Statsministerns frågestund

Fru talman! Låt mig först gratulera Magdalena Andersson till det nya viktiga uppdraget. Välkommen i partiledarkretsen!

Sverige är mitt i en ny, stor och allvarlig elkris. Bristen på el gör det dyrt för alla svenska hushåll, och den är skadlig för alla svenska företag. Den hotar klimatomställningen, och den hotar på sikt den svenska välfärden.

På den socialdemokratiska kongressen stängde Magdalena Andersson dörren för all ny kärnkraft. Det var synd, för Sverige kommer att behöva dubbelt så mycket el fram till 2045 som vi använder i dag. Denna el ska vara ren, stabil och billig.

Fyra partier i Sverige är nu eniga om att lösningen på Sveriges problem inte ligger i att avveckla den svenska kärnkraften, utan de vill utveckla den. Samma fyra partier inser att ett maktskifte är nödvändigt för att få en ny energipolitik. Men det är inte för sent för socialdemokrater att ansluta sig. Kanske vill man inte ansluta sig till ett maktskifte men i varje fall till en ny syn på kärnkraften.

Jag undrar därför om Magdalena Andersson nu är beredd att i dessa tider av elkris tänka om gällande kärnkraften.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Ulf Kristersson för välkomnandet in i partiledarkretsen och i den nya rollen.

Många svenska hushåll oroar sig just nu för hur nästa elräkning kommer att se ut. Det har jag stor förståelse för. Det är med elpriserna och elräkningen precis som med bolånen. Man kan ha bundna räntor, och man kan ha rörliga räntor. Så kan det vara också med elpriset. Om man har ett fast elpris kommer man på kort sikt inte att påverkas i någon större utsträckning av att elpriserna är höga just nu. Om man däremot har ett rörligt elpris får man en högre elräkning nästa gång den kommer. Nu kan denna elräkning dessutom komma i samband med julen, och det oroar såklart många personer.

Vad som behöver göras för att se till att vi får ned elpriserna är för det första naturligtvis att öka överföringen - kapaciteten - i elnäten. Regeringen har arbetat för att öka investeringarna, och vi ser just nu större investeringar där. Vi har också snabbat på processerna.

För det andra handlar det om att bygga ut det som går snabbt att bygga ut. Det finns stora förfrågningar om att få bygga ut mer vindkraft i Sverige. Det kan gå snabbt, och det skapar också låga elpriser.

Vi påverkas dessutom av att gaspriserna i Europa är höga. I Europa används mycket gas. Detta påverkar Sverige.

Det är dock fritt fram att bygga kärnkraft i Sverige. Det är fullt möjligt. Men det verkar inte finnas några privata aktörer som tycker att det är lönsamt, och därför är det inga som gör det. Ska det byggas kärnkraft måste i så fall skattebetalarna gå in och skjuta till medel för det. Jag kan konstatera att Moderaterna inte har gjort det i sin budget, det vill säga den reservation som röstades igenom. Frågan är varför de inte har gjort det om kärnkraften nu är lösningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Jag noterar att statsministern anför flera olika skäl till de mycket höga elpriserna men över huvud taget inte nämner det faktum att under den regeringstid som statsministern varit med om har fyra kärnkraftverk lagts ned i södra Sverige. Det finns ingen annan bedömare som inte betraktar också detta som en viktig anledning.

Jag tycker dessutom att det är lite magstarkt att i första hand säga att svaret på frågan om elkrisen för svenska konsumenter är "Ni borde ha bundit elpriset". En regering har lite större ansvar för energipolitiken än så.

Låt mig gå över till det här med marknaden. Regeringen återkommer väldigt ofta till marknadskrafterna i just denna fråga men sällan i andra frågor. Det tycker jag är lite intressant. Jag tycker att det är uppenbart att marknaden visst ser möjligheter. Häromdagen kunde man till exempel läsa att Fortum menar att snabb utbyggnad av ny kärnkraft är fullt möjlig. Det skrev de för bara ett par dagar sedan. Därmed visar de att det är politiska hinder som ligger i vägen.

Min fråga var: Är statsministern beredd att ändra sig om ny kärnkraft?

(Applåder)

Fru talman! När man inte har bra svar försöker man ofta lägga fel ord i munnen på den andra. Vad jag sa var en förklaring till svenska hushåll om att en del har bundna elavtal och andra inte har det. Och om man har ett bundet elavtal behöver man inte vara lika orolig som om man har ett rörligt där elräkningen riskerar att bli högre. Det var för att dämpa oron hos dem som har bundna avtal som jag beskrev situationen. Min bild, utifrån samtal med människor, är att alla inte riktigt har detta helt klart för sig.

Med det sagt är det naturligtvis fritt fram för Fortum att bygga nya kärnkraftverk. Vad jag säger är att vi inte ser någon som hittills har gjort det. Om Ulf Kristersson menar att detta är viktigt bör han i så fall avsätta pengar för det i sin budget, men det har han inte gjort. Det är kanske ett slitet uttryck, men så länge Ulf Kristersson inte avsätter skattebetalarnas pengar för detta i sin budget är hans prat om kärnkraft inget annat än tomma tunnor som skramla mycket.

(Applåder)

Fru talman! Sverige befinner sig i en energikris där elpriserna rusar till orimliga nivåer, något som påverkar såväl företagens konkurrenskraft som hushållens privatekonomi. Orsakerna till detta är flera. Det beror delvis på att vi är mer beroende av vår omvärld där priserna på naturgas är höga. Vi har delvis också en bristande överföringskapacitet, men framför allt har detta orsakats av att kärnkraft har lagts ned i södra Sverige. Detta är kopplat till en energipolitik som skötts illa under lång tid.

Samtidigt drar staten nu in miljarder på mervärdesskatten på el och kapacitetsavgifter, medan många barnfamiljer nu riskerar att behöva spara julklappspengarna till den elräkning som kommer i januari.

Det finns mycket man kan göra på sikt med överföringskapaciteten och för att få större elproduktion, men min fråga till statsministern gäller huruvida regeringen avser att göra något i det korta perspektivet för att lindra konsekvenserna för de hushåll som nu påverkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Regeringen följer naturligtvis utvecklingen väldigt noggrant och ser det bekymmer som svenska hushåll kan ha med kommande elräkningar.

Nu är det bara några veckor sedan Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas och Moderaternas budgetreservation skrevs och gick igenom här i riksdagen. Då är frågan: Hur kommer det sig att det inte fanns några sådana förslag i den reservationen? Den är ju skriven långt senare än den budgetproposition som jag lade på riksdagens bord.

Fru talman! Sverigedemokraterna har återkommande lyft det behov som finns av att kompensera företag och hushåll för de höga energipriser som råder och som är kopplade till den energipolitik som regeringen under lång tid har fört. Det är beklagligt att man från regeringens sida inte är beredd att vidta några åtgärder för att lindra konsekvenserna.

Det kommer att ta tid att bygga ut överföringskapaciteten. Det kommer att ta tid att bygga elledningar. Det är också beklagligt att vi gör oss mer beroende av fossil kraftproduktion när man från regeringens och Socialdemokraternas sida konsekvent väljer bort kärnkraften.

Fru talman! Här ber alltså Sverigedemokraterna den socialdemokratiska regeringen att städa upp efter deras misstag. Det låter som att man tycker att man begick ett stort misstag i den budgetreservation som skrevs för bara några veckor sedan. Nu vill ni att jag ska städa upp efter det som ni orsakade. Jag kan tacka Mattias Bäckström Johansson för hans höga tilltro till regeringens kapacitet att städa upp deras egna misstag.

(Applåder)

Fru talman! Våra lantbruk och gröna näringar utgör en central del av svensk ekonomi. Vårt gröna näringsliv omsätter över 80 miljarder om året och tar våra glesa landsbygder - ja, hela vårt land - framåt. Det ger jobb. Det ger företagande. Det ger utveckling, stolthet och framtidstro. Men just nu svajar marken under deras fötter.

LRF:s gröna näringslivsindex, som mäter konjunkturen hos de gröna näringarna, skogen och livsmedelsindustrin och dess underleverantörer, visar på en historisk nedgång för alla branscher förutom skogen. Framför allt handlar det om skenande råvarukostnader, som äter upp marginalerna. Det handlar om historiskt höga priser på foder och på gödsel. Och det handlar om energikostnader, inte minst för diesel, som har skenat. Dessutom vilar det fortfarande ett högt kostnads- och skattetryck på lantbrukarnas axlar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det som egentligen är en framtidsbransch går nu på knäna och tvingas skjuta upp investeringar, se tillväxten minska och halka efter i sitt viktiga arbete med den gröna omställningen. Det är en akut situation som har kommit under de senaste månaderna och som kräver akuta åtgärder. Vi som land har inte råd vare sig mänskligt eller ekonomiskt att låta detta pågå.

Trots situationen har svaren och åtgärderna från regeringen under hösten lyst med sin frånvaro. Jag skulle därför vilja fråga den nyvalda statsministern: Hur tänker regeringen agera för att säkra lantbrukens konkurrenskraft och för att värna vår livsmedelsproduktion, som är i världsklass? Hur ser den konkreta planen ut det kommande halvåret för att parera det kostnadsok som just nu hotar vårt gröna näringsliv och som slår sönder framtidstron för bönder men också för många andra som bor i gles- och landsbygd?

Fru talman! Jag uppskattar Centerpartiets och Annie Lööfs engagemang för det svenska jordbruket. Det är precis som Annie Lööf säger. Det är en fantastisk näring och en stor tillgång som vi har i landet. Det är också en näring som skapar arbetstillfällen runt om i hela vårt avlånga land. Den producerar matvaror av hög kvalitet, och den har ett gott djurskydd. Det är något som vi verkligen har all anledning att vara stolta över i Sverige.

Självklart påverkas jordbruket när vi har höga priser på olika delar av de insatsvaror som behövs i jordbruket. Inom jordbruket finns det heller inte alltid alternativ. Detta påverkar naturligtvis det svenska jordbruket.

Det vi gör i den budget som vi har föreslagit är att vi de kommande åren tillskjuter mycket stora resurser till det svenska jordbruket och till landsbygdsutveckling. Utöver det har vi en omfattande satsning på infrastruktur som kommer att planläggas under nästa år. Vi har också särskilda satsningar på att service ska finnas runt om i hela landet. Man ska ha möjlighet att handla mat och tanka runt om i hela landet. Därutöver följer naturligtvis regeringen noggrant denna utveckling för att säkerställa att vi kan ha det konkurrenskraftiga jordbruk som vi har och som vi alla är stolta över.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Det är sant att det finns väldigt många satsningar för att stärka landsbygden men också jordbruket i den budget som regeringen lade fram. Men vad jag nu har fokus på är kommande år, kommande halvår. Sedan i somras är det en kostnadschock. Kostnaderna har ökat kraftigt, med flera hundra procent, för till exempel gödsel och foder. Väldigt många bönder dignar under det kostnadstrycket. Detta gör att vi under våren kan stå inför en potentiell livsmedelskris, och det hotar jobben, företagen och den gröna omställningen.

Jag tror att vi behöver agera här och nu och agera väldigt smart. Ansvaret för att rädda en så pass avgörande del av svensk ekonomi ligger på regeringen. Därför vill jag fråga igen: Vad är regeringens plan för att lyfta det kostnadsok som bara under de kommande månaderna riskerar att slå undan benen på väldigt många företagare - väldigt många bönder? Gödsel och foder behöver köpas in, och nu är priset rekordhögt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Från regeringens sida följer vi naturligtvis utvecklingen väldigt, väldigt noggrant. Vi är också angelägna om att det ska vara möjligt att bedriva jordbruk i Sverige. Det är därför som vi har gjort stora satsningar under de senaste åren - vi gör det också under de kommande åren - för att säkerställa att vi ska fortsätta att ha ett högkvalitativt jordbruk som levererar mycket fina produkter runt om i hela vårt land. Utöver de satsningar som regeringen redan tidigare år har gjort och de som vi hade i budgeten följer vi naturligtvis utvecklingen väldigt noga.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen höll i veckan en presskonferens om att återigen införa ersättning för karensdagen, vilket naturligtvis var väldigt bra. Första dagen som man är sjuk i Sverige får man inte betalt över huvud taget. Sverige är ensamt i hela Norden om att ha ett sådant sjukförsäkringssystem. Vi betalar alltså alla in till sjukförsäkringen, men det är en ganska dålig försäkring. Första dagen får man inte betalt över huvud taget.

Många svenskar har inte råd att stanna hemma när de blir sjuka. Vi vet att väldigt många går till jobbet trots att de är sjuka eftersom de inte har det skydd som gör att de kan stanna hemma. Det är ett slags smittspridningsmekanism som vi har i Sverige, som gör att vi har en väldigt hög sjukfrånvaro. Vi vet av forskningen att det på sikt leder till att många människor blir långtidssjuka när de ofta går till jobbet när de inte borde göra det.

Försäkringskassan tog fram en rapport om vilka som tidigare ansökte om just denna ersättning. Det är väldigt många som måste vara på jobbet som har sökt ersättningen. Många som kan vara hemma har inte gjort det, så de drabbas egentligen inte av karensdagen. Jag undrar egentligen vad som hindrar regeringen från att helt ta bort denna karensdag. Den drabbar nästan bara de människor som måste vara på jobbet - sjukvårdspersonal, lärare och industriarbetare. De som inte behöver vara på plats kan vara lite sjuka och jobba hemifrån. Detta gör att det blir en orättvisa. Alla betalar ju in lika mycket till sjukförsäkringen.

Vad hindrar regeringen från att ta bort denna karensdag, som vi är ensamma om i Norden att ha? Är det inte dumt att vi har en smittspridningsmekanism rakt in i sjukförsäkringen som förvärrar pandemiläget?

Fru talman! Anledningen till att vi nu återinför karensbidraget och tar bort karensdagen på det sätt som den normalt fungerar i Sverige är just att vi ska hindra smittspridningen under pandemin. Nu när vi ser en måttlig men ändå ökad smittspridning i Sverige bedömer vi att det är lämpligt att återinföra detta så att fler har möjlighet att vara hemma när de blir sjuka.

I den här diskussionen tycker jag också att det är viktigt att påpeka att många som är timanställda har problem med att över huvud taget omfattas av sjukförsäkringen, även med de system vi har. Det är mer en uppmaning till Sveriges arbetsgivare att se till att anställa människor på sådana kontrakt att de också har möjlighet att ta del av sjukförsäkringen. Det är viktigt för arbetstagarnas trygghet men i pandemin också ett sätt att minska risken för smittspridning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Med det sagt är frågan vad man ska göra med karensdagen på längre sikt. Vi är öppna för att se över hur den kan fungera i framtiden. Det är helt korrekt som Nooshi Dadgostar säger att det finns yrkesgrupper där det är möjligt att arbeta hemifrån om man har en lättare förkylning medan det för andra yrkesgrupper inte är möjligt. Dessa drabbas då av en ökad kostnad, och det finns en orättvisa i detta. Det finns såklart också en risk att personer som har en svag ekonomi och blir förkylda väljer att gå till en arbetsplats där man riskerar att smitta till exempel personer som verkligen inte ska bli smittade.

Mot den bakgrunden är vi öppna för att se över hur karensdagen fungerar och hur det långsiktigt ska se ut. Det kan också vara värt att påminna om att vi i budgeten hade en lång rad övriga förstärkningar av sjukförsäkringen för att människor i Sverige som blir drabbade av sjukdom ska kunna få en ökad ekonomisk trygghet.

Fru talman! Jag är förstås mycket glad över att Vänsterpartiets sjukförsäkringsreformer i budgeten kommer att genomföras nu vid årsskiftet. Jag är också glad över att regeringen uppfattar att det är bra reformer som vi ska gå vidare med.

Jag vill också tacka för svaret, för jag uppfattar att regeringen nu är beredd att gå fram med ett långsiktigt avskaffande av karensdagen. Det går inte att uppfatta statsministern på något annat sätt. Vi i Vänsterpartiet är beredda att i samarbete med regeringen gå fram med en sådan proposition, gärna så fort som möjligt.

Detta handlar just nu om en mycket allvarlig situation med en allvarlig sjukdom, men det handlar också om andra sjukdomar som äldre får. Även vinterkräksjuka och influensa är mycket allvarliga sjukdomar, och då ska förstås inte människor gå till jobbet när de är sjuka.

Jag vill verkligen inskärpa att det är unikt för Sverige att ha en karensdag. Det finns inget annat nordiskt land som har det, och sjuktalen är inte heller väldigt höga i de andra nordiska länderna. Nu är det alltså fritt fram för regeringen att lägga fram en sådan proposition.

Fru talman! Jag är också väldigt glad över att regeringens reformer på sjukförsäkringsområdet har klubbats av riksdagen. Men jag uppskattar naturligtvis det faktum att vi har den här diskussionen om karensdagen.

Det är viktigt att vi gör på det här sättet nu för att försöka att dämpa smittspridningen av coronaviruset. När det gäller långsiktiga förändringar är det dock min bedömning att det är viktigt att man tar ett rejält tag och gör en ordentlig utredning för att på så sätt se vilka olika effekter man kan få av olika möjligheter.

Det finns olika system som man skulle kunna tänka sig, och det är viktigt att man tänker igenom detta i en rimlig balans så att man kan öka rättvisan samtidigt som man inte riskerar att få en situation där man undergräver förtroendet för sjukförsäkringen på grund av risk för överutnyttjande eller, ännu värre, fusk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Innan riksdagen röstade om årets budget påstod Socialdemokraternas partisekreterare att KD-M:s budgetalternativ, som framförhandlats med Sverigedemokraterna och som vann riksdagens gehör, kommer att "slå undan benen för vanligt folk".

Det är den budgeten som Magdalena Andersson nu inte tycker att det är något problem att regera på. Det är i sig förstås lite förvånande givet hur hennes parti tidigare uttryckt sig om saken, men låt oss lägga det åt sidan.

Det jag undrar är i stället vilka reformer det är som slår undan benen för vanligt folk. Är det skattesänkningen om 150 kronor i månaden som alla som arbetar får? Är det sänkt skatt och höjda bostadstillägg med upp till 10 000 kronor per år för de sämst ställda pensionärerna? Är det att vi skjuter till 3,4 miljarder mer än regeringen till sjukvården och påbörjar införandet av en nationell vårdförmedling? Är det att vi höjer polislönerna och ger polisen mer resurser och fler verktyg? Är det att vi sänker kostnaderna kraftigt för att anställa långtidsarbetslösa eller möjligen att vi sänker drivmedelsskatten så att vanligt folk har bättre råd att ta sig till jobbet? Är det att vi satsar på att ta bort delade turer i äldreomsorgen eller att vi avsätter 2 miljarder mer än ni för att minska storleken på barngrupperna i förskolan?

Vilka av dessa förslag slår undan benen för vanligt folk?

Fru talman! Jag tror att det var några reformer som Tobias Baudin särskilt tänkte på. En av de viktiga reformerna handlar om det faktum att det råder stor bostadsbrist runt om i hela landet, inte minst i de delar av Sverige där man nu expanderar, får nya industrier och behöver bygga väldigt många bostäder. Precis i det läget tar Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna i sin reservation bort investeringsstödet, som ju skapar tiotusentals nya möjligheter för människor att få en hyresrätt med en hyra som man har råd att betala med en vanlig lön. Jag är säker på att det är ett av förslagen han tänkte på.

Jag skulle tro att ett annat förslag är att ni tar bort de ökade möjligheter i form av extratjänster som vi vill ge inte minst långtidsarbetslösa kvinnor som är födda utanför Europa att kunna ta ett första steg in på arbetsmarknaden. Vi vet att extratjänster är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som används i stor utsträckning just av långtidsarbetslösa utrikes födda kvinnor. Det tycker nog jag är vanligt folk.

Jag tror också att han tänkte på funkisskatten. I regeringens budget avskaffar vi helt funkisskatten, alltså att personer med funktionsnedsättning som gör att de inte kan arbeta betalar högre skatt än löntagare. Den skatten finns kvar i er budget.

Därutöver har vi familjeveckan, som var en möjlighet för föräldrar som jobbar schemalagt, till exempel en busschaufför och en undersköterska som har fem veckors semester, att vara ledig när det är utvecklingssamtal på förskolan eller när förskolan har stängt för planeringsdagar på hösten precis när man kommer tillbaka efter semestern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är just för att underlätta livspusslet för sådana familjer som vi vill ha en familjevecka med ersättning. Den har ni gjort om till en familjevecka som framför allt personer som redan har höga inkomster och sex veckors semester och som sällan jobbar schemalagt kan ta del av.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att det är ganska skralt på Magdalena Anderssons lista och framför allt att det främsta som lyfts fram är ineffektiva åtgärder.

Det är sant att vi tog bort familjeveckan. Vi har i stället riktat om den. Vi har sänkt skatten för alla; jämfört med Socialdemokraterna är det skattesänkningar som inte kickar in vid 22 000 kronor i månaden utan vid 13 000.

Till skillnad från Magdalena Andersson, som valde att prioritera skattesänkningar enbart för dem med de allra högsta inkomsterna och ta bort värnskatten, sänker vi skatten, återigen, för alla och framför allt för dem som har de smalaste och minsta marginalerna.

Jag undrar till sist om anledningen till att Magdalena Andersson har så svårt att ange vad det är som slår mot vanligt folk och varför hon kan tänka sig att regera på vår budget är att hon innerst inne kanske vet att det här faktiskt är en hel del bra förändringar för Sveriges bästa och för dem som har det tuffast i vårt land.

Fru talman! Att ta bort den orättvisa skatteklyftan som innebär att vi i Sverige 2021 och 2022 har en ordning där personer med funktionsnedsättning som gör att de inte kan arbeta betalar högre skatt än löntagare tycker Ebba Busch är en ineffektiv åtgärd.

Låt det sjunka in.

Därutöver har vi familjeveckan, som skulle möjliggöra för alla de LO-arbetare som har fem veckors semester och därför jättesvårt att få livspusslet att gå ihop att kunna vara lediga när det är planeringsdag på dagis - en ineffektiv åtgärd.

Låt det sjunka in.

Det säger någonting om vilken politik Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna står för.

(Applåder)

Fru talman! Fred på jorden - det önskar man sig så här i juletid. Men att det är lite väl hoppfullt ser man om man tittar ut över vår på många håll sorgliga värld. Däremot kan vi hoppas på fred på energimarknaden i Norden. Det vore bra. Därför har jag en fråga till statsminister Magdalena Andersson, som jag också välkomnar i rollen som statsminister - grattis, än en gång!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi har en infekterad konflikt mellan Sverige och Norge, Finland och Danmark. Energin höjs, så att säga. Inte minst är det lite jobbigt mellan Svenska kraftnät och Statnett, men i praktiken är det mellan Magdalena Andersson och statsministern i Norge. Vi känner till bakgrunden här, med nedläggningen av svenska, fint fungerande reaktorer och en kraftig höjning av skatten på termisk effekt i kärnkraft. Det har i mängder av rapporter från 2015 och framåt skrivits om att den situation vi nu befinner oss i skulle uppstå.

Detta har skett utan hänsyn till Norge, Finland och Danmark, och de har svarat på olika sätt. Finland drar igång sitt kärnkraftverk nästa år, och då kommer en del av de här problemen lösas. Till dess måste vi dock försöka få fred i Norden. Därför är min fråga: Vad tänker statsministern göra för att ta kontakter här? Tänker statsministern åka till Norge för att försöka mäkla lite fred med norrmännen när det gäller vårt undantag från att leverera?

Vi har ju en marknad när det gäller el, vilket är väldigt bra - vi får nämligen alltid ström. Men det blir otroligt dyrt; min el kostar till exempel 3,50 nu, och jag bor i Örebro. Min familj rostar därför bröd på nätterna just nu. Men ska vi komma framåt måste vi se till att de här undantagen kan fortsätta. Vi måste ingjuta mod i norrmännen och finnarna att vi kommer att få fortsätta ställa om det svenska systemet. När åker statsministern till Norge och mäklar fred i energidebatten?

Fru talman! Vi ska kanske inte gå igenom Johan Pehrsons privatekonomi, även om han menar att han med en riksdagsledamots lön behöver rosta bröd på natten. Men det är ju bra att använda el när det råder mindre brist, så det finns det stora poänger med!

Jag kan också lugna Johan Pehrson med att vi har goda kontakter både med den socialdemokratiska regeringen i Oslo i Norge och med den socialdemokratiskt ledda regeringen i Helsingfors i Finland. Jag var i Finland så sent som i går, och jag har redan träffat den norska statsministern - dock i partisammanhang. Vi kommer naturligtvis också att ha kontakt direkt med Norge kring de här frågorna i närtid.

Precis som Johan Pehrson säger har vi en gemensam nordisk elmarknad. Ibland kan det uppstå tekniska problem på denna nordiska elmarknad, och det är - utifrån vad jag har fått berättat för mig - det som skedde. Vi kommer naturligtvis att gemensamt arbeta för att avhjälpa de problemen så att vi kan säkerställa en väl fungerande nordisk elmarknad.

Fru talman! Nej då, jag kan försäkra att vi rostar bröd på morgnarna hemma hos familjen Pehrson.

Norrmännen har dock visat lite bisterhet nu; de håller igen med sin leverans på samma sätt som vi har fått göra. Man känner nämligen att vi inte riktigt levererar in i den gemensamma marknaden eftersom vi har tagit bort så mycket fungerande energiproduktion i Sverige - vilket, milt uttryckt, är jättekonstigt. Nu ställer vi om, och vi har långa projekt. Jag uppskattar regeringens satsningar på vätgas. Det är ju det som är bra; om de där snurrorna verkligen snurrar är det kanon att vi kan lagra det på ett smart sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Medan vi ställer om är det dock viktigt att vi ser till att Norge inte fortsätter att hålla igen på sin produktion. Vi måste visa lite respekt för dem och förstå att vi inte kan hålla på och bromsa så som vi har gjort. Jag hoppas därför verkligen att statsministerns nästa resa till Oslo leder till kanske inte fred på jorden - men fred på den nordiska elmarknaden.

Fru talman! Ja, självklart ska vi ha fred på den nordiska elmarknaden, och vi arbetar hårt med att lösa de problem som har funnits. Inte bara på kort sikt utan naturligtvis även på lång sikt är det viktigt att det finns en väl fungerande överföringskapacitet mellan våra länder; det skapar en stabilitet i elnäten.

Där kan det vara viktigt att påpeka att Sverige är en stor exportör av el. Om jag minns rätt är det bara en dag i år som vi har varit nettoimportör av el - alla andra dagar på året har vi varit nettoexportör. Vi har alltså en god elproduktion i Sverige, vilket man inte alltid hör i debatten.

Fru talman! Flera talare har tagit upp de höga elpriserna, och det gör även jag. Det är en fråga som berör många i dag.

Miljöpartiets analys är relativt enkel: Vi behöver öka överföringskapaciteten, men för att möta framtida behov behöver vi också öka produktionen av billig el så fort vi bara kan. Marknaden, branschen, experter och myndigheter är i stort sett överens om vad som är svaret, nämligen vindkraften. Jag blev väldigt glad av att höra statsministern nämna det i sitt inlägg tidigare, för det är den energikälla som har potential att på kort sikt ge Sveriges gröna industrier den el de behöver.

Det finns en vilja att investera i vindkraft i Sverige i dag - det ligger stora ansökningar hos ansvariga myndigheter. Men kommer de att få ja eller nej? Min fråga till statsministern är om hon avser att lägga fram den utredning, En rättssäker vindkraftsprövning, där det finns ett antal förslag som skulle göra det enklare, tydligare och mer rättssäkert att få sina vindkraftsprojekt prövade i Sverige.

Fru talman! Det är glädjande att Karolina Skog tar upp frågan om vindkraft, för här finns en fantastisk potential att snabbt och säkert bygga ut den svenska elproduktionen.

Inte minst i de delar av Sverige där det i dag är höga elpriser är detta verkligen ett sätt att snabbt kunna få ned elpriserna. Det är något helt annat än de diskussioner som en del partier för om kärnkraft. Det finns ingen marknad för kärnkraft; det finns inga företag som ansöker om att få bygga kärnkraftverk i Sverige, och därför är det inte en snabb lösning. Däremot finns det massor av ansökningar om vindkraft, och det är dem det finns potential att gå framåt med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Exakt när och hur regeringen kommer att gå vidare med den här utredningen är något som fortfarande bereds i Regeringskansliet, och vi kommer naturligtvis att lämna besked så snart vi är klara med detta.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Vi är helt överens om lösningen.

Det finns investerare som vill satsa på vindkraft, men runt om i landet finns det tyvärr moderater med för mycket lokal makt. Moderaterna säger i dag nej till sammanlagt nästan 60 terawattimmar ny elproduktion. Prövningen är inte rättssäker och förutsägbar i dag, och det behöver ändras. Detta är något som vi i Miljöpartiet lade stor vikt vid under vår tid i regeringen, och jag hoppas snart få besked om när dessa konkreta förslag läggs på riksdagens bord.

Fru talman! Det är klart att det är bekymmersamt att vindkraftsproduktionen inte byggs ut i tillräckligt snabb takt och att det finns olika hinder på vägen - även moderata kommunalråd - i de delar av Sverige där det är väldigt höga elpriser. Det gäller säkert kommunalråd av andra kulörer också, ska jag säga.

Vi bereder som sagt den här frågan och kommer att komma med besked så fort vi är färdiga.

Fru talman! Jag ska naturligtvis börja med att gratulera Magdalena Andersson till förtroendet att vara Sveriges statsminister. Det är ett stort ansvar. Varma gratulationer!

Statsministern har varit väldigt tydlig med vilka frågor det är hon prioriterar för Sverige framöver: Regeringen ska vända på alla stenar för att bryta segregationen och knäcka de kriminella gängen. Man ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Sverige ska också vara ledande i omställningen till ett fossilfritt samhälle - främst för klimatet, men också för att det skapar tillväxt och jobb i hela landet.

Det här är ett politiskt program som jag tror att många även utanför socialdemokratin kan ställa upp på, så jag vill fråga statsministern hur regeringen kommer att arbeta för att bryta segregationen, knäcka gängen, ta tillbaka kontrollen över välfärden och leda klimatomställningen - eller, om man så vill, vilka stenar statsministern tänker börja med att vända på.

Fru talman! Vad gäller segregationen och brotten har jag varit tydlig med att alla statsråd i min regering har fått i uppdrag att se på vad man kan göra inom sitt område för att bryta segregationen och därmed också bekämpa brottsligheten.

Under den dryga vecka som vi nu varit i regering har vi också kunnat leverera en del besked.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi har kunnat besluta om att polisen ska få nya möjligheter att använda elektronisk bevisföring och öppna mobiltelefoner och datorer som man har i beslag.

Vi har också varit tydliga med att vi vill gå fram med lagstiftning om att man ska behöva ha bindande kontrakt när man tar hit arbetskraftsinvandrare för att minska risken för arbetslivskriminalitet.

Det är bara två av de beslut som vi redan fattat på det här området. Vi kommer naturligtvis att fortsätta arbeta i mycket hög takt. Det här är en av de ytterst prioriterade frågorna för att komma till rätta med Sveriges samhällsproblem.

Fru talman! Sverige har ett stort antal problem. Långtidsarbetslösheten slår nya rekord, dödsskjutningarna slår rekord, elpriset skenar - ja, det finns gott om problem för den nya regeringen att hugga tag i.

Men i stället för fokus på lösningar på dessa problem har statsministerns första tid i denna roll präglats av olika skandaler kopplade till hennes statsråd.

Formellt äger statsministern rätt att utse sina statsråd, men detta beslut ska protokollföras och beredas. Min fråga till statsministern är därför vilka uppgifter statsministern har inhämtat och på vilket sätt statsministern har säkerställt sina statsrådskandidaters lämplighet innan förordnandena har skett.

Fru talman! Jag kan börja med att glädja Josefin Malmqvist med att regeringen redan har fattat en lång rad beslut inom de prioriterade områdena. Jag nämnde tidigare ytterligare möjligheter för polisen att ta del av elektronisk information och öppna telefoner. Vi har också kommit med skärpningar vad gäller terrorlagstiftningen med bättre möjligheter att bekämpa terrorbrott. Därutöver har vi kommit med nya rekommendationer vad gäller att begränsa smittspridningen av corona. Vi lämnar också besked om skärpta krav vid arbetskraftsinvandring. Regeringen jobbar alltså med full kraft, vilket jag hoppas gläder Josefin Malmqvist.

Inför att statsråd utses har jag naturligtvis samtal med kandidaterna om deras bakgrund och vad de har gjort tidigare, vad de har för historia och bakgrund. Flera av de utsedda statsråden är också välkända personligheter som har varit statsråd tidigare och även riksdagsledamöter under en längre tid.

Fru talman! När regeringen initierade EU-toppmötet i Göteborg om den sociala pelaren för Europa förstod man inte vilka dörrar man öppnade.

Viljan var att exportera den svenska modellen till Europa, men som vi vet blev resultatet tvärtom. Nu får man kämpa för att den svenska modellen inte ska bytas ut mot en federalistisk, överstatlig modell, vilket allt tyvärr pekar på kommer att ske - och det väldigt snabbt. Naivt och godtroget av en regering som påstår sig stå upp för svenska löntagare och den svenska välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Efter Storbritanniens utträde gav man federalisterna öppet mål att köra igenom den sociala pelaren, där förslaget om minimilöner ingår, då Storbritannien tidigare fungerat som en skyddsmakt för de svenska intressena.

Min fråga till statsministern är: Förstod inte regeringen konsekvenserna och risken för den svenska modellen när man hyllade, talade sig varm för samt drev på för införandet av EU:s sociala pelare?

Fru talman! Magnus Persson gör inte en korrekt historieskrivning här. Det finns ju delar av Europa som har drivit på för minimilöner på europeisk nivå under lång tid, långt före den sociala pelaren, så det finns inget samband mellan de frågorna.

Sverige har under alla år alltid stått upp för den svenska modellen och den kollektivavtalsbaserade lönebildningsmodell som vi har och som fungerar ytterst väl. Vi har ju en av de högsta sysselsättningsgraderna i hela Europa.

Det är det som regeringen arbetar för i den process som just nu pågår vad gäller direktiven om minimilöner. Bedömningen är att det som nu ligger på bordet är en lösning som också säkerställer att vi i Sverige kan fortsätta ha vår mycket framgångsrika arbetsmarknadsmodell.

Fru talman! Statsministern slog i sin regeringsförklaring i förra veckan fast att gränshinder som håller befolkningarna åtskilda i de nordiska länderna är en i vår historia främmande företeelse. Beskedet var att den fria rörligheten mellan de nordiska länderna behöver återupprättas så snart som möjligt.

Centerpartiet har under pandemin lyft fram hur tusentals gränspendlare till och från Sverige, Åland, Norge, Danmark och Finland har drabbats hårt när gränser har stängts helt utan föregående dialog eller samordning. Om vi i stället skulle möta gemensamma utmaningar tillsammans i Norden skulle vi klara det mycket bättre än om varje land går fram för sig.

Nu tar spridningen av omikronvarianten fart, och vi ser en ökad belastning på hälso- och sjukvården i till exempel Danmark och Norge. Min fråga till statsministern är vilka åtgärder eller initiativ hon och regeringen är beredda att vidta för att i dialog med grannländerna hitta möjligheter att undvika eller i möjligaste mån förebygga nya stängningar.

Fru talman! Jag är glad att Linda Modig tar upp de här frågorna, för det är oerhört viktigt att det nordiska samarbetet kan fungera och fungerar väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det handlar om att vi har en gemensam arbetsmarknad med goda möjligheter till gränspendling och på så sätt vidgar arbetsmarknadsregionerna och möjliggör för företag att rekrytera personal på ett bättre sätt än när man har stängda gränser.

Samarbetet är också viktigt därför att vi när vi kan tala och agera gemensamt i olika internationella sammanhang får en betydligt större och starkare röst än när vi i olika länder talar med olika röster.

Det är därför att stärka det nordiska samarbetet är en av de prioriteringar som jag ser framför mig i utrikespolitiken. Självklart kommer vi att fortsätta föra dialog med de andra nordiska länderna om hur vi ska hantera de här frågorna framåt för att möjliggöra att ha en öppen arbetsmarknad.

Fru talman! Det är ofta i denna kammare som vi tar upp Kinas brott mot mänskliga rättigheter. Den 4 februari startar vinter-OS i Peking.

Förutom brott mot mänskliga rättigheter är Kina det land som utför flest dödsstraff i världen. Man griper MR- och demokratiaktivister på löpande band. Man har till och med den svenske bokförläggaren Gui Minhai fängslad sedan många år tillbaka.

På måndag ska Ann Linde träffa och äta lunch med Qatars utrikesminister. I Qatar ska fotbolls-VM hållas senare nästa år. De alltför många, diktaturerna som har fått stora idrottsevenemang och samtidigt bryter mot mänskliga rättigheter.

Nu finns det en tydlig chans för regeringen att genomföra en bojkott mot Kinas politiska ledning från Sveriges politiska ledning och från det svenska kungahuset. Jag funderar på om den svenska regeringen är beredd att ta den chansen. Vågar en S-ledd regering bojkotta OS?

Fru talman! Ja, regeringen är oroad över den utveckling som vi ser i Kina vad gäller bland annat mänskliga rättigheter. Sverige har också vid en lång rad tillfällen fört fram kravet att den svenske förläggaren Gui Minhai ska släppas. Vi kommer naturligtvis att fortsätta föra en dialog med Kina och föra fram våra synpunkter i de här frågorna.

Exakt hur regeringen kommer att ställa sig till vinter-OS och att så att säga besöka vinter-OS är en fråga som vi kommer att diskutera i regeringen. Vi är inte färdiga med det än.

Fru talman! Aldrig förr har familjer betalat så mycket för sin el som i dag. Det är många faktorer som påverkar elpriset, allt från vädret till råvarupriser och valutor.

Men detta är inte hela sanningen. Om Sverige, som Liberalerna kämpade för, hade värnat kärnkraften och låtit bli att stänga fullt fungerande fossilfri, planerbar elproduktion i södra Sverige hade vår konkurrenskraft varit starkare. Vi hade haft möjlighet att producera mer fossilfri kärnkraftsel som hade kunnat levereras till kunder i södra Sverige och dessutom hade trängt undan efterfrågan på fossil produktion på kontinenten genom att vi hade kunnat exportera till grannländerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga är varför Socialdemokraterna inte värnar den svenska energimixen, med både kärn- och vattenkraften, tillsammans med det förnybara? Det är så vi stärker svensk konkurrenskraft och på riktigt tar itu med klimatutmaningarna. Jag tycker att Socialdemokraterna verkligen vänder både industrin, klimatet och inte minst hushållen ryggen.

Fru talman! Det är viktigt att vi har en bra energimix i Sverige, och därför är det viktigt att vi snabbt kan bygga ut vindkraften. Det finns stor efterfrågan från elproducenterna på att kunna producera mer vindkraftsel.

När det däremot gäller kärnkraftsel finns det ingen efterfrågan från marknaden på att bygga nya kärnkraftverk. Det finns inga sådana ansökningar. Det är möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige, men det är helt enkelt inte lönsamt. Då ska vi naturligtvis i stället satsa på det som marknaden ser är en lönsam investering, nämligen vindkraft och solkraft. Med ny utveckling av vätgas finns också möjlighet att öka stabiliteten i elsystemet när man har sol- och vindkraftsproduktion.

Fru talman! Miljöpartiet, som länge drivit på för stärkta rättigheter för nationella minoriteter, gladdes av regeringsförklaringen, där rätt till kultur och språk lyftes fram.

Flera viktiga initiativ är på gång. Det handlar om konsultationsordningen, som ska ge bättre inflytande för samer i frågor som berör dem, och sanningskommissionen, som ska kasta ljus över de övergrepp som svenska staten utsatt samerna för.

Men i dag vill jag fråga om gruvexploatering i Kallakområdet. Vi var många som reagerade med oro när näringsministern uttryckte Socialdemokraternas kärlek till att öppna fler gruvor utan att säga något om risker för vare sig miljö eller renskötsel. Så jag undrar: Hur kommer regeringen att säkerställa samers rätt att bedriva renskötsel vid hantering av gruvärenden?

Jag tror också att det är viktigt att statsministern själv möter det samiska folket i dialog, bland annat om frågor som Gállok. Hur kommer den dialogen att se ut?

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att Camilla Hansén tar upp det faktum att det när man öppnar nya gruvor är flera olika intressen som står mot varandra. När det hamnar på regeringens bord är det naturligtvis regeringens uppgift att väga dessa intressen mot varandra och sedan komma fram till ett beslut. När det gäller Kallakgruvan är detta ett ärende som bereds i Regeringskansliet, där det handlar om just att väga olika intressen mot varandra och se hur man kan följa intentionerna i den lagstiftning som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Med detta sagt ser vi behov av att ha olika former av mineraler för att klara den gröna omställningen. Det är en central del för att vi ska kunna driva på omställningen, och därför måste det vara möjligt att bryta mineraler i Sverige. Men självklart ska detta ske på ett sådant sätt att man också kan värna minoritetsfolkens intressen liksom de natur- och miljöintressen som finns.

Fru talman! Välkommen, statsministern, till den första frågestunden i en ny roll!

Parallellt med pandemins utmaningar är det oerhört centralt för Sverige att framtidssäkra vårt näringsliv för en klimatneutral och cirkulär ekonomi. Näringslivet har en avgörande roll i den gröna återhämtningen, där vi skapar framtidens jobb och gör Sverige fossilfritt.

Teknikskiftet kräver kapitalintensiva investeringar med lång livslängd och även stora risker, vilket såklart innebär utmaningar vad gäller möjligheterna att få finansiering för investeringarna. Hur kan regeringen bidra till att möjliggöra finansiering av samhällsviktiga industriinvesteringar och därmed omställningen till världens första fossilfria välfärdsland?

Fru talman! Hanna Westerén tar upp en viktig fråga. Det vi ser i Sverige nu är en veritabel grön industriell revolution. Det är så många företag som vill investera i Sverige och som kommer att skapa tusentals och åter tusentals av framtidens jobb.

Men det finns också investeringar som är långsiktigt hållbara och skulle skapa ytterligare jobb i Sverige men som saknar finansiering. Detta är också något som skulle kunna driva på klimatomställningen, inte bara i Sverige utan genom att det sedan också skapas exportprodukter som hjälper till med klimatomställningen i andra delar av världen.

Det är just därför som regeringen i budgeten har satsat stort på gröna kreditgarantier, där staten går in och lyfter av en del av risken för att på så sätt ytterligare få upp de här viktiga investeringarna för framtidens jobb, men också för klimatomställningen. Nästa år kommer hela 50 miljarder i gröna kreditgarantier att kunna hjälpa till med stora, jobbskapande investeringar runt om i hela Sverige.

(Applåder)

Fru talman! I veckan har elpriset slagit rekord i stora delar av Sverige, inklusive min hemstad Göteborg. För att klara efterfrågan på elektricitet i södra Sverige har också fossila kraftverk i Blekinge och på Gotland startats upp. Reaktorerna Ringhals 1 och 2 stängdes 2019 2020, och flera energiexperter pekar på att vi i Sverige därmed gått från att vara närmast helt fossilfria i vår elproduktion till att nu tvingas förlita oss på fossilkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern är hur klimatet har gynnats av den energipolitik som den sittande och den förutvarande regeringen har fört.

Fru talman! Resultatet av regeringens politik ser vi i de hundratals miljarder i investeringar som vi ser runt om i hela Sverige i den nya gröna industrin. Många företag väljer att lägga sin produktion i Sverige just för att vi har en så grön elmix. Om man ska skapa batterier till nya elbilar vill man att de ska vara gröna, inte bruna. Just därför lägger man sin produktion i Sverige.

Svaret på frågan är att regeringens politik har lett fram till enormt stora investeringar och en ny grön industriell revolution som just nu sveper genom landet, med stora anställningsplaner som följd. Här handlar det om att kunna möta ytterligare investeringar genom att snabbt bygga ut det som går att bygga ut snabbt och billigt, nämligen vindkraften.

Fru talman! Sveriges regler för arbetskraftsinvandring inbjuder till fusk, korruption och handel med både människor och uppehållstillstånd. Den lägsta tillåtna lönen är 13 000 kronor per månad, vilket knappast går att leva på. Arbetstagaren kan sedan ta hit anhöriga utan att ha vare sig bostad eller tillräcklig inkomst för att kunna försörja dem, vilket spär på en redan utbredd fattigdom och trångboddhet.

Ungefär hälften av de arbeten som tillsätts kräver inte heller någon utbildning och skulle kunna tas av någon av de hundratusentals långtidsarbetslösa som redan är här, men lönedumpningspolitiken sätter dessa personer i en svår situation. De kan helt enkelt inte konkurrera med arbetskraftsinvandrarna.

Jag vill därför fråga om statsministern kommer att göra det som Socialdemokraterna har lovat i över tio års tid, nämligen föreslå en riktig arbetsmarknadsprövning för arbetstillstånd. Gör de det kommer de att få vårt stöd.

Fru talman! Det råder ingen som helst tveksamhet om att arbetskraftsinvandringen i Sverige - bland de mest generösa i hela den utvecklade delen av världen - inte fungerar som den ska. Det behövs en ny politik på detta område. Jag har under min första vecka som statsminister redan kunnat lämna besked om att vi kommer att gå vidare med förslag om att man ska ha bindande anställningskontrakt för att ha möjlighet att komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Det handlar om att minska risken för fusk men också om att människor inte ska bli utnyttjade på det sätt vi ser sker i dag.

Jag är beredd att komma med fler förslag på detta område, och det är ingen hemlighet att vi socialdemokrater anser att man bör återgå till ett system med arbetsmarknadsprövning. Människor ska komma hit för att vi behöver just den arbetskraften, men där vi inte behöver den och man i stället kan anställa personer i Sverige som är långtidsarbetslösa är det givetvis det man ska göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Fru talman! Den nordiska arbetsmarknaden har tjänat oss väl, men under pandemin har den fått sig en rejäl knäck med stängda gränser och människor som blivit utan inkomst - inte för att de blivit arbetslösa utan för att de hamnade på fel sida om gränsen.

När gränserna öppnades igen var förhoppningen att vi skulle hitta tillbaka till det goda samarbetet. Men det har visat sig att många av dem som tidigare hade sin arbetsplats i ett annat nordiskt land inte vågar återvända. De litar inte på att en liknande situation inte uppstår igen.

Det behövs mer än fina ord i regeringsförklaringar. Det behövs en försäkring.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre sa under Nordiska rådets session att han kan tänka sig ett avtal mellan de nordiska länderna som tydliggör vem som ansvarar för att människor inte förlorar sin inkomst nästa gång en regering väljer att stänga gränserna.

Kommer statsminister Magdalena Andersson också att verka för att ett sådant avtal tas fram? Det behövs för att återupprätta förtroendet för vår viktiga nordiska arbetsmarknad.

Fru talman! Cecilie Tenfjord Toftby talar om ett problem som var verkligt för svenska löntagare som pendlade till Norge, inte minst under den period när de inte fick möjlighet att komma till arbetet i Norge och inte heller fick någon ersättning. Det var en helt orimlig situation.

Jag var själv djupt involverad i kontakten med den norska regeringen för att lösa denna situation, och det var bra att den dåvarande norska regeringen till slut, efter stora påtryckningar, löste situationen för dessa löntagare.

En sådan situation vill vi inte hamna i igen, och jag är givetvis beredd att samtala med andra regeringar för att säkerställa att svenska löntagare inte ska hamna i en sådan fruktansvärd situation igen.

Jag ser också stora möjligheter till ett gott samarbete mellan de nordiska länderna, inte minst eftersom jag ju har socialdemokratiska kollegor i såväl Helsingfors och Oslo som Köpenhamn.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.