Handelspolitik

Anf. 58 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 från Moderaterna. Självklart står vi bakom alla våra övriga reservationer.

Varuexporten i Sverige uppgick 2018 till 1 442 miljarder kronor. Europa och främst EU är den största marknaden för svenska exportvaror. Vi exporterar mest till Tyskland och därefter Norge, Finland, Danmark och USA. Att det nu sker en avmattning i ekonomin är ett faktum. Osäkerheten kring vart den globala konjunkturen är på väg är påtaglig. Tillväxten i världshandeln för 2018 var relativt svag, och de handelskonflikter som pågår gör att osäkerheten inför framtiden tilltar.

Det som sker är ingen svensk eller europeisk företeelse, utan den är global. Den är global till sin natur på så vis att värdekedjor hänger samman, och de påverkas när förändringar sker.

Vi står inför ett antal utmaningar såsom avmattning i konjunkturen, protektionism och eventuellt ett annalkande handelskrig. Protektionismen är ett av de största hoten mot en väl fungerande världshandel och svensk export. Tillväxten i Sverige hotas om marknaderna sluts och handelspartner drar sig tillbaka från yttre konkurrens.

Sedan elva år tillbaka har protektionismen i världen ökat. Sverige behöver vara drivande i fråga om att frihandel upprätthålls och stärker banden globalt. Inom EU är det oerhört viktigt att Sverige är en tydlig spelare för att marknader för tjänstesektorn ska utvecklas och breddas. Dessutom utvecklas rörligheten inom flera sektorer med digitala tjänster och varor.

Parallellt med den diskussionen trappas handelskonflikterna upp. Under maj månad har vi kunnat följa hur handelskonflikten mellan USA och Kina har ökat, till exempel med tullar på kinesiska exportvaror till ett värde av 200 miljarder dollar. Tullarna har höjts från 10 till 25 procent.

På Twitter, som verkar vara den amerikanske presidentens favoritkommunikationsverktyg, meddelade Donald Trump att USA den 10 juni kommer att införa tullavgifter på 5 procent på alla varor som kommer in från Mexiko. Det ska ske till dess att illegal immigration till USA upphör.

Även inom EU finns osäkerheter som bidrar till ett svårare läge, inte minst på grund av alla frågetecken gällande brexit som har ny deadline i höst. Theresa May har lämnat in sin avskedsansökan och lämnar sin post som premiärminister nu på fredag, den 7 juni. Tyskland står inför ett skifte med Merkel. Frankrike har gula västarna, och det råder osäkerhet i Italien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Om Storbritannien lämnar unionen utan ett nytt avtal kan vi räkna med kännbara konsekvenser för svensk ekonomi; Storbritannien är en viktig handelspartner för svenska företag.

När det gäller relationen mellan EU och Storbritannien efter utträdet måste ambitionen vara att få till stånd mesta möjliga frihandelsvillkor med Storbritannien. Det vore av godo, både för unionen och i synnerhet för oss. Begränsande handelshinder, såsom tullar, kvoter och standardiseringar, måste i möjligaste mån undvikas.

I ett läge med mer avmattning och nedgång i konjunkturen kommer inte bara protektionism utan även osäkerhetsfaktorer som att länder kan få svårt att klara ryckigheter och plötsliga förändringar på grund av den offentliga skuldsättningen på många håll i världen. Det påverkar betalningsmöjligheter och investeringar.

Handelsavtalen blir också mer bilaterala. Det är en rak konsekvens av att Dohaavtalet inte har blivit verklighet, då några dominerande handelsnationer använder handel som geopolitisk åtgärd för att nå sina syften. I den bistra världen sker också positiva saker. EU har skrivit ett handelsavtal med Japan. Det trädde i kraft i februari i år. Det är en signal om öppenhet. Avtalet är det största frihandelsavtalet någonsin och kommer att skapa möjligheter för jobb och tillväxt framöver. Världen behöver fler sådana avtal. Moderaterna ser fram emot att de kommer att komma på plats.

Fru talman! Sverige påverkas av exportberoendet men även av importen. Den svenska basindustrin svarar för en betydande del av den svenska varuexporten. I vårt land påverkas ett antal företag som är kopplade till industrin av dess upp- och nedgångar, och med dem påverkas även små och medelstora företag som är underleverantörer eller själva säljer produkter och tjänster internationellt och nationellt. Inom bilindustrin kan företag som SKF, Atlas Copco och Haldex nämnas. Råvarupriserna har peakat och vänt nedåt, vilket påverkar företag som LKAB och Boliden, två företag på den globala marknaden.

Sverige, i synnerhet regeringen, behöver vara på tårna och fortsätta vara en spelare som ligger långt fram i utvecklingen och en av de främsta exportnationerna.

Näringslivet säger att det råder mördande konkurrens. De lever på allt mindre marginaler då köpare ställer allt högre krav. Tillgångsgarantier och stora investeringar behöver göras med tanke på klimatspåret, och stor oförutsägbarhet påverkar industrin.

Fru talman! Tillgång till effektiv, ren energi och rena teknologier är på sikt avgörande nyckelfaktorer för världens hållbara utveckling. Svensk ren teknologi håller hög klass och har potential att nå internationellt ledande framgång.

Moderaterna ser att koldioxidfri el medför stora möjligheter för Sverige. Men det krävs investeringar, och det är oerhört viktigt att industrin har rätt förutsättningar för att kunna satsa och bygga vidare med innovationer och tekniksprång. Det kan bidra till klimatmålens uppfyllelse samtidigt som det möjliggör för nya jobb och exportmöjligheter för industrin. Regeringen bör därför vara på tårna också när det gäller att Sverige ska vara ett land där man kan lita på att det finns el 24:7, utan avbrott. Elförsörjningen bör också gå att öka i den takt som beskrivs i termer av behov av ny elförsörjning som är större än vår nuvarande användning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är också oerhört viktigt att inte tvärt rycka undan mattan. Sverige har genom historien varit banbrytande. Det har skapat vårt välstånd. Vi kan fortsätta vara det på såväl gamla marknader som i nya branscher med robotisering, artificiell intelligens och digitalisering.

Ett annat område där Sverige skulle kunna leverera är i FN:s upphandlingar. En referens, även om den har några år nacken, är att FN 2014 upphandlade varor och tjänster för 150 miljarder kronor. Endast 0,16 procent kom från Sverige. Om Sverige skulle ligga på för att få dessa upphandlingar som bygger funktion skulle Sverige kunna vinna betydande framgångar.

Handelskamrar har genom åren dessutom byggt kompetens- och resurscentrum för svenska företag som vill introduceras för och börja sälja till FN. Genom att upphandla exportrådgivningstjänster skulle svenska företag få erfarenheter som skulle kunna leda till att de kan vinna upphandlingarna och göra god nytta i FN-spåret.

Fru talman! Moderaterna vill också att Sverige ska verka för att det gröna frihandelsavtalet Environmental Goods Agreement ska bli så omfattande som möjligt och för att tullar på klimatsmarta varor ska sänkas eller helt tas bort.

Moderaterna vill också framhålla vikten av att se välfärdstjänster som en exportstrategi. Tjänstehandeln står för omkring en fjärdedel av Sveriges totala handel. Valfrihetsreformer i Sverige har skapat nyfikenhet och efterfrågan i andra länder, inte minst Tyskland, och är en viktig del av tjänsteexporten. Det krävs att välfärdsföretagen kan använda hemmamarknaden som referens vid upphandlingar. Regeringen borde såväl stimulera export av välfärdstjänster som lyfta de verksamheter och det innehåll som skapar mervärde i landet. Tyvärr ser inte den rödgröna regeringen tjänster som en avgörande konkurrensfördel i exportstrategin. Det är beklagligt.

En annan bransch på framväxt är turism- och besöksnäringen. Man kan inte undgå att fundera på vad den rödgröna regeringen egentligen vill med sin dubbelhet. Å ena sidan ska det vara flygskatt. Å andra sidan ska det byggas landningsbanor. Gårdsförsäljning av vin skulle också kunna bli verklighet om man inte låter det dra ut på tiden.

Fru talman! Vi kan konstatera att tullar leder till minskad handel och får negativa effekter på den ekonomiska utvecklingen. Det gäller även politisk osäkerhet. Världsekonomin brottas just nu med båda problemen. Det är viktigt att regeringen ger Sverige rätt förutsättningar för att vara ett attraktivt land för industriföretag samt små och medelstora företag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M).

(forts. § 11)

Anf. 59 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Vi har nu inlett debatten rörande näringsutskottets betänkande 13, Handelspolitik. Jag vill inleda mitt anförande med att yrka bifall till reservation 2 från Sverigedemokraterna som berör vissa frågor om internationell handel.

Som bekant är Sverigedemokraterna ett handelsvänligt parti som upprepade gånger motionerat i riksdagen om vikten av att Sverige verkar för en öppen och fri handel samt motverkar protektionism. Vår breda handelspolitik syntes inte minst i valet till Europaparlamentet, som alldeles nyss ägde rum.

Vi gick till val på en valplattform som betonade allt från värdet av att EU får ytterligare frihandelsavtal på plats till behovet av en reformation av Världshandelsorganisationen och det objektiva mervärdet i att motverka icke-tariffära handelshinder av olika slag.

Fru talman! Vi inser helt enkelt att en välfungerande handel är direkt avgörande för en exportberoende nation som Sverige. Exporten utgör en så stor del av vår ekonomi att värdet av exporten av våra varor och tjänster motsvarar näst intill hälften av Sveriges totala bnp, hela 47 procent.

Det är siffror som vore svåra att uppnå om det inte vore för den stora roll som EU:s inre marknad spelat för våra handelsförutsättningar. Tack vare den inre marknaden har vi gemensamt kunnat avskaffa tariffära handelshinder och aktivt verkat för minimeringen av de icke-tariffära handelshindren inom unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Arbetet mot handelshinder tillsammans med det kontinuerliga arbetet att skapa synergieffekter har resulterat i att den inre marknaden utvecklats och skapat tillväxt och välstånd.

Nu pratar jag eventuellt i lite för generella termer, fru talman. Det är ingen hemlighet att just den svenska tillväxten sett till bnp per capita har varit näst intill helt obefintlig i närtid. Det kan vi nog inte skylla på den inre marknaden. Där handlar det snarare om den tillväxtfientliga politik som förts här i Sverige.

Oaktat det ska vi självklart slå vakt om den inre marknadens förträffligheter. Samtidigt måste vi dock motsätta oss de federalistiska drömmarna om en gemensam bankunion med gemensam insättningsgaranti och en enda stor valutazon över hela unionen. Häri ligger enligt mig ingen motsättning, fru talman.

Man blir varken protektionist eller handelsfientlig bara för att man inte vill outsourca sin penningpolitik eller se ett EU som lägger sig i svensk lönesättning och pension. Att påstå så är direkt intellektuellt ohederligt, om ni frågar mig.

Utöver EU:s inre marknad påverkas självklart Sveriges handelsförutsättningar av de frihandelsavtal som EU förhandlar fram å våra vägnar. Sverigedemokraterna står bakom EU:s exklusiva befogenhet att stifta frihandelsavtal och förstår den tyngd det utgör att sätta sig vid förhandlingsbordet med den gemensamma marknaden för 28, snart 27, stater.

Vi hoppas därför att den kommande kommissionen prioriterar det arbetet samtidigt som vi på hemmaplan alltid kommer att verka för att svenska intressen och våra komparativa fördelar bejakas av den svenska regeringen i kommande förhandlingar. Syftet är att generera den största möjliga nyttan för svenska företag och i förlängningen den svenska ekonomin i dess helhet.

Från Sverigedemokraternas sida ser vi därmed djupt positivt på att kommissionen nu fått grönt ljus att på nytt inleda handelsförhandlingar med USA. Sverige tjänar sannerligen inte på ett upptrappat globalt handelskrig, varför det är direkt avgörande att sitta vid förhandlingsbordet med USA för både oss och andra. Det gäller inte minst i en tid med spänningar mellan USA och Kina som en konsekvens av att USA faktiskt vågar tala klarspråk om den handelspolitik Kina bedriver och intressena bakom densamma.

Strax efter USA på listan över Sveriges främsta handelspartner återfinns Storbritannien, strax före Kina. År 2018 uppgick vår varuexport till Storbritannien till ett värde av hela 81,8 miljarder svenska kronor. Framtiden för vår handelsrelation med Storbritannien är dock oviss.

Från vår sida är det en självklarhet att respektera viljan hos det brittiska folket. Det handlar om att stå upp för den folkomröstning som ägt rum och säkerställa leveransen av det utträde man fått mandat av folket att genomföra. Det gäller oavsett hur diverse EU-federalister ställer sig i frågan.

Vi kan fortsätta att hoppas på ett ordnat utträde som skapar både hållbara och långsiktiga spelregler för Sveriges och EU:s handelsrelationer med Storbritannien. Men det vore nog just att leva på hoppet.

På bara ett par veckors tid lyckades Nigel Farages Brexitpartiet fullständigt omkullkasta den politiska spelplanen i Storbritannien och kom att bli det i särklass största partiet i valet till Europaparlamentet med sina hela 31,6 procent. Det genererar nästan 50 procent fler ledamöter än vad Sverige har totalt. Det tål att tänkas på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Min poäng med detta är att mycket tyder på ett brexit utan avtal. Om så skulle bli fallet kan EU agera på två olika sätt. Det kan antingen ta formen av ett hämndlystet ex som gör sitt yttersta för att distansera sig från och straffa Storbritannien, inte minst för att statuera exempel inför framtiden. Eller så agerar det i linje med vad Sverigedemokraterna förespråkar genom att omgående göra sitt yttersta för att etablera en välfungerande handelsrelation med Storbritannien. Det ligger i vårt handelspolitiska intresse, och allt annat vore både småsint och direkt skadligt för den svenska ekonomin.

Sverige behöver handeln, och handeln behöver politiker som skapar goda förutsättningar genom att stärka den svenska konkurrenskraften, genom att slå vakt om våra sektorer och branscher på den internationella arenan, och som enträget verkar för en fri och rättvis handel globalt.

Fru talman! Sverigedemokraterna utgörs av just sådana politiker.

(Applåder)

Anf. 60 Per Schöldberg (C)

Fru talman! Detta är mitt första anförande i den här kammaren, och jag ska be att få framföra det under sex minuter.

Centerpartiet står givetvis bakom våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 11.

Jag besökte Lagan Plåtprodukter nyligen. De är experter på att pressa och konstruera i plåt. Det kan tyckas enkelt, men det är de facto en avancerad verksamhet. Bland annat levererar de detaljer till helt nya bilmodeller. Det har visat sig att detta företag i Ljungby kommun lyckas med det som ingen i Kina eller i något annat land klarar av: att pressa en given plåtdetalj i ett enda stycke. Lagan Plåtprodukter är ett av alla dessa små och medelstora företag i Sverige som är extremt beroende av den globala marknaden för sin lönsamhet och därmed som jobbskapare i Sverige.

Skogen och annan basindustri är fundament för vårt välståndsbyggande. Värdet på skogen uppgår i dag till omkring en femtedel av Sveriges bnp, och skogen levererar årligen 10 procent av värdena i landets varuexport. Var femte investerad krona i svensk industri kommer från skogsindustrin, som har potential att växa med nya förädlade produkter.

Företag lever inte isolerade utan är ihopkopplade i avancerade näringskedjor som leder till produkter och tjänster på ett sätt som gör Sverige till en ledande handelsnation. Handelspolitiken kan, när man läser offentliga handlingar, tyckas vara rätt abstrakt. Men allt kokar ned till att skapa goda betingelser för företag och deras anställda. Därför måste vi hela tiden reflektera över vilka konsekvenser dessa internationella processer, som handelsavtal och förhandlingar, får för till exempel Lagan Plåtprodukter i Lagan, Ljungby, Småland, Sverige och Europa.

Fru talman! Jag vill framhålla att Centerpartiet har en positiv syn på EU-samarbetet. Vi vill se ett globalt EU som tar ansvar och arbetar tillsammans i gränsöverskridande frågor såsom frihandel, mänskliga rättigheter, demokrati, migration och säkerhet.

Svenska företag och konsumenter utgör tillsammans med resten av EU en av världens mest attraktiva marknader. Det ger möjligheter för EU att förhandla fram avancerade handelsavtal med en mängd länder och regioner i världen. För Sverige, som ett relativt litet exportberoende land, är EU:s handelspolitik avgörande. Därför behövs fler och ambitiösa avtal som förutom att ta bort tullar och tariffer harmoniserar standarder och skyddar investeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

En stor del av det som produceras i Sverige går på export och bidrar därmed i hög grad till landets ekonomi. Detta är både en utmaning och en möjlighet för till exempel svensk livsmedelsproduktion. Den svenska kvaliteten och det goda svenska djurskyddet har spridit sig över världen. Sverige och EU ska inte göra avkall på höga krav inom områden som miljö, livsmedel, antibiotika, djurhållning, hälsa och konsumentskydd när handelsavtal tecknas.

Handel och hållbarhet hänger enligt mitt synsätt intimt samman. När svenska exportkrediter används och det offentliga hjälper till med exportrelaterade åtgärder är det en självklarhet att värna miljön och hållbarheten. Satsningar i fossila projekt måste upphöra och mer grön teknik lyftas fram.

Fru talman! EU är världens största integrerade marknad. Den ökade rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital som EU möjliggjort har bidragit till tillväxt och jobbskapande, inte minst i Sverige.

EU och dess medlemsländer står dock inför stora utmaningar. En förnyelse av medlemsländernas ekonomier med exempelvis arbetsmarknadsreformer och minskad byråkrati är nödvändig för att stärka konkurrenskraften. I denna förnyelseprocess krävs mer av det som en gång gjorde medlemsländerna framgångsrika: handel och öppenhet.

Centerpartiet anser att åtgärder behöver vidtas för att öppna den inre marknaden ytterligare. Särskilt gäller det att inrätta en digital inre marknad med stark nätneutralitet som ytterst handlar om att i en digital tidsålder minska transaktionskostnader och förbättra handel och sammanhållning.

Vi vill framhålla att en väl fungerande inre marknad i EU har stor betydelse när det gäller ökade möjligheter för människor att utöva sin konsumentmakt. Den är ett medel för att exempelvis minska utsläpp av växthusgaser och bidra till den nödvändiga omställningen av transportsektorn.

Åtgärder för att underlätta och möjliggöra konsumenters val är exempelvis att synliggöra olika typer av bränslens hållbarhetsegenskaper, att EU ställer rättvisande livscykelkrav på både fossila och förnybara bränslen samt att bränslet ursprungsmärks vid pumpen. Förslag i den riktningen har Centerpartiet framhållit i flera andra sammanhang.

När det gäller handel med vissa produkter på EU:s inre marknad vill vi här framhålla att en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning bör införas. Detta skulle enligt vår mening bidra till fler medvetna val vid bensinstationen och hos bilförsäljaren.

Det finns en stor potential i hela landet för att öka handel men även för att locka investeringar och skickliga medarbetare till oss. Det hänger ihop. Av betänkandet framgår att det pågår arbete för att stärka kompetensförsörjningen genom att rikta fokus på medarbetare från andra länder. Här nämns olika statliga myndigheter, till exempel Migrationsverket, Business Sweden och svenska kommuner.

Jag saknar en central aktör i denna diskussion utifrån de handlingar som vi har fått: det svenska högskolesystemet. Universiteten har studenter som genom utbytesprogram studerar här, slår rot och mycket väl kan tänka sig en civil karriär i Sverige. Tyvärr har jag i mina tidigare roller träffat på alltför många begåvade människor som ser möjligheter men som möts av ett byråkratiberg när det enda de egentligen vill är att göra rätt för sig och skapa värden för sig, sin familj och det företag de jobbar på. Hela detta område måste förenklas både av mänskliga och av ekonomiska skäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Det är helt centralt att vi arbetar vidare för öppenhet, för tilltro till internationella regelverks förmåga och för tillit till frihandel och att detta ger ömsesidig vinning. I en värld där det uppenbarligen finns krafter som vill gå mot slutenhet vill jag att vi går mot öppenhet och tydliga och transparenta regelverk. Det vinner svenska företag på, och det vinner våra handelspartner på varhelst i världen de befinner sig.

(Applåder)

(forts.)

Anf. 61 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Jag begärde ordet med anledning av att Per Schöldberg började sitt anförande med det lilla företaget Lagan Plåtprodukter i Ljungby. Det finns många små och medelstora företag som spelar roll för handeln, och de är en kugge i ett större hjul och gör bra nytta för Sverige.

I detta ingår också en levande landsbygd och att kunna bo, leva och verka på platser utanför storstaden. Besöksnäringen utgör här en stor del, och här kommer frågan om försäljning av vin på gårdar in.

Den 2 maj förra året gjordes ett tillkännagivande till regeringen om att man ska verka för en ny alkohollagstiftning som innebär att Systembolagets monopol kan värnas samtidigt som det blir möjligt att bedriva gårdsförsäljning i Sverige.

Centerpartiet har skrivit ihop sig med regeringen om att man ska ta tag i detta ärende så att detta kan bli verklighet. Ministerns svar har varit att man ska påbörja en utredning nästa år.

Kommer Centern att skriva fram en målsättning för att kunna införa gårdsförsäljning? Kommer Centern att se till att utredningen sker skyndsamt och inte hamnar i malpåse?

Anf. 62 Per Schöldberg (C)

Fru talman! Jag tackar Ann-Charlotte för frågan; den är angelägen för många av oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Vi har drivit på för gårdsförsäljning under ganska många år. Jag har inga andra ambitioner än att skyndsamt få fram ett underlag. Det finns dock en komplexitet kring Systembolaget, hotet mot monopolet och så vidare.

Centerpartiet vill införa gårdsförsäljning eftersom den kan vara en del i en god landsbygdsutveckling.

Anf. 63 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Dryckesföretagen ger 5 500 arbetstillfällen, och därtill kommer underleverantörer och serviceverksamhet. Ett enda jobb kan alltså generera tio.

Det känns angeläget att få detta på plats efter så lång tid. Det finns dock ingen tydlig tillit till att detta kommer att hända, så därför blir det upp till bevis nu. Jag kommer att följa denna fråga noga, och jag hoppas att Centern gör sitt jobb med regeringen. Jag kommer också att ligga på.

Anf. 64 Per Schöldberg (C)

Fru talman! Det ligger i mitt intresse också att se till att det kommer fram ett bra underlag för att åstadkomma detta. Inte minst i mina trakter - jag har varit på Öland och sett vingårdar och så vidare - skulle skapandet av leverantörskedjor och system stimulera den lokala försäljningen. Där har jag sett flera exempel på konstigheter. Dessutom skulle man på ort och ställe kunna köpa den dryck som man ser framför ögonen.

Jag har alltså inga invändningar mot eller problem med detta. Men utan att ha arbetat med frågan inser jag att det kan ta lite tid att få ordning på alla detaljer för att det ska bli långsiktigt hållbart.

Anf. 65 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 7.

Vi har en komplex situation i världen i dag. Vi ser att klimatförändringarna blir mer och mer påtagliga. Vi ser en ökning av morden på miljö- och urfolksaktivister - som tysta diktaturer där man utför val som vanligt, men i det tysta mördas det. Vi ser också hur odemokratiska krafter stärks. Det kan ibland verka dystert.

Sverige är beroende av handel. Mycket av det vi använder dagligen skulle inte finnas här eller kunna produceras här om det inte vore för handeln. Många av våra företag är beroende av att både importera och exportera. Många av dem har globala värdekedjor, och de globala värdekedjorna har stor inverkan på såväl tillväxt som sysselsättning både här och i andra länder.

Det är positivt att företagen ska genomföra konsekvensanalyser, så kallad due diligence, för att förhindra negativa konsekvenser i den handlingsplan som finns för företagande och mänskliga rättigheter. Men tyvärr saknar dessa bindande regelverk eller tydliga mekanismer för ansvarsutkrävande, något som lett till kritik från flera organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter.

Exemplen är många. Från livsmedelshandeln, gruvindustrin och klädindustrin vittnas det om löner under existensminimum, barnarbete och exponering för föroreningar som leder till sjukdomar, förgiftat vatten och förgiftad jord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Till exempel kunde vi förra veckan läsa att en av Indiens största läkemedelsproducenter tvingade arbetare att lämna facket och till och medattackerade arbetare. Detta företag samarbetar med bland andra Novo Nordisk, som har huvudkontor i Danmark och kontor i Sverige och är medlem i de forskande läkemedelsföretagens organisation Lif.

H & M lovade att bättra sig men har egentligen inte gjort något för att öka textilarbetarnas löner eller krävt att bomullsproducenterna i Kina inte ska använda tvångsarbete.

När frågan om tvångsarbete ställs till H & M blir svaret: Vi arbetar på samma vis med leverantörer på alla marknader för att garantera att de alla skriver under våra hållbarhetsförpliktelser och följer nationella lagar. Vi använder oss av due diligence för att identifiera och adressera risker relaterade till tvångsarbete.

Saker hör ihop, både exploatering och prisjakt. Det gäller också i konkurrensen mellan företag som respekterar mänskliga rättigheter hela vägen och företag som gör profit genom att bryta mot mänskliga rättigheter. Här måste vi kunna prestera bättre genom att revidera handlingsplan och bindande avtal för multinationella företag. Därför menar jag att vi bör ställa oss bakom motionerna 723 och 757.

Sverige bedriver ett omfattande handels- och investeringsfrämjande arbete som regleras på nationell nivå. Granskningar som Amnesty och Diakonia har gjort visar på stora brister när det gäller insynen i Exportkreditnämnden, samtidigt som samma nämnd med stora summor stöder investeringar i och handel med diktaturer.

Även här ser vi i dag bevis på att det inte fungerar. Många av oss är kritiska till Exportkreditnämndens garanti som säkerhetsställde investering i en gasanläggning i Arktis eftersom urfolket drabbas hårt och metangas riskerar att släppas ut.

Även om regeringen i regleringsbrevet har lagt till skrivningar om att Exportkreditnämnden ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s principer om företag och mänskliga rättigheter finns det mycket kvar att göra för att dessa skrivningar också ska synas i praktiken.

Vänsterpartiet har därför en reservation där vi vill lyfta upp motion 757, men vi väljer att inte yrka bifall till den vid detta tillfälle. Däremot kommer vi att ställa en interpellation till regeringen angående detta.

Anf. 66 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! I den gångna valrörelsen inför valet till Europaparlamentet hade jag i egenskap av kandidat förmånen att gång på gång debattera mot kollegor till ledamoten Delgado Varas. Gång på gång blev jag då också orolig över den näst intill fientliga inställning de tycktes ha till tillväxt och handel.

I den valplattform som Vänsterpartiet gick till val på uttryckte man bland annat: "EU:s nuvarande handelspolitik skapar klyftor och ökar orättvisor, vi vill att en större andel av EU:s budget istället ska gå till en biståndspolitik som bygger på solidaritet och jämlikhet."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

För det första instämmer jag inte i bilden att handel ökar orättvisor. Tvärtom är det självklart en förutsättning för många länder, inte minst utvecklingsländer, att ha en fungerande handel med omvärlden. Det är så vi skapar incitamenten och förutsättningarna för dessa stater att ta sig ut ur fattigdom, skapa tillväxt och välstånd och därmed stärka levnadsvillkoren i landet.

För det andra vänder jag mig mot att Vänsterpartiet önskar fokusera på bistånd framför handel och dessutom öka biståndsbudgeten på EU-nivå.

Fru talman! Efter EU-parlamentets votering den 27 mars i år föreslås en ökning av biståndsanslaget i nästkommande långtidsbudget för EU - ett totalt anslag på närmare 100 miljarder euro. Om man frågar mig är 100 miljarder euro en alldeles för stor biståndsbudget, som på intet sätt borde öka.

Ledamoten Delgado Varas får gärna beskriva dels hur EU:s handelspolitik skapar klyftor och orättvisor, dels ifall runt 1 000 miljarder svenska kronor i bistånd från EU inte är tillräckligt i nästa långtidsbudget.

Anf. 67 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag kommer inte att ge mig in i budgetfrågor. Däremot kan jag säga att det finns problem som vi måste beakta gällande de handelsavtal som EU har med andra länder.

Jag har träffat både arbetare från livsmedelsindustrin i Ecuador och jordbrukare från Ecuador som har förlorat sin inkomstkälla. Detta har lett till stor fattigdom bland urfolk, till exempel, genom avtal som är ingångna med EU där en del av produkterna faktiskt är mer tillgängliga än jordbrukarnas egna produkter i deras länder.

Jag kan ge flera exempel på handelsavtal som gör att främst urfolken och småbrukarna hamnar väldigt illa till. Det är klart att vi ska ha handelsavtal, men jag tror att vägen framåt för att stötta länderna är att ha en någorlunda jämlik approach till handelsavtalen. Det har vi inte i dag. EU är en stor maktapparat jämfört med de länder man sluter avtal med.

Det måste göras en rättvisebedömning kring dessa länder för att se hur vi kan stärka till exempel kvinnors och urfolks rättigheter och miljöfrågor och om vi verkligen ska använda handelsavtalen som ett verktyg för att stärka länder utanför EU och också kunna ta del av den handel som de erbjuder.

Anf. 68 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Vi är självfallet eniga om att vi rimligtvis borde ställa tydliga krav på tredjeländer som vi ingår bilaterala frihandelsavtal med när det gäller att verka för ytterligare demokratisering, jämställdhetsarbete, klimatarbete och så vidare. Det är fullt rimligt att ställa sådana krav, inte minst i en situation där tredjeländer generellt tjänar mycket mer på frihandelsavtalen än vad EU gör därför att de inte är lika utvecklade som vi och därför att vi dessutom är en större ekonomi.

En förutsättning för att kunna få detta på plats är dock att faktiskt rösta för frihandelsavtalen när de kommer på bordet i EU-parlamentet, men detta har ju Vänsterpartiet konsekvent valt att avstå från att göra. Man har inte alls velat få frihandelsavtal på plats som hade kunnat generera det som ledamoten Delgado Varas nu efterfrågar, alltså ökad demokratisering och mer jämställdhetsarbete och klimatarbete. En förutsättning för att ställa dessa krav är ju att ha avtal på plats, och detta har Vänsterpartiet försökt motarbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Min fråga kvarstår: Är det rimligt att, som Vänsterpartiet gjorde i sin valplattform inför valet, ge uttryck för att vi borde fokusera mer på biståndet och öka den budgetposten? Räcker det inte med de 93 miljarder euro som föreslås? Det är ungefär 140 miljarder svenska kronor varje år under sjuårsperioden. Är inte 140 miljarder svenska kronor tillräckligt för EU att spendera i bistånd varje år?

Skulle ledamoten Delgado Varas kunna styrka att det finns något frihandelsavtal som rent konkret har ökat klyftorna och skapat mer orättvisor i stället för att skapa tillväxt, få folk ur fattigdom och skapa bättre levnadsvillkor, så som frihandel är menad att göra och så som generellt är de praktiska konsekvenserna av just frihandel? Finns det något frihandelsavtal som på det stora hela har försämrat situationen för de medborgare som berörs?

Detta vore väldigt intressant att höra, fru talman.

Anf. 69 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! I det stora hela, om vi ska titta på faktiska siffror, gynnar säkert frihandelsavtal många länder. Men man kan titta lite närmare, och detta bjuder jag in dig att göra, Tobias Andersson! Möt de organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter, urfolk och så vidare i andra länder så ska du se att det finns stora grupper i dessa samhällen som inte får del av det som handeln ger. I många fall förlorar de faktiskt på den.

Vissa industrier, till exempel gruvindustrin och stora livsmedelsproducenter, stärks, och i och med detta förstörs de marker som urfolken har, liksom vattendrag i olika länder. Det finns stora problem med de handelsavtal som sätts på plats i dag.

Jag är säker på att Sverigedemokraterna aldrig kommer att rösta för något som de inte ser är tillräckligt bra utfört. Vi ser stora problem med de handelsavtal som läggs fram i dag, och det är oftast stora företag som är inblandade i att ta fram dem. Fackföreningar, urfolksorganisationer och så vidare är inte med i lika stor utsträckning när handelsavtal tas fram.

Jag undrar därför: Är ni villiga att rösta för saker som ni inte tycker är tillräckligt bra?

Anf. 70 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 18 i betänkandet om handelspolitik.

Jag skulle vilja fokusera på de frågor som rör handel, investeringsfrämjande, exportrådgivning och export av välfärdstjänster.

När det gäller det statliga stödet för exportfrämjande anser vi kristdemokrater att ett samordnat statligt stöd för internationalisering bör utvecklas för regionerna. Vi menar att staten behöver ta ett övergripande ansvar och på ett bättre sätt samordna det statliga stödet från myndigheter, bolag och råd som till exempel Business Sweden. En nationell samordning skulle kunna säkerställa att de nationella projektmedlen för arbetsmarknadsinsatser eller företagsfrämjande insatser inte motverkar varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag kan konstatera att utformningen av exportcentrum utgår från den aktuella regionens förutsättningar, vilket betyder att det kan se lite olika ut i olika regioner.

Det övergripande målet är att företag ska få kontakt med rätt person i rätt organisation med sin fråga inom 24 timmar och att "En dörr in" ska skapas för företag. Nu har Riksrevisionen precis kommit med sin granskningsrapport om de regionala exportcentrumen, som är en del av Sveriges exportstrategi. Man pekar bland annat på att företagarorganisationer inte har fått möjlighet att lämna synpunkter. Tillväxtverket har inte skapat förutsättningar för utvärdering, och redovisningen motsvarar inte riksdagens förväntningar. Här behöver regeringen verkligen titta vidare på hur dessa exportcentrum bäst stöttar svenska företag.

Till ytterligare hjälp för exportstrategin har den tidigare regeringen skapat Team Sweden, som består av 19 myndigheter och organisationer och där Business Sweden har fått medel för att koncentrera sig på de största affärerna. Vi kristdemokrater vill inte att detta ska få motverka att fler små och medelstora företag kan få hjälp att växa och utvecklas.

Riksrevisionen pekar på och riktar nu en stark uppmaning till regeringen att tydliggöra sambandet med andra åtgärder i exportstrategin, såsom just Team Sweden, i synnerhet då det bakomliggande motivet till inrättandet av regionala exportcentrum var just små och medelstora företags möjligheter att hitta rätt i främjandesystemet.

Fru talman! Det är också slående hur regeringen ignorerar välfärdstjänsterna som en potentiell exportframgång. Svenska aktörer inom välfärdstjänster håller internationellt sett hög klass och är på många sätt banbrytande. Ny medicinsk teknologi, innovationer och behandlingsmetoder kan bidra till positiv hälsoutveckling globalt samtidigt som de ger sysselsättning, skatteintäkter och underlag för nya medicinska framgångar i svenska företag.

Alla affärer börjar lokalt, och därför bör även exportrådgivningsinsatserna vara lokalt och regionalt tillgängliga. Det finns många aktörer runt om i landet som har kunskap om och en diger erfarenhet av internationell handel. Deras kapacitet måste tas till vara. Inte minst är regionala handelskamrar en resurs för regional exportrådgivning. Genom att öppna upp för upphandling och rådgivningstjänster ges företag med exportambitioner möjlighet att utveckla sina exportkompetenser till lokala affärer och samtidigt bidra till att etablera nätverk bland lokala aktörer som de känner förtroende för. För att säkerställa kvaliteten på rådgivningstjänsterna bör en auktorisering av dessa aktörer införas.

Riksdagen bör därför uppmana regeringen att utreda hur regional och lokal exportrådgivning ska kunna upphandlas av fristående aktörer såsom handelskamrar och exporttjänstföretag.

Anf. 71 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Handel är grunden för vårt välstånd. Handel binder samman länder och marknader världen över. Högre export gynnar företag, konsumenter och ekonomin i stort. På samma sätt påverkar även importen. Företag säljer mer och mer av sin produktion utomlands. Mätt som andel av den totala produktionen har exporten av varor och tjänster globalt sett mer än fördubblats sedan 1960.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag ser dock med en viss oro ut över världen. Det finns en ganska betydande osäkerhet kring vart den globala konjunkturen är på väg. Tillväxten i världshandeln var relativt svag under 2018, och de handelskonflikter som pågår adderar till osäkerheten inför framtiden. Vi börjar se tendenser till ett handelskrig när Kina, USA och andra stormakter börjar växla upp tonläget och agerar därefter. Ljusglimtar finns självklart. Där har vi EU som liberal kraft som fortsätter att arbeta för fler frihandelsavtal. Kanada och Japan är två viktiga exempel.

Sverige ska vara en stark röst för frihandel, i första hand genom globala avtal men också genom regionala överenskommelser. Globalisering genom handel leder till bättre hushållning med resurser och snabbare teknikspridning. Frihandeln är grunden för välståndet i Sverige. Den ökade konkurrensen utifrån har sporrat våra företag och gjort dem framgångsrika, utan att vi byggt upp handelsmurar.

Det har nog inte undgått någon i denna kammare att Sverige är ett mycket exportberoende land. De varor och tjänster som vi exporterar motsvarar ungefär 47 procent av bnp. Den globala handeln innebär dock också att svenska företag hela tiden måste hålla sig konkurrenskraftiga. Det innebär framför allt att vi måste ha en politik som möjliggör och utvecklar handeln.

Varje dag går människor från extrem fattigdom till trygghet. Världen har aldrig haft en så liten andel fattiga som i dag, och det är mycket tack vare globaliseringen. Ökad handel har stärkt både vår egen och andra länders ekonomi, utveckling och välstånd.

Sverige är beroende av den europeiska marknaden. Det är avgörande för oss att EU-samarbetet och euron fungerar bra. Den inre marknaden ska utvecklas, och reformtakten ska vara hög. Sverige ska driva på för att skapa en gemensam digital inre marknad, där det blir lättare med digitala tjänster och e-handel över nationsgränserna. Tjänstesektorn i stort är den del som vi måste utveckla mest.

De fyra friheterna - fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster - är grunden för EU och den inre marknaden. Den inre marknaden är en framgångssaga. Gemensamma värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter fungerar som ett sammanhållande kitt som få länder trots allt är beredda att ge upp. Samtidigt kan mycket göras för att den inre marknaden ska bidra till fler jobb, ökad tillväxt och vässad konkurrenskraft.

Sverige ska vara drivande i att riva hinder för handel inom EU. Under senare tid har kraven på nationella särlösningar inom EU ökat, vilket riskerar att försvåra för gränsfri handel. Detta måste Sverige tydligt motsätta sig. EU ska aktivt motverka all ny protektionism, även sådant som inte är traditionella hinder såsom nationella subventioner, lokaliseringskrav och diskriminering vid offentliga upphandlingar.

För en fungerande gemensam inre marknad kan det inte bara vara handel med varor som effektiviseras och prioriteras. Den digitala inre marknaden måste fortsätta att utvecklas, och gemensamma regler måste tas fram som stöder innovation, delningsekonomi och e-handel. Regelverk och krångel, som i många medlemsländer hindrar gränsöverskridande tjänstehandel, bör undanröjas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Jag slutar där jag började. Handel är grunden för vårt välstånd. Handel binder samman länder och marknader världen över. Sverige ska även fortsättningsvis vara en stark röst för frihandel.

Vi står givetvis bakom våra två reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 12.

Anf. 72 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att välkomna ledamoten Per Schöldberg till debatten. Vi andra har debatterat handelspolitik några gånger tidigare. Men det är kul att ha dig med här, Per Schöldberg.

Svensk handel är en grundbult i vår ekonomi. Den skapar tillväxt, sysselsättning och ökat välstånd. Redan i dag sysselsätter exportindustrin 1,4 miljoner svenskar. Att internationell handel är mycket viktig är partierna i denna kammare rörande överens om.

Vad är det då som utmärker Socialdemokraternas handelspolitik?

Fru talman! Vi har fantastiska företag i vårt land, stora som små. De står sig väldigt väl i den internationella konkurrensen när det gäller kvalitet, hållbarhet och innovation. Det kan vi tacka det breda kostnadsfria utbildningssystem som vi har i Sverige för. Det gör att kompetensnivån i företagen överlag är hög. Vi kan fortbilda oss hela livet, och vi kan konkurrera med kunskap och inte med låga löner. Det är en viktig del i socialdemokratisk näringspolitik.

Vi har också vårt robusta trygghetssystem att tacka för att det är så många som vågar pröva sina vingar - vågar byta jobb, vågar starta eget och vågar fortbilda sig.

Dessa två grundbultar i den svenska välfärden ska vi inte glömma när vi talar om handel och när vi talar om framgångsrikt företagande.

Vi socialdemokrater är varma anhängare av frihandel. Frihandeln kan, rätt använd, vara en starkt välståndsskapande kraft. Vi vet att handel bidrar till fattigdomsbekämpning. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse. Den fria handeln ska också vara en rättvis handel.

Fru talman! När vi talar om handel, och framför allt frihandelsavtal som förhandlas av EU, är det för oss socialdemokrater alltid viktigt att det sker med sjysta villkor. Den svenska regeringen poängterar att ILO:s huvudkonventioner ska ratificeras av de ingående länderna. Senast var det Japan. Det är viktigt för oss med sjysta villkor för arbetarna.

En annan viktig del är hållbarhet. Vi socialdemokrater anser att de länder som vi tecknar handelsavtal med - i EU gäller det djupa och breda handelsavtal - också ska leva upp till åtagandena i Parisavtalet. Det är viktigt.

Vi socialdemokrater är väldigt stolta över CETA-avtalet. Vi har sagt att alla framtida breda handelsavtal ska vara CETA plus, det vill säga minst lika progressiva som CETA-avtalet - och gärna ännu bättre.

En annan sak som är viktig för oss är förutsägbarhet och tydliga världsomspännande regler, så att alla vet vad som gäller när vi handlar. Därför gör nu Sverige, tillsammans med några andra, en insats för att ta ledningen i att reformera WTO så att vi får en fungerande världshandelsorganisation. Det behöver alla. Vi bidrar även i arbetet med att få till en permanent investerardomstol, så att samtliga företag som investerar ska veta vad som gäller och vart de kan vända sig om de anser sig förfördelade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Som ledamoten från Vänsterpartiet tog upp i ett replikskifte tidigare är det så att konkurrens kostar. Några riskerar att slås ut. Det är en del i vårt system och en av baksidorna med frihandel, och det gör det otroligt viktigt att man - som i Sverige - har robusta trygghetssystem där människor får chans att ställa om, höja sin kompetens och få ett annat jobb. Det ska finnas ett bra trygghetssystem som tar hand om människor innan de har fått fotfäste på arbetsmarknaden igen. Vi måste kombinera frihandel med starka trygghetssystem. Det är en framgångssaga för Sverige.

Det sista jag vill ta upp när det gäller vår syn på handelsavtalen är att de ska ingås med jämlikhet och jämställdhet i åtanke. Vi vet att män i dag får större del av handelns fördelar än vad kvinnor får. Det är inte acceptabelt, och därför är den svenska regeringens hållning i förhandlingarna i EU att vi måste se till att handelns fördelar kommer kvinnor till del i lika stor utsträckning som de kommer män till del.

När vi ändå talar om jämlikhet och rättvis handel vill jag också ta upp exempelvis det vi kan göra i EU genom initiativet Everything But Arms. Där gav EU till exempel Kambodja möjlighet till handel utan tullar så länge det inte handlade om vapen. EU har dock dragit tillbaka den möjligheten när Kambodja nu mycket tydligt bryter mot mänskliga rättigheter. Det är ett sätt att använda handeln i påverkansarbetet för en mer rättvis värld.

Fru talman! Företag som växer och utvecklas är en förutsättning för att sysselsättningen ska kunna ökas ytterligare och för att vi ska kunna gå vidare och stärka vår gemensamma välfärd. Därför är jag glad över att vara ledamot i ett parlament där de allra flesta ser frihandelns fördelar. Jag är också stolt över att tillhöra ett parti som i regeringsställning gör verklighet av de ambitioner vi har när det gäller en fri, rättvis och hållbar handel.

Avslutningsvis, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Anf. 73 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Även jag vill naturligtvis hälsa Per välkommen till debatten.

Jag är övertygad om att vi löser dagens och framtidens stora utmaningar med internationellt samarbete. Här är handel mellan länder en helt central del, och jag tror att mer handel generellt medför fler investeringar, stärkt konkurrenskraft och bättre levnadsstandard för fler. Tekniköverföring mellan länder, vilket är en del av detta, är också nyckeln i att möta klimatförändringarna och klara klimatmålen.

Vi gröna vill att Sverige ska betraktas som ett föredöme i världen inte bara vad gäller mänskliga rättigheter, jämställdhet och fredsarbete utan - naturligtvis - även vad gäller innovationskraft, hållbart företagande och grön omställning. Många av dessa saker är självklara utgångspunkter i det januariavtal som vi har slutit tillsammans med C och L. Därför fortsätter det arbete med dessa frågor som regeringen har inlett och som i slutändan gör Sverige till ett attraktivt land för investerare och företagare.

Politiken ska syfta till en öppen, fri och rättvis handel. Det innebär att vi ska fortsätta arbeta för progressiva internationella handelsavtal och fortsätta riva handelshinder men samtidigt stå upp för miljö, jämställdhet, löntagarnas intressen och människors hälsa. Det gläder mig särskilt att just hållbarhetsperspektivet genomsyrar regeringens politik. Sverige ska inte bara ta en ledande roll i genomförandet av Agenda 2030, utan de globala målen ska genomsyra all politik. Handeln ska också självklart bidra till att målen i agendan uppnås. En global marknad kräver ett globalt perspektiv där vi ser till helheten och hur vår bedrivna politik påverkar andra delar av världen, både i dag och i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fokus på hållbarhet förpliktar. Därför behöver klimatfrågan få en ännu större tyngd i handelspolitiken. I de internationella organ som Sverige verkar i ska det inte råda något som helst tvivel om att Sveriges linje är att avtal sluts först när de garanterar klimatsmarta investeringar. Vi gröna vill gå ännu längre och säger att vi är villiga att överväga handelsmässiga straffåtgärder för länder som väljer att till exempel lämna Parisavtalet eller på annat sätt försumma klimatpolitiken.

Detta betyder också att den svenska exporten behöver klimatsäkras. I dag ges svenska exportkrediter till minst sagt tvivelaktiga projekt runt omkring i världen, och låt mig vara väldigt tydlig på en punkt, fru talman: Från Miljöpartiets sida accepterar vi inte fossila exportkrediter. Sverige som land kan inte gå in med garantier för export av verksamhet eller produkter som äventyrar klimatet genom stora utsläpp i andra länder. Vi vill i stället verka för ett fullständigt förbud mot fossila exportkrediter.

För att sammanfatta, fru talman, ska Sverige fortsätta verka för en öppen, fri och rättvis handel, men klimatet måste få en ännu tydligare roll i politiken. Multilaterala avtal ska eftersträvas, och Sverige ska vara ledande i att alltid ställa höga krav på hållbarhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter i handelspolitiken.

Med det sagt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Anf. 74 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Det ledamoten sa om investeringar i fossila bränslen står Vänsterpartiet helt bakom, men jag har en fråga gällande de hållbarhetsredovisningar som företagen gör i dag.

Man lyfter gärna fram hållbarhetsredovisningarna som en positiv utveckling, men samtidigt har kritik från Amnesty och Diakonia visat att många av hållbarhetsredovisningarna från företag som arbetar i områden som inte är så säkra faktiskt är mer som en reklampelare än ett verkligt verktyg för att möta de miljökonsekvenser som företagen orsakar när de bedriver verksamhet utomlands. Jag skulle vilja höra vad Miljöpartiet anser om det och hur man har tänkt förändra hållbarhetsredovisningarna.

Jag undrar också om man har tänkt någonting kring att stötta förslaget om bindande avtal gällande mänskliga rättigheter.

Anf. 75 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag tackar Lorena Delgado Varas för frågan.

Jag håller med om mycket av det Lorena Delgado Varas tar upp i sin replik. Jag tycker att det generellt finns en ganska naiv bild hos många av att handel alltid ska vara någon form av mirakelkur och att välstånd liksom skapas automatiskt bara för att länder handlar med varandra. Det stämmer till del; det är helt uppenbart att många människor lyfts ur fattigdom varje dag tack vare handel och utbyte mellan länder, som jag sa i inledningen av mitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Men med det sagt är det uppenbart att många - inte minst stora företag - fuskar med sina redovisningar, utnyttjar lokalbefolkningen i stor utsträckning och fuskar med skatten och miljöredovisningen.

Jag tycker att handelspolitiken ska ses som ett sätt att kunna ställa krav, det vill säga som ett sätt att lyfta nivån i många länder i världen genom att ställa krav när handelsavtal sluts. Det var det jag var inne på när jag nämnde vårt krav på att man helt enkelt ska straffa till exempel USA. Om USA väljer att lämna Parisavtalet måste detta få konsekvenser handelspolitiskt genom att man till exempel inför klimattullar eller vad vi nu ska kalla det.

Generellt håller jag med om den bild som Lorena Delgado Varas målar upp. Jag tycker att man ska använda handelspolitiken med det syftet.

Anf. 76 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Ledamoten nämnde bland annat att handelspolitiken bör ställa krav. Då är min fråga: Hur går man vidare?

Nu har man tagit ett steg mot hållbarhetsredovisningar; det har inte varit lyckat. Många organisationer föreslår bindande avtal och förändringar i regelverken som verkligen ställer krav på företagen - alltså på våra företag, i alla fall när de är utomlands.

Anf. 77 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag tror att jag och Lorena Delgado Varas har ungefär samma syn på detta. Jag tänker, precis som Lorena Delgado Varas, att man kan ställa krav på våra företag i så stor utsträckning som möjligt. Nu är detta naturligtvis mer komplicerat än så. Det handlar ju om den lagstiftning som finns i andra länder, och vi kan inte rakt av urholka rättsstatens principer bara för att vi i Sverige vill väl och för att andra länder inte har en skarp lagstiftning. Detta är svårare och mer komplicerat än så, men ambitionen är naturligtvis densamma.

Som ett komplement till detta tycker jag, som sagt, att det är viktigt att vi fortsätter att använda handelsavtalen och att vi generellt ska ställa högre krav i dessa avseenden i samband med de förhandlingar som Sverige deltar i när det gäller olika avtal.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)