Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Anf. 1 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Sverige är ett unikt land med många olika system, vilket många gånger ger stora möjligheter i livet. Studiestödssystemet är ett sådant unikt system. Det ger många olika möjligheter genom nästan hela livet.

Moderaterna har flera viktiga motioner inom detta område. Vi står förstås bakom allihop, men jag väljer här att yrka bifall till reservation 3.

Även om studiestödssystemet är unikt måste det hänga med i tiden och i de förändringar som sker i samhället. Dagens studenter är numera en stor och väldigt heterogen grupp. Vi behöver förhålla oss till många förändringar, till exempel att yrken förändras eller försvinner. Man kan behöva läsa in flera utbildningar, inte bara en. Många läser högre upp i åldrarna, och man har ofta behov av vidareutbildning. Vidare ökar medellivslängden, vilket påverkar det hela. Pensionsåldern håller på att förändras; den förändras ständigt. Dessutom har pandemin påverkat oss mycket. Det finns även många andra saker som påverkar det här.

Fru talman! Studiestöd är många gånger avgörande för att människor ska kunna studera vidare på olika nivåer. Numera sker det också i olika skeden i livet. Det har blivit allt viktigare att det finns möjligheter att byta yrkesbana även om man befinner sig mitt i livet. Detta har ställts på sin spets i samband med pandemin. Många har behövt byta jobb. Tyvärr har många också blivit av med sitt arbete. Man har dessutom behövt förkovra sig för att inte hamna i arbetslöshet.

Coronapandemin har ställt vårt land inför en rad nya utmaningar. Tusentals människor har blivit av med sitt arbete. En del arbeten har till och med försvunnit. Samtidigt finns det yrken där det råder brist på utbildad personal. Behovet av att utbilda sig och ställa om och av kompetensutveckling för att kunna återinträda på arbetsmarknaden är väldigt stort. Även unga människor som studerar nu kommer att komma till en ny arbetsmarknad när de kommer ut. Troligtvis kommer inte så många guldklockor att delas ut framöver, som man tidigare fått efter lång och trogen tjänst.

Fru talman! När gamla arbetssätt förändras sker även en förändring i ekonomin, vilket påverkar arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden blir alltmer digitaliserad. Det ställer ytterligare krav på människor, som behöver rusta sig med nya kunskaper och förkovra sig för att kunna behålla sitt arbete.

Vi ser ett större behov av kompetensutveckling och karriärbyten. Det kommer snarare att vara mer regel än undantag. För att få trygghet i arbetslivet är detta något som man kommer att behöva kräva i framtiden. Både företag och det offentliga behöver hitta nya metoder för att möta de omställningar som kan ske i arbetslivet och ofta mitt i livet. Man får vänja sig vid att man nog kommer att få byta yrke under sitt arbetsliv.

Fru talman! Det är viktigt att det finns goda möjligheter att byta yrkesbana. Därför lade Moderaterna redan 2019 fram flera förslag för att det skulle bli lättare att studera i vuxen ålder. Vi talade bland annat om att höja fribeloppet, öka antalet studieveckor för den som har fyllt 40 år, höja åldersgränsen för att få studiemedel och ge möjlighet till tilläggslån för studerande med barn. En ytterligare utmaning är att det råder brist på studentbostäder på flera orter. Studentbostäderna är dessutom dyra, så därför har många studenter inte råd att bo i en studentbostad.

Fru talman! Mot denna bakgrund välkomnar vi att regeringen gör satsningar för att förbättra möjligheten till studiemedel högre upp i åldrarna. Det har vi skrivit motioner om i flera år. Till exempel är höjningen från 56 till 60 år väldigt välkommen. Det har tagit lång tid, men nu är det på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Vi ser dock att fler ändringar krävs. Vi vill kunna påverka detta ytterligare och göra det lättare att studera i vuxen ålder. Därför har vi lagt fram motioner om fler förändringar. Vi är inte helt nöjda med det som finns nu. Det är en god bit kvar, och mer kommer att behöva ändras. Exempelvis finns det varianter med stipendier när man studerar. Man kan också koppla det hela mer till yrket genom företagen - allt detta för att förbättra för den som vill studera i högre åldrar.

Vi förstår egentligen inte varför man vill avslå en motion som bara handlar om att förbättra något. Det finns många förändringar i utskottets förslag, men vi vill förbättra dem ytterligare.

Anf. 2 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Äntligen kommer vi att möjliggöra studier högre upp i åldrarna. Även om vissa anser att Britt-Marie, som fyllt 45, borde ge plats för ungdomarna tror vi i Sverigedemokraterna dels att det finns plats för dem båda, dels att Britt-Marie har mycket mer att ge, även långt efter 45. Vi sverigedemokrater välkomnar förslagen om att möjliggöra studier högre upp i åldrarna men menar att det finns utrymme att göra det ännu lite bättre. Vi har därför valt att lämna in en följdmotion.

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 4 om åldersgränserna inom studiestödssystemet. Vi står självklart även bakom reservation 2.

I propositionen föreslås en ändring av rådande lagstiftning på sådant vis att respektive åldersgräns för när studiestöd kan beviljas ska höjas med fyra år från de nivåer som gäller i dag. Med en äldre och dessutom friskare befolkning är det rimligt att möjligheterna att skaffa sig en god utbildning följer samma utveckling. Av denna anledning stöder vi i mångt och mycket regeringens förslag, med några få undantag.

Vi har i vår motion lämnat ett förslag som genererar samma resultat, sett till antalet år, som propositionen men med en modell för framtida revidering allteftersom samhället förändras utan att beslut i detta ärende behöver fattas på nytt. Sverigedemokraterna menar att det är onödigt att låsa sig vid en fastställd ålder så som propositionen nu är utformad. Allteftersom vår befolkning lever längre, och förhoppningsvis är allt friskare högre upp i åldrarna, kommer beslutet om åldersgräns att behöva fastställas igen och igen.

Vi föreslår därför att åldersgränsen för studiestöd ska kopplas till lägsta åldern för garantipension minus 5 år. I dagsläget är lägsta åldern för garantipension 65 år, vilket skulle innebära att åldersgränsen för studiestöd skulle höjas till 60 år från nuvarande 56 år, i likhet med regeringens förslag som är 65 minus 5 år.

Vi vet redan nu att åldersgränsen för garantipensionen föreslås höjas till 66 år från och med 2023, vilket skulle innebära att åldersgränsen för studiestöd utifrån vår modell per automatik skulle höjas till 61 år utan att tidigare beslut behöver rivas upp, omprövas och beslutas på nytt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

När det gäller åldersgränsen för återbetalning föreslår vi att den ska fastställas till samma åldersgräns som för garantipension plus 6 år, vilket skulle innebära att åldersgränsen för återbetalning skulle höjas till 71 år från och med 2021, även detta i likhet med regeringens förslag. Gränsen skulle automatiskt höjas till 72 år under 2023 i det fall åldersgränsen för garantipensionen höjs till 66 år, som man aviserat.

Vi föreslår även att nedtrappningen i rätten att låna ska fastställas till åldersgränsen för garantipensionen - minus 14 år till minus 5 år - det vill säga att det som i dag sker under loppet av 9 år. Detta ligger återigen i linje med regeringens förslag men har en koppling till den fastställda åldersgränsen för garantipensionen.

Med hjälp av den modell som vi föreslår kommer åldersgränser för studiestöd, återbetalning och nedtrappning per automatik att följa med samhällets utveckling allteftersom åldersgränsen för garantipension justeras i takt med hur vår värld och vårt samhälle förändras. Att vi nu höjer åldersgränserna är bra, men det hade till och med kunnat vara lite bättre. Återigen yrkar jag bifall till reservation nummer 4.

Anf. 3 Daniel Riazat (V)

Fru talman! En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgänglig för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studerande på allt från vuxenutbildning till högskola. Studiemedlen är en viktig orsak till att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har minskat.

För att studiemedlen ska fortsätta att ha denna rekryterande effekt anser Vänsterpartiet att de måste svara upp mot studerandes levnadsomkostnader. Det ska vara möjligt att få studiemedel under hela sin studietid. Vi anser att andelen bidrag i studiemedlen ska öka för att skuldbördan inte ska bli mer betungande. Det ska också finnas möjlighet att få förhöjda bidrag under vissa villkor, till exempel för behörighetsgivande studier. Med högre bidrag och lägre lån underlättas återbetalningen av studielånet. Studerandevillkor i arbetslöshetsförsäkringen borde återinföras. Studiemedel som går att leva på är också en nödvändig förutsättning för att kunna studera på heltid och därmed för att kunna skapa utbildningar av hög kvalitet.

Fru talman! I propositionen föreslås att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel ska höjas från 56 till 60 år och att nedtrappningen i rätten att låna, den så kallade lånetrappan, ska börja vid 51 år och sluta vid 60. Även den övre åldersgränsen för rätt till studiestartsstöd höjs från 56 till 60 år.

Det föreslås också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt. Det innebär att återbetalningstiden ska vara 25 år eller det lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 64 och att tidpunkten för avskrivning av eventuellt kvarstående skuld ska vara utgången av det år då låntagaren fyller 71. I propositionen föreslås även att Centrala studiestödsnämnden ges en något utökad möjlighet att efterkontrollera inkomster i de fall årsbeloppet för återbetalning satts ned.

För Vänsterpartiet är möjligheten för människor att studera långt upp i åldrarna viktig. Därför välkomnar vi en höjning av åldersgränserna för att kunna få ta del av studiemedel, även om vi är medvetna om att det är ytterst få som berörs av denna förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Samtidigt vill regeringen höja avskrivningsåldern för studielån till 71 år. Detta är en förändring som påverkar studielånen för alla, men framför allt för dem som har låga inkomster och inte klarar av att betala av studielån på utsatt tid. Det kan handla om människor som har blivit sjuka och inte kan jobba heltid, som har blivit arbetslösa eller som helt enkelt inte har tillräckligt hög lön för att kunna betala av i tid. Vi har sedan tidigare motsatt oss en höjning av pensionsåldern i Sverige, och vi menar att det här också går emot den politik som vi driver. Regeringen borde fokusera på att alla ska orka arbeta ett helt yrkesliv och att man ska kunna utbilda sig så långt upp i åldrarna som möjligt.

För Vänsterpartiet är det viktigt att de som vill omskola sig och studera senare i livet ska kunna göra det. Vi ser den höjda avskrivningsåldern som en avskräckande faktor som framför allt kommer att hindra människor från att studera till lågavlönade bristyrken inom välfärden. Därför bör förslaget om höjd avskrivningsålder avslås. Vi menar att riksdagen bör avslå propositionen i de delarna. Med anledning av det vill jag yrka bifall till reservation nummer 1.

Fru talman! För att studiestödssystemet på sikt ska bli riktigt rättvist och därigenom kunna motverka den sociala snedrekryteringen på ett bättre sätt än vad det gör i dag måste systemet förändras i grunden. Vänsterpartiets långsiktiga vision är att införa studielön och jämställa studier med arbete.

En investering i studielön till dem som studerar måste på sikt anses vara mer gynnsamt både ekonomiskt och socialt, såväl för de studerande som för samhället. Det skulle betyda större möjligheter för studenter att få en bra utbildning och öka deras förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Det är i samhällets och demokratins intresse att människor är välutbildade. Med studielön skulle på sikt även studerande få tillgång till trygghetssystemen, och många av de sociala och ekonomiska problem som studenterna i dag tampas med skulle lösas.

Anf. 4 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Charlotta Svensson i Helsingborg är 49 år. Hon började studera till socionom för ett par år sedan efter att ha kört fast i sitt tidigare jobb och blivit peppad av sina barn att läsa vidare. Hon ska ju ändå jobba många år till före pension, och nu vill hon bli kurator.

Charlotta är inte ensam. Gruppen studerande som är 47 år eller äldre har ökat rejält de senaste åren. Majoriteten är kvinnor, och de allra flesta väljer att läsa på högskola, precis som Charlotta Svensson.

Samtidigt som dagens generösa studiestödssystem ger de allra flesta ekonomiska möjligheter att studera finns det behov av att anpassa regelverket till den ökade efterfrågan på utbildning och studiestöd, inte minst högre upp i åldrarna. Därför föreslår regeringen, efter överenskommelse med samarbetspartierna Centern och Liberalerna, att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs med fyra år, från 56 till 60, för lån som tas från och med den 1 januari 2022.

Nedtrappningen i rätten att låna, den så kallade lånetrappan, flyttas också fram - från 47 år, som det är i dag, till 51. Åldersgränsen för återbetalning höjs även den med fyra år, liksom gränsen för avskrivning av lån, som flyttas fram från 67 till 71. Den som har svårigheter att betala av lånen kan precis som i dag få årsbeloppen nedsatta i enlighet med de trygghetsregler som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Fru talman! Vi socialdemokrater är övertygade om att bättre studiestöd högre upp i åldrarna kan bidra till ett längre yrkesliv och minska risken för personer att bli arbetslösa. Yrkesroller och arbetsuppgifter förändras i ett högt tempo i dag. Många arbeten som kräver kort utbildning försvinner, samtidigt som kraven på kunskaper och kompetens ökar för nytillkomna arbeten. Spridningen av covid-19 har ytterligare förstärkt kraven på förändrad kompetens på arbetsmarknaden. Det här innebär sammantaget att många kommer att behöva byta karriär och yrkesinriktning flera gånger under sitt arbetsliv.

För att utbildning ska vara ett möjligt alternativ krävs att den som vill eller behöver studera också har möjlighet att finansiera sina studier. Studiestödet, fru talman, är en viktig del av utbildningspolitiken, som ska bidra till att vara rekryterande för både kvinnor och män, utjämna skillnader mellan individer och grupper och ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Det stärker individen. Det stärker jämlikheten. Det stärker hela vårt samhälle.

Fru talman! Vi socialdemokrater är därför alltid beredda att steg för steg reformera studiestödssystemet för att så många som möjligt ska kunna vidareutbilda sig eller omskola sig, inte bara en gång utan flera gånger i livet om så behövs. År 2018 höjde vi bidragsdelen med 300 kronor. Nu tar vi nästa steg genom att höja åldersgränsen till 60 år.

Fru talman! Att gränsen sätts vid 60 år finns det flera skäl till. En åldersgräns bör vara på en nivå som gör att den täcker de behov som finns, samtidigt som det bör finnas en tillräckligt lång tid kvar av arbetslivet för att subventionen ska vara berättigad ur ett samhällsperspektiv.

En annan viktig aspekt är att skuldsättningen för personer högre upp i åldrarna heller inte får riskera att bli för betungande så att studielånen inte kan betalas tillbaka.

En viktig utgångspunkt i studiemedelssystemet är att lånen ska återbetalas. Därför finns den så kallade lånetrappan som begränsar möjligheten att ta studielån. Med de nya reglerna ska det gälla från och med 51 års ålder.

Dessutom är det få personer som studerar efter 60 års ålder, och de som gör det bedöms ha ett litet behov av just studiestöd. Mot den bakgrunden är åldersgränsen på 60 år både rimlig och väl avvägd.

Fru talman! Trots att studiestödet är förmånligt finns det många som avstår från att studera för att de inte vågar eller kan använda studiemedelssystemet och inte heller har några andra möjligheter att klara sitt uppehälle under studietiden.

Tveksamheten bottnar ofta i en osäkerhet när det kommer till den egna studieförmågan, som i sin tur kan hänga samman med en social bakgrund där det inte förekommit vare sig studier eller än mindre studielån. Det gäller i synnerhet äldre studerande som har behov av att studera på lägre utbildningsnivåer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Av den anledningen införde regeringen studiestartsstödet 2017 som vänder sig till arbetslösa i åldern 25-56 år med kort utbildning och stort utbildningsbehov som behöver stärka sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Förra året beviljades närmare 6 000 personer stödet. Hälften valde att studera på en yrkesutbildning inom exempelvis vård och omsorg, barn och fritid och fordon och transport, det vill säga inom stora bristyrkesområden.

Fru talman! Vi har ett politiskt ansvar att överbrygga ekonomiska hinder, sänka trösklar och öppna dörrar så att även arbetslösa med kort utbildning ska våga ta det där steget mot mer kunskap som kommer att stärka möjligheterna att få jobb på en föränderlig och delvis helt ny arbetsmarknad. Därför behöver åldersgränsen höjas även för studiestartsstödet.

Detta säger Sverigedemokraterna nej till. De vill att stödet ska avskaffas i sin helhet och skriver i sin reservation: "Vi anser att studiestartsstödet inte kan tolkas annorlunda än att det är avsett för nyanlända personer. Syftet med satsningen skapar orättvisa mellan grupper där andra än nyanlända är hänvisade till att finansiera sina studier med studielån."

Fru talman! Jag utgick ifrån att Sverigedemokraternas ledamöter i utbildningsutskottet var mer pålästa om regelverket än så, men där gick jag bet. Studiestartsstödet riktar sig till arbetslösa i åldern 25-56 år med stort behov av grundläggande eller gymnasial utbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns ingen annan utpekad grupp. Är det måhända av andra skäl som Sverigedemokraterna vill tro att stödet bara riktar sig till nyanlända?

Av dem som uppbar stödet i fjol var 34 procent arbetslösa svenska medborgare som tack vare stödet vågade ta klivet mot fortsatta studier och ett drägligare liv. Det var 66 procent som var arbetslösa utländska medborgare, och de allra flesta hade permanent uppehållstillstånd. Deras möjligheter att integreras och att få jobb ökade markant.

Fru talman! Har vi råd att stänga dörren för tusentals arbetslösa som varje år, under maximalt 50 veckor, får ett månatligt bidrag om de klarar av att fullfölja en grundläggande eller gymnasial utbildning som leder till ökade möjligheter att få ett jobb, att få en anständig tillvaro och ökade möjligheter att få bidra till vårt gemensamma samhällsbygge? Har vi råd att stänga dörren för fler utbildade vårdbiträden, undersköterskor, barnskötare och busschaufförer? Nej, fru talman, vi har inte råd med det.

Avslutningsvis, fru talman: För att kunna möta en snabbt förändrad arbetsmarknad och justerade pensionsåldersgränser, ge möjligheter till ett längre yrkesliv och minska risken för personer att hamna i arbetslöshet föreslår regeringen att åldersgränserna i studiestödssystemet höjs med fyra år.

Sammantaget innebär förslagen att ytterligare ungefär 3 000 heltidsstuderande per år kan få studiemedel, vilket gör det möjligt för fler att ställa om sitt arbetsliv högre upp i åldrarna, precis som Charlotta Svensson, 49 år, i Helsingborg har gjort.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 5 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Vi lever i en föränderlig värld. Digitalisering och automatisering påverkar inte minst vår arbetsmarknad. Vi ser också över tiden ökad medellivslängd tack vare medicinsk och teknisk utveckling som gör att fler människor lever och är friskare allt längre. Allt detta ställer större krav på just möjligheten till omskolning, omställning och vidareutbildning även senare i livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Det kan finnas flera skäl till det för människor runt om i vårt samhälle. Det kan vara att fördjupa sig inom sitt yrke i takt med stora teknikskiften. Det kan handla om att växla spår för att kroppen ska orka med att arbeta längre eller om att man helt enkelt vill upptäcka nya yrkesbanor och på det sättet få nya intryck via nya arbeten.

Det är viktigt att möjligheten till omställning och vidareutbildning finns för människor. Det är viktigt för att företagen ska kunna få tag i rätt kompetenser. Det är viktigt för samhället att klara av den matchning som behöver blir bättre på arbetsmarknaden så att de företag som har ett stort behov av arbetskraft också kan få den kompetensen till sig.

Att höja åldern för studiemedel, som är ämnet som vi i dag debatterar, är en viktig fråga för Centerpartiet. Vi presenterade en rapport om just detta förslag i Almedalen 2017 och drev den frågan senare i valrörelsen. Det är nu en del av det januariavtal som förverkligas tillsammans med regeringen och Liberalerna. Jag är glad över att den fråga som vi i dag debatterar äntligen kommit fram till att vi ska fatta beslut om den.

Att höja åldersgränsen är viktigt just av det skäl att människor ska kunna omskola sig och vidareutbilda sig senare i livet. Förslaget innebär att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel och studiestartsstöd höjs med fyra år från 56 år till 60 år och även att återbetalningstiden justeras med motsvarande tid. Det är åtgärder som främjar just omställning och vidareutbildning. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Det är en välkommen och viktig reform som vi debatterar i dag. Men jag och Centerpartiet är övertygade om att det behövs ytterligare saker framöver för att skapa bättre möjligheter för människor att vidareutbilda sig och omskola sig senare i livet.

Inom ramen för det avtal som arbetsmarknadens parter har tecknat arbetas med att ett nytt parallellt offentligt studiestöd ska införas. Det välkomnar vi. Det är en del i en helhet med ökad flexibilitet på arbetsmarknaden som kan skapa ännu bättre förutsättningar för att omskola sig och vidareutbilda sig och kommer att bidra till ytterligare steg.

Fru talman! Med det sagt är dagens ärende och det beslut som vi kommer att fatta om att höja gränserna väldigt välkomna. Jag hoppas att det kommer att skapa nya möjligheter för fler människor att våga ta steget till nya utmaningar och utbildningar.

Anf. 6 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Precis som många av mina kollegor i utbildningsutskottet redan har beskrivit har vi en förändrad arbetsmarknad och en ökad medellivslängd. Tillsammans med riksdagens beslut om höjd pensionsålder gör detta att vi har ett ökat behov av att kunna fortbilda och kompetensutveckla oss senare i livet. Inte minst under coronapandemin har det här blivit oerhört tydligt.

När förändringar sker i samhället på det här sättet - det känns som att jag upprepar alla era tal här nu - är det rimligt att också studiemedlen följer efter i den delen. Vi välkomnar verkligen regeringens proposition i det här skedet. Detta är någonting som Kristdemokraterna har arbetat för länge, och det är väldigt glädjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

När rätten att ta studiemedel senare i livet ges är det också viktigt att man får en rimlig chans att återbetala lånen i tid. Annars kan en för snäv tidsfrist vara hämmande för en del så att man kanske inte vågar ta steget med kompetensutveckling.

Regeringen har landat i ett förslag om ett fyraårsintervall i förlängningen, vilket har gjort att man har landat i åldern 64 år för den förlängda återbetalningstiden. Från Kristdemokraternas sida har vi i vår tidigare politik sagt att 65 år är den tidsgräns som vi har tänkt oss. Men vi ser nu att det är rimligt att hålla dessa tidsintervall, och vi nöjer oss med 64-årsgränsen och gläds åt att vi får till en förändring i det här skedet.

Sammantaget gläds jag och Kristdemokraterna i dag åt att regeringen nu har genomfört nödvändig politik som vi kristdemokrater har drivit i flera år. Nu kommer fler människor att ges bättre förutsättningar till kompetensutveckling och kommer vid behov eller önskan att kunna göra ett karriärbyte även mitt i livet.

Anf. 7 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

I helgen skrev två av mina partivänner, Barbro Westerholm och Arman Teimouri, en debattartikel om att detta att leva livet hela livet också innebär en arbetsmarknad som ska ta vara på alla som kan och vill bidra till samhället. Ålder är ett dåligt mått på människors förmågor, både på arbetsmarknaden och i samhället som helhet.

Fru talman! Vi ser att antalet långtidsarbetslösa äldre ökar samtidigt som Arbetsförmedlingen konstaterar att äldre arbetssökande i genomsnitt har svagare konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Det handlar delvis om en ålderism men också om en arbetsmarknad som inte är uppbyggd för att ta till vara just äldres erfarenheter och kompetens. Lägg därtill ett system som inte har varit uppbyggt för att man ska kunna ställa om och förändra sin yrkesinriktning även mitt i livet.

De reformer som vi ska besluta om i dag bidrar till att förändra det senare. De möjliggör ett längre yrkesliv och minskar risken för personer att hamna i arbetslöshet. Det handlar om att känna samhällets förtroende och därmed en trygghet i att kunna gå från ett yrke till att utbilda dig till något annat även när du har passerat till exempel 50-årsstrecket.

Vi har hört tidigare, fru talman, vad reformen innebär. Jag behöver nog inte upprepa det för den samlade församlingen. Det handlar om att höja rätten till studiemedel från 56 till 60 års ålder och så vidare. Vi vet även sedan tidigare att det här är en överenskommelse mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet inom ramen för januariavtalet.

Fru talman! Vi har också från den här talarstolen hört att studiemedelssystemet som en möjlighet till omställning har ökat i betydelse de senaste åren. Vi vet att arbetsmarknaden inte längre ser ut som den gjorde för ett antal decennier sedan. Den är i ständig förändring, vilket gör att fler kommer att behöva utbilda sig genom hela livet. Då krävs också att den som vill eller behöver studera har möjlighet att just finansiera studierna.

I likhet med mina partivänner, som jag inledde med att referera till, konstaterar jag att det inte kommer att räcka med att höja åldersgränsen för studiemedel. Ett kraftfullt arbete måste också företas mot ålderism och åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. En naturlig del av att vi studerar och ställer om högre upp i åldrarna borde också vara rätten att vara kvar i arbete till exempelvis 71 år. I Sverige har vi en syn på att ålder skulle vara en belastning, när ålder snarare borde vara en tillgång på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Slutligen, fru talman, måste jag som liberal även säga några ord om att utbilda sig också för själva bildningens skull och för studierna i sig själva.

Motiven för att såväl unga som äldre ska kunna läsa på högskola handlar inte bara om att rusta personer för arbetsmarknaden; de handlar också om att öka kunskapen och bildningen i Sverige. Lika mycket som kultur alltid måste ha ett eget värde och aldrig enbart vara till för något annat behöver också bildning och utbildning ha sitt eget värde, oavsett vilken ålder man har.

Anf. 8 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Vi debatterar nu, som vi har hört, en proposition som handlar om att studier med studiemedel ska bli möjligt lite högre upp i åldrarna än vad som är fallet i dag.

Miljöpartiet har alltid - eller åtminstone så länge jag kan minnas - drivit frågan om det livslånga lärandet. Det handlar om möjligheten att byta riktning i livet, att gasa och bromsa i arbetslivet, att vidareutbilda sig, att byta yrkesbana, att bryta mönster och att prova nytt. Det handlar om möjligheten att få vara nyfiken och att tillåtas vara det.

Är det en politisk fråga? Ja, det är det, eftersom politiken skapar inlåsningseffekter i de system som vi bygger upp. Pensionssystemet är ett sådant exempel. Principen att det är den samlade livsinkomsten som avgör nivån på pensionen gör det svårt att skifta ned, att bromsa och att gå ned i arbetstid - och då även i konsumtion - under en period i livet. Om man sedan bestämmer sig för att gasa igen och återgå till normens konsumtionslivsstil straffas man långt senare i livet genom minskad pension.

Trenderna just nu tyder på att vi kan vara inne i en ny grön våg, påskyndad av pandemin och distansarbete. Många vill flytta ut från städerna och lämna sina lägenheter i de områden där bostadsbristen är som störst för att i stället flytta ut på landet, odla sin egen mat, bli självförsörjande och minska sina klimatavtryck. Ett sådant beteende, som har många positiva effekter, borde premieras. Men med de system vi har byggt upp och har i dag blir man i stället bestraffad.

Fru talman! Detsamma gäller svårigheter och hinder för att byta yrke eller att vidareutbilda sig för att bättre klara det yrke man har i dag. Vi har en stark dynamik på arbetsmarknaden just nu. Digitaliseringen, automatiseringen och den typen av processer ställer helt nya krav på vad det är för kvalifikationer som gäller för yrken på arbetsmarknaden.

Vi måste bygga system som möjliggör, och uppmuntrar, det livslånga lärandet. I det politiska landskap vi har i Sverige är det Miljöpartiet som står för den här linjen. Just detta blev tydligt tidigare under mandatperioden när den punkt om utvecklingstid som Miljöpartiet hade fått in i januariavtalet försvann i och med att den samlade oppositionen med Vänsterpartiet i spetsen tillsammans med Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna bröt ut just denna punkt ur budgeten. De hotade med att fälla regeringen för att vi i Miljöpartiet ville genomföra ett förslag som möjliggör omställning senare i livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Utvecklingstid var ett studiestöd för människor mitt i arbetslivet i behov av just omställning. Det kommunicerades, framför allt av Moderaterna, som fritid eller friår, fast det handlade om tid för studier. Det är just det som är problemet - inte bara med Moderaternas utan med, skulle jag säga, hela den samlade borgerlighetens syn på exempelvis studier: att det inte riktigt räknas. Man är inte riktigt inne i systemet. De som studerar är, precis som alla andra som inte lönearbetar, satta i något slags utanförskap och kopplat till det också någon form av skam, skamkänslor och ett socialt tryck.

Jag har som talesperson för sjukförsäkringsfrågor pratat om detta många gånger, men det blir väldigt tydligt på egentligen alla politikområden: Det är den borgerliga definitionen av arbetslinjen som är det stora problemet. Den är skadlig för Sverige. Arbetslinjen, utifrån den borgerliga definitionen, måste bort, och det av många skäl - inte minst, i detta ärende, för att vi måste uppvärdera studier och utbildning men också bildning och förkovran.

Fru talman! Sverige har ett av världens mest utbildade folk. Vi har en hög utbildningsgrad, vi har en hög andel forskare och vi ligger långt fram som bildningsnation. Det är ett resultat av en långsiktig utbildningspolitik, där studiestödet har varit helt avgörande. Vi har troligen världens mest generösa, eller åtminstone ett av världens mest generösa, studiemedelssystem. Det omfattar alla vuxna, från dem som har mycket kort utbildning och har möjlighet till det särskilda studiestartsstödet - ett väldigt bra stöd som vi ska värna och utveckla - till dem som bedriver avancerade studier på högskole- och universitetsnivå.

Nu gör regeringen detta system ännu bättre, ännu mer generöst, genom att stärka möjligheten till just utbildning högre upp i åldrarna. Vi höjer åldersgränsen för studiestödet med fyra år, från 56 till 60 år. Andra åldersgränser som har att göra med lånetrappan och återbetalningssystemet följer med upp. Men vi behöver också komplettera detta med fler veckor för dem som har studerat under en längre tid tidigare i livet och använt sina tillåtna tolv terminer eller sex år för en utbildning, kanske en läkarutbildning.

Även om det här är ett generöst system, med en bidragsdel och en lånedel, och kommer att öppna möjligheter för väldigt många att utbilda sig eller vidareutbilda sig sent i livet är nivåerna sannolikt trots allt lite för låga för att det ska vara tillräckligt attraktivt för den som under många år har arbetat och haft en inkomst från arbete. Där hade Miljöpartiets förslag om utvecklingstid varit ett viktigt komplement.

Nu blev det inte så, vilket jag beklagar. Men förslaget om utvecklingstid har fiskats upp av arbetsmarknadens parter, och ett system med ett slags omställningsstudiestöd som i alla väsentliga delar påminner om utvecklingstid förhandlas just nu mellan januaripartierna i Regeringskansliet. Ett bra förslag är alltid värt att återkomma till, i det här fallet som ett viktigt komplement till det vi debatterar i dag.

Fru talman! Mot bakgrund av det yrkar jag bifall till utskottets förslag och regeringens proposition Bättre studiestöd högre upp i åldrarna och avslag på reservationerna från Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Moderaterna.

Anf. 9 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Fru talman! Ibland kan man undra om man är på olika debatter när man ses här i kammaren. Vi har ju två debatter efter varandra. Jag tror dock fortfarande att ledamoten Mats Berglund och jag är på samma debatt.

Jag inledde mitt anförande med att berätta att Moderaterna tycker att många förslag är bra men vill göra det bättre. Vi har en reservation, som Mats Berglund just berättade att man vill avslå, där vi säger att vi vill göra ännu mer för att kunna ha studier högre upp i åldrarna, för att underlätta för studier långt upp i livet och för att ge flera möjligheter.

Sedan tror jag inte att det är okänt att många högre studier leder till arbete, vilket jag givetvis tycker är väldigt bra. Det är väl oftast därför man studerar: för att kunna få ett arbete. Att arbetslinjen skulle vara fel tycker jag därför är väldigt märkligt.

Jag undrar varifrån ledamoten Mats Berglund har fått att vi inte skulle tycka att studier är viktigt. Jag pratade i sex minuter om hur viktigt det är med studier och att kunna ha råd att studera.

Det här med friår handlar givetvis också om hur man prioriterar ekonomin. Vi ser att man absolut kan prioritera att studera, men vi tycker att friår är en felaktig satsning.

Anf. 10 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Jag tycker för min del att friåret var en bra satsning, på den tiden vi införde det. Jag skulle gärna se att vi fortsatte med den. Det förslag som vi hade i budgeten för något år sedan var inte ett friår. Det var ett studiestöd för människor mitt i livet. Man skulle studera.

Jag undrar varför Moderaterna envisas med att kalla denna utvecklingstid där man är tvungen att studera för friår. Det är just det som är så frustrerande. Studier är inte fritid. Jag förväntar mig av den som studerar exempelvis på universitet att man lägger ned heltid på heltidsstudier. Det är inte fritid. Men det kommuniceras på det sättet, och det var därför jag tog upp det på ett lite tillspetsat sätt i mitt anförande.

Jag har noterat att Moderaterna också har motionerat om att höja åldrarna i studiestödssystemet och talar väl om studier. Men det handlar på väldigt många områden om den här arbetslinjen. Jag nämnde mitt engagemang i socialförsäkringsutskottet och sjukförsäkringen, där man hela tiden kommer tillbaka till att det är lönearbete som ska räknas - inte vilket arbete som helst, inte frivilligsektorn, inte studier och inte sjukdom. Allting som inte är lönearbete ska förknippas med någon sorts socialt tryck och skam, vilket är väldigt skadligt.

Jag tycker att kommunikationen från Moderaterna när vi debatterade utvecklingstiden mycket handlade om att studier liksom inte är okej. Det är hela tiden lönearbete som gäller i den borgerliga definitionen av arbetslinjen.

Anf. 11 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag vet inte om det var något svar, men tack i alla fall för diskussionen.

Jag tycker kanske att ledamoten Mats Berglund lägger ord i munnen på Moderaterna när det gäller vad vi tycker. Kanske har vi kommunicerat dåligt om Mats Berglund tycker det. Jag tycker nog inte att vi har gjort det. Jag tycker att vi har varit väldigt tydliga med att vi absolut tycker att studier är viktigt. Vi har pratat om livslångt lärande. Det handlar ju ofta om studier för att kunna behålla sitt arbete och för att kunna förkovra sig. Eftersom samhället hela tiden utvecklas måste man studera. Det tror jag kommer att krävas, och vi moderater tror att det är viktigt att vi framhåller det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Sedan tycker vi att arbetslinjen är viktig. Som sagt är det många som studerar för att kunna arbeta, så det är väldigt viktigt. Sedan har jag själv studerat i många år och vet att man läser på heltid när man studerar - absolut! Det förordar jag också att man gör.

Att vi skulle se ned på dem som studerar är mig oerhört främmande. Det sätter jag mig starkt emot. Där tror jag att ledamoten har missuppfattat Moderaternas politik ganska kraftigt.

Anf. 12 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Nej, jag tror inte att jag har missuppfattat. Jag tror inte heller att jag lägger ord i någons mun. Snarare försöker jag tolka, analysera och se konsekvenserna av den moderata politiken. Vi hamnar nämligen hela tiden i det här sociala trycket och att det är lönearbete allting ska vetta mot.

Tidigare i debatten talade Maria Nilsson - jag vet inte om hon också begärde replik på mig - om hur viktigt det är att se att studierna har ett egenvärde. Det handlar om bildning, och jag lyfte också upp bildning och förkovran i mitt anförande. Det är en viktig del när vi talar om studier: att man faktiskt får göra det, så att vi kan höja bildningsnivån och utbildningsnivån i hela landet.

Här kan man också koppla till FN:s globala mål, där utbildning är en viktig del. Det är den av många skäl, inte bara för att möta arbetsmarknadens behov. Det är naturligtvis en otroligt viktig del av utbildningen, och det är jätteviktigt att vi möter arbetsmarknadens behov. Men jag tycker inte att det är det enda, och jag tycker inte att vi ska fokusera på det.

Jag tycker också att man när man studerar ska fokusera på sina studier, och vi ska möjliggöra för studenterna att göra det. Vi ska skapa studiemiljöer, universitetsmiljöer och sociala miljöer så att studenterna kan fokusera på sina studier.

Här har vi också ett exempel med partier som vill höja fribeloppet för att man ska kunna arbeta mer. I dag kan man arbeta ungefär halvtid, och gör man det klarar man inte sina studier. Det är ett exempel på den borgerliga definitionen av arbetslinjen, som är skadlig.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 maj.)