Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Anf. 147 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Det går bra för Sverige. Under 2017 och 2018 kommer sysselsättningen att öka med sammanlagt 149 000 personer, enligt Arbetsförmedlingens prognos som presenterades häromdagen. Tillväxten första kvartalet 2017 var 0,4 procent jämfört med sista kvartalet 2016. Regeringens samhällsbygge har gett resultat.

Samtidigt minskar också de klimatpåverkande utsläppen. Utsläppen i den icke-handlande sektorn, alltså de utsläpp som svensk regering och riksdag råder över, minskade under 2016 jämfört med 2015. Extra roligt är det att utsläppen i trafiken minskade med 4 procent, detta trots att det totala trafikarbetet ökade.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till reservation 17 i betänkandet och därutöver bifall till förslagen i betänkandet i övrigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Vi har en långsiktig, effektiv klimatpolitik. God ekonomisk utveckling kan förenas med minskade utsläpp. Ja, det är till och med så att en god ekonomisk politik är en förutsättning för att resurser ska finnas för investeringar. Investeringar i framtiden, i ett hållbart samhälle och i ny utsläppssnål teknik skapar i sin tur nya resurser för jobb, tillväxt och välfärd.

Låt mig ta ett exempel som de borgerliga ledamöterna ofta kritiserar här i kammaren, på felaktiga grunder. Regeringens satsningar på lokala klimatinvesteringar, Klimatklivet, följs noggrant av Naturvårdsverket så att de ger reella, verkliga klimateffekter. Vi har faktiskt tagit till oss av den kritik som funnits mot föregående regeringars investeringsprogram. Självklart ska vi inte ge pengar till investeringar som skulle blivit av även utan statligt stöd. Självklart ska vi ha noggrann koll på att investeringarna verkligen leder till minskade utsläpp. Den kritik som de borgerliga partierna framför bygger på gamla uppgifter.

Klimatklivet väntas, med de nya satsningar som regeringen aviserat i vårändringsbudgeten, minska de årliga utsläppen med 1 ½ miljon ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar en femtedel av de totala utsläppen från alla bensinbilar i Sverige.

Herr talman! Det har varit en lång resa för att komma till den här dagen, det här beslutet och den här debatten - denna dag när Sveriges riksdag ska slå fast ett nytt långsiktigt klimatpolitiskt ramverk. Jag känner en stolthet över att ha varit en del av denna resa, och jag vill tacka alla inblandade för att vi har kunnat nå så här långt.

Det började egentligen redan under förra mandatperioden. Världens länder hade då misslyckats med att finna en väg framåt i klimatförhandlingarna 2009 i Köpenhamn. Det födde en insikt i Sverige att vi befann oss i en unik situation - en unik möjlighet. Vi hade förutsättningarna att ta ledarskapet och genom vårt agerande visa andra var framtiden låg: att skapa tillväxt och jobb i ett modernt samhällsbygge tillsammans med minskade utsläpp, hållbarhet och en cirkulär ekonomi.

Det är så vi socialdemokrater gärna är klimatpolitiker. Vi vill bygga ett samhälle i hållbar riktning. Vi vill ta oss an uppgiften genom att utveckla och modernisera Sverige i ett hållbart samhällsbygge. Det är kampen för jobb, välfärd och en hållbar framtid som driver vårt klimatengagemang. Och det bärs av värderingar om jämställdhet, jämlikhet och solidaritet med människor från världens alla länder.

En förebild när det gäller klimatramverket fanns i Storbritannien, där Labourregeringen tillsammans med oppositionspartierna Liberaldemokraterna och Tories hade utvecklat en modell för att skapa långsiktighet i klimatpolitiken. Och det var näringslivet som krävde det. De ville nämligen säkerställa långsiktighet - att investeringar som gjordes inte omkullkastades av nya politiska bud.

I dag ser vi hur rätt man hade i Storbritannien. Deras nuvarande premiärminister Theresa May från Tories släpper nu in ett nästan klimatförnekande parti i finrummet, men hon kan luta sig mot en brittisk klimatlag och ett ramverk som ska gälla lång tid framöver.

Även om Storbritannien var förebilden kunde vi konstatera att Sverige hade andra förutsättningar. Den breda politiska överenskommelse som vi nådde i Miljömålsberedningen och som nu utmynnat i en proposition och det utskottsbetänkande som vi diskuterar här i dag är den svenska modellen av den brittiska klimatlagen, den som vi började leta efter åren efter misslyckandet i Köpenhamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Nu, med en bakåtsträvande president i USA och nya motverkande krafter på andra håll, behövs den svenska förebilden ännu mer. Det ger vi oss och världen här i denna kammare i dag.

Herr talman! Det klimatpolitiska ramverk som nu äntligen ligger på bordet innebär en unikt ambitiös inriktning på klimatpolitiken. Målen att minska trafikens utsläpp med 70 procent till 2030, att nå minus 85 procent i utsläppsminskningar till 2045 och att därefter gå mot negativa utsläpp motsvaras inte någon annanstans. Detta i kombination med en klimatlag är, just nu, världens bästa klimatmål.

Jag vet att till exempel stora kinesiska företag står beredda att investera i ny fossilfri teknik här i Norden och att nya innovationer för förnybart och cirkulär ekonomi finns på skrivborden runt om på de svenska universiteten och hos våra företag.

Jag ser enorma möjligheter för svenska gröna jobb och innovationer i och med dagens beslut. Genom att Sverige går före i klimat- och miljöomställningen kan svenska företag ligga i framkant för att utveckla den nya teknik som världen efterfrågar. De kan med energi- och resurseffektiva lösningar bli konkurrenskraftigare. Inte minst vår stora tillgång på skog kan hjälpa oss att ersätta oljebaserade drivmedel. Nu ger vi den långsiktiga signal som man väntat på genom att rösta ja till det klimatpolitiska ramverket.

Men beslutet i dag är inte målsnöret. Det är startskottet på en ny sträcka. Det är nu jobbet går in i en ny fas: en raksträcka som kommer efter en lite snirklig väg. Vi kan äntligen se riktningen och målen. Det är det som det klimatpolitiska ramverket ger oss.

Vi är blocköverskridande och brett ense om riktningen och målen. I många fall kommer vi säkert också att vara ense om metoderna för att nå fram, men varje parti måste nu fundera på vilka åtgärder som krävs för detta. Varje gång man säger nej till andras förslag måste man ersätta dessa med egna förslag som ger lika stora utsläppsminskningar. Det är hela poängen med detta ramverk.

Jag vill avsluta med en uppmaning, och jag hoppas att andra som i framtiden letar efter ledtrådar i debattprotokollen ska läsa detta: Tro inte att framtiden kommer sedan, att vi nog hinner ta fram de där åtgärderna så småningom och att det skulle vara gott om tid att klara målen! Det misstaget är gjort alltför många gånger. Vi måste börja här och nu, hela tiden.

Regeringen har lagt fram en rad förslag. Det är investeringar och styrmedel som ger resultat men också investeringar och styrmedel som oppositionen avvisar. Några av dem hotar man att fälla i budgetbehandlingen i höst, utan att ge andra, egna alternativ. Det duger inte. Nu är det dags att kavla upp ärmarna och leverera det som ska göra resan mödan värd, att leverera ett Sverige som blir världens första fossilfria välfärdsland. Det är i alla fall regeringens mycket glädjande besked.

(Applåder)

Anf. 148 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag är mycket glad och stolt över att stå här i dag, eftersom denna debatt i stor utsträckning handlar om propositionen om ett förstärkt klimatpolitiskt ramverk.

Nu undrar säkert en och annan som följer denna debatt hur jag som representant för Moderaterna, det största oppositionspartiet, kan ha sådana känslor för en proposition. Det är ju ett förslag från regeringen. Så är det i formell mening. Men detta ramverk och denna proposition är inte företrädesvis regeringens förtjänst utan ett resultat av det stora arbete som vi ledamöter från sju av riksdagens åtta partier gjorde i den parlamentariska miljömålsberedningen under 2015 och 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Fru talman! Bakom Miljömålsberedningens förslag står alla fyra allianspartier, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vänsterpartiet står bakom lejonparten, men valde tyvärr i slutskedet av beredningens arbete att reservera sig mot vissa delar av förslaget i ett försök att profilera det egna partiet i stället för att ta ansvar för helheten.

Jag beklagar Vänsterns agerande liksom Sverigedemokraternas totala ointresse. Men framför allt konstaterar jag att vi har lyckats enas om ambitiösa mål och robusta ramar för den svenska klimatpolitiken.

Grovt innehåller förslaget tre delar som jag, fru talman, kortfattat vill redogöra för.

Den första delen utgörs av ett långsiktigt och mycket ambitiöst mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. På väg dit läggs etappmål för 2030 och 2040 fast, liksom ett särskilt mål för transportsektorn.

Den andra delen består av ett utvecklat planerings- och uppföljningssystem. Hur regeringen ska bedriva klimatpolitiken tydliggörs, liksom relationen mellan riksdag och regering. Regeringen ska bland annat varje år lämna en samlad klimatredovisning till riksdagen som innehåller en redogörelse för utsläppsutvecklingen liksom en beskrivning av beslutade åtgärder såväl som behovet av ytterligare insatser för att nå uppsatta mål. Vidare ska regeringen, en gång per mandatperiod, utarbeta en handlingsplan som klargör hur regeringens samlade politik bidrar eller är tänkt att bidra till att etappmålen och det långsiktiga målet kan nås.

Fru talman! Den tredje delen handlar om att inrätta ett särskilt klimatpolitiskt råd. Detta råd ska, precis som Finanspolitiska rådet, oberoende granska och följa upp regeringens politik. Bland annat ska rådet analysera om politiken är kostnadseffektiv och då titta på om de av regeringen föreslagna åtgärderna når de uppsatta klimatpolitiska målen till lägsta kostnad.

Rådet ges en mycket viktig roll, och jag har stora förhoppningar om att det ska bidra positivt till utvecklingen av den svenska klimatpolitiken. Vi moderater har alltid företrätt en kostnadseffektiv och resultatorienterad klimatpolitik. För oss är det inte tillräckligt med god vilja inom klimatpolitiken, utan politiken måste också leda till goda resultat. Skattemedel ska alltid användas med försiktighet, och klimatutmaningen är helt enkelt för stor för att mötas av ineffektiva åtgärder. Vi har helt enkelt inte råd med en slösaktig klimatpolitik. Därför är rådets uppgift att följa upp kostnadseffektiviteten i den förda politiken central.

Fru talman! Det faktum att vi nu är överens brett över parti- och blockgränserna om målsättningarna för den svenska klimatpolitiken hoppas jag också kommer att bidra till att den politiska debatten i större utsträckning kommer att fokusera på just hur målsättningarna ska nås och på resultat.

Den sittande S- och MP-regeringens resultat är tyvärr en allvarlig kombination av skenande kostnader och ökande utsläpp. Det kan bara beskrivas som ett rejält fiasko för nuvarande regering. Sverige behöver en ny alliansregering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Efter president Trumps mycket oroväckande besked om att han avser att dra USA ur det historiska globala klimatavtalet, som förhandlades fram i Paris 2015, är det viktigare än någonsin att Sverige och EU för en politik som lyckas förena snabbt sjunkande utsläpp med en stark ekonomisk utveckling. För att vi ska kunna axla rollen som föregångsland måste vi nämligen genom praktisk politik och faktiska resultat slå hål på Trumps påstående om att en ambitiös klimatpolitik skulle stå i konflikt med jobb och ekonomisk utveckling.

Till skillnad från nuvarande regering lyckades alliansregeringen väl med att visa att jobb och tillväxt visst kan gå hand i hand med minskande utsläpp. Under Alliansens tid i regeringsställning minskade de svenska utsläppen med nära 20 procent, samtidigt som Sveriges ekonomi växte med 10 procent.

Nu med S och MP i regeringsställning ser vi i stället hur utsläppen ökar, samtidigt som svensk ekonomi inte alls utvecklas så bra som den borde. Om vi jämför oss med övriga EU-länder har vi för närvarande den näst lägsta tillväxten. På arbetsmarknaden ser vi en ökad jobbklyfta mellan in- och utrikes födda, och för första gången sedan 2013 såg vi i april att antalet arbetslösa ökade. Just nu är det således svårt att se Sverige som ett faktiskt föregångsland, då nuvarande regering varken lyckas leverera minskande utsläpp eller en stark ekonomisk utveckling.

Fru talman! Denna utveckling måste vändas och den fortsatta politiken byggas utifrån de principer och de utgångspunkter som Miljömålsberedningen slog fast och som en nästan enig riksdag nu kommer att ställa sig bakom. Som moderat är det några principer som jag särskilt vill framhålla, och som jag personligen drev hårt i förhandlingarna i beredningen.

För det första ska våra svenska klimatmål nås på ett sätt som innebär att Sveriges sammanlagda konkurrenskraft bibehålls eller allra helst stärks och som går hand i hand med skapandet av nya arbetstillfällen och ökad livsmedelsproduktion. För det andra får målen inte nås på ett sätt som leder till att utsläppen i stället ökar utanför Sveriges gränser. Av den andra principen följer också att det är fel att till exempel med nationella skatter prissätta utsläpp från verksamheter som redan omfattas av EU:s gemensamma utsläppshandelssystem.

För att snabbare minska utsläppen från den handlande sektorn är det i stället ambitionerna för EU:s utsläppshandelssystem som successivt behöver höjas. Möjligheterna att göra det utan att försvaga konkurrenskraften för svensk och europeisk industri avgörs till stor del av i vilken utsträckning andra länder följer efter och prissätter sina utsläpp.

Trots president Trumps mycket allvarliga besked gör Parisavtalet mig hoppfull om att världen nu äntligen är på väg att ta klimatutmaningen på allvar. Än finns dock en stor klyfta mellan å ena sidan målsättningen om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader och å andra sidan ländernas faktiska åtaganden. Trycket i de internationella klimatförhandlingarna måste därför hållas uppe.

Fru talman! Vid sidan av propositionen om det förstärkta klimatpolitiska ramverket behandlas också ett antal motioner från den allmänna motionstiden i detta betänkande. Moderaterna och Alliansen har lagt fram en lång rad förslag för att höja tempot i klimatpolitiken.

Jag står självfallet bakom samtliga moderata reservationer liksom samtliga gemensamma reservationer från Alliansen. Men för tids vinnande väljer jag att yrka bifall till reservationerna 7 och 19.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Reservation 7 handlar om det som jag precis var inne på, nämligen om behovet av att Sverige är pådrivande i de internationella förhandlingarna i syfte att förmå Parisavtalets alla parter att uppdatera sina nationella åtgärdsplaner, så att gapet mellan mål och faktisk handling sluts.

Reservation 19 handlar om Moderaternas förslag om att utarbeta en särskild nollutsläppsstrategi för basindustrin. Detta förslag ställde sig också Miljömålsberedningen bakom. Men regeringen har än så länge inte gjort verklighet av förslaget utan varit passiv. Det gör mig bekymrad. Om vi ska klara av att nå målet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till 2045, utan att flytta utsläppen till andra länder, då måste vi klara av att ställa om vår industri i allmänhet och vår bas- och processindustri i synnerhet.

Moderaterna vill se en ökad industriproduktion i Sverige, men med minskande utsläpp. En nollutsläppsstrategi tror vi kan vara ett viktigt verktyg för att åstadkomma detta och för att därmed bidra till snabbare minskande globala utsläpp.

Svensk industri ligger redan i dag i miljö- och klimatmässig framkant. Våra industrier levererar därmed inte bara fantastiska material och produkter utan också klimatnytta. Svensk ståltillverkning är till exempel avsevärt mycket mer koldioxideffektiv än den kinesiska eller amerikanska. Ju mer stål Sverige kan producera och exportera, desto lägre blir de globala utsläppen. Detta globala perspektiv är viktigt att ha med sig när Sveriges nationella klimatpolitik utformas.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag tacka övriga ledamöter av Miljömålsberedningen. Tack, Matilda Ernkrans, Socialdemokraterna! Tack, Stina Bergström, Miljöpartiet! Tack, Rickard Nordin, Centerpartiet! Tack, Jens Holm, Vänsterpartiet! Tack, Irene Oskarsson, Kristdemokraterna! Självfallet också tack till beredningens ordförande och fantastiska kansli för att ni arbetade hårt och konstruktivt och bidrog till att vi kunde nå den historiska överenskommelse riksdagen nu klubbar igenom. Sa jag tack till Lars Tysklind, Liberalerna? Lars Tysklind förtjänar ett särskilt tack! Det här hade kunnat ge dålig stämning i alliansgänget.

Fru talman! Jag vill samtidigt med kraft uppmana den nu sittande regeringen att vårda och respektera överenskommelsen. Den stora enighet vi i beredningen till slut lyckades nå var varken enkel eller självklar. Det krävde ett enormt arbete och en stor vilja hos samtliga ledamöter och från samtliga partier. Därför vill jag vända mig direkt till klimatminister Isabella Lövin.

Slarva nu inte bort enigheten! Bryt inte mot överenskommelsen genom att föra en politik som leder till ökade utsläpp utanför Sveriges gränser! Bryt inte mot överenskommelsen genom att lägga skatt på verksamheter som redan omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, utan respektera överenskommelsen! Följ det tillkännagivande riksdagen nu gör om att klimatpolitiken ska bedrivas så att minskande utsläpp förenas med ekonomisk tillväxt!

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

Anf. 149 Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Johan Hultberg. Jag vet vilket hårt och fantastiskt jobb du gjorde - inte minst inom ditt parti - för att vi skulle nå den breda överenskommelse vi nu beslutar om i Sveriges riksdag, Johan. Den innehåller alltså världens bästa klimatmål. Vi gjorde ett jättejobb, och i det stora hela ska vi vara väldigt glada att vi kunde hitta en så pass stor blocköverskridande enighet om den här riktningen. Jag tror att det är vad Sverige och världen behöver.

Med det sagt tycker jag att det är lite ledsamt med den väg oppositionen ändå har slagit in på. Moderaterna - och vi kunde höra det från Sverigedemokraterna i partiledardebatten tidigare - väljer att måla Sverige mörkt och svart. Det kan finnas skäl till det om man är oppositionsparti, men just här tycker jag inte att det finns någon anledning. Vi är också brett överens om att vi ska klara att bygga en hållbar tillväxt tillsammans med minskade utsläpp.

Statistiken - det vi vet om de svenska utsläppen - visar att de utsläpp som vi i Sverige råder över, de inhemska utsläppen från den icke-handlande sektorn, minskar. Det tycker jag att vi ska vara glada över, och speciellt att de minskar på trafikområdet, som är den stora utmaningen. Sedan är det sant att utsläppen ökar i den handlande sektorn, alltså våra industrier och annat. Den sektorn lyder under EU:s utsläppshandel. Totalt minskar dock utsläppsrätterna varje år inom EU, och att utsläppen ökar inom svensk industri visar ju bara att svensk industri är konkurrenskraftig.

Menar verkligen Moderaterna att svensk industri ska flytta utomlands så att vi klarar de svenska utsläppen?

Anf. 150 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag har ingen som helst ambition att svartmåla Sverige; jag bara konstaterar, med hänvisning till officiell statistik från SCB, att Sveriges utsläpp ökar. Det är klart att det i någon mening måste ses som ett misslyckande för den här regeringen. Tycker inte Socialdemokraterna och Matilda Ernkrans att det är ett misslyckande att politiken leder till stigande utsläpp i Sverige blir jag bekymrad. Man kan ju inte vara nöjd när utsläppen stiger.

Sedan är Matilda Ernkrans naturligtvis inne på en viktig förklaring, nämligen att svensk industri går bra och att det är därför utsläppen från den handlande sektorn stiger. Jag konstaterar bara att det från såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet är en ganska stor diskrepans i resonemanget jämfört med när man var i opposition. När vi förde denna diskussion under den förra mandatperioden blev jag som moderat ofta anklagad för siffertrixande. Man menade att det var ett sätt att slingra sig och inte ta ansvar, men nu passar det.

Jag konstaterar att vi behöver hjälpa vår industri att ställa om. Därför driver vi moderater på för en strategi för att hjälpa industrin att göra just det, så att vi klarar av att producera mer stål, mer cement och fler bilar i Sverige - men med lägre utsläpp. Jag skulle därför vilja fråga Matilda Ernkrans och regeringen varför man inte sätter fart med det arbetet och genomför Miljömålsberedningens förslag om att ta fram en särskild nollutsläppsstrategi för industrin.

Anf. 151 Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Fru talman! I en seriös klimatpolitik där vi på allvar vårdar den breda överenskommelse vi har måste vi klara av att identifiera var vi behöver göra mer för att minska utsläppen. Och ja, vi behöver göra mer för att minska utsläppen i den icke-handlande sektorn, alltså inom Sverige från våra transporter - absolut! Regeringen har också skjutit till stora pengar i klimatpolitiken för att göra det.

Vi behöver även minska utsläppen i det som är EU:s gemensamma utsläppshandel. Inte minst Moderaterna är väldigt noga med att påpeka detta här i Sverige; bekymret är att era moderata kompisar i EU driver en helt annan politik. Jag tror alltså att moderaterna behöver prata med varandra. Men också här driver regeringen naturligtvis en mycket aktiv politik och lägger in pengar till investeringar för att vi ska fortsätta minska våra utsläpp och samtidigt bygga en hållbar tillväxt. Det är absolut nödvändigt, och det är viktigt att sätta handling bakom orden.

Apropå att sätta handling bakom orden: Det Moderaterna presenterar här i stället är en strategi, samtidigt som vi vet att Moderaterna tillsammans med de borgerliga partierna - man kan dessutom lägga till Sverigedemokraterna - alltså vill gå fram och sänka skatten i svensk ekonomi med 100 miljarder. Med 100 miljarder mindre i den svenska statskassan, hur kommer ett parti som Moderaterna att kunna sätta handling bakom orden i strategin och hitta det som till exempel LKAB, SSAB och Vattenfall söker? De har nämligen plockat fram en innovation där man kan göra stål av vätgas utan utsläpp, men de behöver privat och offentlig investering i form av pengar för att få snurr på det och göra det stort.

Hur ska ni klara en sådan investering om ni samtidigt drar bort 100 miljarder av våra gemensamma pengar i statskassan, Johan Hultberg?

Anf. 152 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag förstår att Matilda Ernkrans och representanter från regeringspartierna inte är så angelägna om att tala om resultat när vi ser att svenska utsläpp stiger samtidigt som svensk ekonomi bromsar in. Ja, vi har en tillväxt i Sverige, men det är anmärkningsvärt att vi har den näst lägsta tillväxten i Europa.

Det gör att vi får minskade, eller i alla fall inte tillräckligt snabbt växande, resurser att investera i allt från fler poliser till bättre infrastruktur och stöd till forskningsprojekt som det Matilda Ernkrans refererade till. Moderaterna kommer alltid att säga nej till det vi tror är ineffektiva åtgärder. Vi kommer alltid att vara skattebetalarnas försvarare. Vi kommer att stå upp för skattebetalarnas rätt att förvänta sig att de pengar de surt har arbetat för och betalat i skatt också ska leverera faktisk nytta.

Vi ser tyvärr att mycket av regeringens politik inte gör det. Vi ser att kostnaderna skenar men att utsläppen faktiskt stiger i Sverige. För att vi ska vara ett föregångsland måste vi lyckas kombinera en stark ekonomisk utveckling med minskande utsläpp, och det gör inte den här regeringen. Då tror jag att det behöver vara åtgärder som gör att industrin kan vara konkurrenskraftig samtidigt som utsläppen minskar, och då är detta strategin - något vi i Miljömålsberedningen ju var överens om är ett viktigt verktyg för att klara detta.

På europeisk nivå var det faktiskt så att Moderaterna drev på för att regeringen skulle komma med ett bättre mandat till förhandlingarna när det gäller reformeringen av Europas utsläppshandelssystem, och vi fick till möjligheten att ha en översyn för att ytterligare skärpa ambitionsnivån på sikt. Det är så vi kan skapa incitament för industrin att ställa om, men vi måste säkerställa att svensk och europeisk industri är konkurrenskraftig. Det gör man nog inte genom att kraftigt höja skatterna på jobb, företagande och allt som är viktigt för företagande och jobbskapande, fru talman.

Anf. 153 Martin Kinnunen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservationerna 1 och 2.

Jag vill också säga några ord om att vi från Sverigedemokraternas sida för första gången är med på ett tillkännagivande gentemot regeringen inom klimatpolitiken. Jag tycker att det är glädjande att oppositionen har kunnat enas. Det visar också att det finns ett alternativ till regeringens ineffektiva klimatpolitik och att det går att göra denna mer effektiv om man samarbetar.

Vad klimatpolitiken i grunden handlar om är att miljarder människor just nu reser sig ur fattigdom, vilket ju i grunden är något fantastiskt. Inom en tioårsperiod räknar FN med att antalet människor som inte kan äta sig mätta kommer att vara mer än halverat. Andelen människor som lever i extrem fattigdom har minskat från omkring 40 procent till mindre än 10 procent.

Allt färre länder styrs av kommunister och andra totalitära diktaturer. Världshälsan blir bättre, och medellivslängden ökar. Mycket arbete återstår, men utvecklingen går åt rätt håll, vilket man har all anledning att vara glad över.

Kopplingen till vårt område blir ganska uppenbar: Att människor mår bättre och blir rikare - eller mindre fattiga - leder också till att de börjar att efterfråga nya saker. Befolkningen har ökat kraftigt, vilket leder till att efterfrågan på energi ökar exponentiellt.

Vad klimatpolitiken i grunden handlar om är ett skriande behov av billig och stabil energi. Detta är vad det handlar om, och det är också vad vi egentligen debatterar här.

Det har talats om en boom för sol och vind, men statistiken visar att det inte är på det viset. Mer än tre fjärdedelar av all energi kommer från fossil kraft. På tio år har förnybart ökat med 1 procentenhet. Förnybart handlar mestadels om att man eldar ved. Sol och vind står för mindre än 1 procent i dag och är knappt relevanta i ett globalt perspektiv, enligt uppgifter från IEA, som är motsvarigheten till OECD på energiområdet.

Det talas väldigt mycket om den gröna revolutionen inom förnybart, men det hörs mer om den i prat än vad man kan se i statistiken. De närmaste decennierna kommer vi inte att få se någon betydande skillnad, om vi ska tro på de prognoser som finns och tar hänsyn till de utfästelser som har gjorts i samband med Parisöverenskommelsen.

Fru talman! Om man följer debatten här ska lösningen i Sverige vara att vi fortsätter att subventionera sol och vind ännu mer och att vi saboterar svensk energimarknad genom att få ned priserna så att det knappt blir lönsamt för någon att producera någonting alls. Det är ju där vi befinner oss - alla skriker efter fler lättnader, även när det gäller vind och sol.

Vi fick en energiöverenskommelse som gör att vår kärnkraft kanske orkar fortsätta ett tag till. Så som överenskommelsen är formulerad går den dock inte att uppfatta på något annat sätt än att kärnkraften ska vara borta 2040 - detta trots att klimatforskningen, IPCC med flera är överens om att kärnkraft är något som vi behöver mer av. Det är där vi behöver satsa mer på forskning och utveckling, men trots detta är kärnkraften något som vi ska putta ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Utöver detta vill vi subventionera biodrivmedel. Detta kanske minskar utsläppen i Sverige, men det kan mycket väl öka dem globalt, om man tar hänsyn till markanvändningen. Våra biodrivmedel är till största delen importerade, och så lär det fortsätta att vara under lång tid. Detta är ingen vettig politik om man vill angripa globala klimateffekter.

Fru talman! Vi har hört en del om klimatavtalet från Paris, som även kallas Parisöverenskommelsen eller Parisavtalet. Denna överenskommelse har många olika namn i olika länder - det beror på vad man behöver sälja till folket. Det talas om Parisöverenskommesen som något slags frälsning, men det är ju inte det som det handlar om.

Som ett litet land sett till såväl utsläpp som befolkning får vi vara glada för alla globala initiativ. Vi i Sverigedemokraterna är tillfreds med att man har kunnat enas om någonting, oavsett hur mycket det egentligen är. Men vi bör vara införstådda med att Parisavtalet i grunden bygger på tomma löften, som sålts till folket med hjälp av ett extremt ambitiöst mål. Detta mål har ingen koppling till vare sig löften eller föreslagna åtgärder.

Att USA nu har lämnat Parisavtalet - eller att man formellt sett kommer att göra det inom några år - tror jag varken gör till eller från. Att som många debattörer föra apokalyptiska resonemang om detta blir närmast löjeväckande.

Jag läste att utrikesminister Margot Wallström avfyrade en tweet i samband med USA:s beslut. Hon skriver att USA:s beslut att lämna Parisöverenskommelsen är ett beslut att lämna mänsklighetens sista chans att säkra framtiden för våra barn.

Det är här någonstans som det blir extremt löjeväckande. Det handlar om ett icke-bindande avtal med ytterst modesta frivilliga löften. Det kommer inte att göra någon skillnad för mänskligheten. Det kan möjligtvis skapa en grund för samarbete, samverkan och möjlighet att komma fram till nya förslag framöver.

Det är förmodligen ingen katastrof för USA heller, för teknikutvecklingen kommer att fortsätta där. Den har också bidragit till att öka tillgången och sänka priserna på gas och till att till viss del konkurrera ut kolet, som ju är det absolut viktigaste som måste ske på det globala området.

Fru talman! Det vi i dag i huvudsak ska fatta beslut om är regeringens förslag till klimatlag och nytt ramverk för klimatpolitiken. Från Sverigedemokraternas sida har vi föreslagit att stora delar av propositionen ska avslås.

Det gäller dock inte allt. Eftersom Sverigedemokraterna, vilket jag har påpekat, ser global samverkan som ovärderlig inom klimatpolitiken ställer vi oss bakom det mål som man har satt upp i anslutning till klimatavtalet i Paris och de preciseringar av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan som regeringen med anledning av detta avtal föreslår. I övrigt yrkar vi avslag på förslaget i propositionen.

Varför gör vi då det? Jag tänkte gå igenom några avsnitt av propositionen.

Sverigedemokraterna avvisar förslaget om klimatlagen. Vi gör det på samma grunder som flera tunga remissinstanser, bland annat Lagrådet, som sågade propositionen ganska kraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

När det gäller lagstiftning bör man vara ansvarsfull. Om man ska klubba igenom en lag i Sveriges riksdag ska den ha någon formell effekt. Det finns ingenting som säger hur denna lag skulle få någon effekt och vara bindande, som lagstiftning ska vara, när den saknar sanktionsmöjligheter och kan rivas upp av riksdagen när som helst.

Den har lika stort värde som vilken överenskommelse som helst, och det framstår som att lagen enbart är till för syns skull - för att kommunicera fina ord i tidningen. I propositionen saknas argument för att lagstiftningen skulle stärka arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser.

Flera olika utsläppsminskningsmål omfattas också. Svensk klimatpolitik har under lång tid byggt på att Sverige ska gå före andra länder på området och besluta om betydligt större utsläppsminskningar.

Regeringens proposition är ett steg i samma riktning. Genom att övertrumfa mål som beslutats såväl i Sverige som i EU hoppas man kunna påverka andra länder att gå i samma riktning. Utgångspunkten är såklart sympatisk, men det saknas någonting som tyder på att denna strategi kommer att fungera i praktiken. Det finns ingen forskning som stöder regeringens föregångsstrategi, och en analys av konsekvenserna av en radikal svensk föregångspolitik på klimatområdet saknas i propositionen.

Sverige är och ska vara ett föredöme inom klimatpolitiken, men det är inte givet att detta görs bäst genom att ständigt presentera de dyraste och mest radikala utsläppsminskningsmålen. Om andra länder ska stimuleras att ta efter Sverige är det grundläggande att låga svenska växthusgasutsläpp kan förenas med en stark ekonomisk tillväxt som skapar jobb och välfärd.

När det gäller det långsiktiga utsläppsmålet ställer vi oss frågande till att föreslå betydligt mer ambitiösa mål än vad som beslutats på EU-nivå, speciellt när detta förslag helt saknar styrmedel och analyser av vilka konsekvenser dessa styrmedel skulle kunna få i framtiden.

Vi ser inget motiv till att vi i Sverige i dag ska anta nya mål. Vi kan behålla de mål som vi har.

Detsamma gäller etappmålen till 2030 och 2040. De är omöjliga att ta ställning till i dag, eftersom det saknas en strategi för hur målen ska kunna uppnås.

Det är dock positivt att målen inkluderar kompletterande åtgärder. Men det är samtidigt problematiskt och saknas analys av hur stora nivåer som ska tillåtas och varför de över huvud taget bör begränsas. Eftersom klimatfrågan är global är det viktigt att politiken bygger på detta. Om utsläppen sker här i Sverige eller om vi minskar dem någon annanstans borde vara fullständigt irrelevant om man vill minska utsläppen globalt och har det temperaturmål som propositionen innefattar.

Fru talman! Regeringen föreslår också ett klimatpolitiskt råd. Vi avstyrker förslaget och anser inte att det behöver inrättas. Såväl behovet av det föreslagna rådet som dess status framstår som mycket oklart.

Det finns redan instanser som gör allt detta jobb i dag. Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet har i uppgift att granska regeringens åtgärder på området. De kommer också att återkomma med rapporter. Uppgiften att bedöma huruvida regeringens politik är tillräcklig för att uppfylla målen hanteras av Naturvårdsverket inom ramen för dess nuvarande uppgifter, varför ett klimatpolitiskt råd är överflödigt. Det kan framstå som att regeringen i brist på medhåll från befintliga instanser ser ett behov av att inrätta ett mer välvilligt råd, vilket naturligtvis inte är någon lämplig utgångspunkt. Vi har ju här i kammaren vid åtskilliga tillfällen kunnat konstatera att Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet har sågat regeringens och ofta den tidigare alliansregeringens politik på området fullständigt utan att man har brytt sig speciellt mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Fru talman! Som jag inledde mitt anförande med handlar det vi debatterar i dag i grunden om hur fattiga människor ska kunna få det bättre, hur de ska kunna få tillgång till energi. Hur man kan göra det utan att hämma deras utveckling och samtidigt inte öka utsläppen så kraftigt är det stora dilemmat här.

Jag tror att vi skulle ha mycket att vinna på att föra en mer utvecklad kostnads- och nyttoanalys av vad som är det mest effektiva att satsa på. Är det mer subventioner och mål för vad som ska hända i en viss sektor i Sverige? Eller ska vi kanske satsa lite mer på teknikexport i stället och inrikta oss på att helt enkelt bekämpa utsläppsproblemen där det betyder något?

Anf. 154 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Att kort sammanfatta vad Martin Kinnunens anförande gick ut på är inte alldeles enkelt, för det höll verkligen inte ihop. Å ena sidan säger Martin Kinnunen att Sverigedemokraterna står bakom målet från Paris om att hålla temperaturökningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader. Å andra sidan säger Martin Kinnunen att vi i Sverige inte kan sätta upp så ambitiösa mål. Men, Martin Kinnunen, målen handlar ju om hur Sverige ska ta sitt ansvar för att minska utsläppen så mycket som krävs för att Parisavtalets ambitioner ska kunna nås.

Jag kan tipsa Martin Kinnunen att läsa lite grann om vilka slutsatser IPCC drar när det gäller vilka utsläppsminskningar som behöver göras. Vi behöver alltså globalt i princip ha kommit ned till noll i mitten av detta århundrade för att därefter nå negativa utsläpp. Om vi då i Miljömålsberedningen säger att det är rimligt att Sverige når målet 2045 ligger det ganska väl i linje med vad forskningen brett har kommit fram till behövs för att vi ska klara målen.

Det är väldigt förvirrande att ställa upp på målen och samtidigt kritisera Parisavtalet för att det inte är tillräckligt konkret och för att länderna inte svarar upp mot det. Men när vi i Sverige försöker svara upp mot det och lägga fast tydliga målsättningar för den långsiktiga inriktningen, då är det fel.

Martin Kinnunen frågar vad det finns för motiv för Sverige att sätta upp de här målen. Ett tydligt motiv är att de är efterfrågade, att näringslivet och samhällets aktörer frågar vad politiken vill långsiktigt. Om man ska investera i ny teknik, ett nytt raffinaderi, en anläggning för att producera biodrivmedel, batterier eller vad det nu kan tänkas vara krävs det nämligen att man vet att oavsett om det är en rödgrön regering eller förhoppningsvis en stark alliansregering ligger i alla fall huvudlinjerna fast.

Varför vill inte Sverigedemokraterna bidra till att ge de långsiktiga spelregler som näringslivet behöver och efterfrågar?

Anf. 155 Martin Kinnunen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Fru talman! Parisavtalet är bra i den meningen att man är överens om vart man vill komma någonstans. Man vill minska utsläppen av växthusgaser globalt i världen. Det är jättebra. Problemet är att Parisavtalet inte är så mycket mer än det. Det är det som är problemet.

Då är frågan: Hur kommer vi dit? Det är ju inte vår miljömålsberedning som kommer att uppfylla målet i Parisavtalet, utan utsläppen måste minskas i övriga världen helt enkelt. Det är ingenting som vi kan göra här i Sverige, men vi kan arbeta för att bidra till att skapa de möjligheterna och lyssna på forskningen.

Sveriges mest välmeriterade klimatforskare, Lennart Bengtsson, säger att vi inte kan satsa på kostsamma utsläppsminskningsåtgärder i Sverige. Vi ska satsa på teknikexport, och vi ska ha en forskningsreaktor med ny kärnkraft och försöka exportera den tekniken utomlands. Vi ska försöka stimulera våra företag att sälja sina värmepumpar i utvecklingsländerna. Det är sådant som han för fram och tycker är viktigt. Sedan finns det säkert forskare som tycker annorlunda. Men det är inte så att alla är överens om att det bästa sättet att lösa globala problem med växthusgasutsläpp är radikala åtgärder i Sverige.

Energin behöver klara spelregler, men det är ingenting som vi får med utsläppsmålen eftersom de saknar styrmedel och strategi och inga partier är överens om dessa. Det är klart att det är jättemånga företag som vill ha bidrag och subventioner för just sin teknik och sitt biodrivmedel, men om det är det mest effektiva sättet att använda skattemedel vet vi inte i dag. Det är vi inte ett dugg överens om i Miljömålsberedningen.

Samtidigt som Miljöpartiet är närmast religiösa när det gäller att uppfylla målen är Moderaterna i alla fall tydliga med att det inte får ske på bekostnad av vår konkurrenskraft. Det är bra att Moderaterna har den ståndpunkten, men det innebär samtidigt att ni inte vet om ni är beredda att stenhårt genomdriva de ganska radikala målen.

Anf. 156 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Sverige ska vara ett föregångsland, och Miljömålsberedningen är rätt tydlig med vad det innebär. Det innebär att man måste lyckas förena minskande utsläpp med ekonomisk utveckling.

Målen som nu har satts upp, som är ambitiösa och krävande för denna och kommande regeringar, har ett antal villkor. Ett villkor är att utsläppen inte får öka i andra länder på grund av de åtgärder som vidtas i Sverige. Ett annat villkor är att målen ska nås samtidigt som vi värnar och helst stärker vår svenska konkurrenskraft. Om vi lyckas med det kan Sverige vara ett föregångsland.

Sedan kommer Moderaterna alltid att kritisera ineffektiva åtgärder. Det kan ledamoten Kinnunen vara helt lugn över. Moderaterna kommer också att alltid se det som en viktig roll för Sverige att exportera teknik, kunnande och naturligtvis varor och tjänster. Det är därför som vi vill skapa förutsättningar för fler jobb och fler företag i Sverige att växa, och det är därför som forskning och teknikutveckling alltid har varit en bärande del av moderat miljö- och klimatpolitik.

Vi behöver helt enkelt utveckla bättre lösningar på dagens problem och utmaningar. Därför är jag stolt över att Sverige under Alliansens tid, tillsammans med Israel, hade den högsta andelen forskningsanslag i relation till bnp. Jag tror verkligen på att forskning och satsning på dessa områden är effektiv klimatpolitik som i förlängningen genererar jobb och företag i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Fru talman! Jag tycker att Sverigedemokraternas politik haltar och inte går ihop. Det efterlystes också mer av nytto- och kostnadsanalys, men samtidigt är Sverigedemokraterna emot att man inrättar ett oberoende granskande klimatpolitiskt råd. Det är inte så att Riksrevisionen eller andra jämt och ständigt följer upp den svenska klimatpolitiken. Jag önskar att det vore så, för då hade vi kanske fått en mer saklig diskussion om vilka åtgärder som är effektiva och vilka som inte är det. Det behöver vi i Sverige.

Anf. 157 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Vi har uppföljningarna som kommer från Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket. Nu vill man inrätta något nytt. Vi är nog inte i grunden skeptiska till att ha ytterligare en expertinstans, men vi har kanske inte full tilltro till att man behandlar dem på rätt sätt - med tanke på vad man gjort efter den mycket hårda kritik som har kommit från Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet mot Miljömålsberedningens förslag. Man behöver kanske inte vara så konspiratorisk och tänka att Miljömålsberedningen vill ha en annan expertinstans som granskar deras mål.

Hultberg återkommer till att man är så överens om vart man vill komma. Men det man inte är överens om är till vilket pris. Jag läste att Johan Hultberg inte tycker att det är rimligt att människor på landsbygden ska behöva betala 40-50 kronor litern för att tanka sin bil och ta sig till jobbet, men jag tror inte att hela Miljömålsberedningen är överens om detta.

Det är positivt att Moderaterna i alla fall sätter ned foten och talar om effektivitet och det globala perspektivet. Det behövs mer av det i svensk politik. Men det är samtidigt farligt att ingå denna överenskommelse med extrema och radikala partier som ser måluppfyllelsen som något som ska ske till vilket pris som helst, oavsett vad som sker med vår omvärld och oavsett vad som sker med teknikutvecklingen. Det är klart att vi kan stoppa all förbränning av fossila bränslen genom beslut här i Sveriges riksdag om vi vill, men det skulle få fruktansvärda följder om vi gjorde det i dag. Frågan är till vilket pris detta sker.

Anf. 158 Stina Bergström (MP)

Fru talman! I förra veckan var jag i Narjan-Mar, en liten rysk stad på tundran vid Barents hav. Staden stod värd för den åttonde konferensen för parlamentariker i Barentssammarbetet. Det är ett samarbete som har pågått sedan tidigt 1990-tal. Vartannat år träffas nordiska och ryska parlamentariker för att diskutera viktiga frågor för just den här regionen.

Ett av temana för årets konferens var klimatförändringarna och klimatpolitik. Det var därför jag var där. Jag höll ett anförande och ledde en diskussion om det vi nu debatterar: det klimatpolitiska ramverket och de styrmedel och åtgärder som behövs både för att stoppa klimatförändringarna och för att möta dem.

Barentsregionen är en av de regioner i världen som är särskilt känsliga för ett varmare klimat. Här ökar temperaturen dubbelt så fort som i resten av världen. Och när tundran tinar släpps stora mänger koldioxid och metan ut i atmosfären. Tundran innehåller mer kol än vad som i dag lagras i alla träd och växter i hela världen. Det är skrämmande fakta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Men klimatpolitik är inte lätt. Den lilla staden Narjan-Mar med drygt 20 000 invånare är uppbyggd kring oljeindustrin. Många av de som bor här, som jag mötte vid mina promenader i staden, är för sin försörjning beroende av den olja och fossilgas som pumpas upp i regionen. Att det finns gott om olja och att den är billig är tydligt, för i husen sköter man ventilationen genom att ha fönstren öppna trots att det är nollgrader ute.

Vid vårt bord på konferensen fanns dock en medvetenhet och ett intresse. Det var stort att få berätta att i Sverige har vi faktiskt lyckats minska utsläppen. I Sverige har vi lyckats komma överens, i en bred majoritet, om hur vi ska fortsätta att snabba upp vårt klimatarbete. Det ska ske med ett klimatpolitiskt ramverk, med en klimatlag och med mål för hur utsläppen ska minska både för de totala territoriella utsläppen och för vårt lands stora utmaning: utsläppen från trafiken.

Fru talman! Att införa ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag var Miljöpartiets främsta vallöfte i valet 2014. När vi i Miljömålsberedningen fick vårt uppdrag strax före jul 2014 insåg vi nog alla att vi hade ett hårt arbete, många möten och politiska förhandlingar framför oss. Men nu står vi här, och sju av riksdagens åtta partier är överens.

I likhet med Johan Hultberg är jag glad och tacksam över att regeringens proposition är helt i enlighet med Miljömålsberedningens förslag. Regeringen och riksdagen är överens om hur denna regering och kommande regeringar ska jobba. Det ska ske med en handlingsplan i början av varje mandatperiod och årliga redovisningar till riksdagen av hur klimatarbetet går. Lagen som styr detta, klimatlagen, ska börja gälla den 1 januari 2018.

Vi har också kommit överens om målen: att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp och att vi senast till 2030 ska ha minskat utsläppen från transporter, arbetsmaskiner, mindre industri- och energianläggningar, bostäder och jordbruk med minst 63 procent och senast 2040 med 75 procent.

Att regeringens politik går i takt med dessa mål kommer ett tvärvetenskapligt expertorgan, ett klimatpolitiskt råd, att övervaka och utvärdera. Allt detta har vi kommit överens om, och det är stort. Jag tycker att vi alla kan sträcka på oss ett tag. Jag gör det i alla fall. Nu är det tid att sluta diskutera om och i vilken takt. Nu kan vi i stället koncentrera oss på att diskutera hur det ska gå till.

Fru talman! Där tycker vi nämligen lite olika. Jag, som representant för Miljöpartiet, ett av regeringspartierna, är stolt över allt det klimatarbete som har gjorts och som görs av vår regering. Verkligheten visar att vi är på rätt väg, även om vi självklart måste göra mer.

Förra året minskade utsläppen i Sverige i den icke-handlande sektorn, det vill säga i den sektor där svensk regering och riksdag har direkt möjlighet att påverka. I trafiksektorn minskade utsläppen med 4 procent - detta trots att trafikarbetet ökade. Det handlar om mer förnybara drivmedel, fler laddstolpar och fler bilar som drivs med el på våra vägar. Det handlar också om mer pengar till järnvägsunderhåll och till cykelinfrastruktur. Detta och mycket mer har vår regering infört, och det bidrar sammantaget till att vi ska uppnå det sektorsmål som vi i dag också ska fatta beslut om. Det handlar om att utsläppen från trafiksektorn ska minska med minst 70 procent till senast år 2030 jämfört med 2010.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Fru talman! Självklart vill Miljöpartiet snabba upp arbetet ytterligare. Vi hade gärna sett ett ambitiösare mål för trafikens utsläpp till 2030. Men vi koncentrerar oss nu på att införa de åtgärder och styrmedel som behövs. Det gäller bonus-malus vid nyinköp av bilar, som gör det billigare att köpa miljöbättre bilar och dyrare att köpa slösaktiga, törstiga bilmodeller. Det gäller reduktionsplikten, som kommer att öka andelen förnybart i våra bränslen. Det gäller mer statsstöd genom Klimatklivet och stadsmiljöavtalet. Det gäller också arbetet med den nationella transportplanen som, den här gången, äntligen måste sätta klimatet främst.

Trafiken är som sagt vårt lands stora klimatutmaning. Våra inrikestransporter står för 30 procent av Sveriges klimatutsläpp. Räknar vi in vårt flygande till andra länder pratar vi om ca 40 procent. Utsläppen från våra flygresor står i dag för en stor och växande andel av våra utsläpp. Och ändå är de helt skattebefriade. Om man kör bil får man betala koldioxidskatt men inte om man flyger. Att införa en flygskatt är både rättvist och klimatsmart.

Fru talman! I Narjan-Mar skruvade man elementen i botten och öppnade fönstren. I Sverige ökar våra klimatavtryck trots att vi har energieffektiviserat våra hus och kommit ifrån oljeberoendet i värmesektorn. Visst har vi minskat våra territoriella utsläpp sedan 1990 med 25 procent, och med den här regeringens klimatpolitik kommer vi att klara vårt 2020-mål om en minskning av de territoriella utsläppen med 40 procent. Men dina och mina klimatfotavtryck är fortfarande lika stora.

Våra utsläpp har flyttat utanför Sveriges gränser. Vår konsumtion av varor tillverkade någon annanstans i världen ökar. Hälften av våra fotavtryck finns nu i andra länder. Vi äter mer kött i dag - billigt importerat kött med större klimat- och miljöpåverkan än det svenska köttet. Vi köper mer kläder - billiga kläder tillverkade i Asien med stor miljöpåverkan. Och vi flyger mycket mer.

Vi hade i Miljömålsberedningen i uppdrag att ta ställning till om vi tyckte att ytterligare ett mål borde införas - ett mål för hur utsläppen från vår konsumtion ska minska. Vi kom inte överens där, men vi var överens om att det är upp till varje regering att sätta ytterligare mål. Miljöpartiet anser att det är viktigt att regeringen gör det. Det är viktigt med mål och åtgärder för att nå målen. Den strategi för hållbar konsumtion som vår konsumentminister Per Bolund har presenterat är ett steg på vägen.

Fru talman! Precis som har sagts tidigare i debatten ökar nu klimatutsläppen från de svenska industrierna. Det är bekymmersamt även om det är ett uttryck för att det går bra för Sverige, att orderingången till våra företag ökar och arbetslösheten sjunker.

Men i ett hållbart samhälle måste vi kunna producera saker utan att producera koldioxid. Ska vi nå vårt mål om negativa utsläpp efter år 2045 måste även vår industri bli koldioxidfri. Även om industrins utsläpp i dag framför allt styrs av EU:s handel med utsläppsrätter anser Miljöpartiet att det är viktigt att staten tar sin del av ansvaret, bland annat med forskningspengar till nya processtekniker och annat som kan ta bort utsläppen från till exempel vår stålindustri, som ju står för en stor del av våra utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

I en omställning till ett kretsloppssamhälle har vi i Sverige en stor fördel: Vi har mycket förnybart material att hämta från skogen. Det pratas mycket om bioekonomi i dag, och det är bra. Vi måste bruka skogen på ett miljö och klimatsmart sätt. Det gör vi genom att skydda våra sista naturskogar och nyckelbiotoper och bruka den skog vi ska bruka med mer hyggesfria metoder. Det gör vi också genom att använda den biomassa vi får av skogen på ett klimatsmartare sätt. Allra smartast är att bygga fler hus i trä. Därigenom får träden fortsätta att vara en kolkälla. Att framställa engångsprodukter av biomassa som snabbt eldas upp och producerar koldioxid är mindre klimatsmart.

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan är ett av våra 16 nationella miljömål. I dagens klimatdebatt låter det ibland som att vi skulle vara tvungna att offra de andra miljömålen för att möta klimatförändringarna, särskilt målen Levande skogar och Ett rikt växt och djurliv.

Detta var dock inget vi kom fram till i Miljömålsberedningen. I enlighet med vad som står i FN:s klimatkonvention slår vi i stället fast att "utvecklingen mot en mer biobaserad ekonomi måste ske på ett sätt som inte äventyrar övriga miljökvalitetsmål". Det är en viktig och nödvändig utgångspunkt att komma ihåg.

Avslutningsvis, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet med undantag av det avsnitt som handlar om regeringens klimatarbete, där jag i stället vill yrka bifall till reservation 17 som vi har gemensamt med S och V.

(Applåder)

Anf. 159 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Klimatförändringarna är en av vår tids stora ödesfrågor. Det är därför vi samlas till debatt i dag. Men det här är inte riktigt en debatt i vanlig mening, för den här gången är vi ganska överens om det förslag som ligger på bordet.

Det finns dock ett antal motioner från allmänna motionstiden. Därför vill jag yrka bifall till reservation 24 och 27. Men det klimatpolitiska ramverket är vi i stora drag eniga om i sex partier.

Förra vintern och våren hade vi många och långa diskussioner om våra framtida klimatmål och hur det här ska styras i Miljömålsberedningen i riksdagen, både de enskilda procentsatserna och hur systemen för uppföljning och kontinuitet ska se ut. Att Parisavtalet samtidigt kom på plats var såklart bra och låg i linje med de diskussioner vi förde.

Men det här kom ju inte som någonting från ovan. Det arbete som bedrevs i Miljömålsberedningen började med alliansregeringens Klimatfärdplan 2050. Den färdplanen lämnades över som ett arbete till Miljömålsberedningen, och vi i beredningen tog vid för att gemensamt hitta lösningar. Det var ett arbete som ledde framåt eftersom vi i beredningen tillsammans, både som ledamöter och som partier, ville se resultat.

Tidvis var det kanske mer trots än tack vare regeringens beslut som arbetet ledde framåt. Därför blir det ibland lite komiskt att se hur vissa personer i regeringen gärna vill ta åt sig äran för saker som de själva inte ens var med om. Det här var Miljömålsberedningens arbete. Det var ledamöterna i Miljömålsberedningen och vi här i Sveriges riksdag som jobbade igenom det här.

Låt mig citera ur utredningsdirektiven för Miljöfärdplan 2050, som Alliansregeringen tillsatte. "Utredaren ska lämna förslag till ett styr och uppföljningssystem. Utredaren ska, om så bedöms lämpligt, föreslå indikatorer som bör ingå som en del av ett utvecklat uppföljningssystem. Det är lämpligt att en fördjupad utvärdering och uppföljning sker en gång per mandatperiod."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Det är precis det vi nu har på bordet. Det är precis det vi kommer att fatta beslut om i eftermiddag, och det var precis det som vi i Miljömålsberedningen förhandlade fram.

Det ska bli ordning och reda i klimatpolitiken. På precis samma sätt som det var i finanspolitiken under Anders Borg ska det vara ordning och reda. Vi ska ha stabila uppföljningssystem och återkommande utvärderingar, och man ska veta hur arbetet ska bedrivas. Att dessutom sex av partierna är överens om målnivåerna är fantastiskt. Det gör att den överbudspolitik som vissa tidigare har sysslat med kan slängas i återvinningen.

Nu kan vi i stället diskutera och debattera hur vi ska komma framåt - om det är flygskatt eller obligatorisk inblandning av biobränsle för flyget som ger bäst resultat. Det är mycket intressantare och mycket mer givande, för politik handlar om förändring och inte om vem som lovar mest i opposition. Nu kan vi se vem som gör verklig klimatnytta. Nu kan vi se under vems regeringstid utsläppen sjunker och under vems de faktiskt ökar.

I sin sammanfattning skriver Miljömålsberedningen - och det skrev sju partier under på: "Sverige ska även bedriva en ambitiös och långsiktigt hållbar nationell klimatpolitik och vara en förebild för andra länder, med bibehållen konkurrenskraft".

Det är de sista orden, "med bibehållen konkurrenskraft", som är så otroligt viktiga. Sverige har 0,12 procent av världens invånare och 0,2 procent av världens utsläpp. Enda sättet för oss att rädda klimatet är att vara ett föredöme, något som andra vill kopiera. Vi kan stänga ned AB Sverige i morgon, men det kommer inte att hjälpa. Det kommer självklart att hjälpa lite - om vi nollar våra 0,2 procent så att de blir 0,0 hjälper det. Men det hjälper inte tillräckligt mycket för att vi ska nå Parisavtalets ambitioner. Vi måste skapa stabila spelregler som andra länder vill kopiera och som gör omställningen möjlig för dem som faktiskt ska göra den. Det är inte vi politiker som gör den. Det är företag, kommuner och framför allt privatpersoner som gör kloka val i sin vardag. De valen måste andra vilja kopiera.

Det är därför Centerpartiet lägger fram en rad förslag på klimatområdet. Vi vill ge upp till 100 000 kronor till den som väljer en miljösmart bil. Vi vill se obligatorisk inblandning av biobränsle för flyget. Vi vill ge mer makt till kommunerna att styra över sin trafiksituation, och vi vill uppmuntra företag som kommer med nya och kreativa idéer som kan lösa svåra problem. Det är här vi i Centerpartiet skiljer oss från regeringen.

Det som är så bra nu är att nu behöver vi inte debattera vart vi ska nå eller vilken procentsats vi ska nå utan snarare hur vi når dit.

Den här regeringen tror att ökade skatter och minskad mobilitet är lösningen. Jag tror precis tvärtom. Jag tror att det är utsläppen vi ska jaga. Det är inte företagen, inte solelen och definitivt inte att människor besöker varandra. Jag tror tvärtom att möjligheten att resa - oavsett om det är för att besöka en släkting i Norrbotten eller för att besöka en brevvän på andra sidan jordklotet - spelar roll. Att känna närhet till andra människor är en förutsättning för att bry sig om globala frågor. När avstånden minskar minskar också de känslomässiga avstånden. Det är därför vi bryr oss så pass lite om en del konflikter i andra länder - de känns långt borta. Med de minskade avstånd som mobilitet skapar skapas också närhet, och det är bra både för medmänsklighet och för klimatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Vi i Sverige ska driva en så smart miljö och klimatpolitik vi kan. Vi ska visa vägen för andra. Vi har såklart en skyldighet att minska våra utsläpp. Men den stora skillnaden vi kan göra för världen är att visa att det går att kombinera minskade utsläpp med ökad tillväxt. Om de stora utsläppsländerna - Kina, USA och Indien - tvingas välja mellan minskade utsläpp och välfärd och tillväxt kommer de alltid att välja välfärd och tillväxt.

Målet är inte att staten ska ha en så stor miljöbudget som möjligt utan att åtgärderna ska vara så effektiva som möjligt. Då kan vi göra mer klimatnytta med begränsade medel och även visa andra och fattigare länder hur de kan utvecklas utan att förstöra miljön.

Det pratas alldeles för mycket om hur bra det är med dyr miljöpolitik, om vem som satsar mest och kan kasta ut mest pengar. Det pratas väldigt lite om hur stor effekt man får. Så länge att vara miljövän innebär att köpa den dyrare maten, att köpa den dyrare bilen och att ha den dyrare elräkningen kommer de miljömedvetna valen att vara en lyx och en uppoffring. Och då kommer vi aldrig att nå hela vägen.

Det är bara genom att göra det lönsamt för människor och företag att vara miljövänliga som vi kan fixa det här. Därför behöver kostnaderna på jobb och företagande sänkas och kostnaderna för miljöförstöring höjas. Vi behöver en grön skatteväxling, en skatteväxling som inte tar ut mer pengar från våra skattebetalare och som inte bara lägger på pålagor utan också uppmuntrar dem som har nya idéer. När det är lönsamt att vara klimatsmart kommer företag, entreprenörer och innovatörer att utveckla produkterna och tjänsterna som minskar utsläppen. Miljö och tillväxt är nämligen inte varandras motsatser - tvärtom.

Det är bara med växande företag och ett näringslivsklimat som uppmuntrar till nytänkande och innovationer som vi kan lösa de här problemen och framför allt visa världen att det inte är ett måste att välja. Vi kan göra både och. Det var det alliansregeringen visade. Vi minskade utsläppen. Och vi ökade tillväxten. Det har den här regeringen inte klarat av.

(Applåder)

Anf. 160 Stina Bergström (MP)

Fru talman! Jag ska erkänna att jag satt länge och lyssnade på Rickard Nordin och tänkte att den här gången har jag nog ingenting att ta replik på; han pratar så bra.

Rickard Nordin talade just om vikten av att vi träffas som människor och diskuterar. När jag var i Ryssland förra veckan, som jag berättade om i mitt anförande, kände jag vikten av att sitta vid samma bord som ryska parlamentariker och diskutera klimatförändringar och vår klimatlag och av att dela med mig av erfarenheter av det klimatarbete som görs i Sverige.

Jag måste dock fråga Rickard Nordin om det här med att den bästa miljöpolitiken inte bestäms av att man har en massa förslag när man är i opposition utan att det är det man genomför när man är i regeringsställning som är viktigast. Rickard Nordin sa någonting sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Mycket av det som nu genomförs är sådant som Centerpartiet inte vill ställa upp på, till exempel Klimatklivet. Det har jag som gammal region och kommunpolitiker längtat efter ända sedan Klimppengarna avskaffades. Jag vet hur otroligt viktiga statspengarna är för att kommuner och regioner ska kunna göra stora investeringar. Det är någonting som Centerpartiet inte vill ställa sig bakom.

Varför vill inte Centerpartiet att de pengarna ska komma ut och gynna laddinfrastruktur, biogassatsningar och annat i kommuner och regioner?

En annan sak gäller det här med att resa. Om jag ska hälsa på mina vänner i Tyskland kostar det oerhört mycket mer att ta tåget dit än att ta flyget. Ett sätt att jämna ut det är att till exempel införa en flygskatt, för att det ska bli mer ekonomiskt lönsamt att ta tåget. Varför tycker inte Centerpartiet att man ska betala för sina klimatutsläpp när man åker med flyg, liksom man gör när man åker med bil eller tåg?

Anf. 161 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det är precis det här som är skillnaden mellan Miljöpartiet och Centerpartiet. Miljöpartiet vill gärna slänga ut så mycket pengar som möjligt. Det finns mycket pengar i Klimatklivet; det har Stina Bergström rätt i. Men saken är dels att de går till ganska få företag - 40 miljarder går till tio företag - dels att Konjunkturinstitutet självt säger att man inte kan garantera att åtgärderna inte hade vidtagits utan de här pengarna. Företag får betalt för saker som de kanske hade genomfört ändå. Det är dyr och ineffektiv miljöpolitik.

Det händer bra saker i och med Klimatklivet. Laddstolpar är en sådan sak. Det är därför man ska ha riktade styrmedel i de fallen. Centerpartiet lägger pengar på laddinfrastruktur, för att bygga upp snabbladdarna som är elbilens reservtank, men också för att lägga upp hemmaladdarna och destinationsladdarna på arbetsplatsen. Det klarar Klimatklivet inte av att punktmarkera. Man tar nämligen bara de stora sakerna som är lätta att räkna hem. Det är just det som är problemet, de där sakerna som folk hade gjort ändå. Det bidrar Klimatklivet till. Det sägs i de utvärderingar som har gjorts, både av de gamla pengarna och av de nya pengarna.

Centerpartiet har helt enkelt mer träffsäkra lösningar. Vi ska inte lägga ut pengar i onödan. Vi ska göra det som ger mest resultat.

Problemet med flygskatten är just att man ska göra det som ger mest resultat. Utredaren själv säger att det inte är säkert att det blir några utsläppsminskningar. Och även om man skulle räkna snällt skulle vi med Centerpartiets förslag, om att i stället göra det obligatoriskt att blanda in biodrivmedel, kunna ta halva den kostnaden och ändå få hela den klimateffekt som flygskatten ger. Det är det som är skillnaden.

Vi måste jaga utsläppen, inte mobiliteten. Jag håller med om att det är för krångligt och för dyrt att åka tåg. Men då är det det här man ska göra. En flygskatt hindrar bara den utveckling som flyget ändå behöver. Det är det som är problemet.

Det finns inte några enkla lösningar. Man måste gå in på djupet, och då måste vi ställa om flyget, inte bara straffbeskatta det.

Anf. 162 Stina Bergström (MP)

Fru talman! Jag och Rickard Nordin läser utvärderingar på olika sätt. När jag läser utvärderingar av Klimp, som har utvärderats ordentligt eftersom det pågick under en längre tid än Klimatklivet, som inte har pågått jättelänge, läser jag inte att det inte har lett till någon klimatnytta eller att de sakerna skulle göras även utan statsstöd. Jag vet många exempel på saker som aldrig skulle ha gjorts i kommunerna om man inte hade fått statsstöd, till exempel när man ska välja mellan en ny rötningsanläggning eller att satsa pengar på skola och omsorg. Det handlar om dyra anläggningar som dock betyder mycket för oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Mycket har gått till laddstolpar. Mycket har också gått till biogassatsningar. Det ser jag som viktigt. När det gäller biogasen har man flera styrmedel. Vi har också metanreduceringsstödet, som är viktigt, och som den här regeringen har förlängt och utökat. Det är jättebra.

När det gäller utsläppen från både flyg- och vägtrafiken måste man självklart satsa mycket pengar på alternativen - på järnväg och på kollektivtrafik. Men man måste också se till att varje transportslag bär klimatkostnaden. Det är vi ganska noga med när det gäller annan klimat- och miljöpolitik. Den som förorenar ska också betala för det. Men just när det gäller flyget har det historiskt sett varit ett undantag.

Många andra länder i EU har redan infört en flygskatt. Det vore märkligt om vi i Sverige, som är ett klimatföredöme för många länder, inte också ska gå in på den vägen för att minska flygets utsläpp.

Anf. 163 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det är klart att pengar gör nytta. Annars hade de inte fått några pengar över huvud taget. Men enligt utvärderingarna hade många åtgärder vidtagits ändå. Då spelar det inte särskilt stor roll att Stina Bergström kan nämna några åtgärder som vidtagits tack vare Klimppengar och annat. Det där är anekdotisk evidens. Man måste gå på utvärderingarna. Jag kan säkert också räkna upp ett antal saker som hade kunnat få pengar på olika sätt.

Stina Bergström talar om statsstöd, men jag talar om att skapa marknader, om att göra det lönsamt att göra det korrekta valet. Där är den grundläggande skillnaden mellan Centerpartiet och Miljöpartiet. Jag vet att det enda sättet att få det här att fungera på lång sikt är att det ska vara lätt att göra rätt val, inte att staten ska gå in och pröjsa.

Flyget ska bära sina miljökostnader. Där är jag och Stina Bergström helt överens. Men flygskatten läggs bara som en passageraravgift. Det finns inga incitament över huvud taget för att effektivisera flygplan, för att blanda in mer biodrivmedel och så vidare. Skulle man ta alla de pengar som flygskatten kommer att kosta företagen och lägga dem på att i stället köpa biodrivmedel skulle man få dubbel klimatnytta. Man skulle minska utsläppen med dubbelt så mycket om man låter flyget sköta det på det sättet, i stället för att staten ska dra in pengar.

Det är det som är grejen här. Man vill gärna dra in pengar till Magdalena Anderssons kassakista, för att göra dyra och onödiga reformer. Det är skillnaden. Det är här den gröna skatteväxlingen måste in. Man måste sänka skatten på jobb och företagande. Man måste se till att göra de saker som ger effekt. Biodrivmedel i flyget ger betydligt större effekt. Man får mer klimatnytta för pengarna. Och det är lite svårare. Det är inte lika sexigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

När Stina Bergström säger att många EU-länder har infört flygskatt glömmer hon att berätta att ganska många av dem också har avskaffat den, eftersom den inte fungerar. Det säger utredaren själv om flygskatten. Det är därför Centerpartiet är emot den.

Anf. 164 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Det är glädjande att våra partier i alla fall är lite överens om kritiken mot regeringens politik. Det är också glädjande att Rickard Nordin hänvisar till Konjunkturinstitutets sågning av pengarna till kommuner och landsting. Däremot är det lite tråkigt att Rickard Nordin inte lyssnade mer på Konjunkturinstitutet när det kom till arbetet i Miljömålsberedningen och det som Konjunkturinstitutet sa om sektorsvisa mål i klimatpolitiken och i synnerhet om mål för en fossilfri fordonsflotta.

Vi är också överens om att man ska arbeta globalt för att minska utsläppen av växthusgaser. Vi är säkert också överens om att problemen i världen beror väldigt mycket på att efterfrågan på energi är enorm. Man måste då försöka att hitta sätt för att köpa rätt energi.

IPCC har slagit fast att kärnkraft är en viktig del i det framtida arbetet. Mängder av svenska forskare har också föreslagit att vi i Sverige ska satsa mer på kärnkraft och att vi ska satsa på en forskningsreaktor. Även Lennart Bengtsson, den mest meriterade klimatforskaren i Sverige, har ju föreslagit samma sak, att vi ska satsa på en forskningsreaktor och försöka att exportera den nya tekniken med säkrare, billigare och mer miljövänlig kärnkraft som ger betydligt mindre avfall. Man ska också kunna ta till vara det avfall som annars måste grävas ned.

Min fråga är: Varför vill Centerpartiet inte satsa på en forskningsreaktor för ny, modern kärnkraft?

Anf. 165 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Den som jobbar med entreprenörskap, innovation och forskning och vill exportera energi vet att en av de viktigaste grunderna är en stabil hemmamarknad. Det är ett enormt ekonomiskt åtagande att satsa på en forskningsreaktor i stil med ESS i Lund och andra stora forskningssatsningar. Titta på vad kostnaderna är för ny kärnkraft i exempelvis Storbritannien! De är mer än dubbelt så höga som för produktion av landbaserad vind, numera havsbaserad vind och solenergi. Det finns helt enkelt ingen ekonomisk lönsamhet i detta, framför allt inte i Sverige.

Att vi ska satsa på forskning och en teknik - som vi någon gång tänker exportera - som vi själva inte kommer att ha nytta av tror jag helt enkelt är en dålig affär. Det är dåligt för Sverige förutom alla säkerhetsaspekter. Vi kan lägga det åt sidan. Det finns många problem med kärnkraften, men den är inte lönsam, framför allt inte i Sverige. Det kan finnas applikationer och ställen i andra länder där man inte har något alternativ. Men låt då dessa länder utveckla kärnkraften! Låt oss satsa på det som spelar roll i Sverige och som vi också kan utveckla i andra länder!

Det är där som vi ska lägga vårt fokus och våra pengar. Vi ska lägga pengarna på biodrivmedel, biomassa och bioenergi. När det gäller el ska vi lägga pengarna på sådant som vindkraft, där vi har en konkurrensfördel och får ut lönsam el för vår basindustri. Det sista som industrin vill ha är ju dyr kärnkraft som gör att den låser sina energipriser i 60-80 år framöver samtidigt som teknikutvecklingen gör att marginalpriserna går nedåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Det finns en anledning till att man inte ville satsa på den reaktor som man funderade på att bygga. Det finns ingen som vill bygga en reaktor i Sverige i dag. Att då forska fram en ny reaktor känns otroligt avlägset.

Anf. 166 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Det är intressant att höra att Rickard Nordin anser sig veta mycket mer än vad alla forskare och experter på området vet och vad IPCC tycker att man ska satsa på i den globala klimatpolitiken. Att man inte försöker sig på att bygga ny kärnkraft i dag är ju inte så konstigt. Det finns ett miljöparti i den rödgröna regeringen som absolut inte vill bygga kärnkraft. I den andra, borgerliga, konstellationen finns Centerpartiet, som också är extremt kärnkraftsfientligt. Vilket energibolag som helst förstår ju att det inte finns någon stabilitet. Det är en väldigt osäker marknad där man inte kan lita på spelreglerna.

Vi har enorma möjligheter i Sverige. Vi har teknikkunnandet, kunskaperna och infrastruktur redo för att göra detta. Alliansregeringen var på gång att sjösätta projektet, trots Centerpartiets åsikter. Nu har det tyvärr lagts på is.

Sol och vind är ju inte alternativet i dag. Man måste ha något att reglera kraften med. Det är därför som kol är så populärt. Det är billigt att bygga kolkraftverk, det är billigt att köpa in och det är enkelt att sätta igång och stänga av produktionen när det behövs. Det är därför som kärnkraft är ett så mycket bättre alternativ.

Vi har ett kärnkraftsfientligt parti i den ena konstellationen och ett kärnkraftsfientligt parti i den andra konstellationen. Detta är någonting som måste ändras i svensk politik, om vi ska kunna klara vår konkurrenskraft framöver.

Anf. 167 Rickard Nordin (C)

Fru talman! När det gäller långsiktig stabilitet i energipolitiken är det få länder som har haft så stabila spelregler som Sverige. Det gjordes en energiöverenskommelse inom Alliansen 2009. Den bekräftades av tre allianspartier och regeringen 2016.

Det är tillåtet - även politiskt - att bygga nya kärnkraftsreaktorer om man så vill. Det är få länder som har så stor politisk stabilitet på energimarknaden som Sverige, det vittnar också investerarna om. De säger att de vet vad som gäller och vad det är som komma skall. Det är därför som det behövs lägre marginaler för investeringar i Sverige jämfört med många andra länder. Om man ska bygga kärnkraft vet man också att det är på marknadsmässiga villkor. Då är det ingen som är intresserad. Det har aldrig någonsin byggts ett kärnkraftverk på helt marknadsmässiga grunder någonstans i världen, inte heller i Sverige.

Det som Martin Kinnunen glömmer bort när han pratar om reglerkraft är att vi i Sverige inte använder kärnkraft för att reglera sol och vind. Kärnkraften jobbar inte så, utan den ligger som en typ av bas längst ned.

Det som Martin Kinnunen framför allt glömmer är den fantastiska resurs som vi har i Sverige, H2O. Det är vår vattenkraft som kanske är ett av de mest hotade kraftslagen för tillfället med tanke på hur länsstyrelser har gått fram när det gäller småskalig vattenkraft. Det är därför som det är otroligt viktigt för Centerpartiet att värna vattenkraften, både den storskaliga och den småskaliga. Den är så viktig för det svenska kraftsystemet. Det är vattenkraften som vi har reglerkraft till. Den gör att man kan parera på olika sätt. Den gör också att vi kan hjälpa andra länder att parera och att vi tillsammans med framför allt Norge kan exportera el. Det är otroligt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Poängen är att det är tillåtet att bygga kärnkraft. Mattias Karlsson kan dra ihop sina finansiärer och göra det om han vill. Det är okej att bygga en forskningsreaktor också, men gör det inte med statliga medel! Det är en dålig affär. Uppenbarligen vill inte företagen ha en forskningsreaktor, för då hade de redan byggt en sådan.

Anf. 168 Jens Holm (V)

Fru talman! Klimatfrågan är vår tids överlevnadsfråga. Vi i Sverige har ett särskilt viktigt ansvar i den frågan. Vi vet att om alla levde som vi svenskar gör skulle vi behöva minst ytterligare tre jordklot, och det har vi inte.

Effekterna av klimatförändringen märks redan tydligt i den södra delen av jordens halvklot. Det har varit kraftiga översvämningar i Bangladesh, extrem hetta i Afrika söder om Sahara och miljontals flyktingar har producerats i Mellanöstern. Detta är i grunden också en konsekvens av klimatförändringen och de spänningar, konflikter och krig som den medför.

Det som vi i dag debatterar och ska fatta beslut om gör vi för de fattiga människorna i syd som här och nu drabbas av klimatförändringar. Vi gör det också för våra barn, för kommande generationer som ska ärva det samhälle som vi har byggt upp.

Våra barn och ungdomar är synnerligen engagerade i klimatfrågan. I opinionsundersökning efter opinionsundersökning kan vi se att klimatfrågan är den fråga som mest engagerar dagens unga. Klimatfrågan håller våra barn och unga vakna om nätterna. De är oroliga och har en klump i magen. För deras skull måste vi ta ansvar och göra mera.

I tider då vi vuxna politiker talar allt mindre om klimatfrågan vet vi att svenska folket är rejält oroat över klimatförändringen. Vi såg det senast i SOM-undersökningen från Göteborgs universitet. I den var klimatfrågan i topp bland de frågor som oroar svenska folket. Den rankas högre än militära anfall, epidemier, brottslighet, hotet från Ryssland eller något annat.

I dag ska vi fatta beslut om en ny och unik klimatlag för Sverige och ett klimatpolitiskt ramverk, och detta är viktigt. Beslutet har stort stöd hos svenska folket och inom våra partier. Det handlar som tidigare har nämnts om att vi ska sätta upp ett långsiktigt mål om ett nära-noll-utsläpp till senast 2045. Vi i Vänsterpartiet ville att detta skulle nås tidigare, men vi tycker att det blev en rimlig kompromiss. Det finns en poäng med att åtminstone sju av Sveriges riksdags åtta partier står bakom det här.

Sverige får nu sin första klimatlag i vilken det förs in ett system av obligatoriska årliga klimatredovisningar och att en långsiktig klimathandlingsplan måste antas i början av varje ny mandatperiod.

Från och med nästa år får vi ett oberoende klimatpolitiskt råd som ska se till att alla politikområden verkar för att klimatmålen uppnås. Det går inte längre att göra som förut då miljö- och klimatpolitikerna fattade bra beslut och politikerna från exempelvis finans, bostads- eller transportområdet sedan kunde fatta beslut som gick helt stick i stäv med detta. Nu måste man i stället inom alla politikområden ta klimatansvar och dra åt samma håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Allt detta är bra, och vi i Vänsterpartiet står bakom det. Vi tycker däremot att vissa förslag i betänkandet och i regeringens proposition inte når ända fram. Det gäller till exempel sektorsmålet för transportsektorn. Jag beklagar att ni som kommer att rösta för just denna del inte föreslår ett mer ambitiöst mål än att utsläppen ska minska med 70 procent till 2030.

Detta innebär faktiskt en sänkning av ambitionsnivån om vi ser till vad vi tidigare har haft att sträva efter, nämligen förslaget om minskningar om 80 procent som kom från utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta. Utredningen konstaterade också att man kan minska utsläppen med 90 procent till 2030. Hela den tekniska potentialen finns tillgänglig.

Jag tycker därför att målet för transportsektorn är en missad möjlighet i detta sammanhang, och Vänsterpartiet tar upp det i reservation nr 3. Vi vill ha en ambitiösare målsättning.

Vänsterpartiet beklagar också att inget separat mål föreslås för de konsumtionsrelaterade utsläppen. Vi i Sverige brukar vara stolta över att vi har varit bra på att minska utsläppen hos oss under de senaste decennierna. Men vad är det värt då utsläppen i andra länder som en direkt följd av vår konsumtion växer lavinartat?

Det här handlar om utsläppen från vår konsumtion, och regeringen föreslår i propositionen dessvärre inget separat mål. Det kan gälla alla prylar som vi konsumerar och som är tillverkade i andra länder. Det kan även gälla utsläppen från utrikesflyget eller vår ökande konsumtion av kött. Var och en av sektorerna utrikesflyg och kött står för nästan lika stor klimatpåverkan som Sveriges 4,5 miljoner personbilar. I dag syns dessa utsläpp inte. Konkreta styrmedel saknas, och vi har framför allt inga konkreta målsättningar för att minska de här utsläppen.

Vi behöver ett separat mål för de konsumtionsrelaterade utsläppen. Jag läste i Svenska Dagbladet om ett brett upprop från Organisationssverige. Alltifrån miljörörelsen till Lantbrukarnas Riksförbund och ett antal biståndsorganisationer vill ha detta. Att vi ska ha ett separat mål för konsumtionsrelaterade utsläpp har även föreslagits av expertmyndigheten på området, Naturvårdsverket, liksom av regeringens arbetsgrupp för en grön omställning.

Jag tror tyvärr att när man inte har något mål för en så stor sektor som de konsumtionsrelaterade utsläppen utgör blir det ungefär som för en orienterare utan karta. Man springer och springer men hittar aldrig riktigt fram. Vi kommer tyvärr att fortsätta famla i mörkret om vi inte sätter upp konkreta mål för hur och när dessa utsläpp ska minska.

Fru talman! Jag vill passa på att berätta att det faktiskt fanns en samsyn om dessa båda områden. När vi i Miljömålsberedningen förhandlade fanns det ett ambitiösare mål för transportsektorn och ett förslag om ett kompletterande mål för konsumtionsutsläppen. Alla sju partier var överens om detta ända fram till slutet. Då valde dock ett parti att ställa sig utanför: Moderaterna. Därför blev det inget skarpare mål för transportsektorn, och det blev inget kompletterande mål för konsumtionen.

Johan Hultberg menar att Vänsterpartiets reservationer på området, nr 3 och nr 4, är ett försök att profilera den egna politiken. Jag menar däremot att vi tar ansvar för klimatet. Nu blev det dock som det blev. Det parti som ville minst, Moderaterna, fick sätta ambitionsnivån. Detta är djupt beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Jag vill vända mig till Isabella Lövin och understryka att Miljömålsberedningen konstaterade att det står varje regering fritt att lägga fram förslag på området. Regeringen kan när den så vill lägga fram ett kompletterande förslag om de konsumtionsrelaterade utsläppen. Jag hoppas verkligen att regeringen kommer att göra det.

Klimatfrågan sätter fingret på något annat inom politiken, nämligen hur vi bedriver politik. Klimatfrågan mer än något annat sätter fokus på att detta är något vi måste lösa tillsammans. Alltför länge har ansvaret för att lösa dessa stora frågor rullats över till marknaden och enskilda konsumenter. Jag tror dock inte att det finns någon marknadens osynliga hand som kommer att rädda klimatet.

Som enskilda konsumenter är vi ganska ensamma när vi står i butiken och ska försöka rädda planeten. Vi behöver därför fler gemensamma lösningar för att rädda klimatet. Vi behöver göra detta tillsammans. Alla politikområden måste ta ansvar för att ställa om Sverige till ett socialt och ekologiskt samhälle. Exempelvis behöver vi investera massivt i sådant som ställer om i kollektivtrafiken, i järnvägen och i hållbart bostadsbyggande. Vi behöver ställa om till 100 procent förnybar energi, hållbar mat, klimatanpassning och så vidare.

Jag lyfter upp investeringarna för de är viktiga. Jämfört med tiden efter andra världskriget investerar vi i Sverige mycket mindre i dag än då. Vi investerar också i stor utsträckning i sådant som leder till ökade utsläpp. Hur kan vi exempelvis tillåta att vi investerar långt mer i byggandet av nya vägar än i järnväg?

Jag hoppas att vi med det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen sätter fokus på sådana saker så att investeringspolitiken drar åt rätt håll. Jag hoppas också att vi helt och hållet får en ekonomisk politik som ställer om Sverige i mycket större utsträckning.

Skatter på sådant som smutsar ned är bra, särskilt när intäkterna går till det som ställer om. Det som smutsar ned vår miljö ska förbjudas eller åtminstone straffas med skatter och avgifter. Miljöskadliga subventioner måste tas bort. Höginkomsttagarnas livsstil med flygresor, stadsjeepar, shoppingweekender i London eller New York måste problematiseras och begränsas.

Rättvisa och en effektiv klimatpolitik går hand i hand. I grunden handlar det också om att vi borde tala om ett mål som vi enligt mig talar alldeles för lite om: generationsmålet. Det handlar om att lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att skapa nya problem utanför Sveriges gränser. Där har vi fortfarande en hel del kvar att göra.

Fru talman! Jag står bakom Vänsterpartiets alla reservationer men vill avslutningsvis särskilt yrka bifall till reservation nr 4.

Anf. 169 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik på Jens Holm, men när han sprider direkta lögner känner jag mig ändå nödgad att göra det.

Miljömålsberedningen präglades av en konstruktiv diskussion och ett klimat där det var ett givande och tagande och där vi verkligen ansträngde oss för att försöka lyssna på varandras argument och ingångsvärden och hitta landningszoner. Vissa partier argumenterade med själ och hjärta för att vi skulle ha sektorsmål för det mesta. Andra partier, inklusive mitt, var mer kritiska. Vi landade till slut i en kompromiss om ett väldigt ambitiöst mål för transportsektorn. Det är inte det mål som FFF-utredningen resonerade kring, utan ett bredare mål. Det handlar om inrikestransporterna totalt sett, som också inkluderar till exempel den inrikes sjöfarten. Det som Jens Holm gör är lite grann att jämföra äpplen och päron.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Moderaterna kommer aldrig att medverka till målsättningar som vi inte har möjlighet att föra en bra politik för att nå. Vi har väldigt begränsad rådighet när det gäller att nå minskade utsläpp på grund av vår konsumtion. Då är det snarare så att vi måste skapa tryck på till exempel Kina att skärpa sin klimatpolitik och införa tuffare miljöregleringar för att göra produktionen bättre.

Jag tror inte på klimattullar. Jag tror inte på att förbjuda människor att köpa vissa produkter. Jag tror däremot på marknaden. Jens Holm talar om att marknaden inte kommer att lösa detta. Jag tycker ändå att det är intressant att se att Indien nu har beslutat sig för att inte investera i nya kolkraftverk motsvarande alla de kolkraftutsläpp som Storbritannien har. Orsaken är att priset på solenergi har fallit så mycket. Vi behöver mer tilltro till marknaden, Jens Holm, och i många fall mindre regleringar.

Anf. 170 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag hade egentligen inte heller tänkt ta upp våra interna diskussioner i Miljömålsberedningen, men det var Johan Hultberg som i sitt anförande öppnade Pandoras ask genom att prata om att Vänsterpartiet väljer att skriva reservationer för att profilera sin egen politik. Det tyckte jag var en ganska inkorrekt beskrivning av verkligheten vad gäller hur förhandlingarna försiggick i Miljömålsberedningen, där vi faktiskt hade en bred samsyn om vikten av att ha ett ambitiösare mål för transportsektorn och att vi också skulle hantera de konsumtionsrelaterade utsläppen. Som jag minns det hela var även Johan Hultberg med under de diskussionerna ända fram till slutet. Sedan blev det som det blev.

Jag tycker inte att det direkt är att jämföra äpplen och päron att prata om utsläppen från vägtransporter plus inrikes sjöfart, eftersom inrikes sjöfart står för en så otroligt marginell del av de totala utsläppen från transportsektorn, om vi ska vara helt ärliga, Johan Hultberg. Tidigare hade vi en bred samsyn om att minska utsläppen från vägtransportsektorn med minst 80 procent till 2030. Det som föreslås i det här betänkandet är minus 70 för transportsektorn, varav inrikes sjöfart är den nya komponenten. Jag skulle gissa på att det är max 2 procent av det totala.

När det läggs fram nya förslag efter att det har kommit nya utredningar och då vi ser hur allvarligt ställt det är med klimatet vill jag att vi ska ta klimatpolitiken framåt, inte bakåt. Det är därför det har varit så viktigt för Vänsterpartiet att stå upp för ansvarstagandet i klimatpolitiken.

Anf. 171 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag tycker inte att Vänsterpartiet riktigt står upp och tar ansvar i klimatpolitiken när de väljer att försöka sjunga med änglarna och säga att de vill lite mer än alla andra och därför reserverar sig. Självklart fick alla partier ge och ta i Miljömålsberedningen. Det fanns nog skäl för samtliga partier att lämna en, två eller tre reservationer. Jag tror att alla partier hittar detaljer i förslaget som de inte är så glada över. Jag tror att alla partier har delar som de önskar skulle ha funnits med i förslaget men som inte gör det. Men samtliga övriga partier i Miljömålsberedningen tyckte att enigheten och helheten var viktigare än de partitaktiska övervägandena. Vänsterpartiet gjorde uppenbarligen en annan bedömning, vilket jag beklagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Fru talman! Det övergripande målet handlar om att minska Sveriges utsläpp. Det är det viktiga. Vi har ett ambitiöst sådant mål för 2045 med ett konkret etappmål på vägen dit. Vad gäller om utsläppsminskningen sedan primärt ska ske i transportsektorn, i jordbrukssektorn eller i den handlande sektorn tycker jag som moderat att det är viktigt att det finns en viss flexibilitet.

Samtidigt ser vi moderater väldigt tydligt att transportsektorn är den utmaning som är störst utifrån ett strikt nationellt klimatperspektiv. Den står för en tredjedel av de svenska utsläppen, och det är där vi har de stora utsläpp som ligger utanför den handlande sektorn. Då tyckte vi att det var rimligt och viktigt att ge branschen långsiktiga och tydliga besked om inriktningen. Därför ställde vi oss bakom ett särskilt sektorsmål.

Vi måste komma ihåg, Jens Holm, att det tidigare fanns en utredning som definierade vad man skulle kunna anse vara fossiloberoende. Nu har vi ett skarpt mål. Det är en väldigt stor skillnad.

Anf. 172 Jens Holm (V)

Fru talman! Att det här har varit en process där vi partier har givit och tagit är helt uppenbart. Som jag sa i mitt huvudanförande ville vi i Vänsterpartiet ha ett ambitiösare mål om nollutsläpp. Vi ville ha nollutsläpp till 2040. Vi ville dessutom att det skulle vara utan så kallade flexibla mekanismer. Nu blev det 2045, dessutom med möjlighet till vissa sådana mekanismer. Det är nog första gången vi går med på ett sådant mål, så det tycker jag verkligen var att sträcka sig väldigt långt.

Fru talman! Det som jag ändå tycker är viktigt att understryka i det här sammanhanget är att vi nu har ett brett förslag om ett långsiktigt mål om nollutsläpp i Sverige som jag hoppas kommer att röstas igenom senare i dag. Vi kommer att få Sveriges första klimatlag. Vi kommer att tillsätta ett klimatpolitiskt råd som ska verka för att alla politikområden ska verka för att uppnå klimatmålen. Det är inte illa. Sedan finns det en del saker som vi tycker lite olika om, och dem ska vi fortsätta att diskutera. Det ser jag fram emot.

Anf. 173 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Jag kan börja med att instämma i allas tack, eftersom jag ingick i Miljömålsberedningen. Jag tänker dock avstå från att räkna upp namn. Det är ju lätt hänt att man glömmer någon.

Jag har en liten kommentar till den diskussion som fördes alldeles nyss. Miljömålsberedningen var väldigt konstruktiv. I vissa lägen hade vi vissa slutsatser, men till slut var det som sagt landningen i en gemensam syn som blev det viktiga. Jag har inga ytterligare kommentarer till det.

Fru talman! Jag skulle vilja yrka bifall till två delar av det så kallade klimatpolitiska ramverk som finns med i den här propositionen. Det handlar om de ambitiösa målen och om en ny så kallad klimatlag. Jag yrkar också bifall till reservation nr 25, som handlar om långsiktiga styrmedel för biobränslen. Jag står naturligtvis även bakom de andra reservationer där Liberalerna är med, liksom självklart de delar av betänkandet som vi inte har några invändningar mot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Det klimatpolitiska ramverket är en svensk företeelse, men man blir väldigt lätt global i tanken när man talar om klimatet. För ungefär en månad sedan hade vi en särskild debatt om klimatet. Den stora utgångspunkten kände jag var de förändringar som skett i Arktis, inte minst de extremt höga temperaturer som uppmätts under vintern på vissa ställen i Arktis. De var historiskt höga och gick inte på något sätt att jämföra med vad som hänt tidigare. Det handlade alltså inte om väder utan om verkliga förändringar.

Om jag får fortsätta vara lite personlig kan jag säga att jag sedan dess haft förmånen att både få vara på Grönland med den parlamentariska kommittén för den arktiska regionen och vara med i den svenska delegationen på havskonferensen i New York. Ju mer man tränger in i detta, desto tydligare ser man att allting hänger ihop. Klimatförändringarna får i förlängningen konsekvenser på de flesta områden på ett eller annat sätt.

Det som gjorde mest intryck på Grönland var när vi närmade oss inlandsisen och möttes av den sand- och grusvall som inlandsisen hade tryckt framför sig. Vi kunde då upptäcka att isen inte befann sig bakom den vallen utan kanske en kilometer därifrån. Det var inte på grund av någon sommarsmältning. Den hade inte ens startat. Det här är alltså otroligt påtagligt.

Om jag kopplar havskonferensen till Arktis är det en intressant iakttagelse att det egentligen talades väldigt lite om Arktis. Det fanns ett svenskt initierat seminarium om Arktis. Mitt starka intryck är konstaterandet att det som händer i Arktis inte stannar i Arktis.

Det har nämnts tidigare under debatten att det vatten som smälter på Grönland inte stannar kring Grönland utan hamnar på södra halvklotet i Bangladesh, Thailand och på andra ställen. Det beror på gravitation. Om Grönland blir av med sin is blir det en kraftig landhöjning, så det kommer aldrig att drabbas lokalt.

Ytterligare en väldigt central koppling till havet är försurning av havet. Havet har varit vår stora buffert och kanske räddning så här långt. Vi talar om höjda koldioxidhalter i atmosfären. Den andra sidan av myntet förutom temperaturhöjningen är den kraftiga försurningen av våra världshav.

Det nämndes en siffra. Man kan inte konstatera så sura hav på jag tror det var 25 miljoner år. Jag tror inte att man egentligen kan överblicka längre tillbaka i tiden. Jag skulle vilja påstå att det aldrig har varit så surt.

Fru talman! Detta kan man tala mycket om. Motiven för att man ska diskutera frågan är helt klara. Om vi fokuserar på dagens ämne, ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, kan jag instämma i mycket av det Johan Hultberg beskrev om arbetet med det i Miljömålsberedningen.

Ett klimatpolitiskt ramverk har egentligen inget egenvärde. Värdet är att det kommer att vara ett viktigt verktyg för att uppfylla Sveriges del i Parisavtalet. Den nya precisering som nu görs vad gäller begränsad klimatpåverkan verkar vara nästan det enda som vi alla är överens om är relevant. Det handlar om att begränsa temperaturhöjningen till långt under två grader och att ansträngningar ska göras för att vi ska komma under en och en halv grad.

Från Liberalernas sida vill jag vara väldigt tydligt med att det som jag ser som styrkan i ramverket är helheten. Det blir väldigt lätt att man framhåller klimatlagar, mål och sådant. Vi har både mål och ett system för att följa upp. Vi kommer så småningom att få ett klimatpolitiskt råd som också har sina värden, och jag återkommer till det senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Det stora värdet av den enighet som Miljömålsberedningen lyckades få till är att vi skapar långsiktighet och förutsägbarhet över tid. Det är precis som har sagts här tidigare. Det som egentligen skapar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt är att man vet vad som gäller. Vi kan diskutera marknaden. Men marknaden mår väldigt bra av förutsägbarhet. Det är då de nya affärsidéerna kommer till stånd.

Fru talman! Den centrala delen av det klimatpolitiska ramverket anser vi från Liberalernas sida är de väldigt ambitiösa målen: Netto-noll-utsläpp 2045 och tydliga etappmål. Det finns ett etappmål på 70 procents utsläppsminskning för inrikes transporter fram till 2030 jämfört med 2010. Nu har vi diskuterat flyg mycket i dag. När vi satte det målet konstaterade vi att flyget tillhör handelssystemet för utsläpp, så det finns inte med i detta.

Om målen finns det reservationer från SD och V som drar åt minst sagt olika håll. Jag tycker att det känns som att Sverigedemokraterna inte tar det riktigt på allvar. De har en verklighetsbeskrivning. Men man måste analysera och se vad som blir konsekvenserna av det.

Vi kan alltid diskutera om det är partipolitisk taktik. Vi i Liberalerna räknar baklänges och ser hur ambitiösa mål vi måste ha för att komma framåt medan Vänsterpartiet har en tendens att alltid ligga något högre. Då har jag uttryckt mig neutralt och fint.

Fru talman! Det sistnämnda målet för inrikes transporter kommer verkligen att vara den stora utmaningen den närmaste tiden. De står för 30 procent av utsläppen. Det är naturligtvis där vi kan göra de stora och kanske snabba klippen på ett sätt.

Ett sådant ambitiöst och tydligt mål är en tydlig signal till alla inblandade att det krävs teknikskiften. Det kommer inte att gå av sig självt, utan det krävs verkliga teknikskiften. Det handlar om elektrifiering av personbilsflottan och överflyttning av gods till järnväg och sjöfart.

Vi kommer i morgon att diskutera sjöfartsfrågor här i kammaren. Den debatten kommer att präglas av frågan om sjöfartens konkurrenskraft och att man får ett regelverk för den inre sjöfarten som är utformat så att man verkligen kan utnyttja potentialen. Precis som nämndes här tidigare i dag är den inre sjöfartens utsläpp väldigt små. Men det är inte speciellt bra att de är så små, eftersom den kunde utnyttjas mycket bättre.

Vidare gäller det utvecklingen av biobränslena. Vi har från Liberalernas sida konstaterat att även med överflyttning till järnväg och sjöfart kommer vi att ha tung trafik kvar. Biobränslena måste vikas åt denna och prioriteras. Även flyget har diskuterats här. Vi ser från vår sida att en reduktionsplikt för flygbränslen är en klart framkomlig väg.

Det finns ett tillkännagivande som vi klart står bakom. De ekonomiska styrmedel som införs måste analyseras noga så att de är kostnadseffektiva och inte riskerar tillväxt och konkurrenskraft utan egentligen blir en tillgång för oss, föder nya affärsidéer och så vidare.

Fru talman! Om man ser från Liberalernas horisont prioriterar vi miljö- och klimatpolitiken utifrån just kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel och den grundläggande principen att förorenaren ska betala. I de budgetförslag vi har lagt fram de senaste åren finns en rad tydliga ekonomiska styrmedel som just utgår från detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Om vi nu talar om vem som gör slut på mest budgetmedel har vi jobbat mycket mer med skattetabellerna och betydligt mindre med statliga subventioner och stöd. Man kan uttrycka det som att Liberalernas tydliga gröna skatteväxling verkligen ligger i skattetabellerna.

Det finns andra grundförutsättningar som vi även diskuterade i Miljömålsberedningen. Där måste vi jobba internationellt och inom EU. En grundförutsättning för att vi över huvud taget ska komma i närheten av att kunna nå netto-noll-utsläpp 2045 är att EU:s handelssystem för utsläppsrätter fungerar, skärps och ses över så att målen för utsläppen i den delen kan uppfyllas med utgångspunkt från Parisavtalet.

Där är det väldigt viktigt vilken politik vi för. Det måste ske verkliga utsläppsminskningar och inte en omfördelning av koldioxidutsläppen globalt, något som vi brukar kalla koldioxidläckage.

Fru talman! Jag ska avrunda mitt anförande. De andra delarna av ramverket handlar om en ny klimatlag. Det har beskrivits här, så det behöver jag inte göra ytterligare. Jag ser det som ett komplement till målen. Regeringen får ett verktyg. Det är tydligt när det ska följas upp och göras handlingsplaner. Det blir en formalisering av regeringens arbete. Det kan ha stort värde. När det gäller det klimatpolitiska rådet är det viktigt och centralt att det är tvärvetenskapligt oberoende.

Jag vill avslutningsvis säga att detta med att Sverige går före har diskuterats. Sverige ska gå före och visa vägen. Det kommer till syvende och sist genom forskning och teknikutveckling att ge oss fördelar även i form av ekonomisk tillväxt. Jag ser med tillförsikt fram mot det. Det klimatpolitiska ramverket kommer i förlängningen att vara en tillgång för Sverige.

(Applåder)

Anf. 174 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Vi har hört mycket om hur gemytligt och kamratligt det verkar ha varit i Miljömålsberedningen. Det är nästan så att man blir lite ledsen i ögat av att inte ha fått någon egen inbjudan. För sakens skull vill jag påpeka att anledningen till att Sverigedemokraterna inte var en del av Miljömålsberedningen var att vi faktiskt inte blev inbjudna till den.

Fru talman! Jag tänkte fråga Lars Tysklind lite om Isabella Lövins proposition om klimatlagen som ju Liberalerna har ställt sig bakom.

Lagrådet sågade det här förslaget vid fotknölarna och menade att det var onödigt och verkningslöst. Lagstiftningen behövs inte, menar man, och det saknas i propositionen argument för att lagstiftningen stärker det framtida arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser.

Min fråga till Lars Tysklind är helt enkelt: Varför har Liberalerna ställt sig bakom det här förslaget som Lagrådet har sågat vid fotknölarna? Varför har Lagrådet med alla sina juridiska experter fel i sin juridiska analys?

Anf. 175 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Det är fint att Martin Kinnunen gärna skulle ha velat vara med. Vi hade hårda förhandlingar, men i grunden fanns det stor respekt för varandras synpunkter, och det var väl därför vi lyckades landa på det sätt vi gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

När det gäller klimatlagen diskuterade vi även i Miljömålsberedningen vad den har för juridiskt värde och vad det finns för sanktioner. Vi konstaterade att man inte kan sätta en regering som inte driver detta i fängelse, utan det är en lag som är normgivande, och det finns en moral i att man kommer överens om det här. Man skulle lika väl ha kunnat skriva det i en överenskommelse, men nu är det skrivet som en lag.

Vi kanske värderade det lite olika, men vi tycker från Liberalernas sida att värdet är att vi får en tydlig beskrivning av hur regeringen ska jobba och vilka tidsintervall som ska gälla. Det handlar om att riksdagen ska involveras årligen i budgetpropositionen. Vi hade en diskussion om det, och nu blir det som en del av det ordinarie budgetarbetet. Det kan ju ha ett värde. Varje mandatperiod ska man också ha en handlingsplan framåt där det finns beskrivet vilka saker man ska utvärdera och gå tillbaka till och sedan visa kliven framåt för att nå målen.

Man har säkert goda argument för att såga förslaget vid fotknölarna, men den här lagen har ett annat syfte, och det ligger mycket politik och mycket normgivande i detta.

Anf. 176 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Tack för svaret, Lars Tysklind! Jag tänkte tala lite om en annan del i den här propositionen från Isabella Lövin. Man har etappmål 2030 och 2040, och där talas det om kompletterande åtgärder. Det är något som Alliansen ofta talar om, och jag tycker att det är positivt att det i svensk politik finns en röst som lyfter fram det globala perspektivet, alltså att det faktiskt handlar om att rädda världen. Vi räddar ju inte Sverige, utan det spelar ingen roll var växthusgaserna släpps ut eftersom de blandas upp i atmosfären. Det spelar helt enkelt ingen roll om utsläppen kommer härifrån eller någon annanstans ifrån.

Man kan diskutera åtgärder på andra ställen, men som princip är kompletterande åtgärder bra eftersom man på det sättet kan minska utsläppen till lägsta möjliga kostnad eftersom minskningarna gör lika stor nytta oavsett var i världen man gör dem.

I det här lagförslaget framgår det tydligt att de kompletterande åtgärderna visserligen ska tillåtas, men de ska ju begränsas. Varför tycker Liberalerna att det är ett bra förslag att vi ska begränsa de kompletterande åtgärderna? Är det finare att vidta åtgärder i Sverige som kostar jättemycket pengar än att vidta åtgärder någon annanstans som kostar mindre pengar? Finns det något egentligt värde i att betala mer för att minska utsläpp på ett ställe än att minska dem någon annanstans? Det känns lite bakvänt om det nu är Parisavtalets mål att minska utsläpp globalt som vi ska jobba mot. Varför ska vi då göra skillnad på var någonstans utsläppen minskar?

Anf. 177 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Om vi tar det globala perspektivet och talar om tiden fram till 2050 kan man alltid diskutera vägen dit och var man ska börja och så vidare. Vi har netto-noll-utsläpp som mål till 2045 i Sverige. Man kan ha som argument att Sverige inte ensamt kan jobba med detta, men vi måste utgå från att alla andra länder också jobbar med detta. Det är på grund av det som flexibiliteten sjunker ju närmare målet man kommer. Till syvende och sist måste alla länder ha kommit fram till något slags netto-noll-utsläpp-tänk. Annars kommer inte Parisavtalets målsättningar att kunna uppfyllas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

År 2030 är målet 63 procents minskning, och då är det 8 procents flexibilitet. År 2040 är det 75 procents minskning, och då är det 2 procents flexibilitet. Men när vi når 2045 är målet netto-noll-utsläpp, och då pratar vi om Sverige. I målet om netto-noll-utsläpp har vi 85 procents utsläppsminskning, och då är det 15 procent kvar som vi ändå måste kompensera på något sätt. Då handlar det kanske om CCS eller bio-CCS, alltså att man fångar upp koldioxiden och förvarar den i berggrunden. Det kan också handla om kompletterande åtgärder som att man får jobba med jordbruket och även internationellt. Jag har nämnt många gånger att vi också har skogen som en sådan faktor i Sverige.

Vi kommer aldrig att nå fram till nollutsläpp, utan även 2045 måste vi ha kompletterande åtgärder.

Anf. 178 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Betänkandet innehåller en hel del yrkanden och reservationer också från Kristdemokraterna som jag självfallet står bakom, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 8 om att Sverige ska vara ett föredöme i klimatpolitiken och till Alliansens reservation 27 om biodrivmedel.

Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande med att tacka för det goda arbete som har gjorts i Miljömålsberedningen som har tagit fram själva underlaget till det klimatpolitiska ramverket. Det är glädjande att det finns en bred parlamentarisk enighet i Sveriges riksdag kring klimatfrågans allvar och kring åtgärder för att möta detta hot.

Inte minst nu, när det internationella arbetet för att bromsa klimatförändringarna ifrågasätts av USA:s president, är det särskilt viktigt att vi kan peka på bred politisk uppslutning kring den svenska politiken. Det är av stor betydelse att Sverige nu är aktivt i att förhindra att fler länder går åt fel håll.

Kristdemokraterna har alltid haft hållbarhetsfrågorna nära hjärtat. I vår ideologi utgör just förvaltarskapstanken eller förvaltarskapsprincipen en grundbult som säger att vi inte ska förbruka eller förstöra våra resurser utan förvalta dem. Därmed är det inte acceptabelt att överkonsumera för att lämna över en miljöskuld till kommande generationer.

Fru talman! Det fanns en tid då man diskuterade om det över huvud taget gick att observera de klimatförändringar som förutspåddes till följd av förbränning av fossila bränslen. I dag råder ingen tvekan om att vi nu ser dessa förändringar.

Ett exempel är hur kalvningarna från glaciären vid det grönländska samhället Ilulissat ökat så kraftigt de senaste tio åren att isbergen blockerar infarten till hamnen och försvårar för invånarna i Grönlands tredje största tätort att få tillgång till förnödenheter. Glaciären släpper tydligen varje dag ifrån sig is till havet i en volym motsvarande den mängd vatten som New York City använder på ett helt år. Detta sker alltså varje dag på Grönland.

Samtidigt uppvisar isbjörnarna allt tydligare tecken på svält under sommarhalvåret, då istäcket är som minst. Isbjörnarna jagar sin föda på ett allt mindre istäcke runt Svalbard. Isen är en förutsättning för isbjörnens jakt, och den smälter nu i snabb takt.

Enligt World Economic Forums riskrapport för 2017 är fyra av de fem globala risker som toppar listan kopplade till klimatfrågan. Dessa risker påverkar vår ekonomiska tillväxt och välfärdens stabilitet. Klimatfrågan är en rättvisefråga som är starkt kopplad till världens ekonomiska och politiska situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Herr talman! Klimatutmaningen är i högsta grad global. Därför är det viktigt att hålla fast vid Parisavtalet och samtidigt bygga vidare på det. De åtaganden som världens länder lämnat in innan Parisavtalet slöts är långt ifrån tillräckliga för att nå tvågradersmålet, än mindre de 1,5 grader som helst ska uppnås. I de kommande förhandlingarna gäller det därför att sätta press på länder att uppdatera sina planer för att göra dem realistiska och förenliga med det gemensamma målet.

Sverige kan bidra till att skapa optimism och vara ett föredöme genom att visa att det går att kombinera låga utsläpp med god ekonomisk utveckling. Det finns inte någon motsättning mellan minskade klimatutsläpp och ekonomisk tillväxt, tvärtom. Vi hörde tidigare om detta med grön skatteväxling, som är oerhört intressant och som vi kristdemokrater har drivit på för väldigt länge.

Vi har ett moraliskt ansvar att hjälpa och stötta de fattiga länderna på deras väg mot en hållbar utveckling. Det är positivt att regeringen fortsätter att bygga på stödet, som alliansregeringen initierade, för den gröna klimatfonden. Den startades för att hjälpa utvecklingsländer att utvecklas på ett hållbart sätt. Det krävs att de rikare länderna prioriterar att sätta in medel till fonden för att utvecklingsländer ska kunna bidra till de gemensamt överenskomna klimatmålen.

Herr talman! Beroendet av fossila bränslen är både en belastning på miljön och en säkerhetspolitisk risk. Det europeiska beroendet av rysk gas bidrar både till utsläpp av koldioxid och till instabilitet.

Det är viktigt att Sverige fortsätter att driva på för att EU ska vara ett klimat- och miljöpolitiskt föredöme globalt. Eftersom klimatförändringarna är ett globalt problem får utformningen av EU:s utsläppshandelssystem inte medföra att utsläppen visserligen minskar inom unionen men återuppstår på någon annan plats på planeten.

Herr talman! För Sveriges del utgör transportsektorn den största utmaningen för att bryta fossilberoendet; flera talare har påpekat detta här i dag. Det behövs tydliga och kraftfulla politiska styrmedel som skapar både teknikutveckling och implementering i vår dagliga konsumtion.

Regeringen bör inom EU verka för långsiktiga och teknikneutrala styrmedel, som premierar biodrivmedel med hög klimatnytta, och verka för att öka omställningstakten från fossilt till förnybart i transportsektorn.

Miljömålsberedningens förslag innebär att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent mellan 2010 och 2030. Detta kräver innovation och nytänkande, forskning och utveckling och inte minst långsiktiga spelregler för fordonsindustrin. Kristdemokraterna, liksom övriga Alliansen, menar att alla råvaror som är lämpliga för produktion av biodrivmedel ska kunna omfattas av nationella styrmedel.

För att ställa om från fossila till biobaserade drivmedel måste regeringen se till att EU accepterar att vi kan fortsätta tillämpa skattebefrielse för biodrivmedel även efter 2018.

Ett viktigt led i arbetet med en fossiloberoende fordonsflotta är införandet av ett så kallat bonus-malus-system. Kristdemokraterna har varit och är pådrivande för ett sådant system, och vi hade gärna sett att det redan varit infört. Systemet bör vara utformat på ett smart och tydligt sätt så att vi som enskilda bilköpare enkelt kan förstå konsekvenserna både för miljön och för plånboken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Herr talman! Sveriges företagare har en avgörande roll i utvecklingen mot klimatneutralitet. Många företagare har redan insett att deras överlevnad som företag bygger på att ligga i framkant. Vi har företag med högt ställda hållbarhetsmål, där innovation är en drivkraft som också bidrar till ökad lönsamhet. Företagen vet att hållbarhet och miljöinsikt bidrar till affärsnyttan. Detta är särskilt intressant att notera.

Ett bra exempel är Hagainitiativet, som är ett nätverk för miljön drivet av just företag. De har kommit överens om att de företag som ingår ska vara fossilfria till år 2030. Lyckas de kommer de att nå nollutsläpp 15 år tidigare än Sverige som helhet.

Teknik finns, kunskap finns, och viljan hos dessa företag finns också. Nu får inte politiken traska patrull utan måste tvärtom tydligt understödja utvecklingen. Vi ser med dagens beslut att det finns sådana ambitioner och sådana planer.

Genom att använda svensktillverkat stål, som till största delen är gjort av återvunnet material, minskar man koldioxidutsläppen med 90 procent. Även med en mycket hög grad av återanvändning finns det globalt sett en stark efterfrågan på järnmalm. Här går det att kapa koldioxidutsläppen rejält genom att i stället för kol gå över till vätgas som reduktionsmedel vid järnframställningen. Här kommer en möjlighet att placera Sverige i framkant när det gäller klimatneutral järnframställning.

Herr talman! Den samsyn som politikerna i olika partier har visat i Miljösmålsberedningens arbete sänder viktiga signaler till företagen och kommunerna. Och det är också en viktig signal till omvärlden. Låt oss gemensamt hjälpas åt att lämna efter oss en planet med plats för både isbjörnar och tillväxtföretag!

(Applåder)

Anf. 179 Jens Holm (V)

Herr talman! Lars-Axel tog upp Grönland, och jag tror att det var Ilulissatglaciären du talade om. Ilulissat är en stad norr om huvudstaden Nuuk på Grönlands västkust. Jag var där själv för tio år sedan, och det är riktigt skrämmande att se den otroligt snabba avsmältning av inlandsisen och världens största glaciär som sker.

Detta kan vi fortsätta att tala om vid ett annat tillfälle. Nu skulle jag vilja tala om något som inte så många har talat om ännu. Det finns nämligen i detta betänkande ett tillkännagivande, ett medskick, från de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna till regeringen.

Det står i betänkandet att klimatpolitiken ska bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt. Vi i Vänsterpartiet, tillsammans med S och MP, tyckte att detta var en olycklig formulering, så vi står inte bakom medskicket.

Jag undrar vad tillväxt betyder i detta sammanhang, Lars-Axel. Du talar väldigt fint om att vi måste vårda hela skapelsen, kan man kanske få säga till en kristdemokrat. Samtidigt vet vi att vi kan få ökad tillväxt om det blir en stor skogsbrand eller ett stort oljeutsläpp i Östersjön. Det leder till ökad tillväxt, men till priset av att miljön utarmas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Det låter som att ni med detta tillkännagivande säger att vi bara får minska utsläppen så länge som tillväxten ökar. Hade ni talat om en hållbar ekonomisk utveckling hade jag helt varit med, men nu måste jag fråga Lars-Axel Nordell och Kristdemokraterna: Menar ni att tillväxten ska vara överordnad miljöhänsynen? Vad betyder tillväxt i detta sammanhang?

Anf. 180 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Tack, Jens Holm, för frågan! Ja, vi har det här tillkännagivandet, och vi vill vara tydliga med att vi vill åstadkomma detta.

Vi tycker, som jag sa i mitt anförande, att det i dag egentligen inte finns någon schism mellan dessa delar. Tidigare har det pratats om att man måste välja antingen ekonomisk tillväxt eller en bättre miljö. Men nu - detta ville jag också framföra när jag berättade om vad man gör i till exempel Hagainitiativet - ser man att det finns fördelar och att det inte handlar bara om vad regeringen gör genom att skjuta till olika projektpengar. Det handlar om att hitta ett hållbart system som leder fram till detta. Det ska inte ske på bekostnad av ekonomisk tillväxt, utan det här går att förena. Det är det som i alla fall vi kristdemokrater menar när vi gör detta tillkännagivande tillsammans med övriga i Alliansen.

Anf. 181 Jens Holm (V)

Herr talman! Men låt oss säga att vi får ökad tillväxt och ökad ekonomisk aktivitet på grund av att en oljetanker kapsejsar i Östersjön eller att det blir en stor skogsbrand som driver på ekonomin i viss mening! Tycker verkligen Kristdemokraterna att tillväxt i detta sammanhang, när vi pratar om att minska utsläpp och att rädda planeten, är det lämpliga begreppet att häfta på klimatmålen? Eller menar Kristdemokraterna att tillväxt i detta sammanhang inte ska tolkas som en ekonomisk aktivitet som utarmar miljön? Jag tycker att det vore bra att få det preciserat.

Anf. 182 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Då kan jag lugna Jens Holm med att säga att det inte är det som det handlar om: den aktivitet som uppstår genom att det händer tråkiga saker - olyckor eller fartyg som kapsejsar - som kräver mycket insatser från det offentliga och från staten. Det är inte den typen av tillväxt vi pratar om. Här handlar det om att vi ska få ett välfärdssamhälle med livskvalitet. Vi har under många år haft diskussioner om detta välfärdsbegrepp. För mig handlar det väldigt mycket om livskvalitet. Det är den tillväxt som vi vill eftersträva.

Anf. 183 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Lars-Axel Nordell för ett väldigt fint anförande och hälsa Lars-Axel välkommen till klimatdebatten. Det var ju inte Lars-Axel Nordell som satt i Miljömålsberedningen. Det var Irene Oskarsson som gjorde det med den äran.

Jag vill ställa en fråga med anledning av utskottets ställningstagande om det nationella klimatarbetet, alltså den del i detta betänkande som vi reserverar oss mot från regeringssidan. Vad ni kritiserar är att regeringen har valt att förlänga Klimatklivet och höja anslaget utan att programmet har utvärderats. Sedan står det: Samtidigt har takten på utsläppsminskningarna av växthusgaser avstannat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Men nu är det så att just Klimatklivet har man faktiskt räknat på. Vi ser att vi kommer att få stora utsläppsminskningar. Det minskar med 1,5 miljoner ton koldioxid. Det är 3 procent av Sveriges utsläpp. Det är 40 procent av det utsläpp som vi har från uppvärmning av våra bostäder och lokaler. Det är inga små bitar.

Men detta är någonting som Kristdemokraterna inte tycker att vi ska satsa på. Det är en hel del av dessa pengar som går till företag. Jag hörde Lars-Axel Nordell prata i sitt anförande om vikten av att företagarna får stöd i sitt klimatarbete. Jag har själv gjort en hel del besök hos företag i Värmland som har gjort viktiga investeringar för att energieffektivisera. Jag vet att det är ett rätt känt bryggeri i Lars-Axel Nordells valkrets, Örebro, som har fått bidrag till detta.

Jag vill faktiskt fråga Kristdemokraterna: Varför tycker ni inte att vi ska fortsätta med Klimatklivet?

Anf. 184 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Tack så mycket för frågan! Tillkännagivandet innehåller några delar. Klimatklivet är en del. Det har Rickard Nordin redan debatterat om i dag. Det handlar om vissa satsningar - projekt, kan man kalla dem - som man ute i länen självklart uppskattar. Även i vårt län pekar man på vad man kan göra. Sedan är frågan om det är det mest effektiva sättet att lägga pengar på detta. Det är väl det som utvärderingen sedan kommer att visa: Hur mycket har skett, och hur mycket skulle eventuellt ha kunnat ske utan de statliga pengarna?

Det vi jobbar utifrån i vår budget och i vår politik när det gäller just dessa frågor är en grön skatteväxling. Jag beklagar att regeringen inte tycker om den frågan, som just Miljöpartiet tillsammans med oss länge har drivit. Jag tycker att det är en brist att inte kunna gå vidare med att sänka skatten på arbete, företagande och pensioner och att höja skatten på miljöstörande verksamhet. Det är viktigare, tycker jag, att lägga fokus på just detta och att lägga in det i hela tänket och i systemet än att enbart diskutera olika projektsatsningar, som kan vara lovvärda. Men nu har vi lagt fram ett förslag som innebär att vi vill jobba mer med grön skatteväxling. Det tror vi mer på.

Anf. 185 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Jag tänker att regeringen har gjort en hel del på skattesidan vad gäller klimat. Vi har en höjning av koldioxidskatten på drivmedel, till exempel. Vi har också förslag om att införa en flygskatt. Det är för mig väldigt viktiga åtgärder att lägga skatt på klimatskadlig verksamhet.

Men när det gäller utvärdering av Klimatklivet och så vidare kan vi titta på de stöd som fanns tidigare. Det fanns något som hette Klimp. Och det fanns något som hette LIP, som stod för lokala investeringsprogram och som mer var inriktat på energieffektivisering. Klimp och Klimatklivet har ju andra bitar också. Man kan titta i slututvärderingen. Det har pratats om utvärderingar hit och dit. Men i den slututvärdering som Naturvårdsverket gjorde av både LIP och Klimp när de projekten var slutförda står det att projekten har lett till en minskning av utsläpp av koldioxid med 1 miljon ton per år, vardera. Det är mycket utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Det står också något annat i utvärderingen som jag tycker är intressant. Precis som när det gäller Klimatklivet får inte de projekt som ändå skulle ha blivit av pengar. Det är väldigt noga. Naturvårdsverket kollar på det. Det gjorde man också när det gällde LIP och Klimp. Men de projekt som identifierades genom att man gjorde en ansökning i kommuner, regioner, företag och organisationer blev till rätt stor del ändå av. Det tycker jag är spännande och viktigt med de här stöden. Det handlar inte bara om att få pengar till projekt. Man startar också ett arbete ute i landet som handlar om att ta reda på vad det är man verkligen behöver göra och kan göra och kanske kan få statsstöd för.

Med tanke på historiebeskrivningen undrar jag: Tycker Kristdemokraterna också att LIP och Klimp var dåliga?

Anf. 186 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Jag kan förstå detta. Jobbet med dessa projektansökningar är en process i sig, oavsett om man får pengar eller inte. Det är av värde. Självklart finns den typen av arbete i våra olika samhällssektorer.

När Stina Bergström kommenterar skatteväxlingsförslaget säger hon: Jo, vi har höjt skatter. Det kan jag bekräfta. Jag har förstått att det är sammanlagt 64 olika skatter som regeringen har höjt. Men det handlar inte om skatteväxling. Där missar ni målet. Skatteväxling handlar just om att sänka skatten på arbete. Det har ni inte gjort. Ni har passat på att höja skatten på arbete också. Det är ett stort misstag som regeringen har gjort i och med detta. Ska vi ha en grön skatteväxling för miljö och jobb, då ska det vara en växling och ingenting annat!

Anf. 187 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Ärade ledamöter! Det är med mycket stor glädje jag står här i dag i talarstolen när vi snart ska fatta beslut om den största och viktigaste klimatreformen i Sverige någonsin. Ramverket kommer att ge långsiktiga förutsättningar för omställning för kommande regeringar, för kommuner och för företag och hushåll.

Jag vill tacka alla de ledamöter som är här i kammaren och som har deltagit i den här långa debatten men framför allt alla ledamöter som har deltagit i Miljömålsberedningens arbete, som skapar förutsättningar för just den långsiktighet och stabilitet som en framgångsrik klimatpolitik behöver.

Med målen om netto-noll-utsläpp till 2045 och med energiöverenskommelsens mål om en helt förnybar elproduktion till 2040 är nu riktningen för Sverige tydligt utstakad. Detta är historiskt och någonting som omvärlden ser och applåderar.

Det är med nästan lika stor glädje som jag kan konstatera att Miljöpartiets viktigaste vallöften inför valet 2014 nu är på gång att bli verklighet. Jag vill också tacka tidigare klimatminister Åsa Romson, som är här i dag med oss, för hennes insatser för denna viktiga reform, från ax till limpa.

Alla länder behöver ta ett aktivt ansvar för klimatförändringarna, och rika länder som Sverige ska ta ledningen i arbetet genom att genomföra åtgärder för att minska utsläppen och också stötta arbetet i länder som har behov av stöd.

Det är just vad Sverige nu gör. Miljöpartiet och regeringen siktar på att Sverige ska gå före och bli det första fossilfria välfärdslandet. Vi ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar, och den rankning av EU-länder som nu visat att Sverige ligger först i EU med att genomföra Parisavtalet visar att vi är på rätt spår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Beskedet från USA:s regering om att dra sig ur Parisavtalet är djupt beklagligt. När mänskligheten står inför en så stor utmaning hade USA:s fulla engagemang behövts. Reaktionerna från omvärlden visar dock att Parisavtalet är oåterkalleligt.

När Vita huset väljer att blunda för klimatvetenskapen väljer vi att prioritera och öka takten i klimatarbetet. När den svenska regeringen skriver på klimatavtal med Kalifornien och arrangerar seminarier med det amerikanska näringslivet är det för att vi vet att det finns engagemang på många håll i USA.

Herr talman! Sverige lyfts fram av allt fler globala ledare som ett viktigt föredöme. Det märks att Sverige nu har klivit fram, med värdskap för världens första och den största havskonferensen i FN, med den klimatlag som riksdagen ska ta beslut om snart, med en feministisk utrikespolitik, med plats i FN:s säkerhetsråd och med klimatambitioner som realiseras både här hemma och borta har Sveriges roll på den globala arenan stärkts.

Vi hjälper dem som behöver det mest i de fattigaste länderna med en rekordsatsning på klimatfinansiering. Vi har tagit plats i styrelsen för den gröna klimatfonden, och vi påverkar Världsbanken i att fasa ut fossila energiinvesteringar. Detta är klimatarbete som gör skillnad i verkligheten.

När det klimatpolitiska ramverket nu kommer på plats behöver fokus riktas mot hur vi ska nå målen. Aldrig har vi haft en regering med så aktiv miljö- och klimatpolitik som nu! Årets budget är den största klimat- och miljöbudgeten någonsin - en ökning med 82 procent jämfört med alliansregeringens år.

Alla sektorer i samhället måste bidra. Men fossilfria transporter är en viktig nyckel. Vi har föreslagit ett bränslebyte som gör det lättare för alla att få mer klimatsmarta drivmedel. Vi satsar på elektrifiering och på lokal klimatomställning i hela landet.

Bonus-malus-systemet premierar fordon med relativt låga utsläpp vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp belastas med en högre skatt.

Genom Klimatklivet ges stöd till klimatsmarta åtgärder från Malmö i söder till Kiruna i norr. Bara antalet laddpunkter har nu ökat med mer än 350 procent sedan stödet infördes, laddpunkter som finns i hela landet och som ska göra det möjligt för alla att äga en elbil med nollutsläpp.

Naturvårdsverket har kollat på vad regeringens politik innebär. De bedömer att vi nu har en chans att stänga igen hela det utsläppsgap till 2020 om 4 miljoner ton utsläpp varje år som den förra regeringen lämnade efter sig. Klimatklivet uppskattas ge ungefär 1,5 miljoner ton.

Men vi är långt ifrån färdiga. Det behövs betydligt mer klimatpolitik för att nå ambitionerna i Parisavtalet och klimatramverket.

Herr talman! Det var tomt på förslag på Miljödepartementet när vi klev in i regeringen. Men som ni alla har märkt är det nu full fart framåt, och vi återkommer snart med fler förslag.

Vi har i dag en opposition som motsätter sig många av de konkreta förslag som vi har presenterat. Det hade jag absolut kunnat acceptera om det var så att man hade andra förslag som hjälper oss att nå målen. Men bristen på förslag gör att jag undrar om oppositionen är mer rädd för klimatåtgärderna än för klimatförändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Man motsätter sig de klimatinvesteringar som nu leder till klimatomställning i hela landet. Man kapar bort var fjärde krona från miljöbudgeten. Man motsätter sig en flygskatt på 80 kronor för att stävja flygets ökade utsläpp. Man motsätter sig en vägslitageavgift, och man vill att 74-tonslastbilar ska kunna köra över hela landet. Man tycker att flygskatten är så farlig att man är beredd att skapa budgetkaos i höst för att inte se den. Moderaterna och Liberalerna motsätter sig också nya stambanor för moderna höghastighetståg som kan leda till ett minskat behov av flyg på längre sikt.

Herr talman! En effektiv klimatpolitik kräver ett holistiskt angreppssätt och insatser långt bortom Miljödepartementet. Vi har breddat arbetet inom Regeringskansliet och ställer nu bland annat kravet att alla budgetförslag ska miljöprövas. De ambitiösa utsläppsmål som föreslås i klimatramverket innebär att samtliga politikområden behöver ta ett större ansvar.

Det motiverar ett särskilt klimatpolitiskt råd. Regeringens plan är att det ska vara på plats före årsskiftet, då klimatlagen träder i kraft.

Herr talman! Klimatpolitiken har alldeles för länge skötts godtyckligt. Till i dag har vi bara haft ett klimatmål till år 2020. Med så kort framförhållning sker inte de nödvändiga investeringarna i Sverige. Men nu kommer vi att ändra på det.

Att ta ledarskap för klimatet är inte bara moraliskt rätt; det är också ekonomiskt smart. När vi 2045 är nere på netto noll och våra svenska lösningar exporteras till hela världen, då kommer vi alla att kunna glädjas åt att vi år 2017 satte ramarna för en världsledande klimatpolitik.

(Applåder)

Anf. 188 Jens Holm (V)

Herr talman! Klimatminister Isabella Lövin sa något viktigt: att nu blir det fokus på hur vi ska bedriva klimatpolitiken. Kanske skulle man också kunna lägga till att det ska vara fokus på här.

Jag tycker nämligen att rätt ofta när vi hör regeringsföreträdare tala om miljö- och klimatpolitik är det mycket referenser till internationella konferenser, möten i Kalifornien, möten med högdjur från IPCC och möten med andra ministrar. Sådant är viktigt; det är klimatdiplomati. Men vi får inte glömma bort att det faktiskt är här och nu, på hemmaplan, som vi ställer om och tar ansvar för de utsläpp som påverkar hela världen.

Med det beslut vi ska fatta nu måste alla politikområden ta ett mycket större integrerat ansvar för klimatpolitiken. Det är så det står i regeringens proposition. En del konsekvenser känner vi redan till, till exempel att det ska tillsättas ett klimatpolitiskt råd, att det ska ske redovisningar kopplade till statsbudgeten och att en fyraårsplan ska tas fram för klimatpolitiken. Det är bra.

Finns det andra konkreta förändringar av regeringens politik som klimatministern kan berätta om här och nu? Naturvårdsverket kom för två veckor sedan med sin uppdaterade rapport om så kallade miljöskadliga subventioner, det vill säga pengar som ges eller skattesänkningar som erbjuds verksamheter som leder till ökade utsläpp. Det kan vara brytning av torv, sänkt skatt för industrin och reseavdrag som gynnar massbilism inte minst i Stockholmsområdet. Tänker regeringen presentera en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionerna som en konsekvens av beslutet?

Anf. 189 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Herr talman! Tack, Jens Holm, för frågan och även för Jens Holms arbete i Miljömålsberedningen! Jag välkomnar Jens Holms engagemang och iver att vilja gå vidare redan i morgon dag med arbetet för att fylla klimatramverket med ett innehåll.

Det är klart att miljöskadliga subventioner är själva fundamentet som lyser i ögonen på den som vill att vi ska föra en miljövänlig och framtidsvänlig politik. Flygets undantag från beskattning är en sådan typ av dold subvention som också lyser i ögonen i arbetet med att sänka utsläppen från en av de viktigaste sektorerna, nämligen transportsektorn. Av konkurrensneutralitetsskäl mellan exempelvis biltrafik och flyg är det rimligt att även flygets bränslen ska beskattas. Det är fullt rimligt att titta vidare på dessa frågor enligt principen att utsläpparen ska betala. Det finns både dolda och öppna subventioner som leder till ökade utsläpp. Det är klart att vi måste strömlinjeforma vår politik på alla områden om vi ska uppnå klimatmålet, som är mycket ambitiöst i ett internationellt perspektiv.

Jens Holm påpekar att vi talar mycket om dessa frågor. Det är viktigt för att Sverige ska kunna vara förebilden och visa andra delar av världen att det finns länder som tar Parisavtalet på allvar, medan världens näst största utsläppare har meddelat att man ska dra sig ur Parisavtalet.

Det är oerhört viktigt att vi får med oss världen på att omställningen är möjlig. Då är miljöskadliga subventioner en del av frågan. Det är regeringens åsikt.

Anf. 190 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag håller helt och hållet med Isabella Lövin om flygskatten. Den är viktig, och vi i Vänsterpartiet står bakom den. Nu när jag såg det förslag som skickades från regeringen till Lagrådet såg jag i en av bilagorna att USA och Kanada får en lägre flygskatt än till exempel närliggande länder som Kuba, Mexiko och andra länder på den amerikanska kontinenten. Jag tyckte att det var lite märkligt. Det kan vi prata om senare; det är ändå en viktig skatt, och den kan bli ännu bättre.

När det gäller miljöskadliga subventioner är det viktigt att inte betrakta dem på någon form av ad hoc-basis, det vill säga en subvention här och en annan där. Här måste man försöka ta ett helhetsgrepp. Naturvårdsverkets genomgång är så bra därför att de har gått igenom alla miljöskadliga subventioner som de har identifierat i Sverige. Det var ett regeringsuppdrag som redovisades i början av juni.

Den genomgången kan användas, och sedan kan regeringen anta en handlingsplan för att successivt fasa ut de miljöskadliga subventionerna. En handlingsplan är viktig. Där kan göras en rimlig avvägning. Ibland kan det faktiskt finnas rimliga skäl till att det finns en subvention. Vi kanske tycker att det är viktigt att man ska kunna bo, leva och arbeta i alla delar av Sverige. Där kanske behövs ett stöd till transporter. Men reseavdrag som gynnar massbilismen i Storstockholmsområdet blir rätt bisarrt.

Jag tänkte mig en handlingsplan för att se över alla miljöskadliga subventioner. Jag undrar om jag kan få ett konkret besked i just den frågan från ministern.

Anf. 191 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Herr talman! Det är riktigt att detta är ett regeringsuppdrag och att regeringen därmed betonar att frågan är viktig. Vi måste analysera Naturvårdsverkets genomgång i alla delar och se hur vi ska gå vidare med kunskapen.

Här kan det finnas många lågt hängande frukter. Jag kan inte i dag i talarstolen ge exakt besked om hur arbetet ska gå vidare, men det kommer att gå vidare.

Många här i kammaren har talat om kostnadseffektivitet och kostnadseffektiv klimatpolitik. Det mest kostnadseffektiva jag kan tänka mig är att ta bort skadliga subventioner från verksamheter som leder till ökade utsläpp. Om man inte är med på det blir det svårt att kritisera subventioner till minskade utsläpp. Det är den relationen vi måste titta noga på.

Globalt i världen är subventionerna till fossila bränslen fem gånger större än subventioner till förnybar energi. Enorma mängder av skattebetalarnas pengar går till diesel, fossila bränslen, gas och bensin i världen. Det är pengar som skulle kunna användas till den globala omställning vi behöver. Det är en enormt viktig kärnfråga, och det är viktigt att ha den biten med i argumentationen för var och en som vill diskutera kostnadseffektivitet.

Anf. 192 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Miljöpartiet gick till val på att höja tempot i klimatarbetet och sa att kolet skulle stanna i backen. Med facit i hand kan vi konstatera att kolet är sålt till högstbjudande och att de svenska utsläppen stiger. Det är inte ett resultat som imponerar.

Imponerar gör inte heller den åtgärdsmix som Miljöpartiet går fram med. Det är bekymmersamt att man i stor utsträckning för en plakatpolitik. Ministern gjorde här en uppräkning av alla satsningar som görs, av pengar som spenderas. Jag tycker inte att klimatpolitiken ska få vara en tävling om vem som gör slut på mest skattepengar. "Tävlingen" måste handla om vem som levererar bäst resultat. Jag konstaterar att Alliansen levererade sjunkande utsläpp i kombination med stark ekonomisk utveckling, och den här regeringen har levererat stigande utsläpp och en inbromsad ekonomisk tillväxt.

I och med det beslut som strax ska fattas ger riksdagen tydliga direktiv om hur politiken ska bedrivas. Målen ska uppnås genom att vi för en klimatpolitik som inte leder till stigande utsläpp.

Kommer regeringen att dra tillbaka förslaget om en flygskatt? Kommer regeringen att dra tillbaka förslaget om att lägga skatt på kraftvärmeanläggningar eftersom Europas utsläppshandelssystem, ETS, redan omfattar de utsläppen?

Anf. 193 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Johan Hultberg upprepar att utsläppen stiger. Det är SCB:s statistik. Den statistik som vi jämför med kommer normalt sett från Naturvårdsverket. Enligt den statistiken står utsläppen stilla. Precis som Matilda Ernkrans påpekade minskade de nationella utsläppen, där det finns ett handlingsutrymme, och i EU:s utsläppshandelssystem ETS ökar utsläppen något.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Jag vill också påpeka att under Alliansens tid 2010 ökade utsläppen markant.

Vad vi gjorde när vi klev in i regering var att börja från början med ett antal grundläggande reformer för att få ned utsläppen där vi har handlingsutrymme.

Det handlar bland annat om transporterna. Miljöpartiet har lagt fram och fått ett bränslebyte godkänt av EU-kommissionen, vilket ni misslyckades med. Vi tvingar bensin- och dieseldistributörerna att blanda in förnybar energi i bensin och diesel så att det ska vara lätt att göra rätt för bilisterna.

Vi har också lagt fram ett bonus-malus-system som ska göra att de bränsletörstiga bilarna kostar mer och att de bränslesnåla får en bonus.

Vi har också ökat insatserna och pengarna till underhåll och byggnation av järnväg. Jag konstaterar att ni är emot ett modernt höghastighetståg, som skulle kunna vara ett alternativ för människor som vill förflytta sig mellan exempelvis Stockholm och Malmö, Göteborg eller Köpenhamn.

En flygskatt är fullständigt rimlig eftersom flyget är helt obeskattat. Fyra länder i Europa har det, bland annat Norge och Frankrike, och det är en helt rimlig skatt som kan få ned utsläppen på riktigt.

Anf. 194 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Alliansen fick fart på omställningen av fordonssektorn. Tack vare miljöbilspremie och differentierad fordonsbeskattning fick vi först en miljöbilsboom följt av en supermiljöbilsboom.

Det är bra att vi går mot ett bonus-malus-system. Det har Moderaterna och Alliansen drivit på för. Moderaterna och Alliansen har också drivit på för att vi ska införa en reduktionsplikt. Det viktigaste redskapet för att sänka transportsektorns utsläpp är att tackla just utsläppen och gå på bränslet och inte straffbeskatta bilen i sig. Det är en viktig ideologisk skillnad mellan Miljöpartiet och Moderaterna.

Herr talman! Jag blir uppriktigt oroad och arg över beskedet att regeringen inte tänker dra tillbaka flygskatten och inte heller, om jag tolkar ministern rätt, förslaget om att lägga koldioxidskatt på kraftvärme eftersom det strider mot den överenskommelse vi har gjort i Miljömålsberedningen.

Det strider mot de principer som slås fast i den proposition som regeringen själv har lagt fram. Det står mycket tydligt att utsläppsminskningsmålet inte får nås genom att utsläppen ökar i andra länder.

I regeringens egna beräkningar från Finansdepartementet och i utredningen om flygskatt står det svart på vitt att utsläppen tillåts öka i andra länder på grund av de nationella styrmedel som regeringen föreslår. Det är politik som går stick i stäv med det som vi har kämpat länge och väl för att komma överens om i Miljömålsberedningen.

Jag är stolt och glad över Miljömålsberedningens överenskommelse och det ramverk som vi har förhandlat fram eftersom det skapar grund för långsiktighet. Men denna långsiktighet kan regeringen snabbt äventyra och rasera om man inte följer och respekterar den överenskommelse som har ingåtts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Herr talman! Om regeringen vill ha en långsiktig klimatpolitik är min starkaste rekommendation till klimatministern att respektera de principer som vi har kommit överens om.

Anf. 195 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Efter att alliansregeringen tagit bort koldioxidskatten på kraftvärme ökade utsläppen i kraftvärmeverken betydligt eftersom de började elda med olja i stället. Det är en utveckling som går åt fullständigt motsatt håll mot de gemensamma mål som vi är överens om att vi måste nå.

Vi måste vara noga med vad vi menar när vi säger att utsläppen flyttar utomlands, för vi är också överens om att Sverige ska vara en förebild och ta globalt ledarskap.

Flygbranschen är också intresserad av en överlevnad efter 2045. Den måste också få ned sina utsläpp. Därför har regeringen också aviserat att vi tillsätter en utredning om ett bränslebyte även för flyget så att man tvingas se över hur man ska minska sina utsläpp.

Jag tror att vi är överens om att vi behöver flygtrafik i de fall där det inte finns alternativ. Då är det märkligt att Moderaterna inte är för hastighetståg, för vi måste ha de koldioxidfria och bränslesnåla transportmedlen för framtiden - för dina och mina barn och barnbarn. Hur ska de förflytta sig om vi inte ser till att det finns alternativ?

Vi måste ge signaler till flyget och alla sektorer att nu är det en omställning till ett fossilfritt och koldioxidfritt framtidssamhälle som är inriktningen. Det ger förutsättningar för näringsliv och investerare, och därför välkomnar de den klimatlag som Johan Hultberg och övriga ledamöter i riksdagen har varit med och tagit fram och som vi ska vara stolta över.

Anf. 196 Rickard Nordin (C)

Herr talman! För regeringen verkar det viktigaste vara att höja skatterna. För mig är det viktigast att minska utsläppen. Miljöpartiet och Socialdemokraterna verkar se företag och privatpersoner som en kassako att beskatta. För mig och Centerpartiet är det viktigaste den gemensamma kampen mot klimatförändringarna.

Jag tvivlar inte på regeringens ambitioner. Jag vet att Miljöpartiet har höga miljöambitioner, och det är bra. Men det handlar inte om vem som kastar ut mest pengar utan om vem som gör mest klimatnytta.

Vi behöver inte ens stå här och fajtas, för verkligheten visar svart på vitt, både med Naturvårdsverkets siffror och med SCB:s siffror, att med Centerpartiet i regeringen minskade utsläppen och fler fick ett jobb att gå till.

Nu minskar inte utsläppen längre. Hur kan Miljöpartiet och Isabella Lövin vara nöjda med det?

Det finns inget land i världen som vill kopiera det sätt som regeringen straffbeskattar bort tillväxt på.

Vi lägger fram en budget med grön skatteväxling. Vi höjer skatterna på det som släpper ut och sänker skatterna på jobb och företagande. Det är så vi får till en grön tillväxt. Vi satsar på järnvägen, till och med mer än regeringen - även om vi inte ska tävla om vem som satsar mest. Vi har miljölastbilspremie, laddstolpar och alla andra bra saker. Men vi gör det mer träffsäkert, för det handlar inte om att spendera mest pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

I sin första regeringsförklaring sa statsministern: Under mandatperioden ska de fossila utsläppen i Sverige tydligt minska.

Trenden går i motsatt riktning. Jag vågar påstå att det beror på att regeringen genomför en röd skattehöjning i stället för en grön skatteväxling.

När man dessutom slår sig för bröstet, skickar ut pressmeddelanden och är glad för att man slopar eller sänker skatter man själv har infört, som solskatten, är det uppenbart något som inte står rätt till i regeringens klimatagenda. Det gör mig orolig.

Hur kan Isabella Lövin vara nöjd med klimatpolitiken?

Anf. 197 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Alliansregeringen lämnade efter sig 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter i ett klimatunderskott som ni inte hade politik för att minska med nationella åtgärder. Nu, i och med våra åtgärder, bland annat Klimatklivet, visar Naturvårdsverkets prognos att vi kommer att ha möjlighet att sluta detta utsläppsgap till 2020.

Rickard Nordin talar mycket om grön skatteväxling. Samtidigt är ni emot flygskatt och vägslitageavgift. Ni är emot alla de förslag som Rickard Nordin kallar straffskatter.

Ni är också emot Klimatklivet. Ni är emot det stöd som vi ger till kommuner, regioner och företag runt om i hela landet. Inte minst gäller det centerstyrda kommuner, som är mycket glada över detta stöd. Det innebär att vi bygger upp laddpunkter för elbilar över hela landet. Vi har en elektrifieringsstrategi som involverar näringslivet. Vi satsar på stadsmiljöavtal, som gör att vi kan bygga smartare och inte bygger fast oss i fossillösningar som kräver motorleder och inte möjliggör för cykelbanor och spårvägs- eller elbusstrafik. Detta är ni emot.

Dessutom vill ni regera med Moderaterna, som vill sänka skatten på bensin och diesel. Det kallar jag inte grön skatteväxling; det kallar jag en brun skatteväxling.

Moderaterna tänker sig dessutom att regera med stöd av Sverigedemokraterna, och vi har hört i kammaren hur Sverigedemokraterna resonerar i klimatfrågan: Hellre någon annanstans, hellre av någon annan, inte här.

Anf. 198 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Det är klassisk härskarteknik att använda guilt by association. Jag svarar för Centerpartiets politik, varken för Sverigedemokraternas eller Moderaternas politik. Isabella Lövin vet att Centerpartiet inte sätter sig i en regering som stöds av Sverigedemokraterna, så det kan vi hålla borta från denna debatt.

Centerpartiet fokuserar på saker som minskar utsläppen samtidigt som vi klarar tillväxten. Det är därför vi är emot flygskatten. Regeringens egen utredare har ju visat att effekterna är marginella.

Om vi i stället skulle använda Centerpartiets förslag, att blanda in mer biodrivmedel inom flyget, skulle vi kunna få lika mycket klimatnytta som med regeringens förslag till halva kostnaden. Om man skulle ta alla pengar som flygbolagen skulle få betala i skatt och i stället lägga på biodrivmedel skulle vi få dubbel klimatnytta jämfört med regeringens förslag.

Regeringens förslag handlar inte om att beskatta bränslet utan om att beskatta passagerare. Till och med om vi skulle ha elflyg som är helt utsläppsfria och går på grön el skulle regeringens flygskatt fortfarande gälla. Det är detta som är problemet. Det är inte mobiliteten som är problemet, utan det är utsläppen som är problemet. Det är detta som regeringen inte klarar av att göra skillnad på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Vi behöver mer mobilitet. Vi behöver fler som rör sig, fler som pendlar, fler tåg och mer järnvägstrafik - det är bra saker. Vi behöver mobilitet; vi är ett avlångt land. Att då införa en skatt som, precis som Johan Hultberg sa, dessutom ligger inom utsläppshandeln är helt fel att gå. Det går emot de principer som vi är överens om i Miljömålsberedningen, och det ger inte klimatnytta. Detta är det stora problemet.

Regeringens politik när det gäller kilometerskatt hotar dessutom att ta ut mycket av den bioråvara som vi behöver till både transportsektorn och flyget. Det är kilometerskatt och flygskatt - skattehöjningar utan reell klimateffekt. Det är detta som gör att Centerpartiet är emot.

Vi vill ha saker som ger effekt på riktigt, och därför lägger vi fram andra förslag. Därför lägger vi fram förslag om kvotplikt, och därför lade vi fram rekordmånga olika förslag under den förra mandatperioden. Det är så vi ställer om, och det visar också utsläppsstatistiken.

Anf. 199 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Rickard Nordin! Regeringen föreslår ett tillägg på 80 kronor på flygbiljetten, som i dag kan kosta ett par hundra kronor. 80 kronor! Vad kostar en tågbiljett mellan Stockholm och Kiruna? Jag lovar dig att den kostar betydligt mer än en flygbiljett.

Här pratar vi om att försöka göra så att det blir någon som helst konkurrensneutralitet och att utsläppare ska få betala. Det är väl en princip som ni ställer upp på?

Jag tycker att det är jättebra att ni nu har kommit med ett förslag om reduktionsplikt eller bränslebyte inom flygsektorn. Det kan vi samarbeta om; det tycker vi är jättebra.

När det handlar om grön skatteväxling har vi sagt att vill vi använda intäkterna från flygskatten till ett växa-stöd för småföretagare så att de som är enmansföretagare i dag ska slippa arbetsgivaravgift när de tar in sin första anställda.

Detta är grön skatteväxling, precis rakt av. Jag kan inte höra något från Rickard Nordin som liknar grön skatteväxling. Vad vill ni beskatta? Ni vill inte beskatta någonting - inte lastbilstrafiken, inte flyget, men vad? Detta är en väldigt märklig retorik. Men jag tror säkert att vi kan komma framåt när det gäller reduktionsplikt för flyget.

Jag kan konstatera att vårt förslag har lett fram till denna debatt, som annars inte hade kommit. När det handlar om hur enormt små utsläppsminskningar som Centerpartiet och Svenskt Flyg hävdar att detta skulle leda till finns andra sammanhang där Centerpartiet driver kampanj för saker som vi också stöder, såsom att man ska sluta med flyttkarusellen mellan Bryssel och Strasbourg. Då rör det sig om betydligt mindre utsläppsminskningar än vad denna skatt skulle innebära.

Alla sektorer måste bidra om vi ska komma ned till nollutsläpp 2045.

(forts. § 12)

Anf. 200 Lars Tysklind (L)

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Herr talman! Vi har haft en lång debatt, och mot slutet har vi kanske kommit till meningsskiljaktigheterna. Vi har ju varit väldigt ense om att det klimatpolitiska ramverket kan ge en styrka och ett sätt att arbeta, och precis som vi konstaterade i Miljömålsberedningen kommer vi att hamna i den här situationen när vi har olika sätt att komma till målet. Jag tror att det var ministern själv som sa att det var en märklig retorik, men det kan man ha synpunkter på beroende på vilket håll man ser det ifrån.

Anledningen till att jag begärde replik var beskrivningen av Liberalernas politik - det kändes som att den blev så där. Vi har naturligtvis andra styrmedel, men därmed inte sagt att vi inte tycker att de är kraftfulla. Precis som jag sa förut har vi utgångspunkten att förorenaren betalar. Vi är till och med så drastiska att vi föreslår att vi inte ska ha ett bonus-malus-system utan i princip bara höjd skatt på bilar som har stora utsläpp. Det kan låta lite märkligt, men vi tycker inte att det är rimligt att staten går in och subventionerar nybilsköp. Vi tror att det även inom detta område är ungefär som på bostadsområdet; börjar man med subventioner är det inte så att prispressen på marknaden blir optimal.

Klimatklivet och laddstolpar nämns ofta. Jag vill bara påpeka att det i Liberalernas budgetförslag ligger 75 miljoner till laddstolpar. Vi har alltså ett helt annat upplägg i budgeten.

När det sedan gäller järnvägar har vi sagt nej till höghastighetståg, men det är inte för att vi inte vill satsa på järnväg. Vi vill satsa på andra saker på järnvägen, sådant vi tror gör betydligt större nytta både transporttekniskt och klimatmässigt. Jag kan återkomma till det.

Anf. 201 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack för repliken, Lars Tysklind!

När det handlar om bonus-malus kan jag förstå hur Liberalerna resonerar kring att det kan räcka med att beskatta och att förorenaren ska betala. Bonus-malus-systemet har den logiken att det är malusen, det vill säga beskattningen, som betalar bonusen. Därmed är det ett självfinansierande system. I ett läge där elbilar håller på att introduceras och fortfarande ligger i en prisklass som är bortom medelinkomsttagarens plånbok ser vi att det kan vara bra att gå in med ett stöd än så länge. Bilarna med mycket låga utsläpp kan också förtjäna en bonus för att vi ska ge den extra skjutsen och komma över tröskeln till att få ned utsläppen från personbilstrafiken, vilket vi så väl behöver.

Klimatklivet går i hög grad till laddstolpar - i alla fall i antal, men kanske inte i pengar. Det går dock även i hög grad till andra typer av projekt, som biogasanläggningen i Kungshamn där fiskrens blir biogas. Det finns mängder av exempel på smarta sådana lösningar; exempelvis ska världens första klimatpositiva datahall byggas i Falun. Detta är projekt och insatser som annars inte skulle komma till stånd och som vi ser skapar många nya jobb utöver att minska utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

När det gäller höghastighetstågen beklagar jag att Liberalerna inte vill satsa på framtiden och ge ett alternativ till flyget. Höghastighetståg är nämligen någonting som fungerar väldigt bra i andra länder och någonting där vi ser att trafiken kan öka utan att utsläppen ökar.

Anf. 202 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Det har gjorts mycket beräkningar på höghastighetstågens klimatnytta, men det kanske är att gå för långt att diskutera det.

Vi ser naturligtvis att det som är problematiken i järnvägssystemet - om vi nu ser på de järnvägslinjer där järnvägen verkligen ersätter flyget stort, till exempel mellan Göteborg och Stockholm - är driftssäkerheten. Det är det avgörande, för vi är ändå nere i korta tider. Sedan finns det naturligtvis andra sträckor, men det är ju inte dem vi diskuterar nu. Det är stambanorna i södra Sverige som bör förstärkas.

Det finns även många godsstråk som måste förstärkas. Näringslivets Transportråd har varit ganska tydliga med att insatser som inte är så stora kan göra väldigt stor nytta i järnvägsnätet.

Jag håller helt och hållet med ministern när det gäller subventioner av fossilt bränsle. Det är en av de stora bovarna - jag höll på att säga att det är en av de stora elefanterna i rummet. Vi har vågat ta med exempelvis sänkta subventioner till jordbruket i våra budgetförslag. Detta är naturligtvis en utmaning i sig.

Jag vill också säga några ord om flygskatten. Från Liberalernas sida har vi som utgångspunkt att förorenaren betalar. Alla ska betala för sin miljöbelastning.

Vi är inte för det förslag på flygskatt som nu har lagts fram. Däremot är vi väldigt mycket för om man skulle kunna ordna det på en europeisk nivå - ur konkurrenssynpunkt - så att flera länder gör samma sak.

Vi stöder Centerpartiets förslag om reduktionsplikter. Man måste tänka på att det är bränslet som är problemet. När det gäller att främja biobränslet anser vi det måste finnas incitament att använda biobränsle. Man kunde till exempel använda samma system som finns inom sjöfarten och införa lägre landningsavgifter för dem som kör med biobränsle. Det kan vara en väg att gå.

Anf. 203 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag är glad att vi äntligen här i kammaren på allvar talar om flygets utsläpp och om flygets ansvar att minska sina utsläpp.

När det handlar om de europeiska länderna är det Norge, Luxemburg, Storbritannien och Frankrike som i dag har en flygskatt. Det är inte rimligt att flyget, till skillnad från andra transportslag, ska vara helt befriat från att betala sina klimatkostnader.

Jag är väldigt glad att Lars Tysklind är öppen för att diskutera reduktionsplikt för flyget. Det är ju naturligtvis i slutänden så att vi ska ha ned utsläppen - detta är det viktiga.

När det handlar om tågen och höghastighetstågen är det min fasta övertygelse att detta är ett enormt bekvämt, miljövänligt och klimatmässigt bra alternativ för att förflytta sig snabbt - till exempel för att kunna åka från Bryssel till London eller Paris på ett par timmar.

Vi kommer att kunna bygga ihop Sveriges höghastighetståg med Europas och på sätt eliminera behovet av att flyga så mycket som vi gör i dag. Detta är alltså en investering för framtiden. Vi behöver också nya stambanor, så att vi kan flytta över mer av godset till järnvägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

När det handlar om subventioner vill jag passa på att nämna vår stora satsning på stadsmiljöavtalen, som är ett stöd till städer och kommuner som ska bygga nya bostadsområden. Där går vi in med en delfinansiering, så att man vid planering av nya områden planerar klimatsmart och gynnar cykelbanor och kollektivtrafik. På så sätt bygger vi smarta städer och får ned utsläppen för framtiden.

Anf. 204 Åsa Romson (MP)

Herr talman! Den årliga debatten om klimatmotionerna i miljö- och jordbruksutskottet här i kammaren har sett lite olika ut genom åren. Med mitt perspektiv bakåt får jag säga att det väldigt ofta har handlat om en ganska disparat debatt om olika enskilda förslag från enskilda partier. Det har varit svårt att de hur dessa förslag enskilt skulle komma att leda till särskilt stora förändringar.

Det har framför allt, om jag nu tittar tillbaka på den förra mandatperioden, varit en debatt där det har funnits en stor osämja och oenighet om olika klimatmål, både vad gäller siffror och vad gäller hur man räknar.

Jag kan nämna Alliansens klimatproposition från 2009, som togs fram bland annat i ljuset av ett havererat Köpenhamnstoppmöte och som baserades på det som dessa partier lyckades komma fram till i sina gemensamma interna uppgörelser på klimatområdet.

Denna klimatproposition var ett svar på att Sveriges utsläpp skulle minska med 40 procent till 2020. Man definierade dock inte riktigt hur detta skulle ske, utan det hela var ganska luddigt.

Det gav inte debatten en särskilt bra stuns. Oppositionen vid den tiden - mig och mitt parti inräknade - gjorde inte debatten lättare genom att ha som främsta kritik mot propositionen att målet om en 40-procentig minskning var bra men att man skulle räkna på det sätt som vi ville.

Jag vet inte hur många i vårt avlånga land som egentligen kände att den politiska debatten om klimatet och klimatarbetet i Sverige kom särskilt mycket längre genom en sådan debatt.

Jag tror att vi har lärt oss en del sedan dess. Jag tror att osämjan rörande siffror kommer att kvarstå, för vi kommer att vilja markera att vi har olika ambitioner. Vi kommer också att konkludera de beslutsunderlag som vi ser som politiker genom att säga att det faktiskt är fullt möjligt att nå detta tidigare och med en högre siffra.

Jag kan för egen del säga att jag under de år som jag varit klimatpolitiker har sett att det är av mindre betydelse exakt vilken siffra man landar på. Detta gäller både i internationella sammanhang och i nationella sammanhang.

Om vi ser ytterligare några mandatperioder tillbaka kan vi konstatera vad vi i Sverige har lyckats göra med uppfyllandet av det som då var det viktigaste internationella styrmedlet på klimatsidan, det vill säga Kyotoprotokollet. Vi presterade långt över det som politikerna då var extremt oense om och djupt oroade över - att målen i Sverige blev alldeles för ambitiöst satta.

Sverige presterade alltså över sina egna omdebatterade mål. Jag har kommit till konklusionen, herr talman, att exakt vilka siffror man landar på inte alltid är det viktiga. Det viktiga är innehållet i siffrorna - hur man tänker nå dem, vilken strategi man har för att nå dessa siffror och, inte minst, vilka institutioner man bygger upp runt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Vi lyckades då nå en bred enighet om att klimathotet är en reell fara och att även utsläppen i Sverige måste bidra till att minska klimathotet. Det var en bra enighet att nå i slutet av den förra mandatperioden, men detta räckte inte särskilt långt när det gällde att visa barnen, ungdomarna och alla andra i det svenska samhället som är jätteoroliga för klimatförändringarna att vi som politiker tar vårt ansvar. Vi behövde göra mer från politiken.

Jag var med och skrev en motion 2012 med rubriken Ordning och reda i klimatpolitiken. Detta var i denna motion som Miljöpartiet föreslog ett klimatpolitiskt ramverk. Det var också där som vi genom retoriken tydligt aviserade att detta var någonting som vi behövde jobba brett med. Detta var inte ett förslag där vi skulle göra precis det som bara vi ville, utan det handlade just om anslaget att bygga ett rimligt ramverk.

Vi tog som ett väldigt gott exempel - vilket jag är glad att Centerpartiet bland annat under dagens debatt har visat att man har förstått - parallellen till budgetramverket som vi har i Sveriges riksdag.

Vi hade en budgetkris. Partierna kom samman och konstaterade att detta inte duger - en regering har för stora incitament att vilja smussla med statistik, med reformer och med hur man bedömer. Här måste riksdagen gå in och tydliggöra att det finns ramar, budgetar, utsläppstak eller utgiftstak. Jag tycker att detta ramverk för Sverige var en väldigt bra parallell att visa när vi behövde ordning och reda också i klimatpolitiken.

I motionsbehandlingen på våren 2013 fick vi även stöd från - eller lyckades hitta ett positivt besked från - Socialdemokraterna och från Vänsterpartiet. Det är naturligtvis lättare när man är i opposition.

I debatten med alliansregeringens företrädare, däribland Fredrik Reinfeldt, fick dessa förslag däremot ett lite hånfullt bemötande, får jag nog säga - jag företrädde ju själv i partiledardebatter. Skulle nu Miljöpartiet vilja besluta om att förbjuda flygplan att lyfta den dag som budgetutrymmet för klimatutsläppen har nått sitt tak?

Jag vet inte riktigt hur Fredrik Reinfeldt ser på budgetlagen, men såvitt jag vet har vi aldrig i Sverige stoppat utbetalningar från den svenska statskassan bara för att vissa budgettak har nåtts. Snarare handlar det om att ansvaret ska tillbaka till politiken. Det ska tillbaka till regeringen och till riksdagen för att säkerställa att man har en helhet och att det hänger ihop.

Jag är också glad att den regering som tillträdde efter alliansregeringen faktiskt tog tag i frågan och såg att det var nödvändigt att jobba vidare med detta i bred enighet.

En annan sak som Centerpartiet tog upp i sitt anförande i dag som var väldigt viktig och som jag såg som oerhört väsentlig gällde att ta fasta på den vision om nollutsläpp 2050 som man var överens om på allianssidan. Där hade vi nämligen en gemensam plan för vad vi behövde göra långsiktigt.

Det som fanns kvar att göra, tyvärr, var att se till att det inte bara blev en vision och en enmansutredare. Vi bjöd därför in partierna och såg till att de tog detta till sig och kom med förslag till riksdagen att fatta beslut om, inte bara om visioner utan om faktiska mål, faktiska planer och ett faktiskt regelverk. Därför är jag glad att jag som dåvarande klimatminister kunde ge den redan sittande parlamentariska Miljömålsberedningen uppdraget att ta fram ett sådant förslag. Men jag är naturligtvis ännu mer stolt över att se Miljömålsberedningen resultat, som vida överträffar det jag såg under delar av arbetet. Men jag vet att när personer och partier i Sverige ges ansvar och uppgifter försöker man leverera. Jag tycker att alla som ingick i Miljömålsberedningen verkligen gjorde ett starkt och gott arbete, och det är jag väldigt glad för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Till slut är ordning och reda A och O också i klimatpolitiken och inte bara i den ekonomiska politiken, inte minst för att bryta den schism som jag nu i debatten hör hur man försöker få upp igen mellan ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar. Här tror jag att vi behöver bli ärliga och välja sida. Tror vi verkligen att vi kan få en hållbar tillväxt ekonomiskt sett på en planet som förstörs i den utsträckning som sker i dag? Det är inte rimligt.

Jag tolkar debatten som att alla partier i Sverige är eniga, utom ett parti, om att det moderniserade samhället, där vi gör innovationer och hittar smarta lösningar, är det mest konkurrenskraftiga. Det är också det som är mest långsiktigt hållbart och mest ekonomiskt hållbart, både för företagen och för våra lokalsamhällen.

Med detta, herr talman, i min troligen sista debatt i riksdagen vill jag säga att jag är väldigt stolt över allt arbete som riksdagens partier har gjort på klimatområdet. Jag vill också tacka de andra deltagarna i debatten här i dag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Stina Bergström och Jonas Eriksson (båda MP) samt Matilda Ernkrans (S).

Anf. 205 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Något överraskande begär jag replik, men det är inte för att diskutera eller argumentera, utan det är återigen för att tacka Åsa Romson för hennes arbete och den initiativkraft som hon har visat i den här frågan. Det är väldigt mycket frukten av hennes arbete som vi firar här i dag.

Precis som du nämnde började Miljöpartiet 2012 föra frågan om ordning och reda i klimatpolitiken framåt. Det har varit en lång resa.

Åsa Romson gav som ny klimatminister Miljömålsberedningen ett tilläggsuppdrag att se på denna fråga, och nu ser vi resultatet av det. Det är något som kommer att påverka Sveriges miljöpolitik. Sverige är i dag också ett tydligt föregångsland. Jag vill återigen tacka för det.

Eftersom någon viskade i mitt öra att detta förmodligen är ditt sista inlägg här i kammaren som riksdagsman, i alla fall för den här gången, och att du nu går vidare för att utreda Sveriges miljöövervakning vill jag passa på att tacka så mycket för ditt arbete här.

Anf. 206 Åsa Romson (MP)

Herr talman! Tack så mycket för de varma orden från nuvarande klimatminister och från regeringen!

Jag kan skicka med att det är just den här typen av reformarbete som jag tror på riktigt sätter avtryck framöver. Det ska inte förminska vikten av en oerhört vital klimatdebatt. Jag tycker att ministern och de andra deltagarna i debatten visade prov på att man kan vända klimatdebatten till att handla om vad som är de effektiva åtgärderna. I den debatten kan jag försäkra regeringen och riksdagen om att jag kommer att delta på andra sätt. Ledningen av miljöövervakningsuppdraget är ju ett rent ledningsuppdrag. Jag avser att jobba med både klimat- och hållbarhetsfrågor framöver på något annat sätt utanför riksdagen. Men det har varit en oerhört lärorik tid. Jag hoppas att kommande miljö- och klimatpolitiker drar lärdom av detta arbete och gör ännu större stordåd. Jag önskar er alla lycka till.

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)