekräftar de farhågor som vi från Vänsterpartiet haft.

Riksrevisionen konstaterar att det faktum att regeringen beslutade om återinförande och förlängning av inre gränskontroller utan ordentlig styrning och uppföljning medförde stora risker eftersom det handlade om en större polisinsats i en polismyndighet som redan hade en ansträngd situation samtidigt som gränskontrollerna får stora konsekvenser för enskilda personer. Det är också viktigt att påpeka att Polismyndigheten inte bara avstod från att begära att gränskontroller skulle införas utan direkt motsatte sig att de skulle genomföras. Regeringen frångick därmed den ordning som regleras i utlänningsförordningen som innebär att det är polisen som ska lämna en framställning om att återinföra gränskontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Vänsterpartiet anser att det finns starka skäl som talar för att man bör lyssna på de rekommendationer som Riksrevisionen har och vidta åtgärder därefter.

Jag går nu över till några andra frågor som berör Nordensamarbetet. Sverige bör enligt Vänsterpartiets uppfattning verka för ett ökat samarbete i Norden och att detta även ska omfatta hbtq-frågorna. Ett sådant samarbete måste utformas tillsammans med representanter från hbtq-organisationerna i de berörda länderna.

Samtliga nordiska länder har i dag infört samkönade äktenskap, och Färöarna är på gång med den sista lilla ansträngningen. En gemensam konvention för partnerskap och samkönade äktenskap inom det nordiska samarbetet skulle garantera att partnerskap eller äktenskap ingånget i ett land också ska gälla i de andra nordiska länderna.

Det finns en förordning som handlar om internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmyndarskap i Norden. Den gäller i dag inte för samkönade äktenskap och partnerskap. Förordningen bygger på en familjerättslig konvention mellan de nordiska länderna som skrevs redan 1931 och som förutsätter ömsesidighet. En överenskommelse i frågan borde därför träffas mellan de andra nordiska staterna. Regeringen bör därför inom det nordiska samarbetet verka för att förordningen om äktenskap, adoption och förmyndarskap även ska gälla för partnerskap och samkönade äktenskap.

Dagens lagstiftning får stora konsekvenser för vissa, som för makarna Kleiven, som har flyttat från Norge till Värmland. Nu gör luckan i lagstiftningen att de måste adoptera sina egna barn. Eftersom svensk lag inte automatiskt godkänner assisterad befruktning gjord i utlandet är makarna Kleiven rent formellt bara föräldrar till var sitt barn - de har två barn.

De blev folkbokförda som gifta med varandra. Det var okej. Men de blev ensamma vårdnadshavare till var sitt barn. Om olyckan skulle vara framme och någon av föräldrarna skulle dö blir inte den andra föräldern vårdnadshavare, utan det blir i stället en släkting till den person som har avlidit.

De nordiska länderna har i dag också ett utbrett samarbete med de baltiska staterna. Det skulle vara positivt om detta utbyte också omfattade frågor om sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Även om situationen för hbtq-personer har förbättrats de senaste åren i Baltikum, inte minst i Estland, finns fortfarande stora utmaningar, framför allt i fråga om trakasserier, som är vanliga, och diskriminering, som är utbredd.

Också de nordiska ländernas industrikompetens kompletterar många gånger varandra. Snarare än att konkurrera med varandra finns fördelar med att samverka med hjälp av smart specialisering. Den norska industrin har starka kopplingar till oljeutvinningen i Nordsjön medan den svenska industrin har varit framgångsrik inom bland annat automation. De relativt korta transportsträckorna mellan länderna gör att det för många industrier är närmare att exportera och importera från grannlandet än att transportera varor inom Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Därför är en förbättrad infrastruktur över de nordiska gränserna viktig, särskilt när det gäller järnväg och bredband. De nordiska länderna skulle i en globaliserad värld snarare tjäna på samarbete och specialisering inom industrin än på konkurrens. Därför bör regeringen arbeta för att Nordiska ministerrådet ska tillsätta ett program för ett ökat industrisamarbete samt mer forskning och innovation i Norden.

I dag saknas information om de personer som rör sig över våra nordiska gränser för arbete. Det gör det svårt att greppa hur stor betydelse gränsöverskridande samarbete har. Regeringen bör därför arbeta för bilaterala avtal mellan de nordiska länderna om gränsstatistik så att de som arbetar i ett annat nordiskt land syns i det landets statistik. Då skulle också konsekvenserna av till exempel gränskontroller synas bättre i statistiken och förhoppningsvis leda till att politiken undviker den typen av allvarliga misstag igen.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Anf. 4 Sofia Damm (KD)

Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande rörande Norden. I betänkandet behandlas regeringens skrivelse Nordiskt samarbete 2016 och Nordiska rådets svenska delegations verksamhetsberättelse från samma år.

Betänkandet tar dock utgångspunkt i de nordiska samarbetsområden som berör de motionsyrkanden som kom in under den senaste allmänna motionstiden. Även mitt bidrag till denna debatt kommer att utgå från tre av dessa områden: den övergripande synen på vårt nordiska samarbete, gränshinderarbetet och nordiskt samarbete inom hälso- och sjukvård. Jag kommer inte att beröra nordiskt samarbete inom försvar. Det är inte för att det inte är viktigt - det är tvärtom i den oroliga tid vi lever - men våra motionsyrkanden finns med i ett annat betänkande, och de lämpar sig bättre för den debatten.

Låt mig börja med den övergripande synen på samarbetet. Norden har ett samarbete som vilar på en stark folklig förankring, på gemensamma värderingar i fråga om demokrati, rättvisa, öppenhet och vikten av en rättsstat. På många sätt är det nordiska samarbetet unikt, särskilt i en internationell, global, jämförelse. Det nordiska samarbetet är politiskt och ekonomiskt väl förankrat. Den nordiska välfärdsmodellen, att ingen ska hamna utanför samhällets skyddsnät, är något som många andra länder ser upp till och i viss mån försöker ta efter.

Men samarbetet är också historiskt och kulturellt förankrat. I början av veckan besökte vice talmannen tillsammans med en delegation från södra Skåne Uppåkra Arkeologiska Center. Det är Skandinaviens största järnåldersbosättning, och här skrivs svensk-dansk historia när skatten långsamt grävs upp.

Här finns många integrationsmöjligheter när politiker möts över gränser och när skolungdomar tillsammans får gräva ut och utforska vår gemensamma historia.

Det nordiska samarbetet måste ha ett reellt mervärde. Det måste leda till att vi tillsammans kan ta oss an framtida utmaningar. Om vi inte lyckas med detta förlorar vår nordiska samverkan den legitimitet som den har i dag. Kristdemokraterna uppmanar därför regeringen att fortsätta att vara pådrivande för att reformera samarbetet till att bli så effektivt och relevant som möjligt. Det bör även tas i beaktande att våra länder möts på långt fler internationella arenor i dag än när samarbetet en gång initierades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag tänker inte minst på FN-samarbetet. EU-ambassadörerna möts i dag en gång i veckan. Det kan ha att göra med att vi skiljer ut oss i att vi vill vara bland vänner i en värld där färre och färre länder står upp för mänskliga rättigheter. Men vi inser också att vi är små länder, och om vi kan göra saker gemensamt har vi större möjlighet att påverka också globalt.

Men de nordiska länderna kan inte mötas enbart av tradition, även om det är trevligt när vi kommer samman och inser att vi har mycket gemensamt. Därför måste vi våga släppa på samarbetsområden som inte längre har det reella mervärdet. Vi kristdemokrater har därför budgetmässigt lagt mindre pengar på det nordiska samarbetet i årets budget eftersom vi tycker att samarbetet bör kunna ske på ett mer effektivt sätt än i dag.

Samtidigt måste vi förstärka områden där länderna i Norden kan bli en bättre region tillsammans. Det gäller säkerhetspolitiken, förenklingar för arbete, företagande, forskare och vårdtagare. Detta, herr talman, leder mig in på gränshinderarbetet.

Många av oss som engagerar sig i de nordiska frågorna genom att vara med i Nordiska rådets svenska delegation eller driver frågorna, som jag gör, i utrikesutskottet gör så därför att vi kommer från regioner där vi inser hur viktigt det är att undanröja de hinder som finns mellan våra länder. Det är svårt att sätta sig in i en vardag där man dagspendlar mellan två länder om man inte har upplevt den själv.

Gränshinderrådet tillsattes 2014. Det är viktigt. Uppgiften är att avskaffa existerande gränshinder mellan nordiska länder och att förebygga att nya uppstår.

I regeringens skrivelse finns sammantaget tolv lösta gränshinder under 2016. Det är positivt med tanke på målet om att fem till tio gränshinder per år ska bort. Sverige har haft ansvar för två av dessa. Ett gäller behörighet för svenska snöskoterförare att köra i Norge. Det kan säkert vara nog så viktigt, även om jag själv inte berörs av detta. Vidare är det kommersiell passagerarbåttrafik över den norsk-svenska gränsen.

Gränshinderlösningen i Öresundsregionen har - som har påpekats tidigare när Norden har debatterats - försvårats av id- och gränskontroller. Detta är ett ämne som egentligen bara kort omnämns i regeringens skrivelse. Men det bedyras dock att relationerna med Danmark är mycket goda och att man har haft täta kontakter med danska myndigheter med anledning av id- och gränskontrollerna. Men här måste vi ändå tillstå att relationen mellan våra länder har fått sig en törn och att fokus nu måste vara på att återfå ett förtroligt och gott samarbete framöver.

Herr talman! När det gäller nordiskt samarbete inom hälso- och sjukvård har Kristdemokraterna varit pådrivande inom ramen för Nordiska rådet. Förutom språkliga och kulturella likheter har alla de nordiska länderna små populationer med liknande sjukdomsmönster och klinisk praxis. Redan i dag pågår många bra samarbeten inom den högspecialiserade vården i Norden, men Kristdemokraterna anser att arbetet måste vidareutvecklas för att bidra till effektivitet, kvalitet och god användning av våra ekonomiska resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Med hänvisning till de nordiska ländernas små populationer är det en utmaning att få ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för att utveckla och upprätthålla expertisen om vad som gäller för den typen av sjukdomar. Därför finns det ett stort värde i att öka samarbetet. Till exempel anser vi att arbetet i fråga om sällsynta diagnoser måste intensifieras genom informationsutbyte via Rarelink.

Herr talman! Den årliga debatten om Norden är viktig. Jag tackar alla som engagerar sig i den. Oavsett gränshinderråd och annat som vi tillsätter kommer integrationen mellan våra länder att fortsätta. Däremot kommer takten att avgöras av hur villiga våra nationella regeringar i Norden är att hjälpa till att undanröja de gränshinder som återstår. Bara så kan fler medborgare och företag ta del av de positiva effekter som följer av en fortsatt integration. Färre orimligheter, färre hinder och mindre krångel skulle stärka förutsättningarna för vitala, spännande och växande gränsregioner.

Herr talman! Kristdemokraterna står givetvis bakom samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4 under punkt 1.

Anf. 5 Phia Andersson (S)

Herr talman! Jag är vice delegationsledare och delar givetvis ordförandens uppfattning om att den svenska delegationen utgör en aktiv grupp. Det gör att arbetet är angenämt och viktigt.

Jag vill också passa på att tacka kansliet för det stöd som vi alltid får i vårt viktiga arbete.

Herr talman! Vi lever i en orolig tid. Det sker förändringar över hela världen, såväl socialt och ekonomiskt som politiskt. Jag tänker på Trump i USA, brexit, kriget i Syrien men även utvecklingen i Turkiet och Ryssland.

I dessa tider känns det nordiska samarbetet allt viktigare. Jag är glad över att vårt samarbete är konstruktivt och sker i en god atmosfär. Vårt samarbete har också stor folklig förankring. Det är en styrka. Våra samhällen är relativt lika och bygger på grundläggande värderingar som demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter.

Våra länder kan tyckas små, men tillsammans är vi 27 miljoner människor. Norden som region är en av världens största ekonomier. Vi hamnar på topp tio i världen och på topp fem i Europa. När vi agerar samstämt får vi mer uppmärksamhet och inflytande. Det har vi noterat många gånger.

Vi har allt att vinna på att fördjupa vårt samarbete, för tillsammans blir vi starkare. Det blev också tydligt när vi under året diskuterade Nordens röst i världen. Ingångarna handlade bland annat om Norden och G20, Norden och USA - nya förutsättningar samt hur vi tillsammans kan uppnå FN:s världsmål.

Även Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd är en möjlighet för oss i Norden att göra vår röst hörd.

På minisessionen i Oslo diskuterades id-kontroller, flyktingkrisen och integration. Det är fortsatt aktuella frågor. Världen står inför en av de största flyktingkriserna sedan andra världskriget. Många människor har sökt asyl i Norden, framför allt i Sverige. Vi har även tagit emot ensamkommande barn och ungdomar. Det är angeläget att vi arbetar tillsammans i Norden för att integrera de människor som får stanna i våra länder så att de får en plats i våra samhällen med framtidstro, bostad, arbete, studier och en meningsfull fritid. Här kan vi tillsammans hjälpas åt genom kunskapsutbyte och positiva exempel. Det är styrkan i det nordiska samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Ända sedan 50-talet har våra medborgare kunnat resa fritt i Norden. Det har stärkt den nordiska gemenskapen. Det har även varit mycket gynnsamt för vår arbetsmarknad. Medborgare har kunnat gränspendla, och företag har kunnat rekrytera kompetens över gränserna. Det förändrades för omkring ett och ett halvt år sedan när gräns- och id-kontroller infördes mellan Sverige och Danmark.

Det var en nödvändig åtgärd i en svår situation. Vi vet att det påverkade rörligheten negativt, framför allt arbetspendlingen i Öresundsregionen. Det är dock glädjande att id-kontrollerna har kunnat tas bort i Öresundsregionen under maj månad i år. Vi hoppas att de inte behöver återinföras.

Gränshinder är en viktig fråga för oss socialdemokrater. Det är bra att den här debatten har utökats till en dialog om gränshinder. För att människor ska kunna bo, arbeta och studera fritt i våra länder är det angeläget att riva hinder. Regelverket är utformat utifrån att vi bor, arbetar och driver företag i samma land. Det är av största vikt att lösa upp gränshinder för att människor inte ska hamna utanför trygghetssystemen och för att företag inte ska hindras från att växa.

Vi socialdemokrater tycker att det är bra att Gränshinderrådet är på plats och arbetar systematiskt med dessa frågor. Jag går inte in på gränshinder mer än så. Men eftersom vi tycker att det är en viktig fråga kommer Pyry Niemi i sitt anförande att fördjupa sig i just den. Talmännen har nämligen också fått brev om att varje parlament i Norden ska debattera frågan.

Socialdemokraterna har varit en aktiv grupp, också som parti, i Nordiska rådet. Under året har vi lagt fram flera medlemsförslag och lämnat in ett antal skriftliga frågor. Vi har även skrivit artiklar och fått dem publicerade samt varit aktiva på sociala medier.

Vår grupp har arrangerat ett rundabordssamtal om Poul Nielsons rapport om arbetslivet i Norden. Vår målsättning var att utveckla tankegångarna. För oss socialdemokrater är det viktigt att värna och utveckla den nordiska modellen. Den är en garant för sjysta villkor på arbetsmarknaden, och den motverkar social dumpning.

Under rundabordssamtalet konstaterade vi socialdemokrater att det är viktigt med en stark fackföreningsrörelse i Norden, men även att utöka möjligheterna för kompetensutveckling och validering samt slå vakt om jämställdheten på våra arbetsplatser. Vår samhällsmodell är modern och skapar ökad jämlikhet. Vi socialdemokrater vill värna och sprida modellen vidare till andra länder utanför Norden.

Jag ska avsluta där jag började. De nordiska länderna är kända över hela världen för hög grad av välstånd, personlig frihet, demokratiskt deltagande, trygghet och jämlikhet. Det är värden som vi måste hålla fast vid. De är satta under press på många håll i världen just nu.

Vi socialdemokrater i Nordiska rådet anser att våra länder bör koordinera och samarbeta ännu mer i internationella sammanslutningar, för att påverka samhällsutvecklingen åt det håll som vi tror på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Lennart Axelsson, Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Pyry Niemi och Suzanne Svensson (alla S).

Anf. 6 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Det var bra att Phia Andersson påpekade att tacket inte bara var till delegationen i sin helhet utan också till vårt kansli. Det förtjänar att upprepas.

Herr talman! Möjligtvis kan Phia Andersson framföra till den nordiska samarbetsministern, Margot Wallström, att det hade varit önskvärt att se henne här i debatten. Hon ska delta i frågestunden om ungefär en timme och en kvart. Det är tråkigt att hon inte kunde börja här. Vi har Nordendebatt en gång om året, och den nordiska samarbetsministern är inte på plats. Det finns anledning att beklaga det.

Herr talman! Phia Andersson nämnde att Socialdemokraterna har varit aktiva. Jag kan vidimera att det finns en hög aktivitetsgrad. Jag vill understryka att det egentligen gör det hos alla partier och alla deltagare i den svenska delegationen till Nordiska rådet.

Dock var Socialdemokraterna synnerligen passiva i en fråga under sessionen i Köpenhamn, nämligen den om Nord Stream 2. De sa ingenting, hade ingen åsikt. Men här i Sveriges riksdag och i den svenska debatten har de haft mycket bestämda åsikter.

De säger att de också är tveksamma till Nord Stream 2 i grunden. Men när vi lägger fram ett konkret förslag om att man bör arbeta gemensamt utifrån ett nordiskt perspektiv på detta röstar de emot. Den vänstergröna gruppen röstade för. Det hedrar dem. Men Socialdemokraterna röstade emot. Och under debatten i Köpenhamn sa de ingenting. Det fanns ingen aktivitet.

Herr talman! Det är den här dubbla bokföringen som är så märklig. I den inrikespolitiska debatten är Socialdemokraterna väldigt bestämda och har en åsikt om Nord Stream 2. Men de kan inte övertyga sina partivänner i Karlshamn om att ryska rör inte ska lagras i Karlshamns hamn. Och de kan inte övertyga delegationen till Nordiska rådet att ha en bestämd uppfattning om synen på Nord Stream 2. Det är att beklaga.

Anf. 7 Phia Andersson (S)

Herr talman! Frågan kom upp och diskuterades i Köpenhamn. Men vi tyckte att det krävdes en intern diskussion om en så viktig fråga i det egna landet innan man hanterar en sådan fråga i ett större sammanhang, i Europa och Norden. Den är så pass viktig, och det finns många synpunkter på just den frågan.

Det är en hederssak för oss att inte stå i Köpenhamn och lova någonting utan att ha haft en rejäl diskussion på hemmaplan.

Anf. 8 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Frågan diskuterades i Köpenhamn, utan socialdemokratiskt deltagande. Den avgjordes i Stockholm, vid minisessionen här för ett par veckor sedan. Då röstade Socialdemokraterna emot och var inte speciellt aktiva i den debatten heller. Det var Erkki Tuomioja från Finland som möjligtvis förde det socialdemokratiska standaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Det är det som är så märkligt. Man har chansen och kan verkligen markera. Är det någon fråga som verkligen är nordisk är det dessa gasledningar, med den ökade risken för rysk gas, som går förbi Finland, som går förbi Sverige, som går in på danskt territorium och sedan vidare in mot Tyskland.

Är det någon fråga som verkligen har en nordisk dimension är det väl en gasledning som berör åtminstone tre länder. Dessutom berörs inte minst relationen mellan Baltikum och de fem nordiska länderna.

Då är det märkligt att man inte har den aktivitetsgraden och framför allt att man inte röstade för att frågan borde behandlas som en nordisk fråga. Man röstade emot, och det, herr talman, tycker jag att det finns all anledning att beklaga. Man säger en sak i den svenska debatten, men när man har chansen att göra ett avtryck i den nordiska debatten avstår man från det. Det tycker jag är beklagansvärt.

Anf. 9 Phia Andersson (S)

Herr talman! Det tycker Hans Wallmark för hans ställningstagande i den frågan är färdigt. Vi tycker att den är av större vikt och kräver en bredare diskussion, även på hemmaplan just på grund av alla de delar som finns i den frågan.

Anf. 10 Pernilla Stålhammar (MP)

Herr talman! 25 miljoner invånare, världens mest jämställda ekonomi, världens bästa förutsättningar att uppnå samtliga av de 17 globala utvecklingsmålen, goda förutsättningar att vara självförsörjande, ja, till och med nettoexportör av förnybar energi före 2030 - låter det som en utopi? Nej, detta är ett axplock av vad Norden erbjuder i dag.

Norden består av fem länder och tre självstyrande områden som sträcker sig från det nordligaste Arktis till det kontinentala Europa. Man har i mångt och mycket en gemensam historia och en gemensam modell för hur vi kan och vill skapa en hållbar framtid.

Den nordiska välfärdsmodell som har utvecklats gemensamt efter det andra världskriget är i dag världsledande på i stort sett alla områden. Freden, jämställdheten, tryggheten, välfärden och inte minst det goda samarbetet har varit några av de viktigaste beståndsdelarna för att den nordiska regionen och gemenskapen har blivit vad den är i dag. Ser vi oss omkring finns det inte bara anledning att förvalta, utan också att utveckla den vidare.

När USA börjar svika och rucka på sina internationella löften, när det europeiska samarbetet utmanas från olika håll och kanter, och när grannen i öst skramlar och skrämmer är det nordiska samarbetet viktigare än någonsin.

Vi har också stora gemensamma utmaningar framför oss, från de smältande glaciärerna i Arktis och Grönland till årets rekordlåga vattennivåer i stora delar av Sverige. Klimatförändringarna påminner oss om vattnets stora inverkan på vårt välstånd. Vattenfrågorna är en god symbol för klimatets gränsöverskridande effekter som kräver en gemensam mobilisering av resurser för att vi ska nå de resultat som vi önskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Därför är våra prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet nästa år väldigt viktiga. Låt mig peka ut tre områden som vi gröna länge har arbetat för och där vi ser att ett utökat nordiskt samarbete kan få stor betydelse för den globala utvecklingen.

Det gäller först och främst haven. I nästa vecka inleder Sverige tillsammans med Fiji historiens första FN-konferens om haven, mål nr 14 i Agenda 2030. Det är inte för att utfästa nya löften utan för att se hur snabbt vi kan bli bättre på att uppfylla och förverkliga de löften som vi redan har avgivit. Blickarna kommer att riktas mot oss på gott och på ont.

Å ena sidan finns några av jordens renaste och bästa dricksvattenkällor i våra regioner, och engagemanget är stort på alla nivåer. Samtidigt har Östersjön blivit en skamfläck på den internationella vattenkartan. Vårt fiske är ännu inte ett hållbarhetsföredöme. Ska vi kunna vända utvecklingen krävs mer nordiskt samarbete och större press från de nordiska länderna för en offensiv politik mot utsläpp och nedskräpning.

Herr talman! Sedan har vi säkerheten. Hur vi gemensamt väljer att arbeta med den i vårt närområde får betydelse för långt fler nationer än våra egna. Viktiga aspekter på säkerhetssamarbetet är ett fördjupat samarbete kring hur vi gemensamt rustar och möter klimathot, säkrar våra vattentillgångar och tryggar vår livsmedelsförsörjning. Det gäller också hur vi arbetar med försvar, cyberhot och påverkanskampanjer.

Jag ser det som mycket positivt att Sverige kommer att delta i det planerade europeiska kunskapscentret i Helsingfors för att undvika hybridhot liksom utvecklingen av samarbetet Nordic Defence Cooperation, Nordefco. Här har vi nog bara sett början på ett alltmer samstämmigt säkerhetssamarbete i Norden.

Herr talman! Då kommer jag in på den hållbara utvecklingen. Som jag tidigare nämnde ligger alla nordiska länder i topp när det gäller förutsättningarna att nå de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Vi ska vara stolta över det, men vi ska inte tro att detta försprång kan tas för givet. Med en offensiv politik ska vi nordiska länder fortsätta att ligga i den absoluta framkanten för att skapa en fossilfri, jämställd och ekologisk hållbar ekonomi som kan inspirera och engagera.

Vi har stora gemensamma naturtillgångar, omfattande forskningssamarbete och näringslivssamarbeten som har präglat utvecklingen sedan andra världskrigets slut. Hur vi skapar gemensamma riktlinjer för detta får betydelse för FN:s utveckling och för det internationella utvecklingssamarbetet.

Herr talman! Det nordiska samarbetet ska vara en grundbult och en stomme i vår säkerhets- och utrikespolitik liksom i vår politik för hållbar utveckling. Regeringar kommer och går, och vi delar inte alltid de ideologiska övertygelserna. Men sett ur ett internationellt perspektiv är vår nordiska modell både hyllad och beundrad.

För drygt hundra år sedan representerade de nordiska länderna ett tämligen eländigt och mörkt hörn av världen. Mörkret har vi kanske inte kunnat göra så mycket åt. Men vår resa ur fattigdom och marginalisering har varit fantastisk. Min förhoppning är att resan bara har börjat och att Sverige under nästa års ordförandeskap i Nordiska ministerrådet kommer att driva en progressiv och modig agenda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande.

(Applåder)

Anf. 11 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! När man lyssnar på den här debatten låter det som att det är ett stort och omfattande betänkande som vi diskuterar. Så är det inte, om man läser det.

Det handlar om det nordiska samarbetet, ett antal motioner, gränshinderarbete, hälso- och sjukvård samt nordiskt samarbete inom försvar utifrån motioner. Naturligtvis handlar det också om regeringens skrivelse om Nordiska ministerrådet under det gångna året.

För Centerpartiet är det väl känt att vi står upp för ett nordiskt samarbete. Nordiskt samarbete har varit till gagn för medborgarna i alla våra länder, men också för länder och människor bortom Norden. Det är naturligtvis viktigt. Vi ser inte gränser, vi ser möjligheter och friheter för människor. Exemplets makt har också här en stor betydelse.

Vi har löst konflikter, vi har samarbetat och vi har visat vägen genom fri rörlighet för människor och företag. Det har varit en möjlighet som har skapat nya jobb, ekonomisk utveckling och förutsättningar för vår välfärd i Norden. Därför är det naturligtvis viktigt för oss att vi slår vakt om och utvecklar grunderna för det nordiska samarbetet.

Vi ser gärna ett frihetligt och grönt Norden framför oss när vi tittar framåt där vi har rivit gränshinder och där vi har skapat möjligheter för medborgare och företag och underlättat för deras arbete. Vi ska vara goda grannar, och det har vi väl i allt väsentligt visat att vi har kunnat vara.

Det gränslösa Norden är verkligen en del av vårt kännetecken. Sedan 50-talet har vi jobbat för att ta bort hinder, ta bort krav på pass och underlätta och hyvla trösklar för människor och företag så att de kan utveckla sin verksamhet. Alliansregeringen medverkade till att ett särskilt gränshinderråd tillsattes våren 2014 med uppgift att riva hinder. Som tidigare har framgått angav man nivån fem till tio hinder per år.

Därför är det som hände 2015 naturligtvis tragiskt och djupt allvarligt. För första gången sedan 50-talet tvingades våra medborgare att legitimera sig när de passerade gränsen. Det gränslösa Norden, vårt kännetecken, kämpade vi ju för att upprätthålla när vi blev medlemmar i EU och Norge valde en annan väg. Vi kämpade för det gränslösa Norden och för den fria rörligheten i Norden, men helt plötsligt fick vi gränshinder på nytt.

I Öresundsregionen såg sig 85 procent av tågpendlarna som drabbade. Vi vet att företagen talar om miljardkostnader till följd av id-kontrollerna. Man kan lugnt säga att detta kraftigt har påverkat Öresundsregionen, men påverkan finns även långt bortom den. Känslan av och tilltron till det gränslösa Norden har fått sig en knäck.

En av de viktigaste ekonomiska zonerna i Europa, Öresundsregionen, har haft en tydlig gräns införd inom sig. Detta är Nordens största sammanhängande arbetsmarknad. Skadan för tilltron tror jag att man måste ta på allvar. Det handlar om flera områden som har varit gränslösa där man känner eller misstror vår vilja att upprätthålla gränslösheten.

När vi nu har avskaffat id-kontrollerna, vilket var på tiden, är det viktigt att man tar krafttag för att återställa tilltron och reparera de skador som har uppkommit. Detta är något som Centerpartiet poängterar i ett särskilt yttrande. Jag hoppas att Nordiska rådet i alla dess funktioner, oavsett om det är den parlamentariska delen eller ministerdelen, kommer att arbeta för att göra verklighet av ett återställande av tilltron och att reparera skadorna efter det som varit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Försvar och säkerhet är naturligtvis en ny del i det nordiska samarbetet, och det är en viktig del. Centerpartiet står bakom betänkandet vad gäller det som sägs om ett utvecklat samarbete med Nordefco. Där finns en bra beskrivning av detta.

Det råder inga tvivel om vad Centerpartiet vill, nämligen att arbeta för att hela Norden ska bli Natomedlem. Frågan har dock varken funnits med i de yrkanden som har gjorts och som vi har behandlat eller i texten i övrigt. Därför har vi valt att inte gå in i den diskussionen i detta betänkande. Men det är bara genom ett gemensamt Natomedlemskap och ett gemensamt EU-medlemskap som vi verkligen kan säkerställa att vi har en bra grund för ett gränslöst Norden i Europa.

Låt mig kort också säga något om det som inte berörs annat än i ett litet stycke, men som är viktigt. Det handlar om Arktis. Arktiska rådet har inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Verksamheten i Arktis har inte redovisats av regeringen, trots att vi i utrikesutskottet och kammaren har påtalat detta tidigare. Vi beklagar att det inte har gjorts och förväntar oss att det kommer att finnas med kommande år.

Arktiska rådet är ett oerhört viktigt område att uppmärksamma, inte minst när vi talar om försvar och säkerhet. Därför förväntar vi oss att regeringen återkommer med skrivelser om den delen.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 12 Pål Jonson (M)

Herr talman! Västtysklands förre förbundskansler Willy Brandt sa en gång om Berlins framtida öde att det som hör ihop växer ihop. Ibland går det snabbare och ibland långsammare, men precis så är det: Det som hör ihop växer ihop.

Så är det även med det nordiska samarbetet, som vilar på en historisk och språklig gemenskap. Vi ser också att det finner kraft i en stark värdegemenskap, i synen på demokrati, jämställdhet och marknadsekonomi. Vi har över tid sett en ökad rörlighet över de nordiska gränserna, ett alltmer integrerat näringsliv och en växande arbetspendling inom Norden.

Politikens kärnuppgift måste vara att underlätta för denna rörlighet och ytterst att förenkla människors vardag. När vi talar om gränshinder mot rörlighet diskuterar vi ofta tekniska och avgränsade frågor såsom momsavgifter, tullar och det nordiska skatteavtalet. Precis som utskottsbetänkandet tar fasta på är detta extremt viktiga frågor. Men jag tror att vi i framtiden även kommer att behöva diskutera mer hur vi kan underlätta rörligheten genom en bättre infrastruktur mellan de nordiska länderna.

I detta sammanhang vill jag särskilt lyfta upp ett bättre och mer effektivt samarbete mellan Sverige och Norge. Vi har den längsta gemensamma landgränsen, det största handelsutbytet och den största gemensamma arbetsmarknaden. Under de senaste fem åren har handeln med Norge ökat med 30 procent, och i dag handlar vi faktiskt tre gånger så mycket med Norge som vi handlar med Kina.

Samtidigt vet vi att vi har haft svårt att få ihop infrastrukturplaneringen mellan Sverige och Norge. Det beror på att våra trafikmyndigheter inte är koordinerade, att vi inte har gemensamma beräkningsmodeller för infrastrukturprojekt och att vi inte genomför gemensamma åtgärdsvalsstudier. Även detta är viktiga hinder mot en bättre rörlighet för de nordiska medborgarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det nordiska samarbetet måste också handla mer om att uppnå ökad säkerhet och trygghet, vad gäller både intern och extern säkerhet. Det operativa polisiära samarbetet mellan de nordiska länderna fördjupas nu genom det beslut som vi fattade här i kammaren förra veckan. Från och med den 2 juli kommer poliser från andra nordiska länder att ha möjlighet till så kallad tjänsteutövning i Sverige, och tvärtom. I sak handlar det om alltifrån ingripande verksamhet till sampatrullering. Detta kommer att förbättra den polisiära närvaron i gränslän som Dalarna, Värmland och Norrbotten, och det är också ett viktigt framsteg för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten i Norden.

Herr talman! De externa hoten mot Norden ökar. Vi upplever en ny säkerhetspolitisk normalbild i vårt eget närområde, främst genom Rysslands återkommande provokationer, folkrättsbrott och ovilja att acceptera andra länders gränser och säkerhetspolitiska vägval. Det är därför bra att det nordiska försvarssamarbetet nu faktiskt har fördjupats inom områden som internationella insatser, materiel, logistik och utbildning. Det här ökar försvarsmakternas operativa effekt.

Samtidigt ska vi också vara ärliga och säga att detta försvarssamarbete är ett fredstida samarbete. Så länge som vi har olika säkerhetspolitiska lösningar genom militär alliansfrihet kontra Natomedlemskap finns det starka inneboende begränsningar om hur djupt och effektivt försvarssamarbetet kan bli.

Jag har respekt för att det finns olika uppfattningar här i kammaren huruvida det är bra eller dåligt om Sverige och Finland blir Natomedlemmar. Däremot har jag ingen förståelse för dem som säger att det inte spelar någon roll för det nordiska försvarssamarbetet att vi säkerhetspolitiskt sett är så djupt splittrade när det gäller allianstillhörighet eller för dem som säger att en nordisk försvarsallians skulle ske på bekostnad av Natos närvaro i Norden. Det är bara Nato som kan upprätthålla en trovärdig krigsavhållande förmåga i Norden. Allting annat är i mina ögon villfarelser och illusioner.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att om Norden som verkligen hör ihop också ska växa ihop bör vi reformera Nordiska rådet.

Kombinationen av många och stora möten, en omfattande byråkrati som omger dessa möten och, i ärlighetens namn, de i vissa avseenden begränsade politiska framstegen för den nordiska nyttan gör att Nordiska rådet har fått berättigad kritik.

För det första måste Nordiska rådets arbete förankras betydligt bättre i de nationella parlamenten om det ska vara framgångsrikt. Det finns många exempel på där man sitter i ett utskott i det egna parlamentet och ett helt annat i Nordiska rådet, och i många fall är detta olyckligt för effektiviteten i samarbetet.

För det andra finns det av kostnads- och legitimitetsskäl anledning att se över budgeten för Nordiska rådet och hur den kan användas effektivare, eftersom varje krona som används fel eller ineffektivt är en förlorad möjlighet för ett starkare nordiskt samarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det finns med andra ord starka skäl att hålla ett förändringstryck på Nordiska rådet så att det utvecklas med sin samtid, annars riskerar Nordiska rådet att bli en del av problemet snarare än lösningen för att uppnå ett starkare nordiskt samarbete.

Anf. 13 Cassandra Sundin (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande 3, om Norden, och som ledamot i Nordiska rådets välfärdsutskott tänkte jag prata lite om det högaktuella ämnet psykisk ohälsa.

Den 20 januari i år deltog jag på en konferens i Oslo anordnad av Nordens Välfärdscenter, som handlade om just detta och då med inriktning på barn och unga. Ett av fokusområdena handlade om en rapport som lämnats på uppdrag av projektet Unga in i Norden - psykisk hälsa, arbete och utbildning, som koordineras av Nordens Välfärdscenter och är ett samarbete med Nordlandsforskning.

Rapporten bygger på högkvalitativa intervjustudier genomförda på Island, Färöarna och i Norge runt unga som befinner sig i sårbara livssituationer med tanke på utbildning, arbetslivserfarenhet och psykisk hälsa. Rapporten analyserar och beskriver hur unga själva upplever situationen och hur myndigheter och tjänsteutövare inom välfärdssektorn i länderna beskriver utmaningar, insatser och åtgärder inom denna grupp.

Herr talman! Det här är ett komplext och väldigt stort område som rör de nordiska ländernas välfärdsområden i bred omfattning, det vill säga såväl välfärd som utbildning, arbete och hälsa. Syftet med uppdraget har varit att inhämta kunskap om hur aktörerna själva beskriver problematiken, särskilt med tanke på den praktiska vardagen i möten mellan unga och dem som jobbar med områdena.

De slutsatser som presenteras i rapporten är därför utvecklade med tanke på konkreta och praktiska lösningar som håller de större sektorsövergripande utmaningarna på myndighetsnivå utanför.

Bakgrunden till uppdraget har varit den ökande oron runt de unga som står i fara att falla utanför utbildning och inte kan kvalificera sig till arbetslivet till följd av psykiska hälsoproblem. Vi kan se att det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa, bortfall från vidareutbildning, svag anknytning till arbetslivet och så vidare, något som gäller alla de nordiska länderna. Den 137 sidor långa rapporten ställer många viktiga frågor och ger även många förslag på åtgärder som kan implementeras i hela Norden mot bakgrund av den forskning som bedrivits.

I debatten om psykisk ohälsa i dag är det av stor vikt att studier, forskning och åtgärdsförslag, likt detta, får möjlighet att lyftas fram för att berörda parter och yrkesutövare på området ska få ökade möjligheter att komma till rätta med de stora problem som finns.

Med detta sagt ser jag fram emot det fortsatta samarbetet på området, som är så otroligt viktigt för hela Norden.

(Applåder)

Anf. 14 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Det nordiska samarbetet är gott och naturligtvis också utvecklingsbart. Den nordiska passfriheten är en grund för att samarbetet fungerar så väl. Den fria rörligheten mellan länderna gör att vi kan flytta till, transporteras mellan, arbeta och studera i varandras länder som nordbor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det finns en grundläggande styrka i det nordiska samarbetet. Med närmare 28 miljoner invånare skulle vi om vi, rent hypotetiskt, gick samman vara världens tionde största ekonomi. Vi har export och import mellan länderna och en betydande arbetskraftsförflyttning som fluktuerar beroende av konjunkturer och efterfrågan. Vi har många likheter kulturellt, värdegrundsmässigt, socialt och inom välfärden.

Vi förenas till stora delar via språken. Skandinaviskan talas praktiskt taget i hela Norden, även om den är på nedgång i Finland och på Island. Det finns ett slags stolthet i det aningen kärva klimatet, och för det mesta håller vi samman även om det kan vara relativt stora skillnader i en del frågor.

Den nordiska modellen är ett föredöme, och den betraktas, analyseras och beundras dessutom av många andra länder. Våra olika samarbeten inom arbetsmarknad, energi, turism, forskning, kultur med mera är unika för vår region.

Herr talman! Nordens framgångar bygger mycket på viljan och modet att finna lösningar på dagliga problem och önskemål om att vi i den globaliserade världen kan förenas och stödja varandra när det behövs. Vi har ett utvecklat säkerhets- och försvarspolitiskt utbyte och samarbete inom Norden. I det rådande säkerhetsläget är det ändå en styrka att vi kan blicka till öster och väster och veta att det finns hjälp och stöd om det krävs, på samma sätt som vi i Sverige kan agera om frågan kommer till oss.

Jag är en sann Nordenvän, född i Finland och uppvuxen i Sverige. Jag behärskar finska och svenska, en fördel i Nordiska rådet, men jag är också en av de närmare 700 000 finländare som flyttat till Sverige. På samma sätt har svenskar - naturligtvis inte lika många - flyttat till Norge för att jobba eller färöingar flyttat till Danmark och så vidare.

Alla nordiska länder är inte med i EU, och ett antal länder är medlemmar i Nato. Men trots dessa beslut i de olika länderna kan det nordiska samarbetet flyta på relativt smidigt.

Herr talman! En av nyckelfrågorna handlar om tillgängligheten till hela Norden och att som nordbo kunna förflytta sig gränslöst mellan länderna utan att visa pass och samtidigt känna sig välkommen till respektive mottagarland.

Det är därför angeläget att belysa ett av Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets mest angelägna beslutsområden: gränshinder. Dessa dyker upp hela tiden, allteftersom vår mobilitet och önskan att förflytta oss ökar i takt med att våra länder fortsätter att utvecklas.

Det kan handla om arbetsmarknad, permanent eller tillfällig flytt, att flytta tillbaka till sitt födelseland som pensionär, att studera på ett annat nordiskt universitet, att etablera en företagsfilial i ett nordiskt grannland, att exportera en produkt eller bedriva turism över landsgränser, polissamarbete och så vidare. Gränshindren är besvärande, många gånger riktigt svåra att lösa, många gånger enkla surdegar som bara blivit liggande på grund av ett alltför litet medborgerligt tryck.

Herr talman! Nordiska ministerrådet har infört ett gränshinderråd med representanter från de olika nordiska länderna och Nordiska rådet. Förra året löstes 12 gränshinder, och det är ett bra resultat. Två av dessa var kopplade till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag har förmånen att vara en ledamöterna i rådet, och det finns ett sug efter att få bort hindren i samverkan med de olika nordiska regeringarna. Det har tagits många initiativ. Bara i år genomförs gränshinderdebatter i samtliga nordiska parlament. Det är bra!

Det finns ett starkt tryck från Gränshinderrådet och Nordiska rådet att de nordiska regeringarna ska ta nästa steg när ny lagstiftning införs nationellt så att det på sikt blir ett obligatorium att utvärdera om det kan leda till gränshinder mellan de olika nordiska länderna, precis på samma sätt som vi implementerar olika EU-direktiv och även förordningar.

Ambitionerna är höga. Vi är dock medvetna om svårigheterna. Det är inte alltid möjligt att ändra i nationella lagstiftningar. Det kan bli för stora kostnadsökningar eller skapa andra negativa bieffekter.

Det är en naturlig del av den nationella lagstiftningsintegriteten, men samtidigt är det helt grundläggande för det nordiska samarbetet att de nationella regeringarna och det nordiska ministerrådet ökar ambitionerna samt värdesätter det nordiska samarbetet än mer för att i nutid och i framtid kunna utöka möjligheterna för nordisk mobilitet - en unik modell som väcker beundran och nyfikenhet i vår omvärld, där allt fler eftersträvar ökad nationalism och protektionism.

Herr talman! I Nordiska rådet finns en gränshindergrupp med representanter från de fyra olika utskotten som därefter rapporterar vidare till Gränshinderrådet. Gruppens arbete är ambitiöst och målmedvetet med fokus på att följa upp existerande gränshinder och identifiera nya.

En utmaning är dock, och det här är också en signal tillbaka till vår svenska delegation, att få de olika utskottens ledamöter från de nordiska länderna och självstyrande regioner att agera i de olika parlamenten för att ställa frågor, följa upp och agera proaktivt för att förebygga kommande gränshinder samt kämpa för att ta bort de existerande.

Jag är säker på att vi i framtiden kommer att finna en ännu bättre process. Gränshinderfrågorna kräver vår uppmärksamhet, och vi har faktiskt tagit många steg för att motverka, ta bort och förebygga gränshinder.

Därmed yrkar jag också bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Phia Andersson, Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Jasenko Omanovic och Suzanne Svensson (alla S).

Anf. 15 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag begärde replik för att jag hörde Pyry Niemi tala om gränshinder och vikten av att slopa gränshinder, och jag hörde varmt tal om det gränslösa Norden - i ett förhoppningsvis gränslöst Europa, skulle jag vilja säga. Men jag hörde inte någonting specifikt om det stora gränshinder som vi återinförde under en tid mellan till exempel Sverige och Danmark, rätt igenom den största nordiska gemensamma arbetsmarknadsregionen, alltså den mellan Malmö och Köpenhamn.

Jag vill komma tillbaka till det, eftersom det har varit ett tydligt exempel på vad som händer när man inför kraftfulla gränshinder mot den fria rörligheten. Det har inneburit miljardkostnader för företag och för den ekonomiska utvecklingen, och det finns en kraftfull misstro hos människor som har berörts. 85 procent av pendlarna har ställt sig frågan om det här är hållbart eller om de måste byta arbetsplats, flytta och så vidare. Det är ett grundskott mot tilltron till det som har varit adelsmärket för Norden - gränslösheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Hur tänker Pyry Niemi och regeringssidan följa upp det som har hänt och återställa förtroendet?

Anf. 16 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Vi känner alla väl till historien om varför de tillfälliga gränskontrollerna infördes. Det var helt nödvändigt i en tid då det var en hög belastning visavi Sverige. Under 2015 ville 163 000 personer söka sig till Sverige. Det var ett hårt tryck på polisen och tullen, på de svenska myndigheterna, att göra saker i en snabb och bråd takt för att få igenom beslut men framför allt göra det värdigt för människor att inträda i Sverige.

Det är klart att gränskontroller på det sättet var det sista steget i en process där vi var tvungna att agera för att också markera visavi våra kamrater inom EU-kretsen. Det var helt nödvändigt då, och det var en process som uppstod i ett läge som var kritiskt för hela Europa och där Sverige tog ett oproportionerligt stort ansvar. Ingen var glad i att införa gränskontrollerna, men de var nödvändiga då. Nu är de borttagna, och nu är det en annan process, en annan modell, som gäller.

Självklart utgår jag från att det kommer att ske en ordentlig uppföljning när det gäller hur och var och på vilket sätt vi ska agera i framtiden för att kanske slippa gränskontroller också, men vid det tillfället var det helt nödvändigt. Det fanns inga alternativ, och vi var nödgade att agera för att hela det svenska välfärdssystemet skulle fungera så praktiskt som möjligt för alla som bor i Sverige men också för dem som skulle komma till Sverige.

Jag utgår från att det finns en process för att följa upp och utvärdera det här så att vi vet för framtiden hur vi ska agera ännu bättre så att det inte drabbar resenärerna över Öresund eller liknande områden.

Anf. 17 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det lät som en brasklapp: Härtill var man nödd och tvungen. Vi har sett sådana brasklappar förr genom historien i Sverige. Tvånget var tydligt, enligt Pyry Niemi. Sedan är det väl alltid så att man kan göra saker på olika sätt. Det finns inte bara en lösning. Åtminstone tillhör inte jag ett parti som tror att det bara finns en lösning eller ett sätt. Om det nu var tvång var det tvånget självpåtaget och dessutom väldigt långvarigt. Men det låter bra om signalen är att det kommer att ske en uppföljning.

Då undrar jag: Kommer Pyry Niemi, som är med i gränshinderdiskussionen, att säkerställa att de frågorna lyfts fram. För det handlar också om att diskutera hur vi återställer människors tilltro till att detta inte händer på nytt helt plötsligt i morgon dag. Hur återställer vi tilltron till det gränslösa Europa? Det måste vara en oerhört viktig fråga för det nordiska samarbetet framåt, för människors syn på Norden som en gemensam marknad i allt väsentligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag hoppas att det är någonting som Pyry Niemi kommer att arbeta för i gränshinderdiskussionen, och jag utgår också från att man från regeringens sida kommer att försöka återställa ett förlorat förtroende i den här delen.

Anf. 18 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Under hela processen i Gränshinderrådet hade vi återkommande diskussioner om det här. Det genomfördes också seminarier i frågan, och vi har en fortsatt uppföljning i Gränshinderrådet. Även i de kontakter vi nu har med vår regering och den danska regeringen framförs synpunkter kring det.

Självklart handlar det om att återställa ett förtroende. Jag vet inte hur lågt det är eller om det är det - det tror jag inte att Kerstin Lundgren heller gör, utan jag utgår från att det är mer av ett antagande. Men visst finns det brister, och visst finns det frustration. Det håller jag med om. Det är vi helt överens om, för det har drabbat resenärerna och pendlarna. Där är vi helt överens. Men i det läget var vi tvungna att göra någonting. Beklagligtvis fick då resenärerna och pendlarna ta ett oproportionerligt stort ansvar. Kanske fick de också en del merkostnader och en del lidande av att byta tåg och så vidare.

Men visst är det väl också så, om man tittar framåt, att för att undvika det här ska vi titta igenom de modeller och processer som fungerar bra. Jag välkomnar alltid en diskussion över partigränserna för att hitta lösningar som är praktiskt tillämpbara. Men det här var en mycket akut situation, och jag tror inte att det fanns någon som helst realistisk och tydlig förberedelse för hur man skulle kunna ha gjort det annorlunda. Det är möjligt att det fanns andra lösningar, men just vid det tillfället, med frågorna som kom från Polismyndigheten, tullen, Migrationsverket och andra myndigheter i Sverige, var nog det här den bäst tillämpbara lösningen för att råda bot på den situation som rådde vid det tillfället.

Anf. 19 Staffan Danielsson (C)

Herr talman! Nordenvänner! Kerstin Lundgren har väl talat för Centerpartiet, och jag ska komplettera utifrån mitt arbete i Nordiska rådet, som består av 87 ledamöter från de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områdena.

I en allvarsam och komplex tid med stora utmaningar globalt, i Europa och i Norden är det nordiska samarbetet en värdefull tillgång för att bidra med gemensamma lösningar. I kraft av bland annat vår ekonomiska styrka har de nordiska länderna en viktig roll.

Det framgångsrika samarbetet inför klimatavtalet i Paris är ett viktigt och lyckat exempel, liksom de nordiska ländernas utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete, som fortsätter att utvecklas och fördjupas. De långvariga och nära nordiska relationerna bäddar för att Norden kan spela en allt viktigare roll i det europeiska och globala samarbetet i framtiden.

Vi har lagt en bra grund för det samarbete som vi har haft de sista 50-60 åren, men jag tror att det här kommer att ta nya språng framåt inom de närmaste åren och decennierna.

Det handlar också om gemensamma värderingar. Norden har möjlighet att vara en ledstjärna för andra länder när det gäller till exempel miljösatsningar och jämställdhetsfrågor. Internationellt växer en allt viktigare diskussion om hur en hållbar och inkluderande tillväxt ska kunna uppnås. I denna diskussion är det nordiska engagemanget en kraftkälla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

För mig som rätt ny ledamot i Nordiska rådet är det glädjande att se på nära håll hur mycket som faktiskt sker. Jag ska strax ge några exempel. Men det är också uppenbart hur mycket mer som kan göras i en tid med mycket stora utmaningar. Låt mig nämna Rysslands krig med Ukraina, Storbritanniens tilltänkta utträde ur EU och USA:s oberäkneliga väg under Donald Trump.

Det är, som Kerstin Lundgren sa, alldeles uppenbart att ännu mer behöver göras på försvarsområdet mellan de nordiska länderna. Ett kraftfullare och närmare samarbete talar väl alla väl för. Min och Centerpartiets uppfattning är, som också Pål Jonson sa, att om det ska kunna förverkligas fullt ut gäller det att det sker inom försvarsalliansen Natos ramar.

Hållbarhetsutskottet i Nordiska rådet, där jag sitter, fokuserar bland annat på klimatfrågor, ett hållbart bruk av naturresurser, miljö och naturskydd, fiskeriförvaltning och biologisk mångfald - mycket viktiga frågor. Detta är utmaningar som berör länder såväl i Norden som i Europa och globalt.

De nordiska länderna kan bara bli ännu bättre på att utveckla och vara förebilder för en grön omställning. En grön omställning behöver innovationer, utveckling av förnybar energi baserad på till exempel bioråvaror, stora investeringar i energieffektivisering och en ny fossilfri infrastruktur. Med sina sammanlagda resurser och sin rika kompetens kan det nordiska samarbetet för forskning och utveckling öka takten i denna omställning.

För mig som talesperson för hållbarhetsutskottet var det en glädje att kunna lyfta fram att Nordens potential till en hållbar livsmedelsproduktion fullt ut måste tas till vara i framtiden, att matsvinnet måste reduceras samt att det behövs ett tätare nordiskt samarbete för att gemensamt påverka EU:s reform av vattenramsdirektivet.

Centerpartiet samarbetar i Nordiska rådet i Mittengruppen. Vi lyckades få med både Mittengruppen och Nordiska rådet på att rekommendera till de nordiska regeringarna att före eventuella åtgärder för att till exempel införa gränskontroller, som har diskuterats här, ska samråd ske med övriga nordiska regeringar - en stor framgång. Helst ska naturligtvis dessa försämringar av öppna gränser inte genomföras.

Mittengruppen har också drivit på för förbud mot mikroplaster i kosmetika och vissa plastpåsar. Det är en fråga som engagerar mycket i Nordiska rådet, med all rätt. Det är också glädjande att Nordiska rådet rekommenderat de nordiska regeringarna att arbeta för ett generellt förbud i EU mot fyra hormonstörande ftalater i produkter som barn kommer i kontakt med.

Detta var några exempel, herr talman, på vad som sker i Nordiska rådet. Många här har berört andra viktiga områden som till exempel gränshinderfrågor. Jag vill hänvisa den intresserade till Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2016 samt regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet 2016.

Med detta, herr talman, vill jag avsluta denna dags - den 1 juni 2017 - viktiga debatt i Sveriges riksdag om Norden.

Norden

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)