Skärpta villkor för friskolesektorn

Fru talman! Jag är stolt över att vi i dag kommer att rösta igenom skärpta villkor för friskolesektorn. Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen.

Det har funnits skolor som knappt haft några utbildade lärare. Det har funnits skolor utan skolbibliotek. Det har funnits skolbibliotek i form av en låda på vinden. Kvalitetsbrister kommer att kunna leda till vinstförbud.

Det har funnits skolor som plötsligt lagt ned och som lämnat barn och elever vind för våg och försatt kommuner i en omöjlig situation. Nu ser vi till att detta inte ska kunna ske.

Skolan är politikens främsta redskap för att människor ska ha möjlighet att leva sitt liv som de själva vill – alltså för frihet. Utan en skola som ger alla barn, oavsett bakgrund, möjlighet att forma sitt eget liv tack vare att de har fått kunskap, skicklighet och färdigheter i skolan kan inte människor vara fria. Det är därför denna fråga är så otroligt viktig för liberaler. Det är i skolan vi skapar frihet för alla, oavsett bakgrund.

Föräldrar måste kunna lita på att deras barn får undervisning av utbildade lärare och med riktiga skolböcker och bemannade, välfyllda skolbibliotek. Skolägare som inte sköter sig ska få skarpa böter av Skolinspektionen.

För den frihet som skolor ska skapa, för att vi vill värna valfrihet med seriösa skolor – kunskapstempel med långsiktighet – och för att barn ska sättas först yrkar jag bifall till propositionen.

(Applåder)

Fru talman! När Tidöregeringen tillträdde lovade man att göra en helrenovering av friskolesystemet. Nu vet vi vad det blev av den helrenoveringen: nästan ingenting. Vinstuttagen kommer att finnas kvar. Kösystemet till friskolorna är oförändrat. Skolpengen till friskolorna är oförändrad.

Regeringen får det att låta som att man nu stänger ned det kasino som fått råda alldeles för länge i svensk skola, men allt man gjort är att stänga av den enarmade banditen. Blackjackbordet står kvar. Vi i Sverige fortsätter att spela bort barns skolgång på börsen. Med en lagstiftning som bara begränsar vinstuttag för nystartade friskolor kommer de stora koncernerna att kunna fortsätta kamma hem stora vinster på våra elevers utbildning.

Fru talman! Liberalerna säger sig, precis som vi, vilja förbjuda aktiebolag att bedriva skolverksamhet och stoppa vinstuttagen i svensk skola. Varför ansluter sig Liberalerna då inte till det förslag om att låta utreda ett generellt vinstförbud i svensk skola som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet lägger fram för omröstning senare i dag?

Fru talman! Till att börja med vill jag korrigera några märkligheter i ledamoten Mixters anförande. Sanningen är ju att vi genomför de största reformerna i svensk skola på mycket lång tid. När det gäller friskolesektorn genomför vi den största renoveringen någonsin. Vi ser till att endast långsiktiga aktörer ska kunna verka på den här marknaden. Vi ser till att man ska kunna få vinstförbud om man har kvalitetsbrister. Vi ser till att oseriösa ägare kommer att mötas av skarpa böter från Skolinspektionen. Vi ser till att de problem som har funnits i vissa friskolor, med outbildade lärare, obemannade skolbibliotek och obefintlig tillgång till skolböcker, åtgärdas. Man ska inte kunna bedriva verksamhet om man har den typen av kvalitetsbrister. Det är ju verkligheten.

Om man vill göra någon form av raljant liknelse med kasinon, blackjack eller vad det nu kan vara kan man väl få göra det. Jag tycker dock inte att den typen av retorik hör hemma i en debatt om skolan. Det är en alldeles för viktig fråga för att skoja bort på det sättet. Det här är viktiga, seriösa reformer som vi genomför för att elever ska kunna forma sitt liv och få leva sitt liv i frihet och för att skolorna ska vara seriösa.

Fru talman! Den skarpa frågan som Isabell Mixter ställer vittnar om det som vi alla känner till. Socialdemokraterna har lyckats hålla Vänsterpartiet utanför regeringsmakten under svensk demokratis hela historia. Det tycker jag är bra. Jag vill inte ha kommunister i regeringen. Men det gör också att Vänsterpartiet inte har någon erfarenhet av hur det är att regera.

Man måste förhandla och komma överens med olika partier och sedan lägga fram förslag som man står för gemensamt. Vi hade gärna gått längre. Men detta är den största reform och reformering som någonsin har gjorts, så man ska nog också vara stolt.

Fru talman! Joar Forssell talar om att förhandla och komma överens. Det Tidöpartierna sa att de hade kommit överens om när de tillträdde var att helrenovera friskolesystemet.

De skulle utreda kösystemet och en skolpeng som var differentierad för fristående skolor och kommunala skolor på grund av att kommunala skolor har ett utbudsansvar. Det har de helt underlåtit att göra någonting åt för att Moderaterna och Sverigedemokraterna inte ville förändra den lagstiftningen. De vill fortsätta att hålla aktiebolagen om ryggen.

Fru talman! Joar Forssell ansåg att det var raljant när jag talade om kasinon. Det som är raljant är att fortsätta att spela med våra barns utbildning. Det är det som pågår i den svenska friskolesektorn varje dag.

Man tillåter att skolpengar hamnar i fickorna på aktieägare. De går till lyxbilar, våffelstugor och hästgymnasier utan hästar. Visst är den proposition och den reform som regeringen lägger fram i dag ett steg i rätt riktning, men det är definitivt inte en helrenovering. Det vet jag att Joar Forssells eget parti håller med om, i och med att det vill gå längre.

I den förhandling som Forssells eget parti har gjort med Sverigedemokraterna säger man sig ha kommit överens om ett Sverigelöfte om att man under nästa mandatperiod ska ta ett nytt grepp om detta. Det har redan Sverigedemokraterna gått ut och dementerat. Det blir ingenting med det.

Jag undrar hur duktiga förhandlare Liberalerna själva är. Jag vill fortfarande veta varför Liberalerna inte vill rösta för sin egen politik i kammaren i dag och få stopp på vinstjakten i svensk skola.

Fru talman! Tack till ledamoten Mixter för fortsatta frågor!

Vi kommer tillbaka till samma fråga. Säg att Vänsterpartiet skulle vilja helrenovera svensk ekonomi. Det tror jag att Vänsterpartiet vill. Vänsterpartiet tycker inte om kapitalism, äganderätt och marknadsekonomi. Det vill ha ett helt annat ekonomiskt system.

Jag tror inte att Vänsterpartiet kommer att lyckas med den helrenoveringen, men det kommer tyvärr att komma en bit på vägen. Det kommer inte att lyckas med den renoveringen när det ska sitta i regering med Centerpartiet och Socialdemokraterna. Det kommer Isabell Mixter att bli varse om hon får sitta i regering.

Det är så politik fungerar. Man säger vad man vill, man förhandlar och så kommer man fram till ett resultat som för en en bit på vägen. Det har vi gjort här. Det är viktiga steg för svensk skola. Det är viktiga steg för Sveriges elever, Sveriges lärare och i grunden Sveriges frihet.

Vi ser till att oseriösa aktörer inte längre kommer att kunna plocka ut någon vinst. Vi ser till att oseriösa ägare kommer att kunna få skarpa böter. Vi ser till att de som inte ska driva friskolor inte kommer att kunna få driva friskolor. Vi ser till att de elever som går i en friskola kan vara säkra på att de har en skola också i morgon därför att man inte kommer att kunna lägga ned en skola hux flux och sätta kommunen på bar backe. Det ser vi till, och det är viktiga reformer.

Det är viktiga reformer för Sverige och viktiga reformer för skolan. Det är därför som man ska vara stolt över dem. Men som ordspråket lyder: Man ska vara stolt men inte nöjd. Vi vill mer. Vi har fått igenom väldigt mycket liberal politik i Tidöavtalet, och jag är övertygad om att vi med en Tidöregering kommer att få igenom mycket mer liberal politik i Sveriges riksdag och i Sveriges regering. Det är klart att olika partier har olika ingångar i de förhandlingarna. Det är inget konstigt.

Fru talman! Jag kommer inte att anklaga Isabell Mixter för Socialdemokraternas politik, för jag vet att Isabell Mixter vill mycket mer. Hon vill avskaffa den kapitalistiska marknadsekonomin.

(Applåder)

Fru talman! Efter fyra år med SD-regeringen är facit tydligt: Den utlovade helrenoveringen blev inte ens en hel halvhyfsad homestyling. Aldrig har vinsterna i skolkoncernerna varit så stora. Aldrig har så många elever lämnat grundskolan utan godkända betyg. Aldrig har klyftorna i svensk skola varit så stora som de är nu.

Det är väl därför som skolministern är den enda ministern som väljer att inte försvara sin proposition under denna extraordinära samling. Detta trots att hon till och med har varit här i riksdagen under samma tid och hållit en fantasifull pressträff i riksdagsfoajén bara några meter från kammarens entré.

Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola. Men i stället för att regeringen har renoverat ett skolsystem som präglas av växande ojämlikhet har mandatperioden blivit fyra förlorade år för svensk skola.

Samtidigt som klassrum är överfulla och stökiga, lärare pressas och elever inte får det stöd som de behöver har regeringen prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare i stället för investeringar i skolan.

Löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Vinstjakten tillåts fortsätta, samtidigt som det som utlovats blivit utredningar som redan samlar damm. Under tiden fortsätter resurser att läcka från skolan och skillnaderna mellan elever att öka.

Svensk skola behöver en ny riktning. Socialdemokraterna vill ta tillbaka kontrollen över skolan. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev och inte till vinstutdelningar. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp som de behöver för att lyckas.

Läraren ska vara klassrummets självklara chef. Stöket i klassrummet måste bort. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag.

Fru talman! Skolministerns frånvaro i dag är inte en slump. Ingen av de skol- och utbildningsministrar som har varit i tjänst under dessa fyra regeringsår har försvarat regeringens egen skolpolitik i en ärendedebatt i kammaren. Misslyckandet talar därmed sitt tydliga språk.

Det gör också att Joar Forssell har fått det tvivelaktiga nöjet att bli historisk. Om valet går som opinionsundersökningarna förutsäger blir han den som får hålla Liberalernas sista anförande i Sveriges riksdag.

I dag debatterar vi propositionen Skärpta villkor för friskolesektorn. Propositionen visar att regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att få bort vinstjakten och avarterna från marknadsskolan. Den visar att regeringen i grunden saknar vilja att förbjuda vinster.

Än en gång ställer sig Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna på de stora skolkoncernernas sida i stället för elevernas och lärarnas och väljer att försvara vinstjakt i stället för barnens skolgång.

Mandatperioden 2014–2018 jobbade Tidöpartierna hårt för att vinstdrivande företag fortsatt skulle ha obegränsade möjligheter till vinstuttag. År 2018 röstade de ned ett förslag från den Sledda regeringen som innebar att företag inom skola och omsorg som finansieras av skattemedel skulle tvingas gå med på en begränsning av vinst för att få tillstånd att bedriva sin verksamhet.

Förra mandatperioden, 2018–2022, ägnade de åt att stoppa alla förslag för att få bort vinstjakten och skolkoncernernas privilegier från skolan. Bland annat röstade de ned förslag som Sregeringen lade fram om att förbjuda orättvisa och segregerande skolköer samt att ta bort överkompensationen i skolpengen som varje år leder till att miljarder läcker från skolan och klassrummen.

Sju av tio väljare vill förbjuda vinst i skolan. Nio av tio lärare vill förbjuda vinst i skolan. Dagens omröstning blir den åttonde i ordningen där Tidöpartierna ställer sig på skolkoncernernas sida i stället för på elevernas och lärarnas sida.

Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den proposition som nu läggs fram ge sken av att de nu till slut tar itu med vinstjakten. Men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrade vinstutredningen från att ens utreda ett verkligt vinstförbud.

I juni 2022 tillsatte Sregeringen en vinstutredning med direktivet En skola utan vinstintresse (Dir. 2022:102) som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Utredningen innehöll bland annat direktiv om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras.

När Tidöregeringen tillträdde stympade de vinstutredningen och förbjöd utredaren att ens utreda ett vinstförbud.

Svensk skola är ensam i världen om att tillåta obegränsad vinstjakt i en offentligt finansierad skola. Utredningar från riksdagens utredningstjänst visar att bara de största skolkoncernerna de senaste åren har gjort en sammanlagd vinst på 8,5 miljarder kronor, med EBIT som mått. Utredningen synliggör bara toppen av ett isberg. Bara en bråkdel av alla vinstdrivande skolor ingår i de koncerner som undersökts. EBIT är dessutom ett måttfullt mått på vinst, som snarare beskriver vinsternas storlek i underkant. Om man i stället använder måttet EBITDA, det vill säga rörelseresultat före av- och nedskrivningar, ser man att vinstnivåerna bara för de största skolkoncernerna landar på över 20 miljarder på fyra år.

Vinstdrivande skolor har fått en rad privilegier av Moderaterna och Sverigedemokraterna som gör att flera miljarder kronor läcker ut ur klassrummen, med nedskärningar på lärare och ökade klyftor som konsekvens.

Svensk skola måste vara till för barnen, inte vinstdrivande koncerner. Elever och föräldrar ska kunna välja skola, men skolkoncerner ska inte få välja de elever som de anser vara mest lönsamma.

Vi socialdemokrater går till val på att förbjuda vinstuttag och säkerställa att skolans pengar stannar i skolan och går till det de är avsedda för. Vi vill genomföra en småskolereform med små klasser för små barn och finansiera det med överkompensation från stora skolkoncerner. Skattepengar till skolan ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre undervisning, inte till lyxbilar, våffelstugor eller skärgårdstomter. Alla barn i Sverige ska ha rätt till en bra skolstart och starka livschanser. Det måste gå före vinstjakt. Elever och föräldrar ska kunna fortsätta välja skola. Skolkoncernerna ska inte få välja elever. Vi vill ha små klasser för små barn i stället för stora vinster till de stora koncernerna.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte var Anders Ygeman hittade det där manuset någonstans. Då han sa att det inte händer någonting var det kanske ett manus från 2022 som han grävde fram ur byrålådan.

Var det något som Socialdemokraterna var väldigt bra på under de åtta år då man styrde landet var det att utreda, men det var lite som hände. Anders Ygeman står här och säger att det är många som lämnar grundskolan utan att bli behöriga. Vad gjorde Socialdemokraterna åt det? Jo, man genomförde en läsa-skriva-räkna-garanti. Hur slog den ut? Vad var effekten av den? Det gick inte så bra. Någonstans får man, innan man börjar kritisera andra, reflektera över vad man själv gjorde.

Vi har gjort de största reformerna på skolområdet på 30 år. Jag tror att hela Skolsverige är överens om detta och ser vad som händer. Journalister skriver ständigt om det. Men Anders Ygeman verkar inte bry sig om vad andra skriver. Han brukar mer bry sig om vad han själv tycker.

Vilka skolor är det som väljer elever? Jag skulle vilja höra Anders Ygeman räkna upp tio exempel på skolor som väljer elever. Det skulle vara intressant att höra. Ta ett exempel!

Jag skulle också vilja höra hur många av de fristående aktörerna som lägger pengar på lyxbilar och våffelstugor, alltså lösryckta saker som ingen i den här kammaren tycker är okej. Detta är ju inte något generellt för den fristående sektorn. Men Socialdemokraterna generaliserar, för man har ingen annan politik än att vräka ur sig oförskämdheter mot hela den fristående sektorn. Jag kommer att återkomma till det i mitt anförande.

Svara på de frågorna, Anders Ygeman!

Förresten är jag glad för att vi inte står här och diskuterar nya siffror om hur stora vinster de fristående aktörerna tar ut, för de brukar skifta från gång till gång när Anders Ygeman är uppe i talarstolen.

(Applåder)

Herr talman! Reformerna må vara hur stora som helst, men resultaten talar sitt tydliga språk.

Du kan tycka att det var fel att ha en garanti för att folk skulle lära sig läsa, skriva och räkna, men efter fyra år med Tidöregeringen är det fler som går ut med underkända betyg. Aldrig förut har så många haft underkända betyg, så reformerna verkar inte hjälpa.

Det är väl därför väljarna vill byta ut Patrick Reslow och Tidögänget. Sju av tio väljare vill förbjuda vinst. Nio av tio lärare vill förbjuda vinst. Varför tror Patrick Reslow att det är så?

Elevselektering tror jag inte att jag behöver ge några exempel på, för där var ju Tidöavtalet tydligt. För att råda bot på det skulle man ha en gemensam kö. Det står i Tidöavtalet. Det enda problemet är att ni inte har genomfört det. Ni såg problemet men struntade i det, precis som med vinsterna.

Ja, det går att raljera över våffelstugor, jaktslott och Porschebilar. Under SD:s fyra år som stödparti till Tidöregeringen har 8,5 miljarder kronor läckt ut ur klassrummen – 8,5 miljarder kronor som skulle ha kunnat bli 3 000 fler lärare, som skulle ha kunnat bli fler stödtimmar för dem med särskilda behov och som skulle ha kunnat gå till nya läromedel. Men i stället har de gått till våffelstugor, jaktslott och Porschebilar. Du kan kalla det en randanmärkning. Men skillnaden, Patrick Reslow, är att jag vill sätta stopp för skolkoncernernas vinster. Du vill låta dem fortsätta. Du ser inget problem med att någon köper ett jaktslott för dina skattepengar. Jag vill göra något åt det.

Det blir tydligt i denna debatt att en röst på Sverigedemokraterna är en röst för fyra år av vinster i välfärden.

(Applåder)

Jag påminner stillsamt om att vi talar via talmannen i kammaren.

Herr talman! Nej, Anders Ygeman vill inte avskaffa skolkoncernernas vinster. Han vill avskaffa skolkoncernerna, punkt. Det är det slutgiltiga målet för socialdemokratin. Man ska inte ha någon privat verksamhet i välfärdssektorn. Det har varit den stora socialdemokratiska våta drömmen under flera år.

Ygeman säger att det fortfarande är elever som inte kan läsa och som inte kan komma in på gymnasiet efter fyra år med Tidöregeringen. Fyra år. Vi började reformarbetet och började utreda saker 2022, och de första reformerna genomfördes 2023/24.

Men de som nu går ut nian, vad är det för reformer de har levt under? De som gick ut nu på våren 2026 har haft sju år med Anders Ygemans läsa-skriva-räkna-garanti. Det har ju inte gett något resultat. Varför är det så? Socialdemokraterna är alltid bra på att påpeka fel och brister när de är i opposition, men när de styr landet är det väldigt lite verkstad. Mycket snack och lite verkstad är en devis som gäller för den moderna socialdemokratin.

Frågan om den gemensamma kötiden handlade inte om att skolor väljer. Skolor väljer inte elever. Elever väljer skolor. De ställer sig i kö. Där var tanken att man skulle ha ett gemensamt regelverk. Men det var en fråga som vi inte hann med därför att vi hade så många andra reformer eftersom den socialdemokratiska makten totalt hade missat att göra nödvändiga reformer för skolan. Då fick vi prioritera. Vi hann inte med mer, men vi är väldigt stolta över det vi har gjort. Och nästa mandatperiod ska vi fortsätta på den vägen.

(Applåder)

Herr talman! Det är uppenbart att Sverigedemokraterna har gjort sig själva till skolkoncernernas politiska gren. Vinsterna accelererar och skolresultaten fallerar. Det är inte så, herr talman, som Patrick Reslow säger, att det har blivit lite bättre och att lite färre nu går ut skolan utan godkända betyg. Nej, det har blivit värre under den här tiden. Aldrig förr har så många gått ut skolan utan godkända betyg. I Sverige är det fyra gånger så många som går ut skolan utan godkända betyg som genomsnittet i EU. Det är dubbelt så många i Sverige som i det land i Europa som har näst högst andel som går ut skolan utan godkända betyg: Spanien, som inte brukar vara något av era favoritländer, Patrick Reslow.

Herr talman! På Tidösidan är man väldigt stolt över att man gjort så många reformer. Men vad är då resultatet av reformerna? Det här med vinsterna hann man inte med. De har ökat i stället. Man hann inte komma till rätta med att svensk skola slår ut fler än någon annan skola i Europa. Resultaten fortsätter att falla. Det är stora reformer med nedslående resultat. Jag tror att det är bakgrunden till att så många vill byta ut Tidöregeringen. Sju av tio väljare och nio av tio lärare vill förbjuda vinst i skolan, för man ser hur skadligt vinstläckaget är för hela det svenska skolsystemet.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först och främst yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige har ett fantastiskt skolsystem. Jag vill gärna betona detta för Socialdemokraterna, som jag också ser sitta och nicka. Ingen annanstans i världen kan elever och föräldrar välja mellan olika skolor, offentliga och fristående, utan att det kostar något extra för eleven och helt oberoende av föräldrarnas plånböcker. Inga elevavgifter tas ut för utbildningen. Föräldrarnas inkomster är helt oväsentliga för valet av skola.

Så är det exempelvis inte i våra grannländer Danmark och Norge, som Socialdemokraterna så ofta hänvisar till. I Danmark får den förälder som vill att barnen ska gå i en friskola betala mellan 1 000 och 2 500 danska kronor per månad och barn. I Norge är motsvarande kostnad mellan 1 000 och 3 300 norska kronor per månad och barn. Ett sådant system är såklart inte öppet och tillgängligt för alla.

I Sverige täcks 100 procent av kostnaderna av skolpengen. Det är alltså detta system som Socialdemokraterna ständigt kritiserar. Resultatet av en socialdemokratisk politik blir därför ett väsentligt begränsat utbud av fristående skolor, inga friskolor alls eller möjligen ett införande av elevavgifter, precis som i Danmark och Norge. Detta vill vi inte se.

För oss sverigedemokrater är rätten att välja skola av central betydelse. Den rätten fanns inte när jag själv växte upp. Då blev man placerad på en skola utifrån en karta som politiker och tjänstemän hade ritat upp. Hade man tur var det en bra skola. Hade man otur fick man helt enkelt vara nöjd med politikernas val. Det är ett system som jag tror att få personer, få föräldrar och få elever vill gå tillbaka till. För dem som gått i skolan sedan 90-talet tror jag att det här systemet skulle vara väldigt svårt såväl att förstå och begripa som att acceptera.

För en elev som exempelvis mobbas eller har en diagnos kan just möjligheten att välja skola vara en spelförändrare, likaså för elever som är framstående eller som av annan anledning inte är nöjda med den skolplacering de har fått. Vårt budskap är tydligt: Det är elever och föräldrar som själva ska välja skola. Politiker och tjänstemän ska inte göra det åt dem.

Låt oss nu vara ärliga: Det enda som Socialdemokraterna pratar om och är intresserade av i skolfrågor är vinstförbud. Och när Socialdemokraterna pratar om vinstförbud är det egentligen i grunden ett genuint motstånd mot all privat verksamhet i välfärdssektorn som träder fram. De är högst medvetna om att 80 procent av alla elever i fristående skolor går i aktiebolagsdrivna skolor och att de flesta av dessa är vinstdrivande. Ett vinstförbud skulle innebära att de här skolorna fick läggas ned, och det är Socialdemokraterna mycket väl medvetna om. Det är det som är deras långsiktiga strategi. Det är en politik som vi sverigedemokrater aldrig någonsin kommer att ställa oss bakom.

Under förra mandatperioden tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning om att eventuellt införa ett vinstförbud för fristående skolor. Att vi sverigedemokrater tillsammans med övriga Tidöpartier valde att ändra direktiven ganska omgående efter valet 2022 borde inte ha kommit som någon större överraskning, även om det verkar så i Socialdemokraternas reservation i det här ärendet. När motsvarande förslag lyftes i utskottet under förra mandatperioden var det ett kompakt motstånd från den dåvarande oppositionen, med Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och även Centerpartiet.

Tidöpartiernas inställning efter valet har varit att vi ska ha ett regelverk som förhindrar förekomsten av oseriösa aktörer i skolvärlden. Det är dem vi ska slå mot. Det är problemen vi ska attackera, inte det som fungerar. Det handlar om oseriösa aktörer som drivs av en annan filosofi än att man ska bedriva undervisning på bästa sätt och leverera resultat. Det är ytterst få aktörer som berörs. Men agerandet skapar ändå en negativ bild av hela friskolesystemet i den politiska debatten. Regelverket måste säkerställa att vi får ett slut på det fåtal som utnyttjar systemet.

Sverigedemokraterna och regeringen föreslår nu ett regelverk som ska säkerställa långsiktighet i verksamheten. Det är bra. Vi sverigedemokrater har länge efterlyst att fristående aktörer ska ha en ekonomisk buffert för att kunna garantera att elever som påbörjar en utbildning också ska kunna slutföra den. I propositionen föreslås nu införande av ett värdeöverföringsförbud vid såväl nyetablering som ägandeförändring. Vid nyetablering ska värdeöverföringsförbudet gälla under de fem första åren, vid ägandeförändring under tre år.

Innebörden av ett värdeöverföringsförbud vid nyetablering är att pengarna ska stanna kvar i verksamheten och att man ska bygga upp och stärka kvaliteten och säkerställa att elever kan gå kvar. Det ska inte vara så att någon aktör får problem rent pengamässigt därför att pengar används till annat. När det gäller värdeöverföringsförbud vid ägandeförändring är syftet att förhindra kortsiktighet. De här förslagen kompletteras dessutom med krav på särredovisning för att man lätt ska kunna följa pengarna.

Utöver vad som gäller vid nyetablering och ägandeförändring ska också ett tillsynsföreläggande vid brister kunna förenas med ett värdeöverföringsförbud när ett sådant är påkallat och proportionerligt. Vi tycker att det är fullt rimligt. Om en enskild huvudman har allvarliga brister i verksamheten ska såklart offentliga medel i första hand gå till att rätta till bristerna.

Herr talman! Det är Sverigedemokraternas bestämda uppfattning att propositionens förslag är fullt tillräckliga för att sätta stopp för oseriösa aktörer, samtidigt som vi fortsatt slår vakt om de fristående verksamheternas existens och därmed även mångfalden av skolor och föräldrars och elevers rätt att välja skola. Ett vinstförbud skulle slå enormt hårt mot hela sektorn och vara fullständigt oproportionerligt. Men Socialdemokraterna har som sagt en helt annan ideologi, som motiverar ett oproportionerligt vinstförbud. De fristående skolorna ska enligt dem bort.

Herr talman! Avslutningsvis skulle jag i den här mandatperiodens sista utskottsdebatt vilja rikta ett varmt tack till talmanspresidiet och till riksdagskansliet för era insatser under de här fyra åren. Jag skulle också vilja tacka utskottskansliet för allt det arbete det lägger ned – för alla föredragningar, alla texter som produceras på ett ypperligt sätt och all den hjälp vi får. Jag skulle även vilja tacka mina utskottskollegor i övriga Tidöpartier för ett fantastiskt samarbete under de här fyra åren, med glada tillrop, skratt och trevliga gruppmöten.

Till sist vill jag även rikta ett stort tack till oppositionen. Vi har inte alltid varit överens – ibland långtifrån, skulle jag säga – och ibland har det också varit väldigt hårda debatter. Men bakom kulisserna har vi ändå haft trevligt och respekterat varandra, och även oppositionens arbete är viktigt för att driva utvecklingen framåt.

(Applåder)

Herr talman! Reslow talade en del om valfrihet i sitt inlägg, och man kan ju fråga sig: Valfrihet för vem?

Är det valfrihet att kunna välja ett hästgymnasium utan hästar? Är det valfrihet att kunna välja en skola med få behöriga lärare eftersom undervisningen bedrivs på engelska, vilket gör att det inte krävs svensk lärarlegitimation? Är det valfrihet att kunna välja en skola eller förskola där barnen inte får tillräckligt med mat därför att ägarna vill ta ut stora vinster?

Det vi har i dag är en valfrihet för aktiebolagen att välja fritt var de ska etablera sig och hur många skolbarn de ska ha i sin skola – och således hur stora vinster de kan ta ut – oavsett om det finns ett behov av fler skolenheter i den kommunen eller inte.

Herr talman! Nu diskuterar vi små, små förbättringar här, men vinstjakten i svensk skola kommer ju att fortsätta. Sverigedemokraterna var tidigare emot vinster i välfärden, men efter 2014 verkade man byta fot efter lite öldrickande med friskolelobbyister. Jimmie Åkesson har tydligt deklarerat till väljarna att aktiebolagen i skolan ska vara kvar.

Sverigedemokraterna försvarar ett system som nästan ingen vill ha. 70 procent av svenska folket, liksom nio av tio lärare, vill ta bort vinsterna ur svensk skola. Sverigedemokraterna fortsätter att benhårt försvara ett system där skattepengar avsedda för elevers och barns skolor och förskolor går ut som vinst till aktieägare – skolägare som köper lyxbilar, våffelstugor med mera för våra skattepengar. Det är uppenbart viktigare för Sverigedemokraterna att förbjuda vegetarisk mat, såsom pannkaka, än att se till att skolpengen går till eleverna och inte till att köpa våffelstugor.

Varför försvarar Sverigedemokraterna ett system där skattepengar avsedda för skolan går ned i fickan på aktieägare?

Herr talman! Det är precis det vi inte gör; det är därför vi har lagt fram det förslag som ligger på bordet i dag och som just syftar till att få bort de oseriösa aktörerna.

Det ska givetvis inte bedrivas hästutbildning utan hästar. Varför har man låtit det fortgå under alla år? Varför gjorde Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ingenting åt det när de satt vid makten? Det här är ju ingenting nytt, utan de här diskussionerna har vi sett tidigare. Man kunde ha åtgärdat problemet.

I stället ska man ta till storsläggan och förbjuda vinster generellt, eftersom man vet att det skulle slå undan benen för alla fristående aktörer. Det är vi inte beredda att göra. Vi ska slå undan benen för dem som har ett annat intresse än att bedriva utbildning, det vill säga för dem som är intresserade av att utnyttja systemet. Dem ska vi inte ha kvar, och vi ser nu till att rätta till detta.

När det gäller att 70 procent vill ha bort vinster borde frågan ställas i relation till valfriheten: Okej, vi tar bort vinsterna, men då försvinner också din möjlighet att välja skola – är du ändå beredd att avskaffa vinsterna? En sådan fråga har aldrig ställts. Den korrelationen har aldrig gjorts. Jag är helt hundra på att man skulle få ett helt annat utfall om man ställde de två frågorna tillsammans.

Med statistik kan man som bekant visa allt. Med statistik kan man bevisa att en häst är en hund.

(Applåder)

Herr talman! Statistiken över hur många personer det är som vill bevara valfriheten har ju tagits fram av lobbyorganisationerna på högersidan.

Poängen är inte att ta bort valfriheten utan att se till att skattepengar som är avsedda för skolan ska gå till elever och lärare. Det spelar ingen roll hur mycket Reslow hävdar att man kommer åt det här problemet med den proposition som ligger på bordet i dag; det stämmer inte. Man har också tydligt deklarerat att man fortsatt står upp för att aktiebolagen ska finnas i skolans värld.

Läser man aktiebolagslagen ser man tydligt att det främsta syftet är att generera vinst. För mig går det inte ihop att ha som främsta syfte att göra vinst och att bedriva utbildning för barn och ta hand om barn på förskolan. Regeringens egen utredare har också konstaterat att det inte går att slå fast vad god kvalitet är.

Med den här propositionen kommer vinster att begränsas enbart vid nystart och om man har fått vite från Skolinspektionen. Den innebär alltså ingen garanti för att det är bra kvalitet på de skolor som Sverigedemokraterna och resten av Tidöregeringen kommer att låta fortsätta plocka ut vinst. Det finns ingen garanti för att det kommer att bli bättre kvalitet.

Man har till exempel underlåtit att genomföra reformer som skulle se till att alla skolor i Sverige får ett krav på sig att ha lärare med svensk lärarlegitimation. Där har man inte gjort någonting. Att säga att det blir bra kvalitet i svensk skola med de här reformerna är faktiskt oseriöst.

Jag vill fortfarande fråga Reslow varför han vill försvara vinsterna – varför han vill försvara att våra skattepengar går ned i fickan på privata aktieägare trots att behoven är så stora i svensk skola.

Herr talman! Jag förstår att det här är svårt att förstå för ett parti som inte förstår sig på fri företagsamhet, entreprenörskap och liknande. Det blir helt enkelt för svårt för tankeverksamheten.

Vi försvarar inte detta att ta ut vinst, utan vi försvarar rätten att välja skola. 80 procent av eleverna som går i fristående skolor går i aktiebolagsdrivna skolor. Vad händer om vi inför ett vinstförbud? Jo, då kommer de här skolorna inte att finnas kvar. Vad händer då med de eleverna? Jo, dem får du in i kommunala skolor – och det är precis det Vänsterpartiet vill. Vänsterpartiet vill inte ha någon privat verksamhet i någon välfärdssektor över huvud taget. Tala klarspråk, Vänsterpartiet!

Jag tycker också att det är ganska anmärkningsvärt att börja prata om det här med lärarlegitimationer och liknande. Vi har ett stort problem att få behöriga lärare i Sverige. Ute i glesbygden är det ännu svårare att få behöriga lärare. Ändå ligger Vänsterpartiet på och säger: Nej, har man inte svensk lärarlegitimation ska man inte få undervisa.

Detta gäller tydligen oavsett om läraren behärskar svenska språket eller inte. Det är själva lärarlegitimationen Vänsterpartiet vill åt. Den som har en lärarlegitimation från England men behärskar svenska språket är inte lärare här. Vad är det som säger att man är en jättebra lärare för att man har legitimation och en jättedålig lärare för att man saknar legitimation?

Jag tycker att en seriös politik borde innebära att skapa system som ser till att alla obehöriga lärare snabbt kan bli behöriga, och det arbetet har vi påbörjat. Tack och lov för att Sverigedemokraterna och Tidöregeringen fick ta tag i skolfrågorna! Vi ska fortsätta arbeta med dem i fyra år till, för om Vänsterpartiet får styra blir det kaos och katastrof.

(Applåder)

Herr talman! Det var lite intressant att höra att Sverigedemokraterna helt plötsligt är för mångkultur och att man kan få tala andra språk på svenska arbetsplatser. Det tycker jag var lite uppfriskande.

Jag ska dock återgå till ärendet. Det här är mandatperiodens sista debatt, och jag tar mig friheten att summera lite för svenska folket vad de har fått efter fyra år med Tidöregeringen.

Det har blivit 10 000 kronor dyrare för en svensk barnfamilj att leva, och 100 000 fler människor är arbetslösa. Vårdköerna har blivit rekordlånga. Regeringen har backat gällande klimatmålen. Sveriges lärare larmar om kris i skolan, och i förskolan bränner personalen ut sig. I stället för att satsa på skolan har regeringen dock valt att sänka skatten för de allra rikaste.

När Tidöpartierna kom överens efter valet lovade de en helrenovering av friskolesystemet. Det blev dock ingen sänkning av skolpengen för friskolor. Det blev inget förbud mot att göra vinst. Det blev heller ingen förändring av kösystemet.

När man lyssnar på debatten om vinstförbud och hör den rädsla som finns hos högern när det gäller att helt ta bort vinsterna inom skolan kan man nästan tro att rätten att göra vinst är viktigare än artikel 26 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som säger att alla har rätt till utbildning. Samtidigt som skolkoncernerna gör gigantiska vinster har vi massvis med elever som går ut skolan utan fullständiga betyg, som inte får det stöd de behöver och som går i alldeles för stora klasser. Dessa elever kan inte ta sig vidare i livet på grund av det söndertrasade skolsystem som har skapats.

De största skolkoncernernas resultat på tre år uppgår till 19 miljarder. Det motsvarar 10 000 lärare. Dessa pengar hade kunnat stanna i skolan.

Herr talman! Jag var tidigare kommunpolitiker i Sundsvall, som är en friskoletät stad. Det var ingen slump att många friskolor sökte sig just dit. Sundsvall hade en relativt hög skolpeng, vilket gjorde det lukrativt för företagen.

Som systemet ser ut får alla skolor exakt lika mycket pengar per elev, oavsett vilka kostnader skolan har. Friskolorna kan optimera antalet elever i varje klass, då de har ett kösystem. De kan välja bort elever som de anser är alltför krävande. Kösystemet leder också till att fler barn till välutbildade föräldrar går på fristående skolor jämfört med kommunala skolor. Skolorna får alltså exakt samma elevpeng trots att man vet att behoven är olika.

Under tiden då jag var kommunpolitiker fick Sundsvalls kommun en dom emot sig i förvaltningsrätten. Man skulle retroaktivt betala ut skolpeng till fristående enheter för att kommunens skolor hade gått back. Vi tvingades då också betala ut pengar till John Bauers konkursbo. Hur kan det vara rimligt att skolpengar ska betalas ut till en friskola som har gått i konkurs?

Vi i utbildningsnämnden behövde sedan spara pengar, och något år senare tvingades vi lägga fram en nedskärningsbudget. Vi blev då uppvaktade av en rad rektorer på fristående enheter som menade att det var en orimligt låg skolpeng och att de inte skulle gå runt på det. Något år senare avslöjades att en av skolorna hade plockat ut miljonvinster under samma år.

Kommunerna har heller ingen rådighet att säga nej till friskolor, även om nyetableringar påverkar deras ekonomi negativt. Till och med kommunpolitiker från Moderaterna ser detta. Häromdagen kunde vi läsa i Dagens Nyheter att moderatpolitiker varnar för att en ny friskola kan kosta kommunen miljoner.

Herr talman! Missförhållandena inom svensk friskola har varit många. På Hälsans förskola serverades knäckebröd och vatten till frukost. Förskolan bytte sedan namn till Tellusbarn men fortsatte att ransonera maten, bland annat genom att ha lås på kylskåpet.

Skolpengarna har också använts till att köpa en Porsche och till att öppna olika sidobolag, till exempel en nannyverksamhet i en skybar i Hammarby sjöstad. Man har drivit hästgymnasium utan hästar på Realgymnasiet i Trollhättan. Det har larmats om friskolor i Malmö som knappt har några behöriga lärare, men ändå köper ägarna lyxbilar för pengarna.

Många friskolor bedriver undervisning på engelska, och det sker inte av en slump. Då kan de nämligen anställa lärare utan krav på lärarlegitimation. Det är ju också ett fint sätt att tjäna lite extra pengar.

Ägaren till Watma Education köpte en våffelstuga i Åre och hävdade att syftet var att lära barn om företagande. Ägaren var en före detta vd för John Bauer-koncernen, som gick i konkurs 2013 och såg till att 10 000 elever stod utan skola.

Herr talman! Före friskolereformen på 90-talet hade Sverige en skola i världsklass. Skolan var likvärdig och välfungerande. Sedan kom finanskris och kraftiga nedskärningar i skolan i kombination med en växande friskolemarknad. I början av 00talet, exploderade friskolemarknaden. Man hade förstått att det går att göra pengar här.

Man kan fråga sig hur det här kan ha fått pågå så länge, trots att vi ser resultatet i svensk skola. Aktiebolagens intåg i svensk skola har gjort den sämre på alla tänkbara sätt. Det har blivit dyrare för kommunerna. Resultaten i svensk skola har försämrats. Det har blivit mer ojämlikt. Betygsinflationen har blivit ett stort problem, och lärare på universiteten vittnar om att eleverna inte längre kan skriva en begriplig text.

Över 70 procent av svenska folket, och nio av tio lärare, är emot att skolor ska få gå med vinst. Ändå får det här fortsätta år ut och år in. Man kan fråga sig varför.

Herr talman! Jag vill läsa ett stycke ur boken Bananrepubliken Sverige: Det finns ett stort glapp mellan vad svenska politiker beslutar i frågan om vinster i välfärden och vad den folkliga opinionen tycker om dem. I Sverige är runt 70 procent av väljarkåren emot dem. När glappet är så stort brukar det finnas ett starkt särintresse som är välorganiserat, konstaterar forskaren Anna Tyllström krasst i en intervju med Dagens ETC.

Nog finns det lobbyister som lobbar hårt för att aktiebolagsskolorna inte ska hotas. De skräms med att valfriheten skulle försvinna och att skolan skulle bli sämre utan vinster.

Tittar man på vilka som sitter i friskolornas styrelser är det inte svårt att se att det verkar vara svängdörrar mellan politiken och friskolornas styrelser och att många av regeringens partikamrater återfinns där. Statsministerns fru sitter i styrelsen för Europaskolan, som hon också bjöd in till Sagerska. Lotta Edholm, numera forsknings- och högskoleminister, satt tidigare i styrelsen för Tellusgruppen, som bland annat äger det som tidigare hette Hälsans förskola. Detta är alltså förskolan som gav barnen knäckebröd och vatten, trots att de knappt hade tänder för att tugga.

Två moderatprofiler äger var sin skolkoncern. Landets största grundskolekoncern har exempelvis moderater i styrelsen. Peje Emilsson, tidigare moderat, är grundare av Kunskapsskolan. Peje Emilsson har själv sagt att han då och då skickar sms till Ulf Kristersson när han tycker att han har varit duktig.

Hans Bergström och Barbara Bergström är välkända profiler i Internationella Engelska Skolans styrelse. Den ena av dem är också känd för att i ett DN-reportage ha mätt tjejers kjollängder. De sitter i styrelsen tillsammans med Gunilla Carlsson, tidigare moderat Europaparlamentariker.

Listan kan göras jättelång, men jag ska inte tråka ut er.

Herr talman! Regeringens så kallade helrenovering är inte någon helrenovering. I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning som skulle utreda ett generellt vinstförbud i svensk skola. Den nuvarande regeringen valde att skrota direktiven till utredningen och göra om den till en utredning som skulle titta på en vinstbegränsning eller förbud mot vinstuttag vid nyetablering. De nya direktiven presenterades den 6 juli 2023. Det regeringen presenterar här i dag är alltså inget annat än en kraftig tillbakagång från det som vi hade kunnat diskutera här.

Den 3 november 2023 tillsatte regeringen en utredning om skolpengen till friskolor. Den 12 juni 2025 togs utredningen om en nationell skolpengsnorm emot. Där föreslog man ett avdrag på 6 procent eftersom kommunerna har ett utbudsansvar. De har ett lagreglerat ansvar att ta emot alla elever och behöver ha löpande beredskap för det. Kommunerna behöver också ta hänsyn till demografiska förändringar. Kommunerna tar huvuddelen av utbudsansvaret, och utbudsansvaret medför kostnader på skolnivå.

Allt det här finns att läsa i utredningen; det är inget som jag hittar på här och nu. Ändå väljer regeringen att inte åtgärda detta.

Den 10 december 2025 kunde vi läsa att Moderaterna ville slänga skolpengsutredningen i papperskorgen. Regeringssprickan blev tydlig. Liberalerna ville fortfarande gå vidare med utredningen, men Sverigedemokraterna och Moderaterna sa nej.

Detta besked kom som en slump en dag efter att Almega gått ut och sagt att dessa förslag skulle slå undan benen för friskolornas vinster.

Herr talman! Nu ska det införas ett förbud mot att plocka ut vinst de första åren då en ny skola startar. Men detta berör inte de redan väletablerade koncernerna utan kan tvärtom skydda deras position på marknaden. Det ska även införas värdeöverföringsförbud vid ägarförändringar och vid föreläggande.

Det som vi ska fatta beslut om i dag är absolut ett litet steg framåt och inget jag motsätter mig, men det är ett alldeles för litet steg för att kallas helrenovering. Jag vet inte hur ni gör när ni renoverar, men jag brukar inte nöja mig med lite silvertejp.

Herr talman! I aktiebolagslagen framgår tydligt att det främsta syftet är att göra vinst. Det är inte förenligt med att driva skola. Självklart måste det huvudsakliga syftet vara att eleverna ska lära sig något och att förskolebarnen ska ha en trygg förskola, inte att ägarna ska kunna plocka ut vinst.

Därför är regeringens proposition en droppe i

havet. Den kommer inte att stoppa flödet av skattepengar ned i ägarnas fickor eller lösa problemet med att kommunala skolor utarmas samtidigt som aktiebolagsdrivna skolor plockar ut miljardvinster. Den kommer inte att lösa problemet med att 20 procent av eleverna går ut utan fullständiga betyg samtidigt som Academedias aktier rusar på börsen eller att fler och fler elever blir hemmasittare för att de inte får tillräckligt med stöd i skolan samtidigt som ägarna köper lyxbilar och öppnar friskolor i Saudiarabien med skolpengen. Propositionen kommer inte heller att lösa problemet med att förskolepersonal blir utbränd samtidigt som ägarna plockar ut vinst och att det sparas in på smör på förskolan samtidigt

som grupperna blir större.

Vi behöver införa ett avdrag för friskolorna i skolpengen. De har inte samma utbudsansvar som de kommunala skolorna. Vi behöver skrota dagens kösystem till friskolorna och bli av med aktiebolagen i svensk skola. Man ska inte kunna göra vinst på elevers utbildning eller barns förskola.

Det behöver införas ett totalt vinstförbud i svensk skola. Skolpengen ska gå till eleverna, punkt. I vår följdmotion hade vi ett yrkande om att utreda ett förbud att bedriva skola och förskola i aktiebolagsform. Det ansågs dock inte ligga inom detta betänkande, så det kan vi inte yrka på i dag. Men vi återkommer till denna fråga efter valet.

I dag kommer vi dock att rösta för de förslag som innebär ett generellt vinstförbud och värdeöverföringsförbud.

Herr talman! Det är helt uppenbart att Sverige behöver en ny regering, en regering som på riktigt löser dessa problem, som ser till att skolpengen går till elever och inte till vinster, som ser till att barn på förskolan har händer att hålla i och att händerna inte sparas in på för att generera vinst till ägarna och som ser till att barns behov av stöd går före lyxbilar. Det måste vara slutspelat med barns skolgång nu. Svensk skola ska inte längre vara en vinstmaskin.

Valet den 13 september står mellan 19 miljarder till aktieägarna och 10 000 fler lärare.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

(Applåder)

Herr talman! Isabell Mixter nämnde i sitt anförande att svensk skola har blivit sämre sedan friskolereformen genomfördes. Jag förstår att det är ett attraktivt narrativ om man delar Vänsterpartiets ideologi. Problemet är bara att det inte är med sanningen överensstämmande.

Låt mig ge några exempel på det. Det faktum att 80 procent av svenska folket vill kunna välja skola är ett ganska gott skäl till att fortsätta värna och utveckla friskolereformen. I Pisaundersökningen med externt rättade prov som genomförs i olika delar av världen ser vi att svenska friskolor presterar bättre. Eleverna kan mer i friskolor än i kommunala skolor oavsett socioekonomisk bakgrund. Dessutom visar forskning att konkurrens är bra för kvaliteten i skolan. Forskning från både IFN och IFAU slår fast att konkurrens gynnar både kvaliteten i verksamheten och elevernas kunskapsnivåer, och jag har inte sett någon kritik mot denna forskning, som presenterades för flera år sedan.

Sanningen, mina vänner, är att Vänsterpartiet inte vill se några friskolor. Det är det detta handlar om. Därför famlar man efter argument för att backa upp sin egen ideologi. Men faktum är att dessa problem inte finns. Det stämmer inte att svensk skola har blivit sämre. Den har tvärtom blivit bättre.

Herr talman! Det här är extremt märkligt. Tidigare har ju Moderaterna haft ett väldigt högt tonläge och varit extremt oroliga när det gäller resultaten i svensk skola och de sjunkande resultaten i Pisamätningarna.

Svensk skola har gått från att vara världsledande, jämlik och kompensatorisk till att i dag slå ut väldigt många elever, som inte kan gå vidare till gymnasiet. Så var det inte för 30 år sedan när friskolesystemet infördes.

Det är en nyhet för mig att Moderaterna tycker att svensk skola inte har blivit sämre de senaste decennierna. Men det är bara att titta på statistiken. Det är ett faktum att fler och fler elever slås ut från svensk skola.

Det vi också vet av skolforskning är att sammanhållna klasser där olika typer av elever blandas presterar bättre. Lågpresterande elever presterar bättre när de hamnar med högpresterande elever. Men med dagens kösystem hamnar väldigt många högpresterande elever på samma skolor, samtidigt som mindre högpresterande elever från hem med lägre utbildningsnivå samlas på andra skolor. Om man vill ha det så krävs det mycket mer resurser. Om man vill att alla lågpresterande elever ska gå på vissa skolor medan de högpresterande ska gå på andra skolor måste man kompensera för detta genom tillräckliga resurser, och det underlåter regeringen att göra.

Herr talman! Nu glider ledamoten Mixter från sitt första påstående till ett nytt, lite justerat påstående. Men jag vill gärna stanna kvar vid Isabell Mixters påstående att friskolereformen har gjort svensk skola sämre. Det stämmer inte. Det är inte med sanningen överensstämmande. Gedigen forskning visar att så inte är fallet. Tvärtom ser vi att några av landets bästa skolor är friskolor. Vi har skolor i Sverige som presterar i absolut världsklass, och det ska vi vara stolta över och värna. Jag vill se fler världsledande skolor i Sverige, inte färre.

Här skiljer sig Moderaterna och Vänsterpartiet tydligt åt. Moderaterna vill se fler bra skolor som utbildar barn. Det är inte driftsformen som spelar roll. Men för Vänsterpartiet spelar driftsformen roll. Man vill förbjuda friskolor oavsett hur hög kvaliteten är. Det är den stora skiljelinjen mellan våra partier.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig påminna ledamöterna här i kammaren om att vi är ansvariga för alla landets skolor. Det handlar alltså inte om att en specifik skola råkar ha goda resultat. Vårt mål måste vara att alla elever ska klara sig genom grundskolan och gymnasiet. Det är i alla fall mitt mål. Då räcker det inte att säga att det finns friskolor där eleverna presterar väl.

Vi måste titta på helheten. Jag tror faktiskt att Malmqvist är överens med mig om att resultaten i svensk skola har försämrats, sett till hela Skolsverige. Det hänger såklart ihop med att friskolorna kan plocka ut miljardvinster samtidigt som den kommunala skolan utarmas.

Det finns såklart ett samband däremellan. När det poppar upp nya friskolor måste kommuner lägga ned andra, välfungerande skolor. Den fristående skolan har också en ojämlik fördel genom att den alltid kan ha fulla klasser, kontra den kommunala skolan, som får hanka sig fram med det elevunderlag den råkar få.

Det är en extrem skillnad, och det tror jag att Malmqvist är väl medveten om. Det är också därför hennes regering inte vill göra något åt det kösystem som finns inom friskolan i dag. Man är rädd för hur det skulle gå med de svenska friskolorna om de tvingas ta hand om alla typer av elever. Det är detta som har hänt i svensk skola.

Herr talman! Jag vet ju att herr talmannen är en person som har ett stort historiskt intresse. Det slog mig nu när jag lyssnade på Isabell Mixter att jag minns när man läste Atlantica, det fantastiska verket av Olof Rudbeck den äldre. Rudbeck skisserade Sverige och hävdade att det var det försvunna Atlantis ursprung. Sverige var alltså civilisationens vagga och urhem.

Nu är det inte nationalromantik utan nästan ren nationalism i det avseendet, men det blir lite nationalromantiskt när man hör Isabell Mixter säga att vi hade världens bästa skola före friskolereformen. Jag menar att framstående historiska skolforskare skulle säga att Isabell Mixter har fel därför att förfallet i svensk skola började långt tidigare.

Man skulle stöpa alla i samma form. Man avskaffade studentexamen. Man avskaffade betyg i de lägre årskurserna. Man inledde pedagogiska experiment på lärarhögskolan. Sett till utvecklingen av själva mätningarna har kunskaperna snarare ökat de senaste tio åren, medan de minskade tidigare.

Intressant i Isabell Mixters anförande var också det hon sa om ekonomisk kris och att Sverige hade världens bästa skola på den tiden. Men hände det något annat i det svenska samhället efter 1990? Finns det något annat som har format det svenska samhället och påverkat utbildningssituationen? Jag tyckte inte att jag hörde om något sådant.

Isabell Mixter kan säkert tänka efter och se vad det är som har påverkat det svenska samhället i stort, även skolan, och som har medfört att vi har fått dåliga resultat.

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att Reslow fick en applåd för att han hävdar att det är invandrarnas fel att vi har en illa fungerande skola i Sverige.

Jag vill prata om att Sverige är det enda land i världen som tillåter fri dragningsrätt på skolpengar och fritt vinstuttag. Det är enbart Sverige i hela världen som har ett sådant skolsystem. Då tycker jag inte att det är konstigt att hävda att det har skadat svensk skola att man kan plocka ut obegränsat med vinst från elevernas skolpeng samtidigt som vi har elever som inte klarar skolan. För mig går det inte ihop. Att aktieägarna ska få köpa våffelstugor och lyxbilar för skolpengarna tycker jag är stöld av svenska skattepengar.

Reslow vill tala om invandrare, men jag vet vilka det är som stjäl mina skattepengar. Det är inte invandrarna. Det är de aktieägare som äger de svenska aktiebolagsskolorna. Det är de som stjäl mina skattepengar. Det är de som har sett till att svensk skola har gått från att vara jämlik och världsledande till att bli uppsplittrad och illa fungerande.

Jag undrar varför Reslow försvarar det här systemet så himla hårt. Varför ska man få plocka ut obegränsat med vinst? Jag vill inte att svaret ska handla om valfrihet, för det avhandlade vi tidigare. Jag skulle vilja fråga: Varför är det så viktigt att man får plocka ut vinst på våra skattepengar?

(Applåder)

Herr talman! Jag sa inte ett ord om invandrare. Jag reste bara en hypotetisk fråga, om det är något i samhället som har förändrats, men det första Isabell Mixter kom att tänka på var invandrarna. Jag säger inte att det inte var det jag tänkte på, men det är intressant att det första Isabell Mixter tänkte på var invandringen – mycket intressant.

Isabell Mixter sa också i sitt anförande att det finns många obehöriga lärare på Malmös fristående skolor, men hur ser det ut i Malmös kommunala grundskolor? Finns det många obehöriga lärare där? Vad är Isabell Mixters syn på det?

Vi hör aldrig något om den kommunala skolan från Vänsterpartiet, utan vi hör bara om de fristående skolorna. Alla problem som finns i skolan skyller man på dem. Aldrig att man lyfter upp den kommunala skolan.

Isabell Mixter sa att vi har ett ansvar för alla skolor. Ja, det har vi. Vi ska vara stolta över att vi har bra kommunala skolor och bra fristående skolor, och de ska lyftas fram. Men när vi har dåliga fristående skolor och dåliga kommunala skolor ska vi agera. Då ska vi sätta in alla insatser.

Man kan inte göra som Vänsterpartiet och bara peka ut den ena driftsformen och lägga all skuld på den och sedan bara strunta i de 85 procent av eleverna som går på kommunala skolor. Det är inte att ta ansvar.

När Isabell Mixter anklagar oss andra för att inte ta ansvar för alla skolor får hon nog se sig själv spegeln och fundera på vad det egentligen är hon står och säger i talarstolen.

Herr talman! Självklart ska det vara behöriga lärare även i den kommunala skolan. Det är just därför vi vill ta bort de undantag som i dag finns från krav på lärarbehörighet. Det har Vänsterpartiet lagt fram förslag om i utskottet, men det har ni valt att inte stötta, Patrick Reslow.

Självklart finns det problem i hela skolväsendet. Det är därför mitt parti, tillsammans med andra på min sida, vill öka pengarna till skolan, så att vi kan satsa på skolan och se till att klasserna blir mindre och att det blir fler speciallärare, specialpedagoger, fritidsledare, förskollärare och barnskötare som kan ta hand om våra barn. Självklart är det så.

Vi har en stor skuld att ta hand om i den svenska skolan därför att regering efter regering har valt att spara på våra barns utbildning. Detta skyller jag inte på friskolan, men det skulle hjälpa om de pengar som försvinner ned i aktieägarnas fickor varje år kunde stanna kvar hos eleverna och lärarna. Det finns ju ingen poäng med att de ska gå till privata vinster. Det är inte något som gör svensk skola bättre.

Ja, jag vill satsa på både den kommunala skolan och den fristående skolan, men aktiebolagen måste bort. Det måste bli slut på vinstjakten nu.

(Applåder)

Herr talman! Att kunna välja förskola eller skola till våra barn är en möjlighet som de flesta av oss tar för given i dag. Men det är faktiskt bara drygt 30 år sedan som våra kollegor här i kammaren fattade beslut om att flytta makten från kommunala byråkrater som aldrig träffat ditt barn hem till köksbordet, till varje familj. Sedan dess är det hundratusentals familjer som varje år väljer en förskola eller skola till sina barn. Det är en otroligt viktig frihetsreform. Just nu är det 420 000 barn och elever som alltså själva får möjlighet att välja.

Den här reformen öppnade dörrar för familjerna. Det skulle inte längre spela någon roll vilken plånbok man hade eller vilket postnummer man råkade ha. Här är Sverige unikt. Nu är det alltså möjligt att utan kostnad välja en skola som passar just en själv och familjens behov.

I dag är var fjärde förskola och skola fristående. Det är valfrihet i praktiken, varje dag, för hundratusentals familjer. Dessutom vet vi från forskning att den konkurrens som uppstår när vi inför en valfrihet också gynnar kvaliteten i verksamheten och gynnar och skapar en mångfald. Det vill vi värna.

Under de senaste decennierna har vi sett både framgångsrika skolor – några av dem de bästa i Sverige – och även oseriösa aktörer som fuskar med elevernas undervisning, som kanske lockar till sig elever med glädjebetyg eller som drivit skolor utan tillräcklig undervisningstid. Andra skolor har kopplingar till våldsbejakande extremism. Dessa avarter borde ha stoppats för länge sedan. Skolor som medvetet eller oavsiktligt slarvar med kvaliteten ska inte kunna dra nytta av vinster i skolan. Missbruk, fusk och oseriösa aktörer måste stoppas betydligt mer effektivt än i dag.

Vi ökar insynen i friskolorna. Vi skärper ägarprövningen. Inget av detta hotar de seriösa aktörer som i dag finns och vars ledning har höga ambitioner – tvärtom. Att vi nu stoppar de oseriösa aktörerna så att de försvinner från skolans värld skapar förutsättningar för att ens kunna diskutera alla de viktiga och stora problem som finns i skolan i dag.

Vänsteralternativet här i kammaren pratade om detta i åtta år utan att kunna leverera. Vi får saker gjorda.

Herr talman! Låt mig kort gå igenom vad den här propositionen faktiskt handlar om.

För det första inför vi ett värdeöverföringsförbud. När man startar en ny friskola eller när skolan byter ägare men också om det finns en bristande kvalitet som kan härledas till bristande resurstilldelning, till exempel att man har för få behöriga lärare eller att man saknar rätt labbutrustning, ska pengarna stanna kvar i verksamheten. Detta kombineras med ett krav på särredovisning så att det faktiskt går att följa och spåra att förbudet efterlevs.

För det andra skärper vi huvudmännens krav på långsiktighet och ekonomi både när man ansöker om att starta en ny skola och vid den löpande tillsynen så att vi säkerställer att det inte handlar om att komma in och göra snabba skiften eller snabba klipp.

För det tredje inför vi en återbetalningsskyldighet. Om en huvudman har använt skolpengen till en brottslig verksamhet ska skolpengen kunna krävas tillbaka. Det låter helt självklart, men under åtta år av socialdemokratiskt regeringsinnehav lyckades man alltså inte stoppa detta. Det borde ha gjorts för länge sedan. Nu gör vi det med detta beslut i dag.

Slutligen vill jag nämna en viktig del av den här propositionen som handlar om att ge Skolinspektionen skarpare verktyg. Vi inför ett helt nytt system med sanktionsavgifter så att Skolinspektionen har vassare och snabbare verktyg att sätta in. Man kan alltså få sanktionsavgifter, eller böter om vi så vill, på upp till 10 miljoner kronor om man till exempel bryter mot värdeöverföringsförbudet. Dessutom inför vi en möjlighet för staten att tvångsförvalta skolor som inte sköter sig.

Det här är vassa och konkreta verktyg som kommer att spela roll för oss som värnar om att alla skolor ska hålla en hög kvalitet.

Herr talman! Sammantaget värnar vi de friskolor som sköter sig och slår tillbaka mot dem som missköter sig. Det är en linje som jag är stolt över. Moderaterna står upp för varje skola som håller hög kvalitet, oavsett om den är kommunal eller fristående, samtidigt som vänstersidan i den här kammaren vill förbjuda och begränsa alla friskolor, oavsett hur hög kvalitet verksamheten håller. Det är en tydlig skiljelinje i den här debatten. Vi är emot dåliga skolor oavsett huvudman. Vänstersidan är emot friskolor oavsett kvalitet i verksamheten.

Jag har läst reservationerna från vänstersidan i kammaren, och det finns en hel del att ställa frågor kring. Till Vänsterpartiet skulle jag vilja säga att det inte hade spelat någon roll vad regeringen hade lagt fram för förslag. Vänsterpartiet hade ändå landat i att ni vill ta bort friheten och möjligheten att välja från familjerna, från köksborden, och flytta den till statliga oligopol, monopol och byråkrater. Det är inte familjerna som ska få välja utan byråkraterna. Det är en tydlig skiljelinje mellan våra partier.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet säger sig värna de små, idéburna skolorna. Men dessa skolor finns ju bara tack vare det fria skolvalet. Annars hade de inte funnits. De fanns inte dessförinnan. Det är samma skolval som er tilltänkta regeringspartner vill avskaffa. Hur ska den ekvationen gå ihop?

Till alla er som i dag argumenterar för att lägga ned fler friskolor, oavsett vilken flagg ni väljer att göra det under: Kom ihåg att det handlar om över 400 000 barn, elever och familjer som alltså har gjort ett aktivt val! Att säga att staten vet bättre än de familjerna kan jag och Moderaterna aldrig acceptera.

Herr talman! Svensk skola har under lång tid dragits med problem som olika regeringar har pratat om men inte löst. Den här regeringen väljer att göra, inte prata. Vi snackar inte – vi levererar reform på reform i denna kammare. Så får vi saker gjorda.

Med de här förändringarna tar vi nu ett viktigt steg för att göra den svenska skolan och det svenska friskolesystemet både friare och tryggare – friare för att vi fortsatt värnar varje familjs rätt och möjlighet att kunna välja skola, tryggare för att vi nu täpper till de hål som funnits för oseriösa aktörer i det svenska skolsystemet, friare när det gäller möjligheten att välja och tryggare när det gäller att säkra så att inga oseriösa aktörer ska kunna finnas kvar och verka i det svenska skolsystemet. Det är jag stolt över.

Med det vill jag under denna riksmötets sista debatt passa på att tacka kammarkansliet och utskottskansliets tjänstemän som sitter här både på läktaren och i kammaren för ett viktigt och gott samarbete under hela mandatperioden. Tack för ett väl utfört arbete! Utan er skulle inte vi kunna göra vårt viktiga arbete. Vi är otroligt tacksamma för er hjälp i detta.

Jag vill också tacka utskottets ledamöter för gott samarbete under mandatperioden.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Malmqvist talade om valfrihet och rätten för familjer att välja skola. Men det är inte en rätt som finns för alla. Det blir en valfrihet för dem som lyckas ställa sig först i kön, för dem som har gjort ett genomtänkt val långt tillbaka i tiden. Jag har hört om kompisar som ställer barnet i kö till friskolor redan när barnet är sex månader gammalt.

Det är så tidigt man måste göra ett val för att ha någon valfrihet. Valfriheten gäller alltså inte för alla utan för den som har satt sig in i skolsystemet.

Min poäng med det är inte att vi ska öka valfriheten mer. Däremot ska vi se till att alla skolor är bra skolor. Då räcker det inte att prata om valfrihet. Det viktigaste för mig är att vi kan säga att alla barn har rätt till den bästa skolan.

Det leder mig till att vi inte har råd att låta skattepengar gå ut i vinster till aktieägare.

Herr talman! Moderaterna brukar vara ett parti som värnar om låga skatter, så jag kan faktiskt inte förstå att man tillåter det skatteslöseri som friskolemarknaden innebär i dag. Man låter obegränsat med skattepengar gå ut i vinst till skolbolagsägarna.

Min fråga är alltså: Valfrihet för vem, i Malmqvists Sverige?

Herr talman! Tack, Isabell Mixter, för frågan! Den hade två delar, och jag tänker besvara båda.

Den första rörde Isabell Mixters intressanta resonemang kring att det är kö till vissa skolor, det vill säga att de är så populära att fler elever vill gå där än vad de har plats för. Ett argument för att avskaffa friskolesystemet skulle alltså vara att eftersom vissa skolor är så bra att många föräldrar vill att deras barn ska gå där måste de tas bort helt och hållet, för att det vore mest rättvist. Där har ledamoten och jag i grunden olika syn. Vi moderater menar att dessa friskolor bör få möjlighet att bygga ut och utveckla sin verksamhet så att fler elever kan få gå i en skola som levererar kunskap i en studiemiljö som många vill ha. Det är vår syn på saken.

Den andra delen av Isabell Mixters fråga handlar också om en grundläggande skillnad mellan våra partier, nämligen synen på fri företagsamhet. Som moderat och troende på marknadsekonomin – även här finns en skillnad mellan Moderaterna och Vänsterpartiet – vet jag att fri företagsamhet är av godo. Det bidrar till att utveckla en verksamhet. Konkurrens bidrar till att höja kvaliteten i skolan; det vet vi tack vare skolforskning från både IFAU och IFN, som har tittat på externt rättade prov och jämfört och analyserat hur elevernas resultat utvecklas. Det är otvetydigt, och det är något vi vill värna och utveckla.

Med dagens proposition sätter vi stopp för de avarter som har funnits. Det ska inte gå att ta ut vinst genom att till exempel kompromissa om kvaliteten. Om du saknar behöriga lärare och inte har rätt labbutrustning kommer vi att införa ett värdeöverföringsförbud. Det ger vi nu Skolinspektionen möjlighet att utfärda. Det är en bärande del av propositionen som diskuteras i dag. Det tror jag att Isabell Mixter är väl medveten om, men hon verkar inte riktigt vilja kännas vid det.

Herr talman! De moderata utbildningspolitikerna kanske borde lyssna lite mer på sina kommunpolitiker. Häromdagen var det till exempel en moderat kommunpolitiker i Falköping som varnade för att en ny friskola där kan kosta kommunen miljoner extra. Raoul Wallenbergskolan vill öppna en ny skola samtidigt som barnkullarna sjunker och kommunen diskuterar neddragning av antalet elevplatser. Så ser verkligheten ut i kommunerna.

Kvaliteten på de kommunala skolorna kan komma att drabbas på grund av den fria etableringsrätten i den svenska friskolesektorn.

Malmqvist försvarar uppenbarligen det svenska friskolesystemet som det ser ut i dag. Man ska alltså få plocka ut obegränsat med vinst och göra vad man vill med elevpengen. Jag undrar om Malmqvist även försvarar att svenska skolpengar går till skolor i Saudiarabien. Tycker Malmqvist att det är en bra användning av svenska skattepengar?

Jag vet var jag står. Det viktigaste måste vara att elevpengar går till elever och lärare – inte till skolor utomlands och inte till vinster. Vi ska se till att varenda skola är riktigt, riktigt bra. Det är det allra viktigaste för mig. Vad tycker Malmqvist om det?

Herr talman! Jag vet att Isabell Mixter har läst ärendet. Det förutsätter jag, men eftersom det låter i debatten som om ledamoten inte vet vad ärendet handlar om berättar jag nu det för åhörarna.

Det riksdagen beslutar om i dag är att på regeringens initiativ begränsa värdeöverföringar och därmed möjligheterna att ta ut vinst när man startar en friskola och under de första åren, när en friskola byter ägare och under åren som följer samt om det visar sig att det finns bristande kvalitet i verksamheten som härrör från bristande resurstilldelning, alltså att det saknas pengar. Då får man inte lov att ta ut vinst. Det är vad besluten vi fattar i dag innebär. Vi inför även en sanktionsmöjlighet så att Skolinspektionen kan utdöma böter på upp till 10 miljoner kronor för den skola som ändå väljer att göra det.

Jag tycker att det är ett problem om det går att ta ut vinst genom att kompromissa med kvaliteten. Det är också bakgrunden till den proposition som diskuteras här i dag. Men till skillnad från vänstersidan snackar vi inte bara, utan vi levererar. Detta är en genomarbetad proposition, som vi har sökt majoritetsstöd för. Det är inte helt oväsentligt när man håller på med parlamentarism. Man kan inte bara tycka saker.

Det finns inte majoritet i denna kammare för de flesta av Vänsterpartiets åsikter, tack och lov, men det här förslaget finns det majoritet för. Vi har samlat majoritet för ett genomarbetat förslag som riksdagen röstar om i dag och som kommer att göra skillnad.

Vi skiljer oss åt när det gäller Isabell Mixters problembeskrivning. Det som lyser igenom i hennes inlägg är att hon inte vill se någon fri etableringsrätt för friskolor. Hon vill inte att friskolor ska kunna starta verksamhet där föräldrar och elever efterfrågar det. Det är det som skiljer oss åt.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill skicka en hälsning till alla lärare som kanske lyssnar. Tack för det arbete ni gör och för att ni är redo att ta er an eleverna nu igen! Det uppskattar vi, inte minst vi som har barn i skolåldern. Det är fantastiskt att se, varje vecka, vad som händer där ute.

Jag har också en hälsning till alla kollegor som lyssnar och väntar på att voteringen ska börja. Vi är snart klara.

Herr talman! Det sades en lite rolig grej nyss, kopplad till ett inlägg från Moderaterna. Jag vet att vi kan ha olika syn på politiken och hur den ska se ut, men att kalla Liberalerna för vänster bara för att de vill lägga all makt hos byråkrater och lägga ned alla friskolor etcetera var väl att ta i?

I dag ska vi diskutera vinster i skolan och vad som ska göras åt dem. Partierna i regeringen, inte minst Liberalerna, har varit väldigt tydliga med att det skulle ske en helrenovering. Men det här är ingen helrenovering, herr talman. Det är lite spackel. Man kanske fixar lite med fönstren så att det åtminstone inte blåser rakt igenom, men i övrigt innebär det här ingen större skillnad. Det händer också saker som faktiskt är skadliga. Det återkommer vi till.

Det kom upp tidigare att det stod i Tidöavtalet att det skulle införas ett gemensamt skolval, vilket är själva grundförutsättningen för att få äkta valfrihet, likvärdig valfrihet, för alla svenska barn. Men regeringen valde att inte göra det. Det var en förhandlingsvinst från Liberalerna, om vi nu ska prata om skillnaden mellan att prata och leverera.

Något av det absolut mest fundamentala här är att få till ett seriöst och ordentligt gemensamt skolval. Ska vi helrenovera, herr talman, behöver vi ett gemensamt skolval.

Finansieringssystemet behöver ändras så att vi slutar belöna skolor som inte levererar och i stället belönar dem som tar störst ansvar på glesbygden och för de svåraste eleverna och som anställer behöriga lärare. Det är det vi behöver göra med pengarna.

Vi måste också sluta ge oseriösa aktörer möjligheter. Det är ju, även med den här lagstiftningen, möjligt att underleverera och ändå få bra betalt. Så bör det inte vara.

Herr talman! Vad vill då Centerpartiet med skolan? Vad är det viktigaste för oss? Jo, att stoppa utslagningen. Varje år lämnar 20 000 elever den svenska grundskolan utan att kunna gå vidare till gymnasiet. Det är till antalet fem gånger så många som i våra grannländer. Andelen är tre fyra gånger så hög. Det är helt absurt. Det gäller alltså 20 000 elever, 16 procent, var sjätte elev. Det har aldrig varit fler i svensk historia än just nu, under Tidöregeringen. Det är Tidöregeringens stora skolpolitiska arv. Utöver att de inte levererade det de lovade är deras arv att de levererade den största utslagningen i svensk skolhistoria. Det är det de lämnar efter sig. Det måste vara slut med det.

Herr talman! Vi behöver få till riktiga förändringar som gör att skolorna är bra i hela landet. Första steget är fler behöriga lärare. Regeringen vill utbilda färre. Vi vill utbilda fler. Om tio år ska varenda lärare vara behörig. Vi finansierar det i våra budgetar, i motsats till vissa andra partier som gör utspel i valrörelsen.

Vi måste ställa krav på att obehöriga lärare utbildas. Vi finansierar det, och det finns med i våra budgetar. Självklart ska den som anställer en person som ska undervisa men som inte är behörig också vara med och betala. Men vi från statens sida ska säkerställa att det finns utbildningsplatser, och vi ska vara med och finansiera det.

Vi vill också att det ska finnas ett särskilt lönetillägg på 5 000 kronor till dem som tar de svåraste platserna runt omkring i svensk skola. Det handlar om glesbygd och utanförskapsområden. Det är där det saknas behöriga lärare som mest. Men alla de partier som kallar sig landsbygdspartier säger nej till det här. Det enda parti som säger ja är det riktiga landsbygdspartiet, nämligen Centerpartiet.

Alla de andra vill ha koncentration och centrering. De vill att pengarna ska gå till storstäderna och de stora skolorna. Vi vill att de ska gå till de små skolorna och till dem som behöver pengarna mest. De ska gå dit där förutsättningarna är som svårast och där flest elever inte klarar skolan. Men de som låtsas vara landsbygdspartier säger nej.

Herr talman! Vi vill straffa skolor ekonomiskt om de inte anställer behöriga lärare. Det är kärnan i att ändra finansieringssystemet. Det enklaste sättet att tjäna pengar i svensk skola i är i dagsläget att låta bli att anställa behöriga lärare. Stora klasser och få lärare som inte är behöriga är sättet att tjäna pengar i svensk skola utan att leverera.

Den här regeringen har inte gjort någonting åt detta, och övriga partier i oppositionen vill heller inte göra något åt det. De har inga förslag på att ändra finansieringssystem på området. Det är inte gott nog.

Herr talman! Om vi ska stoppa utslagningen måste vi säkra att den elev som redan i dag har ett godkänt genomsnitt kan komma in på gymnasiet. Det innebär ett spill av mänskliga resurser att kasta ut dem i arbetslöshet eller extra saker i stället för att låta dem komma in på yrkesprogrammen. De borde få komma in genom yrkesprov. Det finns en massa duktiga människor som kan saker på riktigt med händerna. I dagsläget får de inte lov att gå på gymnasiet för att de fallerat i teori. Varför?

I alla andra europeiska länder lyckas man ta hand om den här resursen, men vi kastar ut dem. Det är värdelöst. Inget annat land låter så många unga människor gå till spillo som Sverige.

Vi är det enda parti som vill ändra intagningsreglerna till gymnasiet så att dessa elever kan komma in.

Herr talman! Om vi ska få igenom fler måste eleverna också må bra under tiden. Det är jätteviktigt. Ibland behandlar vi eleverna lite som om de vore små brickor som vi kan flytta runt med här i debatten. Det är de inte. Det är för eleverna som skolorna finns till. Då måste vi säkerställa att elevhälsan är tillgänglig. Vi måste säkerställa att det kommer in stöd tidigt, något Centerpartiet vill garantera genom elevlagen.

Regeringen har tidigare varit inne och nosat på att man måste ta emot stödet i skolan. Det är bra att nosa på det, men det är ännu bättre att genomföra det. Det kan man göra tillsammans med oss efter valet.

Dessutom måste man öppna vägar vidare. Om man som elev hela tiden får veta att man är värd ett F och inte får lov att gå vidare mår man såklart dåligt. Det hade vi alla gjort, vuxna som barn.

Herr talman! Det är här helt avgörande grejer. Jag vill än en gång vara jättetydlig: De små skolorna måste få förutsättningar för att överleva och kunna finnas i hela landet. Det kräver att man ger högre ersättning till de mindre skolorna.

Den sista biten för att få igenom fler elever som jag prioriterar att lyfta upp här är obligatorisk intensivundervisning i svenska för dem som inte kan språket när de börjar skolan. Om man inte klarar språket direkt och inte har fått in det kommer man att missa jättemycket undervisning. Man missar mycket kunskap, och det är väldigt svårt att ta igen det när man kommer upp i de senare klasserna. Det är därför vi ser att vi i Sverige gång på gång har svårt för att utbilda barnen tillräckligt bra.

Till lärarna vill jag säga att de kan lita på Centerpartiet. Vi kommer att leverera det till lärarna som den här regeringen har lovat dem men inte har finansierat, till exempel en reglering av undervisningstiden. Vi kommer att se till att det blir av, och vi kommer att finansiera det.

Regeringen har inte finansierat det. I stället kommer man just nu med nya ofinansierade löften som är helt absurda. Liberalerna lovade i dag omkring 20 miljarder kronor utan att ens finansiera sina existerande löften. Det är inte seriös politik.

Herr talman! Vi måste få seriös politik som går ihop och blir finansierad, annars gör det ingen skillnad ute på golvet. Då blir det bara så som Sverigedemokraterna säger: Man finansierar lärarnas planerade undervisningstid inom ramen. Det blir inte mer pengar, utan det ska finansieras inom ramen. Då blir det inte bättre.

Herr talman! Jag vill också ge lite kredd till regeringen. Det höjdes lite ögonbryn nu; de är inte vana.

Tack för att ni införde offentlighetsprincipen! Det hade jag inte trott. Först togs den bort från utredningen, men sedan infördes den ändå. Jag är jätteglad för offentlighetsprincipen för fristående skolor. Den kommer att göra stor skillnad. Tack för det!

När vi nu talar om framtiden vill jag också säga att jag är lite besviken i det som kanske är den sista debatt där Liberalerna fortfarande finns kvar i riksdagen. Av visionerna om framtidens skola och hur vi får igenom eleverna fanns ingenting med här. Det är lite sorgligt.

Helt öppet och ärligt tror jag inte på Liberalernas skolpolitik med centralisering, ofinansierade löften och popcornutspel. Det gör inte lärarna och rektorerna och tydligen inte heller befolkningen. Inte ens KD verkar göra det längre.

Som framförts tidigare är inte ens den egna skolministern här. Alla andra ministrar har varit här vid slutdebatterna den här veckan, men det har inte skolministern varit, vilket är synd. Det hade varit bra med en ärlig och öppen diskussion med ministern om skolpolitiken under mandatperioden och vad vi ska göra framgent.

Herr talman! Det har förekommit många olika påståenden i kammaren i dag om varför det ser ut som det gör. Varför har vi inte fått en betygsreform tidigare? Jag var med i den tidigare betygsutredning. SD, KD, M och L hindrade de reformer som skulle ha gjort att fler hade klarat skolan de senaste åren. Det har kanske kostat 50 000 elever möjligheten att gå vidare till gymnasiet. Det är inte någon annans fel.

Varför har tidigare regeringar inte lyckats göra något åt friskolegrejerna tidigare? Det beror på att alla de partier som sitter här framför mig röstade emot det och hindrade det. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och vi hindrade det. Även vi hindrade det! Jag tycker att vi ska ha ärliga diskussioner här i kammaren. Då blir det lite bättre, och då kan befolkningen på riktigt göra sig en bild av vilken politik de vill och varför de får den och varför de inte får den. Det blir bättre så.

Herr talman! Jag tycker inte att det här är tillräckligt om vi vill rensa upp i systemet. Jag har nämnt vissa saker.

Bara den här veckan kunde vi se en friskola i Malmö som inte levererade praktik till de elektrikerelever som går där. Vi sitter här igen och låtsas som att det är något som är löst, men det är det inte. Vi kan inte ha ett skolsystem där elever satsar sin framtid på en utbildning men inte får den utbildning som de har förtjänat. De här eleverna kommer ut som elektriker utan att över huvud taget ha fått testa på att vara elektriker, det som är essensen av deras utbildning.

Vi måste kunna göra bättre, herr talman, och jag tror att vi kan det.

Efter den här regeringen, som har låtit framtida generationer få betala för regeringens valfläsk utan att ge tillbaka dem någon bra politik – de har inte gett dem en skolpolitik som funkar för framtiden eller gett dem en klimatpolitik värd namnet – kan vi bara göra bättre framöver. Det kräver en ny regering, och jag ser fram emot att få skapa den efter valet.

Med det vill jag tacka talmannen själv för ett bra arbete. Tack till kansliet och sekretariatet! Tack till utskottet – både all underbar personal och härliga ledamöter! Tack för goda debatter! Jag hoppas att de flesta av oss ses efter valet.

Jag yrkar bifall till reservation 5.

(Applåder)

Herr talman! Det här var ett imponerade anförande i tolv minuter. Det blev ett inlägg om allmän skolpolitik från Niels Paarup-Petersen.

Jag tänkte börja där Niels Paarup-Petersen ändå tangerade dagens ärende, som handlar om skärpta villkor för friskolesektorn, vilket kanske inte var helt uppenbart för åhörarna. Han påstod att den här regeringen inte har gjort någonting mot bristen på behöriga lärare i vissa skolor.

Jag vill gärna gå tillbaka till dagens ärende, där vi alltså nu föreslår för riksdagen att i dag besluta om att införa möjlighet till ett värdeöverföringsförbud i tre situationer: vid nystart, vid ägarskifte och vid bristande kvalitet. Vi har exemplifierat bristande kvalitet i propositionen. Det är svårt att lista alla omständigheter, men det handlar om när bristande kvalitet kan koppas till bristande resurstilldelning. Ett av de exempel som uttryckligen listas är obehöriga lärare eller bristande tillgång till behöriga lärare. Detta är ett konkret exempel för att bemöta Niels Paarup-Petersens påstående om att regeringen inte har gjort någonting när det gäller detta.

Det andra jag tänkte nämna rör påståendet att regleringen av undervisningsskyldigheten, den gamla så kallade USK:en eller lärarnas undervisningstid, inte är finansierad. Det stämmer inte. Det har inte så mycket med det här ärendet att göra, men det finns pengar avsatta i budget för att genomföra detta, tillsammans med skolans huvudmän. Vi menar att detta är ett delat ansvar. Den som under lång tid har dragit ned på lärarresurser ska inte få en hundraprocentig kompensation – det tycker vi är rimligt.

Det tredje jag tänkte bemöta gäller de 20 000 elever som Niels Paarup-Petersen gärna återkommer till. Vi har nu bland annat beslutat om ett nytt betygssystem för att färre ska slås ut och fler ska få möjlighet att läsa på gymnasiet.

Herr talman! Det är helt korrekt. Framöver kanske det ändå, om Skolinspektionen tycker att det är tydligt nog att den bristande tillgången till behöriga lärare kan kopplas till resultatet, kommer att få som konsekvens att pengar inte får föras vidare till en ägare. Det är konsekvensen.

Detta innebär inte att lärarna kommer dit. Det hjälper faktiskt inte alla Sveriges skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående, som vi var inne på tidigare, som saknar behöriga lärare. Ni vill utbilda ett tusen färre lärare varje år – det är det som är regeringens politik. Det ger inte fler behöriga lärare, utan det ger färre behöriga lärare. Så är det typiskt: När man utbildar färre blir det färre.

Det är detta som är essensen, oavsett om det rör sig om en idéburen friskola, som det oftast gör ute på landsbygden, eller en kommunal skola som har svårt att rekrytera behörig personal. Då hjälper det inte att det finns en skola med 1 300 elever inne i Stockholm eller Malmö som eventuellt inte får dela ut vinster om de inte anställer lite fler behöriga lärare, även om det inte riktigt blir alla. Det gör faktiskt inte den stora skillnaden. Det är därför det är så viktigt att alla lärare ska vara behöriga. Det är det vi säger.

Detta innebär att vi måste ställa krav på att de måste vara det, och vi måste tilldela resurser. Vi måste ställa krav på att alla som är obehöriga utbildas och blir behöriga och tilldela pengar så som vi gör i våra budgetar. Och så måste vi säkra att man där det saknas absolut flest behöriga lärare får hjälp med finansieringen från staten. Och det är i glesbygd och i utanförskapsskolorna, där de svåraste villkoren råder. Allt detta har ni sagt nej till. Det är ju det som är essensen.

Nej, det är inte finansierat. Inte ens Sveriges Lärare säger att det är finansierat. Ingen som någonsin har vetat någonting om skola, vilket den här regeringen tydligen inte gör, skulle säga att detta är finansierat. Det är inte finansierat; det kommer att kosta miljarder. Om man ska ta det inom budget, som bland andra Sverigedemokraterna sa när vi debatterade med Sveriges Lärare, tar man pengarna från någon annan, och då har man inte finansierat det.

Herr talman! Vi glider längre och längre bort från ärendet, men jag ska bara snabbt bemöta några av dessa felaktiga påståenden.

Vi reformerar lärarutbildningen. Vi höjer förkunskapskraven för att fler faktiskt ska avsluta sin lärarutbildning; i dag är det fler än hälften som hoppar av. Detta kommer att göra att fler lärare utbildar sig.

Vi vill införa en yrkesskola för de elever som ändå inte har behörighet till gymnasiet för att fler ska få möjlighet och en väg att läsa vidare – som ett svar på det som sades om de här 20 000 eleverna. Jag är väldigt nyfiken på att höra Centerpartiets förslag på detta område. Jag hör ofta talas om problem men sällan om lösningar.

Avslutningsvis, herr talman, skulle jag vilja snurra tillbaka till den fråga jag ställde till Centerpartiet i mitt anförande tidigare. Centerpartiet säger sig värna friskolor, inte minst små idéburna friskolor, men vill samtidigt samarbeta på vänsterkanten med partier som inte vill se några friskolor alls. Min fråga till Niels Paarup-Petersen och Centerpartiet är därför den självklara: Hur tänker ni er att den ekvationen ska gå ihop?

Herr talman! Jag kan börja med den sista frågan: Hur tänker jag få ihop ekvationen att samarbeta med partier som vill ta bort de fristående skolorna? Jag skulle kunna ställa samma fråga till Moderaterna. Eller har ni gett upp idén om att Liberalerna blir kvar? De vill ju samma sak som Socialdemokraterna. De har samma idéer.

Vi kommer alltså att stå inför samma problem: Vi ska övertyga dem om att det är bra med mångfald i skolan. Det är bra med flera aktörer, inte minst alla de idéburna ute på Sveriges landsbygd som ser till att det finns skolor där kommunerna drar sig tillbaka. Det är helt avgörande.

I motsats till regeringen lägger vi också pengarna där. Vi finansierar små skolor med en extra grundplatta. Vi ser till att de små skolorna får mer pengar. Vi ser till att de får extra pengar till behöriga lärare. Det är det som är skillnaden. Det är, återigen, därför vi är det enda landsbygdspartiet. Prat gör ingen skillnad.

Vi fick höra att den här reformen av lärarutbildningen skulle göra att fler avslutar lärarutbildningen, och det hoppas jag verkligen. Men det är ju inte vad er egen utredning säger. Den säger att tusen färre lärare avslutar – men en större andel. Det är en viktig matteskillnad: Andel och antal är faktiskt två olika saker. Enligt utredningen skulle utfallet bli tusen färre lärare varje år. Det är väldigt stor skillnad. Ja, det är en större andel av dem som kommer in, men det är tusen färre som kommer ut.

Centerpartiet kommer att se till att mångfalden i svensk skola blir kvar, oavsett hur en kommande regering ser ut. Vänsterpartiet kommer inte att vara med och inte heller Sverigedemokraterna. Det blir en så kallad mittenregering. Ni hade varit välkomna, men ni verkar nu bli för små för att vi skulle kunna få majoritet. Så vi får väl hitta några andra, tyvärr.

Herr talman! Jag uppskattar att Niels Paarup-Petersen fortsätter på den linje som hans parti har följt sedan tidigare. Man går inte på det här med att införa vinstförbud, utan man står upp för att vi ska ha en mångfald av aktörer. Där tycker vi samma sak.

Jag skulle vilja komma tillbaka till det som Josefin Malmqvist sa i det förra replikskiftet. Hon ställde frågan hur Centerpartiet ska kunna samarbeta med partier som vill ta bort fristående skolor. Det är ju det de vill. Då gavs svaret att det inte är någon skillnad.

Men det är skillnad. Det är skillnad i storlek på de partier man ska förhandla med. Socialdemokraterna är ett 30-procentsparti, och de kommer att köra över Centern som ett urspårat tåg i de förhandlingarna. Vi har inte riktigt haft de förutsättningarna hos oss, så det är skillnad.

Jag tycker att man ska vara ärlig i debatten – det är bra. Vi har exempelvis sagt när det gäller detta med undervisningstiden, som togs upp här, att vi tyckte att det skulle finansieras inom ram, och det står vi fast vid. Men förhandlingarna landade i att det skulle finansieras i budget. Det är detta som gäller, så det ligger i budgeten. Men vår uppfattning var en annan: att man skulle ta det inom ram. Så kan det vara, men just hur man skulle finansiera det var inte någon prioriterad fråga för vår del.

Men något som inte är ärligt är att säga att Centerpartiet är det enda parti som vill ändra antagningssystemet för de elever som inte blir behöriga. Vi har lagt fram förslag på yrkesskola. Men vad Centern inte tänker på är att man har teoretiserat även yrkesprogrammen. Därmed finns krav på förkunskaper i vissa ämnen. Jag kan återkomma till detta i nästa replik.

Herr talman! Nu hoppas jag att jag svarar på frågorna. Jag är inte det minsta tveksam till att SD har kört över Liberalerna i den här regeringen. Det verkar väldigt tydligt sett till vad regeringen genomfört.

Den debatt vi hade där Sverigedemokraterna sa att detta skulle finansieras inom ram var med Sveriges Lärare. Det var nog under våren, efter att budgeten lagts fram. Just för att det var väldigt mycket som var ofinansierat handlade frågan om allt som var kvar att finansiera, och då sa Sverigedemokraterna att de pengarna skulle tas inom ram. Att då säga att det har hanterats i budget är faktiskt inte sant. Det är jättemycket finansiering kvar att hantera – det är det som är hela problematiken.

Nu kommer jag inte ihåg siffran, men det gavs en siffra på omkring 10 miljarder för det som är kvar, lite beroende på vem man tror på. Jag tror kanske inte att man ska ta kommunernas siffror rakt av; det är klart att de kanske är intresserade av att den siffran inte är för låg. Men jag tror ändå att alla parter som har räknat på detta kan vara överens om att det är väldigt många miljarder kvar att finansiera. Det enda vi har hört från regeringen, via Sverigedemokraterna, är att det ska finansieras inom ram.

Det är klart att Socialdemokraterna är för stora. Det kan vi vara överens om vilken dag som helst. Det tror jag att ungefär 70 procent av den här kammaren tycker.

Men i motsats till Liberalerna har vi visat att vi faktiskt kan förhandla. Det är ju skillnaden. Om du läser januariavtalet kan du se hur mycket Socialdemokraterna fick vika ned sig och göra saker som de inte ville. Det var socialdemokratiskt hjärteblod som spilldes här i riksdagen just för att vi kan förhandla och få igenom vår politik. Men att Liberalerna inte har lyckats göra detsamma med er är ju inte mitt ansvar.

Herr talman! Det har varit ett fantastiskt samarbete med Liberalerna. Vi har varit överens om de stora och viktiga frågorna. Det kommer att fortsätta så också.

Låt mig återgå till frågan om antagningssystemet. Vi ska vara ärliga och säga att det är för många elever som inte blir behöriga. Men vad är det som krävs för att bli behörig till ett yrkesprogram? Jo, det krävs ett godkänt betyg E i svenska eller svenska som andraspråk, i engelska och i matematik samt fem valfria ämnen – totalt åtta ämnen. I grundskolan läser man 16 eller möjligtvis 17 ämnen som man får betyg i. Det vill säga att det är åtta ämnen som det inte krävs att man har betyg i.

Någonstans måste vi också tala om det personliga ansvaret. Någonstans måste vi också ställa krav på eleverna. Det är förvånande om Centerpartiet har blivit så pass socialdemokratiska att man nu också släpper på kraven. Det skulle vara något nytt. Kraven måste ju följa med.

Sedan är det viktigt att se till att det finns andra ingångar, för vi kan inte bara släppa människor vind för våg. Jag håller med Niels Paarup-Petersen om att vi måste se över det. Därför har vi också varit starka förespråkare för en yrkesskola där det i stort sett inte ska vara några krav alls för att komma in.

Men om man ska in på ett nationellt yrkesprogram som i dag, när vi inte har någon yrkesskola – jag har inte sett att Centerpartiet har hoppat högt för det förslaget heller – har man ett problem. De måste ju också klara av sina teoretiska studier på gymnasiet. Har man inte förutsättningar för att klara det i grundskolan kommer man inte heller att ha det i gymnasiet. Då sviker vi dessa elever. Då skjuter vi bara problemen framför oss.

Vi menar att man först måste ställa krav, och sedan måste man hitta andra ingångar, i stället för att bara tro att man kan lösa problemet genom att avskaffa betyget E.

Herr talman! Jag vill börja med att klargöra en sak: Den här regeringen har sänkt kraven för att bli godkänd i svensk skola. Det är vad det nya betygssystemet innebär. Det måste vi ändå vara väldigt tydliga med. Det är därför fler kommer att få godkänt. Kom inte här och prata om att andra vill sänka kraven.

Det är vettigt att sänka kraven, för det är värdelösa betygskriterier som finns i dagsläget. Men det är vad regeringen har gjort. Det är vårdslöst att påstå något annat.

Det är inte så att de som inte kan gå vidare i dag bara har klarat fem ämnen och missat alla de andra. Majoriteten av dem som i dag inte får gå vidare har ändå ett genomsnittsbetyg som är godkänt. Varje år är det alltså 10 000 elever som inte har fått gå vidare trots att de har haft godkänt i genomsnitt. Det är vanvettigt!

Alla andra länder i Europa låter denna grupp gå vidare. Det är bara vi i Sverige som inte har låtit dem gå vidare, och detta har förlängts på grund av att ni, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna sa nej till att göra något åt det i den gamla betygsutredningen. Jag var där. Ni sa nej till att ha en annan syn på betyget E, som Tholin föreslog.

Ja, ansvaret för detta ligger hos er. Jag tar jättegärna en yrkesskola. En två- eller treårig enklare gymnasieutbildning skulle ha hanterats i Tidösamarbetet, men ni lyckades ju inte. Ni har inte gjort det. Ni klagade på varandra internt i stället för att leverera. Det är precis som med gemensamt skolval – det blev ju ingenting! Det är verkligheten.

Ja, vi har massor av förslag när det gäller antagning. Vi vill också att man ska kunna komma in på yrkesprov. Jag nämnde det i talarstolen. Hade man lyssnat hade man vetat det. Vi säger också att man redan i dag ska kunna gå vidare med ett genomsnitt som är godkänt. Då får dessa elever, som ofta är absolut kapabla att klara skolan, en chans, precis som i alla andra europeiska länder. Det är bra för Sverige, men tyvärr säger Sverigedemokraterna nej.

Herr talman! Skolan är en nyckel till ett bättre samhälle.

Man brukar säga att med varje barn börjar världen på nytt. Det är ett hoppfullt sätt att se på framtiden, men det påminner oss också om vårt ansvar. Varje barn behöver få med sig kunskap. Varje barn behöver lära sig färdigheter, värderingar, etik och kultur. Det är så vi för vidare det som bygger ett samhälle.

En bra skola öppnar dörrar. Den ger barn möjlighet att växa, ta sig vidare i livet och nå sin fulla potential. Varje år tar tiotusentals barn viktiga steg mot ett bättre liv tack vare den svenska skolan – för att någon tror på dem och för att vi tror Sveriges lärare om gott.

Kristdemokraterna är ett parti som tror på lärarna. Vi tror på skolan. Vi tror på eleverna. Men när den politiska debatten mest handlar om vem som driver en skola, i stället för om hur eleverna mår och vad de lär sig – då har debatten hamnat fel. Den allmänna skoldebatten behöver handla mer om tidiga insatser till eleverna, om lärarnas och speciallärarnas arbetssituation, om hur vi får bort stöket och får tillbaka tryggheten i den svenska skolan och om hur skärmarna och digitaliseringshetsen kan ersättas med verktyg som faktiskt förbättrar undervisningen.

Herr talman! Den här valrörelsen behöver handla om hur svensk skola ska bli skola igen. Vi kristdemokrater kommer att göra allt vi kan för att valrörelsen ska handla om detta.

Men med detta sagt handlar dagens riksdagsdebatt ändå om friskolor. Där har Kristdemokraterna några grundläggande ingångar.

Det viktigaste är att Sverige har så bra skolor som möjligt. Det spelar mindre roll vem som är huvudman eller vem som går med vinst så länge kvaliteten är hög, eleverna lär sig, lärarna får goda förutsättningar och föräldrarna kan känna trygghet.

Men det betyder också att vi inte kan acceptera dåliga huvudmän i skolsystemet. Vi kan inte acceptera att verksamheter inte klarar av sitt uppdrag. Vi ska inte acceptera aktörer som saknar långsiktighet eller inte sätter elevernas bästa främst.

Herr talman! När privata aktörer får möjlighet att starta verksamhet och det finns möjlighet att tjäna pengar finns det alltid en risk för att vissa försöker maximera sina intressen på bekostnad av kvaliteten. Den risken får vi förstås erkänna. Det är den som vi som lagstiftare alltid måste stoppa. Det är därför den här propositionen behövs. Det är därför vi behöver nya regler, för systemen måste vara byggda för att hantera också de aktörer som inte gör rätt.

Det är här regeringens proposition kommer in. Den utgår från den ganska enkla principen att när samhället ger en huvudman förtroendet att bedriva skola och ta emot skattemedel för barns utbildning, då ska eleverna garanteras en bra skolgång. Därför går vi fram med skärpta krav på dem som vill starta och driva skolor.

Den som vill få samhällets förtroende att bedriva utbildning behöver vara långsiktig och seriös. Den får naturligtvis inte vara där för att tjäna snabba pengar. Därför inför vi också vinstbegränsningar, så att en nystartad skola, en skola som har bytt ägare eller framför allt en skola med kvalitetsbrister inte kan föra ut värden ur verksamheten.

Den här propositionen handlar också om att skilja de seriösa aktörerna från de oseriösa. För det finns otroligt många fristående skolor som gör ett utmärkt arbete. Där får barnen den hjälp och det stöd de behöver, och eleverna trivs i skolan och uppvisar mycket goda resultat.

Kristdemokraterna är inte emot att en huvudman som har investerat i en sådan skola har möjlighet att faktiskt också ta ut pengar. Om ett överordnat politiskt mål skulle vara att ingen privat aktör ska kunna göra någon som helst vinst på skattepengar är det naturligtvis enklast att förbjuda alla friskolor rakt av. Men Kristdemokraterna menar att det aldrig finns ett egenvärde i att en friskola stängs, utan det handlar alltid om vad som är bäst för barnen. Tvärtom menar vi att friskolesystemet öppnar upp för en valfrihet och en variation av skolor som bidrar positivt till eleverna och familjerna.

Jag skulle säga, herr talman, att det fina i den här propositionen är att den låter seriösa och långsiktiga huvudmän fortsätta bedriva verksamhet samtidigt som regelverket ska göra det svårare för aktörer som inte tar sitt ansvar.

Man kan ha olika uppfattningar om marknad, valfrihet och ägandeformer. Men jag tror att vi kan enas om en sak, och det är att varje barn har rätt till en skola som fungerar. Varje elev har rätt till undervisning av god kvalitet. Varje lärare har rätt till rimliga förutsättningar att genomföra sitt uppdrag, och varje förälder ska kunna känna trygghet i att skolans första prioritet alltid är barnens utbildning. I slutändan är det ju liksom inte systemet som går till skolan varje morgon, utan det är barnen. Det är deras möjlighet att lyckas, växa och forma sin framtid som måste vara utgångspunkten i alla beslut som vi tar i den här kammaren.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Eftersom det är sista debatten för mandatperioden vill jag också passa på att tacka talmanspresidiet, utskottskansliet, kammarkansliet och utskottsledamöterna för allt arbete och samarbete under mandatperioden.

(Applåder)

Herr talman! I de här dagarna startar Sveriges lärare, elever och rektorer upp verksamheterna i svensk skola. Utbildningsutskottet här i riksdagen verkar ha fått kvarsittning av regeringen.

I dag, herr talman, borde vi ha samlats här i Sveriges riksdag för att en gång för alla stoppa vinsterna i skolan. Men det gör vi inte. Det är märkligt eftersom ungefär 70 procent av Sveriges väljare vill få bort vinsterna ur skolan. Nio av tio lärare vill få bort vinsterna ur skolan. Ändå har vi inget sådant förslag att diskutera. Man kan undra varför.

När Tidöregeringen tillträdde arbetade en utredning med att ta reda på hur den här majoriteten av svenska folket skulle kunna få sina önskemål och sina förhoppningar – att stoppa vinstutdelningarna och stoppa marknadsskolan – uppfyllda.

Den nya regeringen ändrade direktiven och bytte utredare. Detta med förbud mot vinstutdelning skars med kirurgisk precision bort ur utredningsdirektiven. Därför står vi här utan ett underlag som gör det möjligt att genomföra det som en stor del av svenska folket vill.

Tack för ingenting, Tidöregeringen!

Varför står vi då här? Jo, av något oklart skäl vill den här regeringen pressa igenom ett senkommet beslut om skärpta villkor för friskolesektorn. Det innehåller flera delar som ändå får duga i väntan på att vi får en ny regering som på riktigt åtgärdar problemet med vinsterna.

I väntan på ett vinstförbud blir det nu ett vinstförbud under de första fem åren efter nyetablering, efter ägarförändringar och efter föreläggande om kvalitetsbrister från Skolinspektionen. Det är förvisso helt rimligt, men det är fullständigt otillräckligt.

Efter fem år med samma ägare är det fritt fram att fortsätta dela ut vinster till ägarna, köpa våffelstugor, skärgårdstomter, lyxbilar och allt vad det är och att instruera förskollärarna och säga: På den här förskolan får barnen inte lära sig att bre sina mackor själva, för smöret är för dyrt. Vi behöver ta ut vinst.

Det är bra att ställa hårdare krav på ekonomisk långsiktighet både vid ansökan och tillsyn. Självklart ska skolpengen betalas tillbaka om man bryter mot reglerna och ändå delar ut vinst eller för över pengarna till en annan verksamhet. Och det är självklart rätt att en friskola som planerar att lägga ned sin verksamhet behöver tala om det för den kommun som den friskolan finns i. Det är ju kommunen som har det yttersta ansvaret för barnens utbildning.

De här åtgärderna är viktiga, men en del blir onödigt krångliga eftersom regeringen inte tar tag i det stora överhängande problemet när det gäller svensk skolas finansiering och organisering: att man har vinster som drivkraft i stället för att drivas av att ge eleverna utbildning.

För Miljöpartiet är det viktigt att värna idéburna friskolor. Det är friskolor som fyller en viktig funktion i närsamhället där de finns. De bidrar till en pedagogisk mångfald och till en viktig valfrihet för föräldrar och elever. De finns ofta på landsbygden, där det finns ett engagemang i samhället när det gäller att ha en skola just där.

I Miljöpartiet är vi oroliga för att regeringens halvhjärtade försök att fasa ut vinster riskerar att slå undan fötterna på just dessa skolor men att det skyddar de stora koncernerna, som kan fortsätta ta ut vinst och som har större muskler när det gäller att organisera sig och hantera en utökad och krångligare tillsyn. Därför, herr talman, vill vi att den här reformen – och konsekvenserna av den – utvärderas, särskilt med en blick på vad den gör för idéburna skolor och mindre skolor.

Herr talman! Vi står som bekant inför ett val som sker om några veckor. I ljuset av det är det intressant att veta vad de olika partierna tycker när det gäller vinster i skolan. Nu vet vi. Tidöpartierna står långt bort från väljarna och medborgarna.

För Miljöpartiet är det enkelt och tydligt. Vi har de senaste 10–15 åren tydligt motsatt oss att de pengar som skattebetalarna investerar i utbildning ska kunna användas till vad som helst. Om verksamheten finansieras med skattepengar och går med vinst ska pengarna tillbaka till verksamheten. De ska gå till lärare och till elever. De ska inte delas ut till någon annan, förutom när det går till som det gör när det offentliga delar ut vinst till ägarna. När vi har en verksamhet som når alla sina mål sänker vi skatten. Det är så återbäringen går till i offentlig förvaltning och med skattebetalarnas pengar.

Med en ny regering vill vi omedelbart ta fram de utredningsunderlag som krävs för att vi ska kunna förbjuda vinster i skolan. Med det lämnar vi marknadsskolan bakom oss och lägger grunden för en ny tid för svensk skola, där skattebetalarna får utbildning för pengarna och vi kan bygga upp en likvärdig skola i absolut världsklass.

Miljöpartiet vill sätta fokus på eleverna, på rektorerna, på lärarna och på kunskapsutvecklingen. Vi vill sätta fokus på att öka lärarbehörigheten, minska klasserna, stärka skolan i hela landet och öka statens ansvar för skolans finansiering. Vi vill stoppa marknadsskolan en gång för alla och börja fokusera på vad svensk skola behöver efter marknadsskolan.

Skolan är en bred och långsiktig verksamhet som behöver politisk samling och breda överenskommelser. Det handlar om att gemensamt kunna lägga grunden för långsiktiga beslut, att sitta i samma rum, att lyssna på forskare och experter, att diskutera olika politiska värderingar och att göra analyser och avvägningar om skolans framtid tillsammans.

Det handlar om att svensk skola behöver ett politiskt ansvarstagande på en nationell nivå, där vi ser till att det finns förutsättningar för dem som gör jobbet på riktigt – eleverna, lärarna, rektorerna. Det är där skolan faktiskt blir till på riktigt. Det är inte här. Det är i klassrummet. Det är där förutsättningarna ska finnas.

Skolans viktigaste uppdrag är att ge utbildning och bildning till barn och unga, att ge dem de kunskaper och de förmågor som de behöver för att vara aktiva och ansvarstagande medborgare i ett samhälle som just nu är statt i en oerhört stor förändring.

Vi behöver ta ett långsiktigt ansvar gemensamt från nationell nivå. Det hör jag ofta från lärare, rektorer och föräldrar. Det finns en förväntan hos svenska folket på dem som driver den nationella skolpolitiken.

Herr talman! Det svensk skola behöver är skickliga lärare som har tid för sina elever. Vår uppgift är att ge dem de bästa förutsättningarna. Då måste alla resurser gå till klassrummet. Vi behöver skolor som anställer behöriga och legitimerade lärare och som har slöjdsalar och kemisalar. Det behövs djur på djurutbildningarna och maskiner på maskinutbildningarna.

Herr talman! Ja, det är snart valdag. Jag vill återigen nämna den starka majoritet som finns i befolkningen som är för att man tar bort vinsterna från skolan. Ungefär 70 procent vill inte ha vinstutdelande skolor. Det är en tydlig majoritet. De väljarna finns till höger och till vänster på den politiska skalan. De finns på landsbygden och i städerna. De finns bland de politiskt intresserade medborgarna och bland dem som inte är så intresserade av politik.

Bland lärarna är det nio av tio som inte vill ha vinstutdelning i svensk skola. Även bland lärarna i friskolor vill en majoritet ta bort vinsterna. Det här blir valet där de här rösterna kan göra skillnad på riktigt.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, som handlar om att stoppa marknadsskolan, och till reservation 6, som handlar om att utvärdera konsekvenserna av den här lagstiftningen med fokus på små och idéburna skolor.

(Applåder)

I detta anförande instämde Katarina Luhr, Nils Seye Larsen och Malte Tängmark Roos (alla MP).

Herr talman! Jag har redan tackat talmannen, så jag skippar det i dag.

Det här är min sista debatt. Jag har suttit i utbildningsutskottet i ungefär elva år, och det finns nog ingen i den här kammaren som har nämnt ordet marknadsskola och motståndet till den lika många gånger som jag.

Jag är här för att jag började med denna fråga, och jag vill också avsluta med den. Anledningen till att skolpolitiken har varit viktig för mig från början och anledningen till att motståndet till marknadsskolan är viktigt är att det inte bara handlar om skolan. Det skolsystem vi väljer att bygga kommer att definiera vilket samhälle vi kommer att vara nu och framåt.

Därmed ser vi också att de politiker och partier som företräder skolkapitalet och har gjort det under alla de här åren också driver andra frågor som ser till att splittra vårt samhälle. Det är frågor som skapar ojämlikhet och som gör att barn inte längre möter barn med andra bakgrunder. Det är frågor som gör att människor skiljs åt och splittras, vilket också påverkar samhällslivet, föreningslivet och arbetslivet.

Jag må nu sluta i riksdagen efter de här tolv åren, men kampen mot marknadsskolesystemet kommer inte att sluta. Även om vi i dag står och diskuterar en proposition som har krystats ut av den här regeringen efter fyra år av löften kommer kampen att fortsätta under nästa mandatperiod.

Ett stort ansvar vilar nu på den kommande regeringen, som förmodligen blir någon typ av röd eller grön regering. Den kommer att hållas ansvarig för de löften man har gett från talarstolen både i dag och under den här mandatperioden.

Vi kommer också att vara många ute i kommunerna som driver den här frågan. Partiet jag tillhör, Framtidens Vänster, har gjort det här till en valfråga. Partikoalitionen jag tillhör, som heter Stockholms Vänsterallians, kommer att göra det här till en valfråga.

Men återigen: Frågan handlar om mer än bara skola. Den handlar om detta: Ska vi ha ett samhälle för alla, eller ska vi ha ett samhälle bara för de rikaste? Politiken med privatiseringar och nedmontering av välfärd har gått ihop med idén att de rika ska bli rikare på bekostnad av fattiga människor.

Vilka barn är det som behöver mest hjälp i skolan? Jo, det är barnen till dem som har drabbats av den här politiken. Den här politiken handlar om att vissa barn behöver gå runt med ont i magen för att de inte vet om de får uppehållstillstånd eller inte. Man har pratat om att alla problem i vårt samhälle handlar om invandring, vilket vi alla vet att de inte gör.

I slutändan vill jag komma med en påminnelse till alla er som ställer upp igen. När man säger att all makt ska utgå från folket är det något mer än att bara rösta vart fjärde år. Det handlar också om att ni ska representera folket under de fyra åren och att ni ska lyssna på folket under de här fyra åren. Och det har ni inte gjort när det kommer till marknadsskolan.

Precis som sades tidigare i talarstolen är en stor majoritet av svenska folket mot marknadsskolesystemet. Men grattis till er som har sett till att det får fortsätta och att era kompisar har fått tjäna mer pengar på detta! Stort grattis till Moderaterna och stort grattis till Sverigedemokraterna, som har företrätt skolkapitalet här!

Jag beklagar detta för alla lärares och elevers skull, som har fått ta konsekvenserna av det ni har gjort. De har fått ta konsekvenserna för att ni har segregerat den svenska skolan ytterligare och låter det fortsätta så.

Jag säger återigen: All makt åt folket! Det behövs en politik som vågar stå emot detta. Ett stort ansvar kommer nu att vila på den kommande regeringen, som vi också kommer att hålla ansvarig ifall man inte tar bort friskolesystemet.

Ned med marknadsskolan, en gång för alla! Tack för de här tolv åren!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)