Höständringsbudget för 2019

Herr talman! I dag debatterar vi också höständringsbudget för 2019. Årets upplaga är förhållandevis liten med ett tillskott på 3,9 miljarder kronor. Av dessa knappt 4 miljarder avslår Sverigedemokraterna 1 miljard. I sak finns således inte överdrivet mycket att orda om i denna debatt. Emellertid kan vi konstatera att Sverigedemokraterna är det enda parti som har lämnat in en följdmotion på regeringens proposition.

Jag tänkte uppehålla mig i dag vid ett perspektiv på den svenska välfärdsdebatten som behandlar våra grundläggande trygghetsbehov. Jag antar att många här inne känner till Maslows behovstrappa, som är en förklaringsmodell inom psykologi för hur människor prioriterar sina behov. Det första av de fem behoven är människans fysiologiska behov och står för till exempel hunger, törst och sömn.

SVT rapporterade i måndags att varannan kommun kommer att spara på de mest utsatta grupperna i samhället. Det handlar om nedskärningar i LSS och nedskärningar i daglig verksamhet för psykiskt funktionsnedsatta. Man drar ned på elevhälsa, förskola, äldreomsorg och så vidare. När kommunchefen i en av de aktuella kommunerna tillfrågas om hur man hamnade i det läget är svaret föga förvånande: Vi har varit generösa och tagit emot många nyanlända.

Kommunchefen ställer därmed en generös välfärd i direkt motsatsförhållande till ett generöst mottagande av nyanlända - det som Sverigedemokraterna har gjort från dag ett.

Vilka politiska prioriteringar gör regeringen i detta läge? Det är bara att öppna budgetpropositionen och läsa. Man subventionerar elcyklar, inför friår och avskaffar värnskatten. I ändringsbudgeten ökar man det internationella biståndet nästan lika mycket som man ökar anslagen till rättsväsendet. I en tidigare satsning har man utvecklat en tjänst som heter Money from Sweden med arabisk version i syfte att underlätta för monetära transaktioner från Sverige till andra länder. Det finns mycket att säga om detta. Men jag låter exemplet tala för sig självt.

Icke desto mindre är detta politiska prioriteringar i ett land där det saknas 30 miljarder kronor till välfärden. Det är detta som medborgarna i ett land som har ett av världens högsta skattetryck betalar skatt för, och det i ett läge när de som har byggt upp detta land inte ens får den hjälp de behöver längre. Bara kolla på vad som händer på våra äldreboenden! Våra äldre fryser, är ensamma och hungriga. Det finns pensionärer som plockar pantburkar. Det är den rödgröna verkligheten.

Herr talman! Jag tänkte också kommentera det andra steget på Maslows behovstrappa, nämligen trygghetsbehoven. Det handlar om att man ska vara skyddad från fysiskt våld, psykiskt våld och kriminalitet. Det är centralt att minska förekomsten av detta, för individers skull men också för att samhällen i respektive land långsiktigt och successivt ska kunna höja levnadsstandarden och tillväxten.

Jag vill i sammanhanget ta upp bara några exempel på vad som har hänt i min hemstad Göteborg de senaste månaderna. Två unga män blev knivskurna på spårvagn på Hisingen. Man blev knivhuggen i Nordstan och avled. Man, 18 år, blev knivhuggen på Backaplan och avled. Tonåring fick örat avskuret vid rån i Landala. I det fallet räckte det alltså inte att bara råna, klä av och misshandla pojken, utan gänget var också tvunget att skära av pojkens öra. Vem gör något sådant? Det här är bara ett axplock. Om man googlar får man dessvärre upp en uppsjö av tragiska händelser att välja mellan.

Då är frågan: Har det här alltid varit vardag i Sverige? Svaret är nej. Fanns det inte fattiga människor i Sverige förut? Jag ställer frågan med anledning av att regeringens analys kopplar samman fattigdom och social utsatthet med denna sorts brottslighet.

Personligen vänder jag mig emot tesen att fattiga skulle ha sämre moral. Låt mig dela med mig av min erfarenhet av fattigdom. Jag är själv född i Angered i Göteborg, och är uppvuxen i Biskopsgården. För dem som inte känner till Göteborg kan jag säga att det är så kallade socialt utsatta områden. Jag är andra generationens invandrare, uppfostrad av en ensamstående mamma. I mångt och mycket skulle jag alltså kunna placeras i de vänsterliberalas fack för socialt utsatta. Men det är många som inte är födda med en silversked i mun som inte blir kriminella - faktiskt de allra flesta.

Låt mig återknyta till Maslows behovstrappa. Man behöver inte slåss för sin överlevnad i Sverige, såvida man inte är hemlös. Då är situationen fundamentalt annorlunda. Men nu talar jag om det segment som inte kan kategoriseras som absolut eller relativt fattiga men som är födda i socialt utsatta områden och som väljer att bli livsstilskriminella.

Håller social utsatthet som förklaring för kriminalitet i svenska sammanhang? Jag hävdar att det inte gör det, utan det är den fria viljan som är avgörande. Låt oss undersöka fakta. Det är inte favelorna i Rio som folk föds in i här. Vi har avgiftsfri och skattefinansierad utbildning i Sverige. Vi har ett socialt skyddsnät. Och vi har valmöjligheter, oavsett om det handlar om gymnasiestudier som leder till att man blir elektriker eller snickare eller högskolestudier för dem som vill hjälpa andra människor, som sjuksköterska eller läkare, eller dem som vill ta upp kampen mot kriminella på gator och torg eller i rättssalar. Det finns för den delen möjlighet att bli svetsare. Om en andra generationens invandrare som är uppvuxen i ett socialt utsatt område kan bli riksdagsledamot och om en svetsare kan bli statsminister lever vi i ett land med fantastiska möjligheter.

Det finns inga som helst förmildrande omständigheter som ursäktar ett kriminellt liv. Det är inget man bara halkar in på. Man vaknar inte plötsligt upp en morgon och står där med en Glock 9 i sin hand och riktar den i munnen på sitt offer. Kriminalitet är ett val.

Herr talman! Min poäng är följande: Det här är fantasier. Det är förklaringsmodeller som inte håller. Erkänner man inte problemformuleringen kommer man heller aldrig att kunna lösa problemet. Till alla människor i socialt utsatta områden vill jag därför säga följande: Lyssna inte på Socialdemokraterna när de placerar er i samma fack som kriminella! Låt dem inte definiera vem ni är eller vart ni ska! Låt er inte begränsas av deras marxistiska klassanalys, där ert öde är förutbestämt! Sverige är ett land med fantastiska möjligheter.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Andersson i Skellefteå, Paula Bieler och Jennie Åfeldt (alla SD).

Herr talman! Efter en fullödig debatt om budgeten för nästa år kommer höständringsbudgeten lätt i skymundan. Jag vill ändå hålla ett anförande om höständringsbudgetens innehåll.

Höständringsbudgeten är en möjlighet att stämma av mot verkligheten och fånga upp det som hänt under året. Och någonting som verkligen händer i Sverige är den gröna omställningen. Den sker här och nu. Många svenskar deltar utifrån sina förutsättningar och från sitt hem i den gröna omställningen. Fler än prognoserna förutsåg har till exempel köpt en klimatsmart bil. Flygandet minskar, och tågresandet ökar. Folk sätter upp solceller på sina tak och gör på det sättet både klimatet och den egna plånboken en tjänst. Det ökar resiliensen när det gäller kommande förändringar.

Jag beundrar och applåderar det engagemang som många medborgare känner i klimatfrågan. Jag känner mig stark som är en del av denna rörelse. Men i slutänden faller det på politikerna att föra en politik som gör att vi når de klimatmål som riksdagen har antagit.

Svenska folket är med på den gröna omställningen. Det är inte Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Den budget som högerblocket drev igenom för ett år sedan var ett dråpslag för Sveriges samlade miljö- och klimatarbete. Det blev stopp för lokala klimatinvesteringar över hela vårt land. I den här höständringsbudgeten fortsätter vi arbetet med att återställa efter miljöslakten.

När de högerkonservativa drog ned på solcellsstödet ledde det till långa köer. Klimatkämpar som hade räknat med stöd för sin del i klimatarbetet hamnade i en situation där de inte visste om de skulle få något stöd alls. För att råda bot på detta tillför vi i höständringsbudgeten en halv miljard extra till solcellsstödet, så att alla där ute kan få det stöd som de har räknat med.

Detsamma gäller markägare, alltså skogsägare, med bekräftad skyddsvärd natur som efter servettskissen hamnade i ett vakuum när de inte kunde få ersättning. Nu säkerställer vi att de faktiskt får det.

Herr talman! Svenskarna älskar och värdesätter den svenska naturen. För de högerkonservativa är naturen däremot mest ett sätt att finansiera skattesänkningar. I höständringsbudgeten säkerställer vi att arbetet för den värdefulla svenska naturen kan upprätthållas.

I höständringsbudgeten utökar vi också stödet till produktion av biogas. Tillsammans med Klimatklivet innebär det exempelvis att vi har fått biogasmackar och produktion av biogas runt hela den småländska och blekingska kusten. Jag och många med mig som ofta kör bil på just de vägarna gläds åt att kunna köra fossilfritt också på den svenska landsbygden.

Höständringsbudget för 2019

Utöver att vi gör upp med högerpartiernas miljöslakt säkerställer vi andra nödvändiga investeringar för Sverige. En av dessa satsningar som jag särskilt vill lyfta fram är det utökade mediestödet. Den lokala journalistiken är på många håll i landet satt under stark ekonomisk press samtidigt som den behövs mer än på länge. När journalister runt om i Sverige hotas och det fria ordet ifrågasätts behöver politiken svara upp med satsningar. För tystnar journalistiken tystnar till slut både yttrandefriheten och vår demokrati.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)