Konsumenträtt

Anf. 88 Sanne Lennström (S)

Fru talman! I dag debatterar vi civilutskottets betänkande CU12 Konsumenträtt. Men jag skulle vilja vrida tillbaka klockan till året 2006. Då var jag 17 år gammal, och min skola hade besök av konsumentvägledaren May Strandberg. May skulle senare komma att vinna priset Årets konsumentvägledare.

Jag ska erkänna att jag och mina klasskamrater inte var överentusiastiska inför besöket av en konsumentvägledare. Men det dröjde inte länge förrän May hade fångat allas intresse. Någon var lite orolig för att bli fast med höga CSN-lån. May förklarade hur CSN-lån fungerade och hur räntan såg ut. Hon berättade också att man kan ta delar av CSN-lån så att det inte blir samma summa i slutändan.

Hon berättade också om hur man kan göra upp en budget, och kamraterna började vakna lite grann till liv. Några killar frågade vad man skulle tänka på när man skulle köpa sin första bil. May berättade hårresande berättelser om hur människor hade trott att de hade köpt en bil men egentligen bara köpt en kaross. Hon berättade hur man kunde undvika att bli lurad.

Hon hade också tips på alltifrån billiga matlådor till studentekonomiska tips. Jag vet att de i varje fall gjorde min ekonomi när jag var student mycket enklare. Vi fick lära oss väldigt mycket den där dagen av vår konsumentvägledare May Strandberg.

Sedan den där dagen på Bruksgymnasiet har vi tyvärr sett en nedåtgående trend i konsumentvägledningen. Denna konsumentvägledning är avgörande för att ungdomar ska få skolinformation och inte tidigt hamna i skuldfällor.

Det är en konsumentvägledning som kan hjälpa människor som inte behärskar det svenska språket att kunna tolka ett avtal. Det är en konsumentvägledning som kan visa en pensionär hur man kan bestrida ett avtal som ingåtts med en oseriös telefonförsäljare.

Konsumentvägledningen förebygger överskuldsättning, som vi precis har talat om, men den för nu en tynande tillvaro. Det är viktigt att skydda utsatta konsumenter. Det inkluderar just ungdomar, pensionärer, personer som inte behärskar svenska så bra och även personer med funktionsvariationer.

I Sverige måste vi ha en god lagstiftning som skyddar våra konsumenter. Men vi måste också ha ett stöd så att konsumenterna kan navigera i det svåra konsumtionslandskap vi lever i.

Konsumentvägledningen är dessutom ett ovärderligt stöd för budget- och skuldrådgivningen i kampen mot just överskuldsättningen.

Med anledning av detta ställer sig Socialdemokraterna bakom tillkännagivandet i dag om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas.

Fru talman! Det är viktigt att regeringen ständigt följer teknikens och samhällets utveckling - detta för att skydda konsumenterna på bästa sätt. I syfte att uppnå detta finns en hel del olika utredningar under beredning. En sådan är ett uppdrag att analysera frågor gällande skriftlighetskravet vid telefonförsäljning. Frågan gäller om detta krav ska utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster, exempelvis, och utredaren ska föreslå nödvändig lagstiftning och redovisa detta i ett slutbetänkande senast den 13 augusti i år.

Med anledning av detta arbete och att vi vill invänta denna utredning yrkar jag bifall till vår reservation 2.

Något annat som har påverkat oss konsumenter är naturligtvis pandemin. Det har rapporterats om alltifrån ökande spelmissbruk till problem vid köp av hundvalpar. Coronapandemin ledde nämligen till att 57 076 personer blev hundägare under 2020. I Sverige köper man ju inte en hund i en djurbutik, utan man köper den av en privatperson, en uppfödare. Samma sak gäller hästar. Men att få hem människans bästa vän är inte detsamma som att köpa en brödrost eller en tv-apparat. Ett djur är en levande varelse som kan komma i kläm när det uppstår tvister mellan köpare och säljare. Det kan vara tvister om djurets hälsotillstånd eller förmågor hos djuret.

Regeringen har tillsatt ett utredning som har presenterat betänkandet En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. Utredningen presenterar förslag för att komma till rätta med detta problem, och regeringen har därför aviserat en proposition i ämnet i maj.

Fru talman! Konsumenträtten är viktig. Den är viktig för att vi ska nå målen om en hållbar konsumtion. Konsumtionen ska vara ekonomiskt hållbar för konsumenten. Vi ska motverka överskuldsättning i samhället. Det här gör också att vi får en klimatmässig hållbarhet. Företagen måste ha regler och incitament som gör att man skapar produkter som är hållbara, säkra och miljövänliga.

Jag tror personligen att det viktigaste vi kan göra för att uppnå detta är att förlänga den omvända bevisbördan vid reklamation. Den är i dag sex månader. Efter det måste konsumenten bevisa att man inte har hanterat varan på ett felaktigt eller oaktsamt sätt. Genom en implementering av ett EU-direktiv utreds just nu en förlängning av denna omvända bevisbörda, som förhoppningsvis kommer senare denna vår.

Vi ska inte slita och slänga. Vi ska köpa hållbara produkter som är snälla mot både plånboken och miljön. Om produkten går sönder på grund av bristande kvalitet ska det vara lätt att göra rätt och att reklamera.

En stor del av konsumentlagstiftningen blir till via EU. Det är positivt, eftersom vi i allt större utsträckning handlar från andra länder. Handlar du från EU kan du vara trygg med att ditt barns nya badanka inte innehåller skadliga kemikalier.

Med anledning av det jag har anfört yrkar jag alltså bifall till reservation 2.

Anf. 89 Lars Beckman (M)

Fru talman! Vad roligt med årets konsumentpolitiska debatt! Tyvärr verkar det inte som att ministern tycker att den är lika rolig, eftersom hon är frånvarande. Men hon kanske har andra saker att göra. Det kan väl vara någon som lyssnar på den här debatten som kan fundera över vad Sveriges konsumentminister heter. Det kan vara intressant.

Fru talman! Vi är ju alla konsumenter, så konsumentpolitiken är väldigt viktig. Den berör alla. Vi kommer alltid att köpa någonting vare sig det är en vara eller en tjänst. I tidigare konsumentdebatter har jag lyft det faktum att om du köper en brödrost har du ett starkare konsumentskydd än om du köper offentliga tjänster. Det kan man tycka är lite märkligt. Hur kommer det sig att politiken har lagstiftat bort konsumenträtten när du väljer skola, äldreomsorg eller någon annan offentligt producerad tjänst? Det kan man reflektera över.

Jag tycker att det är väldigt positivt att Högsta förvaltningsdomstolen nyligen kom med en dom om att dricksvatten ska ses som en produkt. Det är ganska unikt. Domen ökar möjligheterna för dem som drabbas av undermåligt dricksvatten att få skadestånd. I den nyhetsartikel som handlar om detta säger Svenskt Vatten, förmodligen helt korrekt, att det här kommer att leda till dyrare vatten eftersom de måste underhålla vattennäten bättre.

Så är det naturligtvis även när privata företag ska budgetera sina varor och tjänster. Varje gång vi får till exempel längre garantier, starkare reklamationsrätt eller någonting annat kommer det att göra produkten eller tjänsten dyrare.

Fru talman! I grund och botten har vi näringsfrihet i Sverige, och vi har avtalsfrihet. Det betyder alltså att vi som konsumenter har ett stort ansvar för att sätta oss in i olika saker när vi ska köpa någonting. Vi moderater tycker att pålästa konsumenter är det bästa som finns - upplysta konsumenter som tar reda på vad de har för rättigheter och skyldigheter.

Därför är det, precis som min socialdemokratiska riksdagskollega Sanne Lennström sa, viktigt med den kommunala konsumentvägledningen. Den hjälper konsumenter. Jag skulle vilja rekommendera alla som lyssnar på den här debatten och som till exempel ska upphandla hantverkare eller göra någon större renovering hemma att kontakta konsumentvägledningen - och att göra det före hellre än efter. Det är alltså bättre att kontakta den före än efter.

Den kommunala konsumentvägledningen har stor betydelse för många i och med att man kan få hjälp på plats. Om man dessutom har språksvårigheter eller någonting annat som gör att man har särskilda behov är konsumentvägledningen ännu viktigare.

Sedan har jag full respekt för att kommunerna, som har haft en ansträngd situation under många år, måste prioritera det som är lagstadgat för att klara av sina kommunala budgetar. Men jag skulle ändå vilja skicka en tydlig signal till Sveriges kommuner: Det innebär en alternativkostnad att dra ned på den kommunala konsumentvägledningen. Det finns många utredningar som har visat att kommunerna tjänar på att ha den kommunala konsumentvägledningen.

Fru talman! Jag är förvånad, för vi har sett att Socialdemokraterna inte vill ha skriftliga avtal just vid telefonförsäljning av lotter. Man undrar vad det beror på. När lagstiftningen kom till om skriftliga avtal vid telefonförsäljning - som kan ha gynnat konsumenterna men som också kan ha skapat vissa problem - undantog man just lotteriförsäljning. Samtidigt driver en minister, Shekarabi, ett korståg mot spelföretag. Men just frågan om lotteriförsäljning och skriftlighetskravet vid telefonförsäljning har han inte engagerat sig i.

Det kan naturligtvis bero på att det finns politiska partier som mer eller mindre finansierar hela sin verksamhet med intäkter från lotteriförsäljning. Jag tycker att det är bra med det tillkännagivande som riksdagen i dag kommer att fatta beslut om och som innebär en tydlig signal till regeringen: Ta fram krav på skriftliga avtal även vid telefonförsäljning av lotter!

Jag besökte själv Konsumentverket för några år sedan och lyssnade på några av de samtal som de hade uppmärksammat. Det var förskräckligt att höra, och jag tycker att det är väldigt tråkigt att regeringen inte har agerat i frågan.

Jag yrkar bifall till vår reservation 3. Den handlar om att små och medelstora företag i dag har svårigheter att hävda sin rätt mot oseriösa aktörer, då företag saknar rätten att upphäva avtal även i handel med andra näringsidkare. Det kan till exempel handla om mindre skogsägare som blir uppringda om telefonabonnemang eller andra saker. Där kan vi konstatera att mindre företag har blivit mer eller mindre rättslösa. Vi måste titta på det, och det vill vi moderater göra.

En annan viktig fråga gäller kedjornas egna märkesvaror, de så kallade EMV-produkterna. Vi tycker att det är rimligt att konsumenterna är upplysta. Om det luktar nygräddat bröd när man går in i en livsmedelsbutik kanske man tänker: Ja, jag köper dessa nygräddade frallor. Och man kanske gör det i tron att man stärker det svenska jordbrukslandskapet. Men i själva verket är det kanske frysta bröd som kommer från ett helt annat land. Det är väldigt svårt att se det som konsument. Vi vill alltså att det ska bli en tydligare ursprungsmärkning.

På samma sätt är det med restauranger och köttvaror. Vi tycker att det ska vara väldigt tydligt varifrån produkterna kommer just för att konsumenterna ska kunna göra aktiva val.

Fru talman! Jag ska avsluta med att säga att för 50 år sedan föddes konsumentombudsmannaämbetet. Det var många saker som skedde på 70-talet. Konsumentverket har naturligtvis en viktig roll inte bara för att stärka konsumenten utan också för att skapa en sund konkurrens mellan seriösa företag. Där tycker jag att Konsumentverket har en viktig roll.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nummer 3.

Anf. 90 Angelica Lundberg (SD)

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nummer 5.

Konsumentpolitiken är ett viktigt politiskt område som berör alla människor i deras vardag. Det är grundläggande att vi kan känna oss trygga med det vi väljer att konsumera och att vi vet vilka regler som gäller både före och efter ett köp. För att vi konsumenter ska kunna handla hållbart och välja produkter som minskar påfrestningarna på miljön är det avgörande att information finns lättillgänglig så att vi kan göra medvetna val. Vi måste få vetskap om vad varor innehåller och varifrån de kommer men också om mer abstrakta värden, som lönevillkor och arbetsvillkor för dem som producerar varorna. Detta är centralt för att vi ska kunna använda vår viktiga konsumentmakt.

Förra året när jag stod här i kammaren och debatterade konsumentpolitik pratade jag en del om de undantag som finns för politiska partiers försäljning av lotter och spel vad gäller skriftlighetskravet men också försäljning på kredit. När skriftlighetskravet vid telefonförsäljning infördes i september 2018 gjordes ett undantag för lotterier och andra speltjänster. Redan då lämnade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att man skulle påbörja arbetet med att utreda om skriftlighetskravet även ska omfatta försäljning av lotter. Tyvärr har ingenting hänt.

Socialdemokraterna säljer lotter. Partiet tjänar årligen stora pengar på försäljningen av sina A-lotter, som utgörs av bland annat Kombilotteriet och Drömreselotteriet samt olika skraplotter. År 2019 var försäljning av lotter Socialdemokraternas största inkomstkälla. Partiet sålde lotter för hela 180 miljoner kronor. Man kan därför förstå varför den socialdemokratiska regeringen har valt att ha ett undantag från skriftlighetskravet när det gäller lottförsäljningen och att de inte velat göra någonting åt detta trots riksdagens påtryckningar.

Telefonförsäljning av spel och lotter är ofta påträngande och aggressiv. Med tanke på de problem som finns med spelberoende i dagens samhälle och med tanke på det faktum att det kan vara svårt för många att säga nej till en aggressiv och påstridig försäljare bör självklart även försäljning av lotter minst omfattas av ett skriftlighetskrav. De lagar som finns för att skydda konsumenter ska givetvis gälla även för politiska partier. Därför är jag glad att utskottet nu tillstyrker Sverigedemokraternas motion och riktar ytterligare ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Jag hoppas att regeringen nu lyssnar på riksdagen och tar tag i detta oaktat de negativa konsekvenser det kan komma att ha för deras egna inkomster. Konsumenttrygghet ska inte vara ett hasardspel.

Fru talman! Att vara konsument i dag är inte lätt. Marknaden har förändrats. Antalet ärenden ökar konstant. Här spelar den lokala konsumentvägledningen en viktig roll. Den nationella upplysningstjänsten Hallå konsument är en bra första instans, men många gånger behövs personlig kontakt. Det kan röra sig om komplicerade ärenden där man ska gå igenom långa avtal, men det kan också handla om utsatta grupper i behov av extra stöd. Konsumentvägledarna uppger att cirka 70 procent av dem som söker personlig hjälp lokalt är äldre personer.

Det finns stora skillnader mellan kommunerna, och vilket kommunalt stöd du som konsument kan få beror på vilken sida av kommungränsen du bor. Dessutom har den statliga tjänsten lett till att allt färre kommuner erbjuder konsumentvägledning.

Lokal konsumentvägledning kan ses som ett förfilter till skuldrådgivning. För dem som får hjälp tidigt med konsumtion och köp minskar risken att hamna i överskuldsättning. Men samtidigt som stödet behövs mer än någonsin är alltså trenden att den frivilliga kommunala konsumentvägledningen minskar till följd av kommunernas försämrade ekonomi. 112 kommuner, alltså nästan 40 procent, saknar i dag kommunal konsumentvägledning. Och siffran stiger konstant.

Vi i Sverigedemokraterna har drivit på i frågan, och vi är glada över att utskottet nu riktar ett tillkännagivande till regeringen om att man ska se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas. Vi måste se till att alla konsumenter har möjlighet till ett likvärdigt stöd, oavsett var de bor.

Slutligen, fru talman, måste reglerna för reklam riktad till barn bli skarpare än i dag. Vi ska skydda utsatta konsumentgrupper och ta extra hänsyn när produkter och tjänster är avsedda för barn. Det krävs åtgärder för att kontrollera lagstiftningen och sanktioner mot de företag som bryter mot lagen.

Barn spenderar mer och mer tid i den digitala världen. En lagskärpning behövs för att säkerställa konsumentskyddet. Här är det viktigt att Sverige inte enbart försvarar sin rätt till hårdare lagar mot marknadsföring riktad till barn utan att man även inom EU verkar för att kraven i denna lagstiftning ska utgöra en miniminivå i hela Europa, då marknaderna numera är internationella. När det gäller barns rättigheter får vi aldrig kompromissa.

Anf. 91 Catarina Deremar (C)

Fru talman! Jag står bakom samtliga Centerpartiets reservationer i betänkandet, men jag vill yrka bifall till reservation 24, som handlar om en bred översyn av konsumentlagstiftningen.

Konsumenträtt och konsumentpolitik är ett ämne som berör oss alla. I olika former får vi förhålla oss till och rätta oss efter lagar och regler på det konsumentpolitiska området - som konsument, producent och säljare.

Vi har väl alla någon gång gjort ett köp som vi inte har varit helt nöjda med. Antingen har vi helt enkelt ångrat oss, eller så har vi fått ett dåligt exemplar av någonting. Vi har kanske förväntat oss att det skulle hålla flera år utan att vi skulle behöva göra dyra reparationer.

Att vara en medveten konsument är inte enkelt i alla lägen. Men om vi ska vara lite positiva kan vi ändå se att det finns en ökad vilja att göra medvetna val och väl avvägda köp. Och många av oss anser väl att vi vet vad vi gör när vi gör köp utifrån den ekonomiska förmåga vi har och de behov vi har. Och vi förstår i stort de avtal vi går in i. Men konsumentpolitik är också viktigt för att skydda våra svaga grupper.

Ett starkt konsumentskydd skapar incitament för tillverkare att producera varor som håller längre. Centerpartiet vill därför utöka den lagstadgade konsumenträtten så att företag har bevisbördan i ett år i stället för dagens sex månader för att visa att ett fel inte är ett ursprungligt fel.

För att stödja återanvändning och vidareförsäljning av produkter som den enskilde inte längre behöver vill vi att reklamationsrätten följer varan i stället för att stanna vid den ursprungliga köparen.

Produktinformation är ibland så omfattande att den faktiskt blir svårtillgänglig för de allra flesta av oss. Det kan bero på olika saker. Ibland handlar det förmodligen om att vi inte tar oss tiden att läsa igenom all den information som finns. Här skulle jag önska att vi kunde hitta några enkla märkningar som visar det som är väsentligt för just denna varugrupp när det gäller exempelvis förväntad livslängd eller miljöpåverkan, bara för att det ska vara enkelt att göra rätt. Givetvis ska det alltid uppges var det finns mer djupgående information om jag av någon anledning behöver söka efter den.

Fru talman! Vi känner nog alla någon, eller känner till någon, som har blivit pålurad en vara eller ett abonnemang. Inte alltför sällan kommer erbjudandet från en vältalig telefonförsäljare. Det finns dock två grupper som, när de drabbas, gör mig extra illa berörd. Det är när man ger sig på äldre personer eller personer som behöver hjälp att fatta de här vardagliga besluten som du och jag kan göra i vanliga fall. Om man råkar ut för detta behöver man få hjälp. De använder sig av lite olika tillvägagångssätt. Det kan vara att man säljer säkerhetstjänster, om jag får kalla det för det, där man vänder sig till personer och kanske målar upp en bild av någonting som egentligen inte är ett reellt problem. En närstående till mig blev uppvaktad med att hennes personnummer var ute på nätet och fladdrade. Javisst - hon har inte skyddad identitet, så vem som helst kan hitta hennes personnummer. Då försökte man alltså sälja på henne ett abonnemang som ska skydda henne i detta.

Jag blir väldigt upprörd när någon faktiskt försöker lura in människor i någon falsk fara eller falsk trygghet.

Ett annan viktig fråga är hur vi skyddar våra olika betalningsverktyg. Vi har ju i dag fler sätt att betala varor och tjänster än just kontanter. Med den digitalisering som i många stycken är väldigt positiv ökar också risken för bedrägerier på olika sätt, och om någon kommer åt ens e-legitimation på ett obehörigt sätt kan det få förödande konsekvenser.

Jag tycker därför att det är mycket positivt att justitieutskottet i dag har behandlat en följdmotion från Centerpartiet där motionärerna Helena Vilhelmsson och Hannes Hervieu pekar på brott som i huvudsak drabbar just äldre och som ofta bygger på ett mycket förslaget tillvägagångssätt som särskilt tar sikte på att utnyttja brottsoffrets bristande kunskap om it och andra betalningsmedel än kontanter. Ett enigt utskott har i dag ställt sig bakom deras yrkande, så det är ju mycket positivt.

Enligt Centerpartiet finns det ett behov av att göra en bredare översyn av det konsumenträttsliga regelverket i syfte att åstadkomma en mer sammanhållen konsumentlagstiftning. Vid en sådan översyn är det också möjligt att ta ett helhetsgrepp i frågan om företagens information till konsumenten. Det är angeläget att informationen fyller sitt syfte, att den är tillgänglig och att den inte är så omfattande så att man bara trycker och godkänner vid exempelvis konsumentavtal på nätet.

Anf. 92 Jon Thorbjörnson (V)

Fru talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 27 i betänkandet.

Det blir allt svårare och mer komplicerat att vara konsument. Mer tekniskt avancerade produkter, fler komplicerade finansiella tjänster och en global marknad innebär många möjligheter men ställer också konsumenterna inför större utmaningar när varor köps från andra sidan gränsen och ibland från andra sidan jorden.

Trots att det finns ett omfattande konsumentskydd är konsumenterna ständigt i underläge. Det gäller både vid val av produkter och vid tvister. Avancerade metoder används för att få oss människor att konsumera så mycket som möjligt. Dagligen översköljs vi av reklam, där vi uppmanas att konsumera mer av varor och tjänster. Marknadsföringen är ofta aggressiv och vänder sig inte sällan till grupper av konsumenter som redan är ekonomiskt utsatta.

Då är det viktigt att alla konsumenter i hela Sverige har tillgång till bra stöd. Den lokala konsumentvägledningen är ett exempel på ett alldeles utmärkt stöd, och alla partier i riksdagen tycks vara överens om det. Den lokala konsumentvägledningen är viktig och behöver utvecklas.

Fru talman! Det blir dock allt glesare mellan de lokala konsumentvägledningarna ute i landet. Sedan Hallå konsument startades 2015 har det lokala stödet minskat för varje år. Då fanns det lokal vägledning i 270 av kommunerna. I dag är den siffran nere på runt 200. Det är en nedgång på 25 procent på fem år. Bara 116 kommuner driver detta i egen regi. Många kommuner upphandlar av andra kommuner, vilket för en del konsumenter innebär väldigt långa resor om man skulle vilja ha ett fysiskt möte med en vägledare.

Det var inte meningen att Konsumentverkets nationella tjänst Hallå konsument skulle ersätta den lokalt förankrade servicen, utan det skulle vara ett komplement. Alla de arbetstimmar med konsumentservice som försvunnit ute i kommunerna har inte ersatts med lika mycket hos Hallå konsument.

Nu är det 87 kommuner, nästan var tredje kommun, som inte ger denna vägledningsservice till sina invånare. Det innebär att 1,7 miljoner invånare över 18 år saknar lokal tillgång till konsumentvägledning. Det är en dålig utveckling som vi måste bryta.

Fru talman! Vänsterpartiet avsatte som enda parti extra pengar i höstbudgeten till kommunerna för att ge Sveriges befolkning ökad tillgång till lokal konsumentvägledning. Den behövs. Att vara konsument är inte lätt. Tre av fyra får årligen problem med något de köpt. Det kan handla om trasiga varor eller bristfälliga tjänster, och misslyckade köp kostar svenska konsumenter 50 miljarder årligen enligt Konsumentverket.

Man kan också på ett helt annat sätt jobba förebyggande. Med en lokal förankring kan man nå ut till till exempel skolor och hjälpa till att forma och stärka de konsumenter som i framtiden kommer att komma ut på marknaden och ge dem trygghet och kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter man har.

Jobbar man på plats i en kommun har man också större kunskaper om de lokala förhållandena och kontakter med det lokala näringslivet. Man får möjlighet att följa upp ärenden och ha återkommande möten med dem som behöver stöd och hjälp. Allt detta arbete hjälper till att motverka att människor hamnar i juridiska konflikter eller skuldsättning, och det bidrar i det långa loppet till en bättre ekonomi, både för individerna och för kommunerna.

Fru talman! Utskottets tillkännagivande om den lokala konsumentvägledningen är vällovligt men inte tillräckligt. Att utveckla samverkan mellan lokala aktörer och konsumentvägledning på kommunal nivå är bra. Men om det inte finns någon kommunal konsumentvägledning på plats blir det svårt. Därför missar man målet när det viktigaste inte är att det finns en lokal konsumentvägledning för alla.

I Statskontorets rapport från 2019 slås det fast att stödet i delar av landet har försämrats för konsumenterna. De menar att lagstiftning om kommunal vägledning är en väg att gå för att komma till rätta med problemet.

Precis som när det gäller budget- och skuldrådgivning anser Vänsterpartiet att det stöd man kan få i konsumentfrågor ska vara likvärdigt i hela Sverige. Det ska finnas lokal konsumentvägledning i alla kommuner.

Anf. 93 Lars Beckman (M)

Fru talman! Låt mig läsa en nyhet från Sveriges Radio Ekots hemsida, nämligen att Socialdemokraternas spelbolag säljer lotter på kredit till skuldsatta. DN rapporterar att Socialdemokraterna har sålt lotter på kredit till personer som är skuldsatta. Lotterna har sålts genom partiets spelbolag Kombilotteriet.

Att sälja spel och lotter på kredit är förbjudet i Sverige för att skydda utsatta grupper mot skuldsättning. Socialdemokraterna har tillsammans med en handfull andra aktörer gjort undantag från just den lagen. Det finns hur många tidningsartiklar som helst på samma tema.

Fru talman! Jag betvivlar inte Vänsterpartiets engagemang för de överskuldsatta eller för konsumenter, men jag blir oerhört förvånad över att Vänsterpartiet inte ansluter till majoriteten i utskottet, till majoriteten i Sveriges riksdag, som vill skydda människor från telefonförsäljning av just lotter - eller i varje fall se till att det blir ett skriftlighetskrav. Det vore intressant att få veta varför Vänsterpartiet inte vill hjälpa till att få ordning på just den situationen.

Är Vänsterpartiet nöjt med att regeringen inte gör någonting på området? Man sitter på händerna, man tillsätter utredningar och man låter tiden gå så mycket som möjligt. Varför vill inte Vänsterpartiet bidra till att det blir ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning av lotter och spel till konsumenter?

Anf. 94 Jon Thorbjörnson (V)

Fru talman! Om Lars Beckman hade läst reservationen hade han sett att en utredning ska redovisas den 13 augusti 2021. Jag tror inte att tillkännagivandet kommer att snabba på den utredningen eller att en ny utredning skulle spurta förbi den och redovisa ett resultat innan sommaren.

Naturligtvis vill vi skydda konsumenter och se till att konsumenter har det bra och får ett likvärdigt stöd överallt i hela världen. Då kan jag passa på att ställa en fråga till Lars Beckman. Om Lars Beckman värnar den lokala konsumentvägledningen, varför vill han inte se till att vägledningen finns överallt i Sverige så att alla konsumenter får ett bra stöd var de än bor - likvärdigt för alla människor? Det finns inte med.

Vi var ensamma i höstens budget om att satsa pengar på att utveckla och se till att det finns mer vägledning för konsumenter runt om i hela landet, och Moderaterna satsade 0 kronor på det. Det var likadant med förra höstbudgeten. Då var Moderaterna inte heller intresserade av att satsa pengar, utan då var det 0 kronor. Då var vi återigen ensamma om att satsa pengarna.

Om Moderaterna menar allvar med att satsa på konsumenterna så att de får bra stöd och hjälp var de än bor i hela landet är de välkomna att hänga på Vänsterpartiets budget. Är det bara plakatpolitik man är ute efter, så hoppa på Socialdemokraterna. Be my guest! Gör det.

Anf. 95 Lars Beckman (M)

Fru talman! Nej, jag vill inte ha kommunism i Sverige, så jag kommer inte att rösta på Vänsterpartiets budget.

Socialdemokraterna och deras ungdomsförbund har sålt lotter sedan 50-talet. Gemensamt äger de den ekonomiska föreningen A-lotterierna, vars intäkter tillfaller Socialdemokraterna och bedöms vara oerhört viktiga för partiets verksamhet. Under de senaste tio åren har Socialdemokraterna fått in 500 miljoner - en halv miljard - från sin spelverksamhet.

Kan man tänka sig, fru talman, att det finns 500 miljoner anledningar för Socialdemokraterna att inte vilja riskera att minska intäkterna? Det är fullt möjligt.

Men det finns saker jag inte förstår, fru talman. Jag hoppas att Jon Thorbjörnson tittar in i kameran och förklarar för svenska folket varför Vänsterpartiet inte vill ha ordning och reda. Varför vill Vänsterpartiet inte ha ordning och reda? Naturligtvis förstår alla i kammaren att Socialdemokraterna förhalar, försenar och försinkar frågan beroende på intäkterna. Jag har sett statsrådet Ardalan Shekarabi kalla till presskonferenser och tillsätta akututredningar om spelfrågor och om privata spelbolag. Men just i frågan om telefonförsäljning av lotter har han inte agerat alls. Kan det ha att göra med 500 miljoner anledningar för Socialdemokraterna och SSU att inte vilja reglera marknaden? Jag är helt övertygad om att det beror på att Socialdemokraterna är så fullkomligt livrädda om sina intäkter. Det ska inte uteslutas att det är därför Shekarabi kallar till presskonferens om spelbolag, det vill säga för att man tappar intäkter från sin lotteriförsäljning.

Men detta kan inte vara Vänsterpartiets intresse. Vänsterpartiets intresse borde vara ett bra konsumentskydd. Jag förstår inte Vänsterpartiets motiv.

Anf. 96 Jon Thorbjörnson (V)

Fru talman! Om Lars Beckman hade röstat på Vänsterpartiets budget hade han fått en mycket bra budget som är villig att satsa på konsumenterna och ge dem ett ökat stöd. Men Lars Beckman är mer intresserad av kålsuperi, antar jag.

Lars Beckman pratar om en halv miljard. De pengarna som lånebolagen tjänar är långt mer än en halv miljard. Det är mängder av miljarder som försvinner, bland annat på grund av att de inte gör ordentliga kreditkontroller innan de lånar ut pengar. Men är Moderaterna intresserade av att göra något där? Nej, där lyser de med sin frånvaro. Vad kan det bero på? Är det för att det är bolag som stöttar Moderaterna? Är det därifrån man får partistöd? Vad är det för sak som gör att man inte vill agera där? Det kallar jag för kålsuperi.

Visst! Hoppa på Socialdemokraterna och deras halva miljard. Be my guest! Jag ska inte stoppa dig. Vi väntar på utredningen för att se vad den kan bidra med. Under tiden kommer diverse lånebolag att med hjälp av dålig kreditkontroll låna ut pengar till folk som inte ska ha pengar utan att Moderaterna bryr sig en sekund.

Anf. 97 Larry Söder (KD)

Fru talman! Konsumentmakt och valfrihet är mål som bara kan tillgodoses inom ramen för marknadsekonomi. En väl fungerande marknad är den bästa förutsättningen för att tillgodose konsumenternas önskemål om bra produkter till låga priser med god service. Men en fungerande marknad innebär samtidigt bra ramar för såväl säljaren som konsumenten.

I dagens betänkande finns två tillkännagivanden. Det har tidigare talare också sagt.

Regeringen bör i arbetet med frågan om en utvidgning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning särskilt uppmärksamma hur telefonförsäljning av lotter och andra spel till konsumenter kan omfattas av ett skriftlighetskrav.

Regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas.

Det här är två viktiga tillkännagivanden som regeringen bör ta på största allvar och återkomma skyndsamt. Jag är också medveten om att vi tidigare har haft tillkännagivanden och att regeringen har negligerat dessa. Men jag hoppas ändå att regeringen tar dessa tillkännagivanden på allvar.

Jag går över till frågan om konsumtionslån. Konsumtionslånen har varit omdebatterade i många år, samtidigt som hushållens skulder successivt ökar. En bidragande orsak till den kraftiga ökning som har skett de senaste åren är tillgängligheten. I dag finns inte bara fler långivare än någonsin, utan lånen är även mer lättillgängliga än någonsin tidigare. Finansinspektionen har meddelat att små konto- och kortkrediter samt fakturaköp har ökat ännu snabbare, från runt 4 miljarder kronor till mer än 50 miljarder under de senaste tio åren. Det är en jättestor ökning.

Hushåll med nya konsumtionslån och lån sedan tidigare betalar i dagsläget i genomsnitt en fjärdedel av sin inkomst i ränta och amorteringar. Om räntan ökar blir de tvungna att betala en ännu större del av inkomsten, vilket självklart är ett stort problem.

Långivarna kan eller vill inte göra tillräckligt bra bedömningar av den sökandes ekonomi innan de beviljar ett lån. Även om de är skyldiga att göra en kreditprövning saknas ofta en helhetsbild, eftersom det inte finns något tvång för samtliga långivare att rapportera in sin utlåning till kreditupplysningsföretagen. Konsekvensen blir att personer som redan är högt skuldsatta lånar för mycket och till och med bearbetas aktivt för att skuldsätta sig ytterligare.

Resultatet blir den dystra läsning som går att finna i Kronofogdens senaste statistikuppdatering från den 2 februari. Kraven som skickas till myndigheten har sedan samma tid förra året ökat med 18 procent till cirka 21,7 miljarder kronor. Det är givetvis den högsta årssiffran någonsin. Myndigheten uttrycker oro för att de som redan har betalningsproblem drar på sig fler och större skulder och för att antalet ärenden ökar bland unga.

Tyvärr drabbas även barn av skuldökningen. År 2019 berördes 467 barn av verkställda avhysningar från bostäder, en siffra som ökat tre år i rad. Barnombudsmannen har i en analys uttryckt oro för att coronapandemin och dess effekter på samhällsekonomin riskerar att förvärra situationen ännu mer för dessa barn.

Kristdemokraterna vill se skärpta regler för att hejda den negativa utveckling som jag nu har redovisat. Våra grannländer har kommit längre i att stävja riskfyllt spelande och negativa skuldspiraler och borde kunna tjäna som inspiration.

För att stoppa den ökade skuldsättningen har Kristdemokraterna kommit med ett förslag om att förbjuda utbetalning av snabblån på natten. Det är en modell som Finland har använt sig av sedan 2010. I tio års tid har Kronofogden påpekat att lån som betalas ut på natten ofta används för internetköp och spel. Detta tillsammans med andra förslag borde vi kunna enas om framgent för att vända den negativa trenden. Att ta lån för hus, bostadsrätt eller bil är en sak. Att ta lån för enbart konsumtion är mer riskfyllt, och kanske kan ett förslag liknande vårt ge konsumenten mer tid att fundera igenom. På natten fattar i alla fall inte jag mina ekonomiskt bästa beslut.

Vi är nog många konsumenter som tittar på märkningarna av produkter vi ämnar köpa. En skog av märkningar möts man av, och allt som oftast är kunskapen, både hos mig och hos andra, om de olika märkningarna alldeles för låg och för oss som konsumenter kanske inte ens till hjälp utan bara förvirrande.

Miljömärkning och allergimärkning är viktiga verktyg för att konsumenter ska kunna göra kloka val av produkter. I dag finns det dock en fragmentering bland märkningarna som kan leda till förvirring och en brist på samstämmighet när det gäller kriterierna för märkningarna. Därför vill vi se en ökad standardisering i fråga om märkning av produkter. Jag vill se en öppnare dialog mellan företag och konsumenter och ett bättre samarbete mellan intressenter. Enligt min mening är det särskilt viktigt att det sker en standardisering av allergimärkningen. Det är regeringens uppgift att ta tag i denna fråga och låta skogen bli bara några få trän.

Jag yrkar bifall till reservation 31.

Anf. 98 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman, ledamöter och åhörare! Jag tror att vi alla har råkat göra köp som vi ångrar av olika anledningar och som gröper ur kassan helt i onödan. Detta är särskilt allvarligt för människor som helt enkelt inte har råd med det. Egentligen är det förstås allvarligt för oss alla.

Jag tänker särskilt på de sårbara konsumenterna. Det kan vara äldre, unga, människor som har det trassligt med språket eller små ekonomiska marginaler eller människor med funktionsvariationer.

Vi ser att nästan 400 000 personer har skulder hos Kronofogden. Därutöver finns förstås många människor som kämpar med ekonomin.

Konsumentverket arbetar nu på uppdrag av regeringen med att stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa sårbara konsumenter som har särskilt behov av stöd. Som vi har hört här tidigare är det väldigt viktigt med konsumentvägledning. Kommunerna har en obligatorisk budget- och skuldrådgivning, och där är konsumentvägledningen så att säga ett kommunicerande kärl. Det är bättre att nå konsumenter tidigt, redan innan de hamnar i skuld. Det personliga möte som kan erbjudas i konsumentvägledningen är väldigt viktigt.

Som vi har hört här i dag har antalet kommuner som erbjuder konsumentvägledning tyvärr minskat stadigt, så det är mycket glädjande att det finns en bred uppslutning i riksdagen kring frågan om att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen.

Utöver allt som jag nu har anfört ställer sig Miljöpartiet också bakom det tillkännagivande som finns.

Konsumentkrediter och snabba sms-lån är ett ständigt problem. Konsumtionslånen utgör en femtedel av hushållens skulder och har ökat mycket det senaste decenniet. Under åren har man försökt lägga fram flera olika lagförslag, men aktörerna hittar hela tiden olika sätt att komma förbi dem. Här har regeringen gett Finansinspektionen i uppdrag att i samverkan med Konsumentverket följa upp och utvärdera lagstiftningen för att se hur man på sikt kan förbättra detta. Det är en viktig fråga.

Som miljöpartist vill jag förstås ta upp den gröna konsumtionen. Det är viktigt för oss människor att vara del av något större, något meningsfullt. Jag tror inte att vi vill att det vi köper ska påverka planeten negativt, men i många fall gör det tyvärr det. Här är det förstås viktigt med miljöinformation. Sverige driver på för en ambitiös linje i EU när det gäller miljömärkningar och produktpass, och Konsumentverket har fått i uppdrag att sprida miljöinformation på olika sätt.

Greenwashing är ett stort problem. När EU gjorde ett svep såg man att ungefär hälften av miljöpåståendena var vaga eller rent av felaktiga. Detta är problematiskt.

Konsumentverket arbetar jättebra med tillsyn och har kontakt med företagen. I majoriteten av fallen rättar sig företagen. Det kan hända att de inte riktigt vet hur de ska uttrycka sig och vara tydliga. Men sedan finns det de som gång på gång utnyttjar möjligheten att ha falska miljöpåståenden. Det finns till och med ett upprop om att stoppa greenwashing. Ett stort gäng med influencers, företag och organisationer står bakom det.

Det ska löna sig för företag att göra rätt och att jobba för att förbättra planeten. Konsumenten ska inte bli lurad. Tyvärr saknas domstolspraxis på detta område i Sverige. Konsumentverket har därför tagit fram ett pm där man ger sin syn på rättsläget vad gäller klimatpåståenden.

Det finns ett allt större intresse för att handla hållbart i dag. Allt fler företag utnyttjar detta, och då måste vi möta det genom att hela tiden öka volymerna av tillsyn på detta område.

Vad gäller hållbarhet måste vi komma bort från slit-och-släng-samhället och hålla oss inom planetens gränser. Där är konsumenträtten oerhört viktig, och jag tänker särskilt på reklamationsrätten, som vi har hört om här i dag. Man har rätt att klaga på fel hos en vara eller tjänst som man har köpt.

Normalt sett har konsumenten bevisbördan för att visa att det är fel på produkten, men under ett halvår är det upp till företaget att bevisa om felet är ursprungligt eller inte. EU ger nu en möjlighet att förlänga detta till två år i stället för dagens ett halvår. Konsumentverket menar att två år är en möjlighet som vi bör ta och att det är ett balanserat förslag av den anledningen att säljaren har bäst kunskap om produkten och störst möjlighet att visa om felet är ursprungligt eller inte. Företaget har också större möjligheter att fackmässigt undersöka och felsöka varan. Det är väldigt svårt för konsumenten att bevisa ett ursprungligt fel, och detta gäller särskilt tekniskt avancerade produkter, som finns i stor utsträckning i dag.

Ur hållbarhetssynpunkt är det värdefullt att företag får incitament att göra hållbara produkter. Om produkterna blir mer hållbara blir det mindre behov av att reklamera. Många partier driver på för att produkter ska ha en lång livslängd. Också i andra utskott är detta en omdiskuterad fråga som man välkomnar. Mycket är kopplat till EU:s produktpolicyramverk. Det ligger ganska långt fram i tiden innan det landar i Sverige, men det här är något som vi kan påverka redan i dag i Sverige.

Till sist vill jag också nämna tillkännagivandet kring skriftlighetskrav vid telefonförsäljning. Detta är en väldigt viktig fråga; det tycker såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet. Men det pågår redan en utredning på området, som ska presenteras den 13 augusti i år. Så detta är helt enkelt att slå in öppna dörrar, tycker vi. I direktivet står det att man ska utvidga med fler varor.

Därmed yrkar jag bifall till vår reservation 2.

Anf. 99 Lars Beckman (M)

Fru talman! Jag är genuint nyfiken på om Miljöpartiet är nöjt med regeringens hantering av lotteriförsäljningen. Jag tidigare berättat här att Socialdemokraterna har ungefär 500 miljoner anledningar - en halv miljard har partiet tjänat på lottförsäljning på tio år. Så man kan misstänka att det är de 500 miljonerna som gör att regeringen sitter på händerna och inte agerar.

Det är inte bara att man har sålt lotter på kredit till överskuldsatta, utan i DN, Sveriges Radio och SVT framgår också att Socialdemokraterna har fuskat med att tala om vem som ligger bakom lotteriet. När Lotteriinspektionen granskade Socialdemokraternas lotteri fick de en varning för att ha allvarligt brutit mot reglerna. Endast i en av alla granskade annonser framgick att det var just Socialdemokraterna som stod bakom, och då endast med finstilt text längst ned.

Fru talman! Ibland går det fort för Miljöpartiet. När man vill lägga ned en flygplats kör man ut ett regeringsuppdrag i dag, och så ska det vara klart till augusti hur Bromma ska läggas ned. Då går det fort! Men i den här frågan har man, precis som mina riksdagskollegor i utskottet har sagt, inte gjort någonting på flera år. Det kan vara så att det beror på de 500 miljoner som Socialdemokraterna har gjort i vinst.

Men varför, fru talman, vill inte Miljöpartiet förbättra konsumentskyddet? Varför vill inte Miljöpartiet skydda utsatta konsumenter genom den rimliga åtgärden att ta bort undantaget för skriftlighetskrav för telefonförsäljning av lotter? Är Miljöpartiet nöjt med regeringens hantering av frågan?

Anf. 100 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Tack för frågan, riksdagsledamot Lars Beckman! Vi tycker att det är väldigt viktigt att man ser över detta. När man stiftat lagar inrättar man dem, och sedan följer man upp dem och utvärderar dem. Sedan gör man en utredning för att se vad som behöver förbättras. Nu är det april, och vi har en utredning på gång som kommer att presentera sitt resultat redan i augusti. Jag har därför mycket svårt att se att ett sådant tillkännagivande skulle göra att det går snabbare än denna utredning kan göra. I direktivet ingår också att se på fler kategorier av produkter och varor som ska omfattas av skriftlighetskravet.

Jag tycker alltså att det är en utmärkt hantering. Man tillsätter en utredning, och den ska snart leverera sitt resultat. I direktiven ingår att se över detta. Det är svar på frågan.

Anf. 101 Lars Beckman (M)

Fru talman! Det klingar mer än falskt från Miljöpartiets företrädare här i talarstolen. Socialdemokraterna har, egentligen ända sedan 50-talet, haft ett undantag och en särlagstiftning för sitt lotteri.

Politik är att vilja, fru talman, och att skicka signaler. Politik är naturligtvis, i den här församlingen, att lagstifta. Men när Vänsterpartiet och Miljöpartiet sviker Sveriges konsumenter är det också en signal.

Det finns 500 miljoner anledningar till att Socialdemokraterna gör det. Det finns en anledning till att statsrådet Shekarabi har haft otaliga presskonferenser men alltid "glömt bort" just sitt eget lotteri. Det är ren cash för Socialdemokraterna och SSU.

Men vi som är lagstiftare har ett ansvar för alla konsumenter. Vi har ett ansvar att se till att det blir ordning och reda och att vi faktiskt värnar de konsumenter som riskerar att råka illa ut på grund av detta. Då är det rimligt, fru talman, att man har ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning även av lotter - den särlagstiftning som Socialdemokraterna har skapat för sig själva.

Men jag noterar att Miljöpartiet och Vänsterpartiet är lojala med Socialdemokraterna. Jag förstår inte varför ni är det, för mig veterligt har ni inga intäkter från deras lotterier. Jag tycker att det är beklagligt, tråkigt och synd att inte Miljöpartiet i den här frågan ansluter till majoriteten i utskottet. Jag hoppas att Miljöpartiet i regeringen driver på Socialdemokraterna så att det verkligen kommer ett skarpt förslag i närtid som hjälper till att skydda konsumenterna.

Anf. 102 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Tack för repliken, Lars Beckman! Vad gäller att klinga falskt - riksdagsledamoten efterfrågar ett svar i närtid, och utredningen ska presenteras i augusti. Så ja, jag skulle kalla det för "närtid".

Det är väldigt viktigt med ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning. Utredningen ska titta på flera kategorier av produkter och varor. Allt detta arbetar man med just nu, och vi kommer säkert att stå här snart igen och debattera denna fråga.

Apropå falskt vill jag också verkligen lyfta att det på Moderaternas hemsida står att Moderaterna i september 2020 startade ett eget lotteri. Detta med lotter och vinster från dem är alltså en fråga lika mycket för Moderaterna. Det blir mycket märkligt att anklaga vissa partier för detta men inte andra.

Att slå in öppna dörrar verkar verkligen vara temat för den här mandatperioden. Det finns en gedigen utredning. I direktivet står att man ska titta på detta. Självklart är det en viktig fråga som vi driver på för.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)