Föreningsfrihet och terroristorganisationer

Anf. 1 Karin Enström (M)

Föreningsfrihet och terroristorganisationer

Fru talman! Terrorism innefattar brottslighet av mycket allvarlig och systemhotande natur och är ett av de allvarligaste hoten mot vår demokrati. Den våldsbejakande högerextremistiska miljön och den våldsbejakande islamistiska miljön utgör de främsta terrorattentatshoten mot Sverige. Och attentatshotet är fortsatt förhöjt. Det finns även andra religiösa eller sekulära terroristorganisationer som har anhängare i Sverige, framför allt etnoseparatistiska grupper. Våldsbejakande vänsterextremister är också verksamma i vårt land. I samtliga av dessa våldsbejakande extremistmiljöer har man internationella kontakter med likasinnade.

Vårt arbete för att bekämpa terrorismen måste fortsätta. Ett led i detta är det ärende vi nu debatterar och som vi ska besluta om i dag. Enkelt uttryckt handlar detta förslag om att göra det möjligt att göra det förbjudet att vara medlem i en terroristorganisation. Betänkandet heter Föreningsfrihet och terroristorganisationer. Enligt 2 kap. 1 § första stycket regeringsformen är var och en mot det allmänna tillförsäkrad föreningsfrihet. Den definieras som en frihet att sluta sig samman med andra för allmänna eller enskilda syften. Det är en väldigt viktig frihet och rättighet som vi har i Sverige. Därför får föreningsfriheten bara under vissa snävt avgränsade förutsättningar avgränsas genom vanlig lag.

Regeringen har nu i en proposition föreslagit en ändring i regeringsformen som innebär utökade möjligheter att genom lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Denna förändring kommer att göra det möjligt att införa en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller ett förbud mot terroristorganisationer.

Detta är naturligtvis en avvägning, men vi moderater, liksom utskottsmajoriteten, delar regeringens uppfattning att de skäl som talar för att lagstiftaren bör ges en möjlighet att genom begränsningar i föreningsfriheten ingripa mot sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism är påtagligt starkare än de argument som kan anges mot en sådan ordning. Enligt utskottets mening talar därför starka skäl för en ny begränsningsregel som utökar möjligheterna för oss att i lag begränsa föreningsfriheten när det gäller detta.

Men det är inte så lätt som det kan tyckas. Beslut om att ändra grundlag fattas enligt 8 kap. 14 § regeringsformen nämligen genom två likalydande beslut i riksdagen. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och att den nyvalda riksdagen har samlats. Därför föreslår utskottet, fru talman, att riksdagen som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen.

Men med detta sagt är jag inte nöjd. Jag anser inte att regeringen har prioriterat arbetet mot terrorism trots ett försämrat säkerhetsläge och en höjd terrorhotnivå. Lagstiftningsarbetet på detta område har dragit ut på tiden, och det har lämnat Sverige sårbart. Ansvaret för detta faller helt och hållet på regeringen.

Det var mot bakgrund av den höjda terrorhotnivån som Moderaterna slöt två överenskommelser om åtgärder mot terrorism med regeringen och flera av riksdagens partier 2015 respektive 2017. Vi enades över partigränserna om viktiga initiativ för att stärka Sveriges säkerhet. I terroröverenskommelsen från 2017 enades partierna om att utreda en kriminalisering av samröre med terroristorganisationer och att snabbt lämna förslag till lagstiftning.

Lagstiftningen om samröre, som fanns med i denna överenskommelse och som skulle ges hög prioritet av regeringen, drogs i stället i långbänk. Frågan om deltagande i en terrororganisation har även den dragit ut på tiden. Och detta kan genomföras först efter nästa val. I flera länder finns redan lagstiftning på plats som kriminaliserar deltagande i en terrororganisation, vilket underlättar kampen mot terrorismen. Men i Sverige kommer det, som sagt, att dröja.

Fru talman! Vi har en reservation i detta betänkande. Den rör inte propositionens förslag, utan den rör andra typer av organisationer. Vi tycker att man skulle kunna ha ett undantag från föreningsfriheten även här. Det handlar om de kriminella gängen, och det handlar om våldsbejakande extremism.

Med hänsyn till den samhällsfara som de kriminella gängen i Sverige representerar finns det starka skäl att överväga en kriminalisering av att delta i ett kriminellt gäng. För att möjliggöra det krävs det dock att föreningsfriheten begränsas, vilket vi anser vore fullt rimligt. Föreningsfrihetens syfte har aldrig varit att skydda kriminellas rätt att organisera sig, inte heller terroristers.

Vi anser därför att regeringen snarast bör lägga fram förslag som innebär att ett undantag från föreningsfriheten utformas så att även kriminella sammanslutningar och gäng omfattas. Vi anser också att regeringen bör se över möjligheten att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten för alla former av våldsbejakande extremism.

I det demokratiska samhället ska förändring ske genom övertygelse och fri debatt, inte genom våld och hot. Enligt vår mening bör därför ett förbud mot deltagande i alla våldsbejakande organisationer införas oavsett ideologiska motiv. Ett förbud skulle markera var gränsen går när det gäller demokratin, och det skulle försvåra för våldsbejakande organisationer att driva sin verksamhet samt göra det möjligt att straffa dem som med hot och våld undergräver vårt fria och öppna samhälle.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 i betänkandet.

Anf. 2 Fredrik Lindahl (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 i KU13 Föreningsfrihet och terroristorganisationer. Föregående talare har på ett föredömligt sätt redogjort för bakgrunden till detta ärende, men jag vill understryka följande: Föreningsfriheten är en fundamental del av demokratin. Utan förmågan att organisera sig lagenligt i olika former av frivilliga sammanslutningar tappar demokratin sitt djup och civilsamhället sin livskraft.

Dessvärre befinner vi oss nu i en situation där föreningsfriheten missbrukas. I en situation där våldet eskalerar - det är bland annat skjutningar och avrättningar på öppen gata - är det inte brottsligt att delta i ett kriminellt gäng.

Regeringens förslag om att begränsa föreningsfriheten för terrorism är positivt, men det är tyvärr inte tillräckligt långtgående.

Det problem som är verkligt brådskande i Sverige i dag är just brottsligheten. Den undergräver samhällets strukturer på djupet och fungerar som en grogrund för allvarligare problem, till exempel terrorism. Genom att inte kväva dessa kriminella beteenden i deras linda skapar man i stället en situation där de blir större framgent.

Sverigedemokraterna har återkommande krävt att man ska börja utreda frågan om att undanta kriminella sammanslutningar från föreningsfriheten. Regeringens ovilja att påbörja en utredning betyder nu i stället att vi kan få till stånd en fungerande lagstiftning på det här området som tidigast efter valet 2026.

Grundlagsändringar bör som vi alla vet vara mycket väl avvägda. I det här fallet kan man dock säga att regeringens oförmåga att agera i tid hämmar möjligheten att slå mot den grova organiserade brottsligheten.

I samband med den här lagändringen hade regeringen också kunnat se över hur föreningsfriheten kan anpassas för att bekämpa alla former av våldsbejakande extremism. Vår demokrati bygger på åsiktsutbyte. Förändringar ska ske genom det fria samtalet, inte genom det laglösa våldet. Vilka ideologiska motiv de som brukar våld säger sig ha är egentligen inte särskilt relevant i sammanhanget. Alla aktörer som brukar våld i det fria, demokratiska samhället bryter mot de principer som demokratin bygger på.

Anf. 3 Mia Sydow Mölleby (V)

Fru talman! Det är i dag straffbart att utföra terrordåd. Det är straffbart att finansiera terror. Det är straffbart att uppmana till terror. Det är straffbart att rekrytera någon för att utföra terrordåd. Det är straffbart att lämna ekonomiskt stöd till någon som på något sätt är inblandad i någonting med anknytning till terror. Det är straffbart att resa utrikes för att delta i terrorverksamhet, och det är straffbart att påbörja en resa om avsikten är att delta i terrorverksamhet oavsett vad som händer sedan och så vidare.

Det är med andra ord förbjudet och straffbart att förbereda, planera och utföra terrordåd.

Ändå sker det terrorbrott i Sverige och i andra länder där lagstiftningen många gånger är ännu skarpare än här, till exempel i länder där det också är förbjudet att vara medlem i en organisation som ägnar sig åt terrorism.

Förslaget i dag handlar om just detta: att göra det möjligt att förbjuda medlemskap och deltagande i organisationer som ägnar sig åt terrorism. Det kan väl låta självklart att det ska vara förbjudet att vara med i en terrororganisation, men det är verkligen ett nytt steg när inskränkningar görs i den grundläggande föreningsfriheten.

Den svenska föreningsfriheten regleras i regeringsformen och uttrycks som en frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften. De rättigheter som infördes i regeringsformen 1976 har nästan inte ändrats alls, och när de har gjort det har i allmänhet fri- och rättigheter utökats. Inskränkningar i de centrala fri- och rättigheterna har inte övervägts särskilt ofta.

Jag kan inte se de starka skäl som behöver finnas för att göra inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter i det här läget, eftersom alla handlingar som sagt redan är förbjudna.

Den svenska lagstiftningen brukar ta sikte på vad någon gör, inte vem hen är eller vad hen tänker. Det är en principiellt viktig ordning. Vänsterpartiet vill inte kriminalisera människor för deras tankar eller vilka organisationer de tillhör, utan fokus måste ligga på att förhindra och bestraffa de brottsliga handlingar som enskilda, själva eller tillsammans med andra, begår.

En fråga som inställer sig är också vem som avgör vad som är en terrororganisation. Sverige samarbetar mycket internationellt, också i brottsbekämpning. Är det då organisationer som Putin anser är terrororganisationer som svensk polis ska undersöka om personer här är medlemmar i? Hur blir det med dem som har fått politisk asyl i Sverige och är med i en organisation som Erdogan i Turkiet anser är en terrororganisation? Det är ganska många kurdiska flyktingar som finns här som Erdogan anser är terrorister.

Det finns ingen entydig definition av vad som är en terrororganisation. Antidemokratiska strömningar, som vi ser på många håll i Europa, kan påverka vilka organisationer som kommer att beröras.

Många organisationer som kämpar för politisk frihet eller mot diktaturer anses av ledningarna i sina länder vara terrorister. ANC i Sydafrika uppfattades av regimen som terrorister, medan de flesta i omvärlden ansåg att organisationen förde en helt rättmätig kamp. Risken finns att organisationer med demokratiska syften klassas som terrorgrupper, samtidigt som ett förbud inte alls träffar den typ av ensamma gärningsmän som utfört några av de allra värsta terrordåden i Europa.

Flera av de senaste årens fruktansvärda terrorhandlingar har begåtts av ensamagerande gärningsmän. Hur vanligt det är att terrorister agerar organiserat i regelrätt föreningsverksamhet framstår som ytterst oklart. Varken Anders Behring Breivik i Oslo, Anton Lundin Pettersson, som utförde skolattacken i Trollhättan, eller Rakhmat Akilov, som körde ihjäl och skadade människor på Drottninggatan i Stockholm, var medlemmar i någon terrorförening när de utförde sina dåd.

Regeringen menar ändå att den här grundlagsförändringen är ett viktigt verktyg för att kunna bekämpa terrorism. Förutom att det kan slå fel undrar jag hur det är tänkt att fungera. Ska polisen be att få ut medlemsregistret för föreningen IS? Kommer det i praktiken innebära att några terrordåd stoppas?

I stället för verkningslösa inskränkningar i föreningsfriheten borde vi satsa på sådant som fungerar. Internationellt samarbete och samarbete mellan myndigheter är sådant som Säkerhetspolisen lyfter fram. Fortsätt att utveckla det! Stoppa nyrekryteringen till våldsbejakande grupperingar och agera så fort unga radikaliseras, satsa på att bryta isoleringen för de unga killar som söker sig till våldsbejakande sajter på nätet, prioritera de utsatta områdena, där vi vet att risken att hamna i våldsbejakande grupperingar är som störst, och motverka de miljöer där radikaliseringen pågår.

Med det här förslaget riskerar vi att göra det svårare för människor som vill försvara demokratin, medan de som vill begå terrorbrott knappast bryr sig. Alla terrorhandlingar och alla försök till terrorhandlingar är ju redan kriminaliserade.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 1.

Anf. 4 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

I dag är en stor dag för konstitutionsutskottet och för Sveriges riksdag. En grundlagsändring, som nu är påbörjad, är inte någonting som vi arbetar med varje dag, och vi har gjort noggranna överväganden i utredningar och sedan i utskottet innan vi kommer till kammaren med det här förslaget.

Det är en grundlagsändring i avsikt att bättre kunna skydda oss från terrorism. Vi vet att mycket av det som hotar oss inte är enskilda människor eller grupper som terroriserar. Det är stater som använder terrorism och som utgör merparten av det dödliga hot som vi har över oss. Men vi har mött terrorism, och vi har mött terroristorganisationer på ett sådant sätt att utskottet nu kommer till kammaren med ett förslag och vill att kammaren ska besluta om en ändring i regeringsformen.

Förslaget innebär utökade möjligheter att genom lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt och understöder terrorism. Ändringen kommer att göra det möjligt för lagstiftaren att exempelvis införa en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller i ett förbud mot terroristorganisationer.

Det är riktigt som har framförts tidigare att det här inte täcker in allt, och vi önskade vara mer heltäckande. Men det är ett steg mot att ytterligare skydda Sverige och svenska intressen mot terrorism.

Jag vill därför lyfta fram vad Kristdemokraterna har ställt sig bakom i reservation 2. Med hänsyn till den samhällsfara som de kriminella gängen i Sverige representerar, finns det, menar vi, starka skäl att även överväga en kriminalisering av att delta i ett kriminellt gäng. För att möjliggöra en sådan kriminalisering krävs sannolikt att föreningsfriheten begränsas också här, vilket vi anser vore fullt rimligt. KD anser därför att regeringen snarast bör lägga fram förslag som innebär att ett undantag från föreningsfriheten utformas så att även kriminella sammanslutningar och gäng omfattas.

Vi har krävt att frågan skulle föras in i 2020 års grundlagsutredning, och där har regeringen varit senfärdig, men här ställer vi oss bakom reservationen. Regeringens ovilja att hörsamma kravet innebär att lagstiftningen kan komma på plats tidigast efter nästa val 2026.

Kristdemokraterna anser också att regeringen bör se över möjligheten att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten för alla former av våldsbejakande extremism.

Anf. 5 Sofie Eriksson (S)

Fru talman! Jag tackar för ordet. Det är första gången jag står i den här talarstolen.

Förra mandatperioden fanns en nazist i kommunfullmäktige där jag bor. Han kom in på ett annat partis då öppna lista. År 2017 pekade tidningen Expo ut Ludvika kommun som den svenska nazismens starkaste fäste. Grängesberg, Saxdalen, Blötberget, Fredriksberg, Sunnansjö och Nyhammar är några orter och byar i vår fina kommun Ludvika med över 500 sjöar.

Fru talman! Vi vill inte ha den här ideologin hos oss. Nazistiska Nordiska motståndsrörelsen är enligt Säpo kapabel att utföra terrorbrott. Det förvånar mig inte eftersom jag vet hur de agerar.

Nazisterna fotograferar kommunpolitiker och trakasserar fredliga antirasister vid deras hem. De står vid våra skolor och försöker värva barn, och de bedriver hotfulla kampanjer mot pizzeriaägare.

NMR misshandlar sina meningsmotståndare. De vill störta de nordiska ländernas demokratier, införa en "nationalsocialistisk ledarstat" som den "revolutionära spjutspets" de själva beskriver sig som. Enligt en kartläggning av Sveriges Radio 2018 var en fjärdedel av de mest aktiva inom NMR dömda för våldsbrott.

När NMR demonstrerade olagligt utanför en bokhandel i Falun för några år sedan gick jag och min vän Diyar fram till dem. Centerpartiets partiledare Annie Lööf signerade sin nyutkomna bok inne i bokhandeln. Nazisterna stod precis utanför med en enorm banderoll och delade ut flygblad med en bild på en snara. Det stod "Reserverad för folkförrädare" på bilden. Vi frågade nazisterna om det var partiledaren på insidan som de riktade budskapet mot. Ja, alla folkförrädare, fick vi till svar.

NMR bedriver krigsläger i våra gymnastikhallar, och de fick i förra valrörelsen polistillstånd för att ha "kaffebord" på tre platser i vår kommun - varje dag, på tre platser, i flera månader. Nu ställer de upp i kommunvalet igen.

Fru talman! Få tycker att det här är en rimlig ordning. Kyrkan, skolan, näringslivet, kommunen, lokaltidningen, arbetarrörelsen, till och med en samling av clowner som arbetar ideellt, ja, hela samhället i Ludvika, reste sig när NMR bestämde sig för att demonstrera på första maj. Det civila samhällets motstånd mot dessa vidriga krafter har varit starkt. Nazismen hör inte hemma hos oss, och vi vägrar att acceptera dess närvaro.

Det är också på det sättet som försvaret av demokratin i första hand ska ske, det vill säga genom att de demokratiska krafterna stärks, aktiveras, tar varandra i hand och står enade mot den hatiska ideologin. Men fler verktyg behövs. Demokratin måste få försvara sig själv, och varje steg på vägen är viktigt.

I dag debatterar vi KU:s betänkande 13, Föreningsfrihet och terroristorganisationer, som behandlar regeringens proposition med samma namn. Terrorism innebär en mycket svår påfrestning för drabbade samhällen och hotar såväl internationell fred och säkerhet som nationell säkerhet. Det handlar om brottslighet av mycket allvarlig och systemhotande natur. Det är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, mot det fria utövandet av mänskliga rättigheter och mot den ekonomiska och sociala utvecklingen. Sverige behöver därför goda möjligheter att ingripa mot terrorism.

Regeringen föreslår en ändring i regeringsformen som innebär utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Den föreslagna ändringen kommer att göra det möjligt att till exempel införa en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller ett förbud mot terroristorganisationer. Genom den ändringen kommer Sverige att kunna bekämpa terrorism på fler och nya sätt.

Fru talman! Låt mig understryka att skyddet för föreningsfriheten är ett centralt inslag i fri- och rättighetsskyddet. En inskränkning i någon av de centrala fri- och rättigheterna på regeringsformens områden har inte övervägts sedan reglerna infördes. Vi socialdemokrater anser därför att möjligheterna att begränsa föreningsfriheten ska utökas bara om starka skäl talar för det. Vi anser att de skäl som talar för i det här läget är påtagligt starkare än de argument som anges emot, inte minst för att vi på ett bättre sätt ska kunna arbeta internationellt i frågorna.

Avslutningsvis vill jag framföra min starka övertygelse om att terrorism bäst förebyggs av ett jämlikt, rättvist och tryggt samhälle. Också nazister eller islamister har varit barn, som av någon anledning har vuxit upp och anslutit sig till extrema rörelser.

Vår gemensamma uppgift måste vara att bekämpa dessa krafter när de väl existerar, men vi måste också rycka undan grogrunden för dem. Det är en uppgift för och på samma gång ett försvar av demokratin - i trots och i längtan.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Roza Güclü Hedin (S).

Anf. 6 Per Schöldberg (C)

Fru talman! Som centerpartist och demokratiarbetare är jag väl medveten om det som min riksdagskollega före mig talade om. Vi lever med detta varje dag - vi har det mitt ibland oss. I dag ska vi debattera KU13 om föreningsfrihet och terrorism. Det är ett av de vapen och verktyg som vi använder för att stävja odemokratiska rörelser och våld.

Vi lever i en tid då våld och hot om våld påtagligt finns i vårt samhälle - i Sverige, Europa och världen. Terror betyder rädsla och fruktan, och syftet med terrorism är att nå makt och övertag. Terror skapar inte bara rädsla och konflikter utan även ytterligare våld.

De krafter i vår värld som vill utöva inflytande via terrorhandlingar måste stoppas. Staten har våldsmonopol och därmed tydliga och klara regelverk som vilar på rättsstatliga principer. I dagens debatt kring föreningsfrihet och terroristorganisationer tar vi ett viktigt steg framåt.

Terrorism utgör en svår påfrestning för drabbade samhällen och hotar såväl internationell fred och säkerhet som nationell säkerhet. I vår moderna historia har terrorhandlingar skapat förödelse, död och rädsla. Terrorism innefattar brottslighet som är systemhotande och är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen.

Sverige behöver förstärka möjligheterna att ingripa mot terrorism. Därför föreslår utskottet - och jag står bakom det - att riksdagen antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen. För att förslaget ska bli lag måste två likalydande beslut fattas med ett riksdagsval däremellan.

Fru talman! De skäl som talar för möjligheten att genom begränsningar i föreningsfriheten ingripa mot sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism är påtagligt starkare än de som kan anges mot en sådan ordning. Terrorism innefattar brottslighet av mycket allvarlig och systemhotande karaktär och är som sagt ett väldigt allvarligt hot mot demokratin. Därför talar starka skäl för en ny begränsningsregel som utökar möjligheterna för lagstiftaren att i lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sådana sammanslutningar.

Det är ett stort beslut om vår grundlagsskyddade föreningsfrihet som vi fattar i dag. Jag noterar att justitieutskottet inte har något att invända mot de grundlagsändringar som föreslås. Mot denna bakgrund ställer sig KU och jag själv bakom regeringens förslag till ändringar.

Föreningsfrihet och terroristorganisationer

Fru talman! När det gäller begreppet terrorism handlar det om brottsliga gärningar som har de typiska drag som enligt internationell och svensk rätt karakteriserar terroristbrott. Utmärkande för sådan brottslighet är att det är fråga om gärningar som syftar till att skada ett land eller en mellanstatlig organisation och som begås med ett terrorismsyfte.

Det kan till exempel handla om att skapa allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp eller om att tvinga ett land eller en mellanstatlig organisation att besluta eller avstå från att besluta om en åtgärd. Det kan också handla om att allvarligt destabilisera eller förstöra viktiga strukturer i ett land eller för den delen en mellanstatlig organisation. Vi talar om politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.

För att en sammanslutning ska anses ägna sig åt terrorism i grundlagsbestämmelsens mening är det alltså inte tillräckligt att en förenings medlemmar i dess namn eller under dess ledning begår en eller flera brottsliga gärningar. Det krävs att gärningen eller gärningarna är allvarliga angrepp som riktar sig mot ett land och som begås med terrorismsyfte, det vill säga att villkoren för terroristbrott är uppfyllda.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Utlandsspioneri