Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund

Herr talman! Den 27 april förra året, några månader före valet, avsattes plötsligt generaldirektören vid Försäkringskassan, Ann-Marie Begler. Formerna och skälen för detta var redan då mycket oklara. Först påstod det ansvariga statsrådet, Annika Strandhäll, att det fanns samsyn mellan regeringen och Begler, något som förnekades av Ann-Marie Begler själv. Därefter påstod Annika Strandhäll att Ann-Marie Begler varnats under samtal som skulle ha pågått under hela 2017. Ingenting tyder på att det heller är korrekt. När Socialdepartementet fick veta att protokoll hade lämnats till medier varnades Försäkringskassan för "allvarliga konsekvenser".

I två brev beskriver nu den tidigare generaldirektören, den tidigare rättschefen och den tidigare internrevisorn vid Försäkringskassan med betydande precision varför Annika Strandhälls svar i KU:s utfrågningar inte kan vara korrekta. Det som har framkommit är utomordentligt allvarligt. Allting talar för att Annika Strandhäll har avsatt en generaldirektör av politiska skäl och därefter inte hållit sig till sanningen när detta skulle förklaras. Många har efterfrågat en sanningsenlig förklaring, men Annika Strandhäll har inte klargjort de egentliga skälen till den omedelbara avsättningen av Ann-Marie Begler.

Min fråga till statsministern blir därför: Kan Stefan Löfven nu i denna kammare en gång för alla reda ut regeringens verkliga skäl till att generaldirektören Ann-Marie Begler avsattes från sitt uppdrag?

Herr talman! Som Ulf Kristersson mycket väl vet pågår ett arbete inom konstitutionsutskottet med ett antal ärenden, inklusive detta. Jag ska inte föregå det arbetet. Statsrådet Strandhäll har förklarat inför konstitutionsutskottet hur hon ser på ärendet och anledningen till detta. Det är det som gäller. Nu avvaktar vi konstitutionsutskottets utlåtande. Svaret är att jag dessvärre inte kan göra mer.

Herr talman! Riksdagens förtroende för ett statsråd prövas inte i konstitutionsutskottet. Jag konstaterar att inte heller statsministern ger något begripligt eller meningsfullt svar på den fråga som förr eller senare måste besvaras. Jag ställer min fråga igen: Vilka var de egentliga skälen?

Herr talman! Riksdagens makt att avsätta statsråd ska inte användas lättvindigt. Men Annika Strandhälls agerande undergräver integriteten och oberoendet för statsförvaltningen i Sverige. Det är sådant som brukar ske i länder som Sverige brukar kritisera.

Herr talman! Vårt tålamod är slut. Vårt förtroende är förbrukat. Från Moderaternas sida yrkar vi i enlighet med reglerna om misstroendeförklaring i 13 kap. 4 § regeringsformen på att riksdagen ska förklara att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll inte har riksdagens förtroende.

(Applåder)

Herr talman! Det finns inget annat svar än det som jag har gett. Konstitutionsutskottet behandlar nu ärendet. Vi får avvakta det utlåtandet.

Herr talman! Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. Ett av Europaparlamentets uppdrag är att utse EU-kommissionens ordförande tillsammans med ministerrådet och medlemsländernas regeringar. Stefan Löfven har deklarerat sitt stöd för kandidaten Frans Timmermans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Frans Timmermans har gett uttryck för att han vill införa minimilöner i hela Europa, vilket skulle slå undan benen för den svenska modellen med kollektivavtal. Han har uttryckt stöd för att ge Europeiska unionen beskattningsrätt. Han har gett uttryck för att han tycker att Europeiska unionen i ännu större utsträckning ska ta emot migranter som kommer över Medelhavet. Han har motsatt sig den typ av gränskontroller som Sverige införde för att skydda vårt samhälle från systemkollaps i migrationskrisens spår.

Min fråga till statsministern är: Hur ska de svenska väljarna kunna lita på att det som statsministern och regeringen säger sig verka för inom Europapolitiken är det som man i själva verket kommer att verka för, när man samtidigt vill ge väldigt stor makt till personer som står för det rakt motsatta mot det som regeringen säger sig strida för?

Herr talman! Jag har precis ätit lunch med Frans Timmermans. Vi diskuterade utvecklingen i Europa och naturligtvis också det som kommer att ske under nästa lagstiftningsperiod. Frans Timmermans har inga som helst förslag på att flytta några ytterligare beslutsbefogenheter från länderna till Bryssel. Däremot är Frans Timmermans, precis som många andra, naturligtvis angelägen om att Europa ska präglas av effektivitet och en stark inre marknad med fri rörlighet, som är en tillgång för oss i en världsekonomi, men också av att det finns en social dimension i hur Europa fungerar - det är trots allt människorna som den här unionen är till för. Vi ska göra det bättre för människor. Men det innebär inte på något sätt att man förflyttar makt från nationerna till Bryssel. Svaret på den frågan är ganska enkelt: Det finns inga förslag på att flytta någon ytterligare beslutsbefogenhet till Bryssel.

Herr talman! Frans Timmermans säger uppenbarligen andra saker i offentliga debatter än vad han säger på luncher med statsministern. Att till exempel ge Europeiska unionen beskattningsrätt tycker jag är att flytta makt till Europeiska unionen.

En annan fråga, den kanske viktigaste frågan i Europapolitiken just nu, handlar om den hotande budgetökningen och hotet om en kraftig ökning av den svenska EU-avgiften med kanske upp till 15 miljarder kronor. Det är någonting som skulle få förödande konsekvenser för svensk välfärd, svensk trygghet och svenska möjligheter att bekämpa brottslighet, upprätthålla ett fungerande gränsskydd och så vidare. Jag undrar om statsministern tror att valet av en federalist som Frans Timmermans kommer att gynna eller missgynna Sveriges strävan att hålla tillbaka en budgetökning inom unionen.

Herr talman! Jag återgår till frågan om överstatlighet. Frans Timmermans säger att han tror att vi behöver ha minimilöner för att löntagare ska ha ett rimligt skydd för hur lite de kan tjäna, men inte att det nödvändigtvis ska vara på Europanivå. Han ser helst att man gör det på nationell nivå och att man också gör det mellan parterna. Det är helt enligt den svenska modellen. Det stärker den svenska modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Diskussionen om budgeten kommer att bli väldigt hård, men inte beroende på Frans Timmermans utan av helt andra skäl. Regeringen har under två års tid varit väldigt tydlig med att vi nu när EU kommer att ha en medlem mindre helt enkelt måste anpassa utgifterna efter det. Vi ska naturligtvis inte acceptera några vidlyftigheter som innebär en rejäl ökning av den svenska avgiften.

Herr talman! I debatten inför EP-valet har de stora och snabba klimatförändringarna, som drastiskt kommer att påverka möjligheterna att leva och verka på jorden, kommit i centrum. Det gläder mig och Centerpartiet. Men ett annat stort och globalt hot har tyvärr kommit i skymundan.

På våra nyföddhetsavdelningar i Sverige uträttas varje dag mirakel. Vi är världsledande när det gäller att få för tidigt födda barn, vissa så små som 350 gram, att överleva. Men över de neonatala intensivvårdsavdelningarna sprider sig ett mörkt moln: bakterier som inte längre kan bekämpas med antibiotika. Ett antal barn har redan fått sätta livet till.

Vi måste i Sverige, Europa och världen agera kraftfullt och snabbt. Annars riskerar vi att få en situation där sjukdomar som lunginflammation inte längre kommer att kunna botas. I det värstascenario som forskarna har tagit fram talar man om att det om några decennier kommer att vara upp till 10 miljoner människor som dör årligen på grund av antibiotikaresistens. Det är fler än det antal människor som dör av cancer och trafikolyckor.

Tidigare har världens länder framgångsrikt kunnat samlas kring globala avtal. Jag tänker på Parisavtalet 2015 gällande klimatet. Detta har gjort skillnad på riktigt. Med konkreta, bindande mål kan man åstadkomma förändring, och så måste nu även ske när det gäller det andra riktigt stora globala hotet mot mänskligheten, nämligen antibiotikaresistensen.

Min fråga till statsministern är: Vilka skarpa åtgärder ska Sverige vidta för att stoppa utvecklingen av antibiotikaresistens?

Herr talman! Detta är ett oerhört viktigt ämne. Går det fel här är risken fruktansvärt stor för allvarliga konsekvenser, så detta är ett ämne väl värt att ta upp flera gånger.

Vad vi behöver göra är att se till att vi i Sverige fortsätter på den inslagna vägen och är ytterst sparsamma med användning av antibiotika. Där ligger vi långt fram och är ett föredöme.

Nästa steg är naturligtvis samma sak i Europeiska unionen. Skillnaden i fråga om antibiotikaanvändning är, som Anders W Jonsson vet, otroligt stor, och vi måste strama åt regelverket för att få en mer harmoniserad användning, på en låg nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tycker mig höra att fler nu fylls av denna insikt - att detta behövs. Vi måste ligga på för att EU ska få ett skarpare regelverk och sedan också använda EU som en plattform i det globala perspektivet, för detta är en global fråga. Vi ska arbeta som vi brukar göra i denna typ av frågor: Sverige, EU, världen.

Herr talman! Det är glädjande att statsministern har förstått hur stort problemet är. Men min fråga handlar om vilka skarpa åtgärder Sverige kan vidta. På svensk nivå ligger vi, precis som statsministern säger, redan i framkant. Men ska vi åstadkomma skillnad måste vi, precis som i klimatfrågan, lyfta detta till europeisk nivå och FN-nivå.

Det handlar om att se till att vi får ett Parisavtal liknande det vi har när det gäller klimatet. Det handlar om att på EU-nivå se till att vi får en skärpt djurskyddslagstiftning och tuffare sanktioner mot dem som inte följer regelverket. Vi måste se till att vi kan öka forskningsinsatserna på detta område och inte minst att vi från EU:s sida kan hjälpa länder i tredje världen som behöver stöd i att styra om sin användning av antibiotika.

Men vilka konkreta, skarpa åtgärder ser statsministern?

Herr talman! Det är precis på den bogen som Anders W Jonsson tar upp. Om vi själva kan stå upp för ett regelverk som gör att vi håller nere antibiotikaanvändningen är vi trovärdiga också i den europeiska debatten. Det handlar, precis som nämnts här, om forskning för att få fram fakta. Egentligen vet vi; vi har fakta. Men det räcker uppenbarligen inte riktigt. Det kan också vara sanktioner. Vi måste få till stånd skarpare åtgärder.

Det är nödvändigt att få ned antibiotikaanvändningen. Annars har vi en svår tid framför oss, och det måste vi se till att undvika. Det kan mycket väl handla om de åtgärder som Anders W Jonsson nämner, och även om andra. Låt oss se till att behålla fokus på att verkligen göra något och på att hålla nere antibiotikaanvändningen.

Herr talman och statsminister Stefan Löfven! Ojämlikheten ökar i Sverige. Årets statsbudget innebär dessutom att skatterna sänks för dem som tjänar mycket, samtidigt som viktiga reformer som Vänsterpartiet fick igenom under den förra mandatperioden nu försvinner. Det handlar om sådant som avdragsrätten för fackförbundsavgiften, som gynnar många med låga inkomster, 2 miljarder årligen till äldreomsorgen som har försvunnit och dessutom en rad reformer som busskort och sommarlovsaktiviteter för barn runt om i Sverige.

Även nästa år planerar regeringen att öka ojämlikheten med borttagen värnskatt för dem som tjänar mest, samtidigt som pengarna nu inte räcker till välfärden. Nu skärs det i vård och skola runt om i Sverige. Denna ojämlikhet skadar det svenska samhället. Den begränsar människors möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Dessutom blir det svårare att få med människor på den nödvändiga klimatomställningen om man känner att alla inte hjälps åt. När de rika får sänkt skatt kan de köpa fler bilar, göra fler flygresor och öka sina utsläpp, samtidigt som vanliga inkomsttagare, inte minst på landsbygden, mest upplever att bensinen blir dyrare, att den privata ekonomin är knapp och att välfärden inte alltid lever upp till det vi önskar.

Herr talman! Min fråga till Stefan Löfven är därför om han är nöjd med regeringens fördelningspolitik. Är den rättvis?

Herr talman! Minskad ojämlikhet är A och O i ett samhälle. Därför lade regeringen i samarbete med Vänstern under förra mandatperioden fram budgetar som mycket tydligt gav mest till dem som har lägst inkomst.

Detta kan ske på många olika sätt. Jag är den förste att säga, och har tidigare öppet sagt, att om jag hade haft egen majoritet och själv fått bestämma hade vi inte tagit bort värnskatten. Men i den samlade uppgörelsen i januariavtalet har vi också sett till att ha ett helt paket med reformer för just ökad jämlikhet.

Det handlar till att börja med om den generella satsningen på välfärden. Vi tillför nu ytterligare 5 miljarder varje år till landets kommuner och landsting. De ska naturligtvis användas till välfärden. En generell välfärd som fungerar för alla är ett viktigt jämlikhetsinstrument.

Vi gör en speciell satsning på sjukvården och på skolan. Vi tar bort den orättvisa pensionärsskatten, och vi ska höja pensionerna för dem som har de allra lägsta pensionerna, och så vidare.

Därtill ska vi arbeta fram en skattereform, där ett av syftena är att minska de ökade ekonomiska klyftorna i vårt land. Vi ska genomföra en grön skatteväxling, där det för mig är viktigt att se till att människor inte lämnas med räkningen och oron i den omställning vi behöver göra. Vi ska visa att vi gör detta tillsammans. Vi måste höja priset på koldioxid och utsläpp, men detta ska naturligtvis betalas i den andra änden så att människor känner trygghet i att klara av detta. Vi ska göra det lätt för människor att göra rätt, och detta inbegriper ett ekonomiskt stöd för att kunna göra rätt.

(Applåder)

Herr talman! Jag håller med om mycket av det som statsministern säger, inte minst att vi under förra mandatperioden bedrev en medveten politik för att minska klyftorna mellan män och kvinnor och mellan dem som har god och knapp ekonomi.

Problemet är dock att trots det som statsministern säger här sker det rakt motsatta. Fördelningsprofilen i regeringens vårändringsbudget är nästan lika dålig som i M-KD-budgeten. Den går åt precis fel håll.

Både statsministern och jag vet att om man tar bort värnskatten räcker inte pengarna till de nödvändiga satsningarna på välfärden. Det är inte bara de som tjänar mest som vinner. Det är storstäderna som vinner och landsbygden som förlorar. Där är det inte många som betalar värnskatt. Där läggs Arbetsförmedlingens kontor ned i stället. Detta är regeringens politik, vad statsministern än säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga kvarstår: Kan man vara nöjd med den sortens politik, som faktiskt gynnar dem som har det absolut bäst men missgynnar många låginkomsttagare?

Herr talman! Jag tycker att det är bra att vi säkerställer pengar till den generella välfärden och höjer bidragen till kommunerna och landstingen regelbundet, med 5 miljarder varje år. Det är bra med en rejäl satsning på sjukvården och på skolan och att höja de lägsta pensionerna och ta bort den orättvisa pensionärsskatten. Det är mycket bra att bygga ut bredband runt om i vårt land. Det är bra att bygga järnvägar och vägar och att ha pengar till att renovera vägarna.

Det är bra att satsa mer pengar på att människor kommer i arbete. Ju fler som kommer i arbete, desto mindre ojämlikhet.

Enskilda inslag i skatterna vet Jonas Sjöstedt vad jag tycker om. Det är jag helt öppen med. Men vi ska också prata om en skattereform.

Om Jonas Sjöstedt tycker att Moderaternas och Kristdemokraternas budget är lika bra förvånar det mig storligen. Men det är ju det alternativ som finns.

Herr talman och statsministern! Förra året anmäldes omkring 8 000 våldtäkter och försök till våldtäkter till polisen. Den siffran beskriver alltså enbart anmälda brott.

Samtidigt kan man i Nationella trygghetsundersökningen utläsa att andelen kvinnor i ålderskategorin 16-84 år som uppgav att de utsatts för allvarliga sexualbrott under 2017 uppgick till 2,3 procent. Detta indikerar ett mycket stort mörkertal när det gäller sexualbrott. Många kvinnor vågar inte eller orkar helt enkelt inte anmäla.

Det finns omkring 4 miljoner kvinnor i Sverige i åldrarna 16-84 år. Det innebär att närmare 100 000 kvinnor i denna ålderskategori utsattes för ett allvarligt sexualbrott 2017.

NTU intervjuar 200 000 personer. Undersökningen genomförs av regeringens egen myndighet, Brottsförebyggande rådet. Brå skriver själv att utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras för hela befolkningen i ålderskategorin 16-84 år.

Jag finner dessa siffror över sexualbrott ganska skakande, vilket jag också gav uttryck för i partiledardebatten i Agenda häromveckan. Din minister Annika Strandhäll har mot bakgrund av detta bland annat hävdat att jag "lite löst slänger mig med statistik" och att jag därigenom orsakar oro och missförstånd. På Twitter delade hon en artikel med rubriken "Ljuger Ebba Busch Thor medvetet eller är hon totalt okunnig?". Man skulle enkelt kunna returnera själva frågan till Strandhäll, vilket är lite extra pikant med tanke på de diskussioner som just nu förs om henne i konstitutionsutskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern i Sveriges feministiska regering är tvådelad och lyder: Delar statsministern uppfattningen att det finns ett stort mörkertal när det gäller allvarliga sexualbrott, och finns det någon annan statistik som är mer tillförlitlig än den som Brå presenterar?

Herr talman! Huruvida det finns någon annan statistik kan knappast betraktas som en allmänpolitisk fråga. Men vi måste ändå hålla oss uppdaterade så att vi vet vad som händer.

Vi vet dessvärre mycket väl att det är en otrolig mängd kvinnor - är det var fjärde eller var femte? - som blir utsatta för våld, både våldtäkter och annat våld, också i nära relation. Detta är inte acceptabelt. Av det skälet har regeringen beslutat om en strategi mot mäns våld mot kvinnor. I detta ingår naturligtvis också våldtäkter.

Vad vi har att göra är att se till att vi har skärpt lagstiftning på området. Vi har också infört en ny regel som innebär att fler kommer att fällas för våldtäkt. Vi har redan sett verkan av detta. Jag hoppas att det också har ett preventivt syfte.

Vi ska också stärka polisen, så att man tidigare tillvaratar de bevis som måste tillvaratas för att det ska kunna leda till fällande dom. Undervisningen av åklagarna ska stärkas liksom domstolarnas kompetens att döma i den här typen av ärenden.

Vi kan aldrig någonsin acceptera våldtäkter eller annat våld mot kvinnor över huvud taget, naturligtvis. Jag tror att vi tillsammans kan hitta mer att göra för att stärka det arbetet. Det är helt nödvändigt.

Vi har antagit en mångårig strategi. Den tänker vi fullfölja och jobba med. Kvinnor ska inte behöva känna sig hotade eller bli utsatta för våldtäkt över huvud taget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för det inlägget från statsministern, som jag i mycket instämmer i. Men jag tycker ändå att det är en ganska allmänt hållen fråga huruvida statsministern håller med om att det finns ett stort mörkertal när det gäller allvarliga sexualbrott och om statsministern håller med om Annika Strandhälls uttalande att mitt användande av Brås statistik och Nationella trygghetsundersökningen skulle vara att lite löst slänga sig med statistik. Och finns det i så fall någon annan statistik som statsministern menar att man bör använda i stället för Brås nationella trygghetsundersökning?

Kristdemokraterna står bakom Moderaternas misstroendevotum och det initiativ som de har tagit i dag. Vårt förtroende för Annika Strandhäll är förbrukat. Men det finns många anledningar att ta upp frågan hur det är med statsministerns förtroende för Annika Strandhäll, mot bakgrund både av misstroendevotumet och av det här agerandet och hennes uttalande om Brå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Först och främst gäller vid varje given tidpunkt att statsministern har förtroende för sina statsråd tills annat är uttalat. Det är precis klart.

När det gäller statistiken är jag helt övertygad om att det finns ett mörkertal. Jag vet dock inte hur stort det är, och exakt vilken statistik som visar rätt vet jag inte.

Dessvärre finns det också i nära relationer både våld och sexuellt våld. Det är en tragedi i sig, och därför måste vi arbeta så strategiskt och målmedvetet som vi kan och se till att sjukvården, polisen och alla delar av samhället hjälps åt för att vi ska komma till rätta med detta och få ett stopp på mäns våld mot kvinnor.

Herr talman och statsministern! EU-valet närmar sig, och det blir allt tydligare att vi alla har ett politiskt ansvar för att knyta Europas länder närmare varandra. Därför är det förstås glädjande att EU ser tågsträckningen Köpenhamn-Göteborg-Oslo som särskilt prioriterad. Jag vet att regeringen har varit bidragande i detta. Det är förstås viktigt för Västra Götalandsregionen, som är ett logistiskt nav för hela Sverige med godstrafik genom hamnen och över norska gränsen till Oslo.

Därför är min fråga: Om nu EU prioriterar denna sträckning - det är ju uppenbart att EU gör det - hur kommer det sig att den inte prioriteras i den nationella infrastrukturplanen?

Herr talman! Det har antagits en nationell plan för framtida investeringar i infrastrukturen, den största någonsin, mig veterligen. Det finns oerhört många behjärtansvärda projekt att satsa på. Precis som sas här har väst också fått en del av detta, som sig bör, inte minst muddringen av inloppet till Göteborgs hamn. Det är oerhört viktigt att ha en bra hamn som kan både sända iväg och ta emot gods. Det görs också andra förbättringar i planen, och det har gjorts mycket fram till nu.

Den västra delen av Sverige ska, precis som resten av Sverige, ha sin del av infrastruktursatsningarna. Det är oerhört viktigt. Sedan kommer vi inte att få rum med allt, och jag kommer inte att kunna alla projekt som ingår i den nationella planen. Men det är helt klart att de infrastruktursatsningar vi gör ska gälla hela Sverige.

Herr talman! Detta är förstås oerhört angeläget. Västra Götalandsregionen är ett logistiskt nav. Det går nu mer transporter över Svinesundsbron varje dag än över Öresundsbron. De går inte på räls utan på däck. Detta är oerhört angeläget att fixa, känner jag, inte minst med tanke på de klimatutmaningar vi står inför.

Är det inte möjligt att i nästa revidering av planen skjuta till statliga pengar, eller kan vi öppna för alternativ finansiering av infrastrukturprojekt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Investeringarna i infrastrukturen syftar bland annat till att föra över så mycket godstrafik som vi kan från väg till järnväg. Därutöver kommer vägarna alltid att behövas. Lastbilstransporter kommer också att behövas, för vi har inte järnväg överallt, och då måste vi se till att de transporterna också är så rena som möjligt och att lastbilarna är så rena som möjligt.

Jag kommer inte att uttala mig om någon förändring i den plan som nu föreligger. Den diskussionen får föras i vanlig ordning.

Herr talman! Innan jag kom in i riksdagen 2014 arbetade jag som yrkesofficer inom armén. Det är därför med viss spänning och stigande förvåning som jag följer turerna kring Försvarsberedningen och dess rapport.

Med undantag för när de borgerliga partierna gjorde värnplikten vilande, med minsta möjliga majoritet i denna kammare, har försvarsbeslut alltid fattats i bred politisk enighet. Den här gången finns det också en unik enighet mellan riksdagens åtta partier om att försvaret behöver tillskjutas mer resurser. Det finns till och med en enighet om hur stora de behoven är. Ändå väljer fyra partier att markera sitt avståndstagande.

Försvarsberedningen har identifierat de behov Sveriges försvar har. Samtidigt vet vi att befolkningen blir allt äldre. Vi vet att vårdköerna är alltför långa och att för få brott klaras upp.

Min fråga till statsministern är: Hur ser statsministern på konflikten mellan olika behov? Och vilka områden ser statsministern att vi behöver satsa på framöver?

Herr talman! Vi är tacksamma för det arbete som nu har gjorts i Försvarsberedningen. Nu har vi en enig beredning i fråga om själva innehållet och riktningen på detta. Jag tycker också att det var synd att inte alla partier ville skriva under, när den här enigheten finns. Vi kommer nämligen ändå att behöva göra en väldigt noggrann analys av detta. Det behöver vi göra av det skäl som Erik Ezelius pekar på, nämligen att samhället har många olika och riktigt stora behov.

Vi måste förbättra för pensionärerna. Vi har alldeles för många pensionärer som har det för knapert ställt. Äldreomsorgen måste naturligtvis också förbättras. Vi har en sjukvård som inte levererar det som den ska leverera. Skolan måste bli bättre. Vi ska bygga vägar. Vi ska bygga järnvägar. Vi ska bygga ut bredband. Vi ska bygga bostäder. Jag nämnde sjukvården, men det handlar också om psykiatrin.

Det finns alltså oändliga behov. Av det skälet måste vi lägga alla behov bredvid varandra och se: Hur ska vi prioritera?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det är ett starkt politiskt fokus på polisens kapacitet. Den är naturligtvis oerhört viktig och central. När polisen får mer resurser och blir mer effektiv i kombination med att vi höjer en lång rad straff måste vi också se till att Kriminalvården har de resurser som de behöver för att klara sitt uppdrag.

Det är en oerhört viktig brottspreventiv myndighet, men det är också en myndighet som är väldigt pressad. När jag besökte Fosieanstalten för ett par veckor sedan berättade de att de har dubbelbeläggningar, och så ser det ut över hela landet. Jag skulle därför vilja fråga statsministern vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att Kriminalvården ska få bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag, inte minst ur perspektivet att fler unga vuxna döms och att de ska få möjlighet att komma ut bättre rustade efter avtjänat straff.

Herr talman! Jag är naturligtvis medveten om den ansträngda situationen med överbeläggningar och att den är utmanande för Kriminalvården. Detta har att göra med att det nu är fler poliser och att vi har skärpt straffen. Det är klart att det sist och slutligen ger resultat.

Med anledning av denna situation har vi en nära dialog med myndigheten för att se vilka åtgärder som behövs för att hantera situationen här och nu. Vi har också i vårändringsbudgeten tillfört 335 miljoner kronor just för Kriminalvården.

Det är klart att det återfallsförebyggande arbetet i Kriminalvården är viktigt. Den strategin arbetas det med dagligen. Vi har också gett ett uppdrag till Kriminalvården att arbeta med exakt detta: att förebygga att människor kommer tillbaka.

Herr talman! Jag har förmånen att under denna vecka ha med mig två unga damer, Amanda och Ebba, från årskurs 8 i Stenbackaskolan i Asarum, norr om Karlshamn, i Blekinge. De sitter uppe på läktaren och vill via mig ta upp en för dem väldigt angelägen fråga med statsministern.

I Sverige är det brist på lärare, vilket leder till att de lärare som finns inte hinner ge alla elever det stöd och den hjälp som de behöver i skolan.

Amanda och Ebba säger:

Vi i årskurs 8 har till exempel ingen behörig fysiklärare, utan rektorn får sätta våra betyg. Nästa år går vi ut grundskolan, och våra slutbetyg sätts. Det är många elever som känner sig oroliga inför det, eftersom vi saknar lärare som kan hjälpa oss. En stor anledning till bristen på lärare är lönen eller oroligheterna i klassrummet.

Amandas och Ebbas fråga till statsministern är: Vad ska statsministern göra åt bristen på lärare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Till Amanda och Ebba ska jag säga följande: Det är ett arbete som är påbörjat, men vi måste hålla i, för vi har fortfarande brist.

Vi förstärker lärarutbildningen. Det handlar om mer lärarledd tid på utbildningen. Vi ska höja kvaliteten på lärarutbildningen, så att den blir ännu mer attraktiv. Vi ska göra det möjligt för fler, exempelvis ingenjörer som har en kunskap inom ett sakområde men inte den pedagogiska utbildningen, att snabbare få en pedagogisk utbildning och snabbt komma in i läraryrket. Det handlar naturligtvis också om att helst rekrytera tillbaka lärare som har valt att sluta.

Det anställs nu fler, både lärare och andra vuxna i skolan, vilket gör det möjligt för lärarna att få mer tid med eleverna. Det är det som behövs. Det handlar om att förbättra lärarnas villkor med ett rejält tillskott till lärarna. De fackliga organisationerna och motparterna har fått förhandla om hur det ska fördelas. Tiotusentals lärare har fått högre lön, för vi vill ha fler lärare.

Herr talman! Statsministern har säkert hört talas om den enorma frustration som finns i vårt land över de skenande bränslepriserna och skatterna. Över en halv miljon människor, inklusive många i min partigrupp, har undertecknat bensinskatteupproret.

Bilen är Sveriges viktigaste transportmedel. Över hälften av svenskarna är beroende av bilen i dag för att få livet att gå ihop. Samtidigt vet vi att bilisterna på landsbygden mer än väl betalar sina miljökostnader.

Vi har i Sverige tyvärr, får jag säga, en lag som innebär att bränsleskatterna utöver inflation varje år ska räknas upp med 2 procent. Den skattesmällen slår till igen nästa år om inte regeringen agerar.

Min fråga till statsministern är helt enkelt: Är regeringen beredd att lyssna på alla dessa människors enorma frustration och utlova sänkningar av bränsleskatterna, eller är man i alla fall beredd att utlova utebliven skattechock nästa år?

Herr talman! Vi kan börja med budgeten. Sverigedemokraterna har varit med och röstat igenom en budget som innebär att detta kommer tillbaka nästa år. Ni gjorde ett ettårigt uppehåll i fråga om den högre indexeringen. Sverigedemokraterna har alltså själva stått upp för att den ska återkomma nästa år.

Bränslepriserna och utvecklingen nu har framför allt att göra med två saker, ska jag säga. Det ena är tillgången på olja. I och med de kriser vi ser i Mellanöstern, Venezuela och så vidare sjunker tillgången på olja. Då ökar priset. Det andra är valutan. Det är det som avgör.

Vi ska inte lämna enskilda människor i sticket i den omställning som kommer att vara helt nödvändig. Är det någonting detta visar är det att vi borde ta oss ur beroendet av olja och fossilt bränsle och hitta ett annat sätt att köra bil på. Jag kommer från landsbygden och vet betydelsen av att köra bil, men vi bör göra det renare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsministern om vad regeringen tänker kring EU:s beskattningsrätt och koldioxid men också om vad regeringen tänker kring EU:s utrikespolitik.

Var sak har sin plats. Varje beslut ska fattas på den plats där det beslutet bäst fattas. Men koldioxid och andra gaser som förstör vårt klimat och som ställer mänskligheten inför det största hot mänskligheten kanske någonsin ställts inför rör sig över gränser. Borde vi då inte kunna fatta beslut över gränser, tillsammans i EU?

Likadant är det med demokrati och universella rättigheter. Borde inte EU, utan att enskilda länder kan blockera det, se till att ha en offensiv politik för mänskliga rättigheter och demokrati i hela världen? Det är ju också någonting som gäller över gränserna.

Vad avser regeringen att göra för att EU ska kunna få dessa befogenheter?

Herr talman! När det gäller beskattningsrätten har vi uppfattningen att den ligger på nationerna. Jag tror att det är rätt att fortsätta så. Det är i första hand det som det gäller.

Detta innebär dock inte att vi inte har verktyg och medel att sätta in för att ta ned utsläppen. I utsläppshandeln finns en mekanism för att minska antalet utsläppsrätter som trycker upp priset. Den svenska regeringen har själv annullerat ganska många utsläppsrätter och på det sättet sett till att trycka upp priset. Nu ser vi att priset har ökat rätt dramatiskt. Låt oss fortsätta på den vägen, även om det säkert också finns andra sätt att öka priset på utsläppen.

När det gäller utrikespolitiken är det nog bara att konstatera att det inte kommer att finns någon enighet över huvud taget för att öka mandaten på det utrikespolitiska området. EU är vår viktigaste utrikespolitiska plattform, och den ska vi använda mer. Men jag tror inte att vi får mer mandat.

Herr talman! Jag vill ställa en ekonomifråga angående det svenska försvaret.

Min fråga tar avstamp i någonting som heter bruttonationalprodukt och som brukar förkortas bnp. Nu vänder jag mig även lite grann till våra unga besökare på läktaren. Jag kommer fortfarande ihåg när min samhällskunskapslärare på 80-talet, Åke, undervisade oss om vad bnp var. Han var väldigt pedagogisk, och det fastnade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Bnp är alltså det samlade värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land. Bnp ser olika ut i olika länder, och det kan svänga ganska snabbt.

Många anser att vi ska ha en viss procent av bnp - 1,5 procent eller någon annan nivå - avsatt till just försvaret.

Hur ser statsministern på detta?

Herr talman! Procent av bnp kan vara ett sätt att jämföra olika länders militära ambitioner, men det har uppenbara brister. Det är min bestämda uppfattning.

Om militär förmåga säger det väldigt lite. Det tar sikte på hur mycket pengar som stoppas in i det militära försvaret, men det säger ingenting om förmågan. Dessutom kan det vara så att man räknar detta på väldigt olika sätt. Hur mycket av försvarskostnaden, direkt eller indirekt, lägger man faktiskt in?

Vi vet också att det finns länder, till exempel Grekland för ett tag sedan, som hade sjunkande bnp under ett antal år. Ligger man då bara kvar med anslaget till försvaret ser det ut som om andelen av bnp faktiskt ökar och att man gör en rejäl ansträngning, vilket man alltså inte gör.

Det är alltså trubbigt. Det kan vara intressant att mäta så, men det absolut viktigaste är vilken förmåga det svenska försvaret har.

Herr talman! Statsministern!

Statsministern sa att det var synd att man inte kunde enas partierna emellan i Försvarsberedningen. Under ett antal år har det förhandlats fram ett antal försvarsuppgörelser i Sverige brett över parti- och blockgränserna. Varje gång Moderaterna har föreslagit en nivå har Socialdemokraterna avfärdat det med uttryck som "anslagsbingo".

Finansministern uttalade sig i dag i en tidningsintervju, där hon säger att det handlar om att prioritera och att det är som en tioåring som frågar sig: "Ska jag gå på bio, eller ska jag köpa godis?"

Då blir min fråga: Delar statsministern Försvarsberedningens bedömning om att det behövs minst 84 miljarder kronor till försvaret i enlighet med den inriktning man vill ha, eller inte? Har det över huvud taget någonsin varit Socialdemokraternas idé att komma fram till dessa 84 miljarder?

Herr talman! Det vi pratar om är rikets säkerhet. Det är inte en biobiljett, och det är inte en godispåse!

(Applåder)

Herr talman! Regeringens hela idé med Försvarsberedningen är att stärka försvaret. Det är inte att komma fram till ett specifikt belopp, utan det handlar om att stärka försvaret.

Nu har Försvarsberedningen gjort ett arbete. Vi är tacksamma för det. Det finns en enighet om den inriktningen. Vad vi säger, och det är det naturligaste som finns, är att nu är detta arbete gjort. Låt oss nu göra en djup analys av detta, och så får Försvarsmakten göra en konsekvensanalys.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Allt annat vore oerhört märkligt när man lägger ett förslag som innebär en kostnadsökning på 26 miljarder. Skulle vi bara ta det och säga att detta får gå?

Jag noterar också att Wallmark i en diskussion tidigare har beskrivit finansieringskravet som "ett ok man hittat på för att kyla av stämningen i rummet". Det var Wallmarks kommentar till en diskussion om finansiering.

Allt måste finansieras, också förstärkningar av försvaret. Vi ska stärka försvaret. Låt oss återkomma i höst om den exakta inriktningen.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern!

Just nu har vi ett stort engagemang runt om i landet. Det är många manifestationer som pågår. Alla människor är motiverade utifrån sin egen situation, utifrån sin uppväxt och sina livsvillkor. Många unga engagerar sig och manifesterar för stärkta klimatambitioner och kraftigare politik. Många landsbygdsbor känner sig hotade och engagerar sig därför för landsbygdens villkor. Många bilburna engagerar sig för rimliga bränslepriser. Allt är fullt motiverat ur varje persons egen situation.

Den förra S-regeringen lade många långsiktiga förslag för att säkra landsbygden. Man lade också en mängd förslag för till exempel ny produktion av biobränsle.

Min fråga till statsministern är: Kan man förena dessa ambitioner med satsningar på skogen och på biobränslen för att möjliggöra landsbygdens transportbehov?

Herr talman! Jag är helt övertygad om att det går. Vi är berikade med det gröna guldet i vårt land, och det är klart att det går att använda.

Vi måste ställa om, återigen, och det tror jag att de allra flesta är överens om. Men vi ska göra det på ett sådant sätt att individen inte hamnar i kläm och säger att nu är det jag som får bära bördan. Den ska vi bära tillsammans.

Då kan vi naturligtvis utveckla biobränslen och köra bil på dem. Jag har kört mycket bil i Norrland och vill fortsätta att göra det, framför allt i Ångermanland. Men jag vill göra det rent. Det är klart att med denna rikedom runt om i landet kan vi både tillföra mer rent bränsle till fordon och transporter samtidigt som vi utvecklar landsbygden. Skogen står ju inte i Stockholms city. Den står där ute i landet, och det innebär mycket jobb till landsbygden. Det ser jag fram emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Statsministern!

Vi ser nu en oroande utveckling i Kiruna kommun som riskerar hela stadsomvandlingen och som på sikt påverkar det statliga gruvbolaget LKAB:s fortsatta verksamhet och fortlevnad.

Det har vuxit fram en misstro i Kiruna gällande huruvida man kommer att fullfölja planen om att alla funktioner för samhället som avvecklas i stadens gamla centrum ska byggas upp i den nya staden. I frustration över att bland annat järnvägsdragning med tillhörande centrumnära järnvägsstation inte har avtalats fram ännu hotar Kiruna kommun med att inte bifalla LKAB:s detaljplaneansökan, vilket kommer att leda till att gruvan stannar.

Jag tror att regeringen måste träda in i den eskalerande konflikten och som ägare av LKAB säkerställa Kirunabornas trygghet. Mot den bakgrunden vill jag fråga statsministern om han är beredd att utse en statlig samordnare för att säkerställa den fortsatta stadsomvandlingen och säkra LKAB:s framtid.

(Applåder)

Herr talman! Kiruna och LKAB är oerhört viktiga för vårt land, och regeringen har naturligtvis varit inblandad i den diskussionen. Jag känner till den, dock inte i detalj.

Det är klart att det här är en balansgång mellan att se till att vi kan ha en rationell gruvdrift i Kiruna - för det är bra för oss - och den stadsplan som behöver göras för den stora omflyttningen och så vidare. Allt vad som ingår i detta har jag dessvärre inte kunskap om.

Det är klart att regeringen ska vara engagerad. Huruvida det behövs en samordningsman, samordningskvinna eller något annat ska jag inte svara på här och nu, men det är klart att regeringen har ett engagemang för att se till att vi har en situation där båda dessa intressen kan kombineras. Det har stor betydelse inte bara för Norrbotten och Kiruna utan för hela Sverige.

Herr talman! Kvinnor och män ska behandlas lika och ha lika möjligheter på alla områden, bland annat när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. Kvinnor och män ska ha rätt till lika lön för likvärdigt arbete. Barn ska ha rätt till förskola och barnomsorg till överkomligt pris och av god kvalitet. Kvinnor och män ska ha lika möjlighet att förvärva pensionsrättigheter. Alla äldre har rätt till resurser som garanterar ett värdigt liv.

Vad är det jag har läst upp? Jo, det är några av de 20 punkter som finns i EU:s sociala pelare. Flera partier och politiker påstår nu att den sociala pelaren hotar den svenska modellen.

Därför frågar jag statsministern, som också i högsta grad medverkade på det toppmöte som hölls i Göteborg där det fattades beslut om den sociala pelaren: Hotar den sociala pelaren den svenska modellen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Nej, den gör inte det. Hela utgångspunkten för diskussionen, när den påbörjades, var att vi har de beslutsbefogenheter vi har på nationell nivå respektive på EU-nivå, och de ska inte förändras.

Om den fria marknaden och rörligheten ska fungera måste naturligtvis människor känna att först och främst ska löntagare inte ställas mot löntagare. Det är inte så konkurrensen ska se ut. Dessutom ska det finnas en social trygghet i en ekonomi som är i ständig förändring.

Därför tar den sociala pelaren sikte på tre områden. Ett område är hur vi ska se till att alla får samma tillträde till arbetsmarknaden. Vi vet att det finns en enorm vinst att göra, också ekonomiskt, om kvinnor får samma tillgång till arbetsmarknaden som män.

Det andra området är att jobben också ska vara sjysta. Det ska vara sjysta villkor och naturligtvis drägliga löner för de jobben.

Det tredje området gäller den sociala tryggheten därutöver. Hur hjälps vi åt att ställa om?

Sedan jämför man de parametrarna med varandra, och länder lär av varandra och flyttar fram positionerna utan mer överstatlighet.

(Applåder)

Herr talman! Under Stefan Löfvens tid som statsminister har våldtäkterna ökat, samtidigt som både andelen och antalet anmälda våldtäkter som har lett till åtal minskat. Statistiken visar också att antalet kvinnor som blir mördade av en närstående man har ökat. Förra året var det 22 kvinnor, och det är den högsta siffran på många år.

Debatten om högre straff har under de senaste åren varit dominerande i svensk kriminalpolitik. Regeringen har genomfört en del straffskärpningar, men det har inte presenterats några förslag för att höja straffet för våldtäkt av normalgraden till tre års fängelse eller för att höja straffet för grov kvinnofridskränkning till ett års fängelse.

Varför har den feministiska regeringen, statsministern, inte lagt fram några förslag för att höja straffen för just dessa brott som drabbar kvinnor?

(Applåder)

Herr talman! Våld - inte minst det sexuella våldet - mot kvinnor är oerhört allvarligt för vårt land. Därför ska vi arbeta systematiskt. Vi har antagit en tioårig strategi som innefattar allt våld, och vi ska fortsätta att se till att polisen, sjukvården och socialtjänsten har resurser.

Regeringen och riksdagen har antagit en samtyckeslag och även infört något som heter oaktsamhet. Lagen har redan visat sig fungera. Man ska inte i efterhand kunna säga att man inte visste att det inte var okej - och komma undan med det. Nu gör man inte det heller. Nu kommer allt fler att fällas. Det är jag helt övertygad om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi är inte nöjda, utan vi måste arbeta vidare konsekvent. De lagar som behöver förändras ska förändras, och det ska bli stopp på våldtäkterna.

(Applåder)

Herr talman! I valrörelsen kom då Stefan Löfvens valfläsk, nämligen en extra familjevecka. Sverige har dubbelt så höga kostnader för föräldraförsäkringar som snittet inom OECD.

Politik är prioriteringar, och familjeveckan är ett tydligt exempel på en dålig sådan. Varifrån ska pengarna tas? Den tränger undan finansieringen av försvaret. Den tar pengar från polisen. Sjuka människor får inte vård i tid. Företagare får lägga ned sina verksamheter eftersom de utsätts för brott.

Är det verkligen viktigare, statsministern, med valfläsket, nämligen att friska, arbetsföra människor ska vara lediga en vecka i stället för att säkerställa medborgarnas trygghet att få det stöd och den hjälp de behöver?

(Applåder)

Herr talman! Vi ska göra både och.

Jag var på TCO:s kongress häromdagen. De har drivit kravet ett bra tag. Tjänstemännen anser att man får arbeta hårt i ett samhälle där också tidsgränsen mellan arbete och fritid suddas ut alltmer. Så är det för allt fler människor.

Att vi då ser till att föräldrar får mer tid med sina barn tycker jag är bra och rimligt i vårt samhälle. Jag ställer det inte mot försvaret eller polisen, men man kan undra hur Moderaterna har råd med så enorma skattesänkningar. De ser framför sig ytterligare stora skattesänkningar som dessvärre kommer att ske på bekostnad av den typen av satsningar.

Så fort det är fråga om något socialt verkar Moderaterna ha mycket svårt för den satsningen. Jag kommer att se till att det sker satsningar på polisen och försvaret och den formen av trygghet. Men det ska också ske en social utveckling. Föräldrar och barn ska få vara mer med varandra.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har mer än en halv miljon laglydiga skyttar. De flesta är jägare, och en del är målskyttar. Sverige är dessutom ett framgångsrikt land i dynamiskt skytte. Jakten är inte bara en del av vår miljövård, utan den är också en bred och historiskt förankrad svensk folkrörelse.

Nu hotas emellertid både jägare och sportskyttar av Sveriges regering. Med EU:s vapendirektiv som täckmantel förbereder regeringen en proposition som kraftigt kommer att försvåra legalt vapenägande och som kommer att slå mot både jakt och sportskytte. Regeringens lagrådsremiss är betydligt mer långtgående än EU:s vapendirektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Är det verkligen landets jägare och sportskyttar, statsministern, som hotar säkerheten på gator och torg? Om inte, varför går regeringen längre än vad EU:s vapendirektiv kräver?

(Applåder)

Herr talman! Det var en lång diskussion om vapendirektivet, som också kom att förändras under resans gång.

Min pappa var jägare, och han jagade älg. Jägarna gör också en fin insats. Det gäller även sportskyttar.

Men låt oss tänka efter en sekund och gå igenom vad förslaget faktiskt innehåller. Det är inte så att det inte ska finnas möjligheter för jägare och sportskyttar i framtiden. I en tid när det finns så enorma problem med skjutningar och våld, som dessa människor inte är skyldiga till, tror jag att vi ändå kan behöva fundera över hur vi kan försäkra oss om att det finns mer koll på det vapeninnehav som finns. Det är inte skadligt för vare sig jägare eller sportskyttar.

Herr talman! Det finns högt ställda krav på svensk arbetsmarknad när det gäller rimliga löner och arbetsvillkor. Men samtidigt finns en laglöshet där alltför många arbetsgivare bryter mot lagar och regler. Då blir det usla löner och usla arbetsvillkor. Det finns exempel där människor tvingas sova på sin arbetsplats, där byggnadsarbetare befinner sig högt upp på taken utan ordentlig skyddsutrustning eller där chaufförer inom transportbranschen inte får den vila och sömn de behöver för att fungera trafiksäkert.

Vi kan se att det är flera branscher som är utsatta. Två exempel är byggbranschen och transportbranschen.

Frågan är hur vi ska komma åt detta. Vi har den svenska nivån men också EU-nivån, och det finns en rörlighet på arbetsmarknaden. Vad kan vi göra för att bekämpa den brottslighet vi ser på svensk arbetsmarknad?

Herr talman! Företag med fusket som affärsidé ska inte ha någon plats på svensk arbetsmarknad eller i svensk ekonomi.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att sätta stopp för den osunda konkurrensen och för kriminaliteten, som det många gånger är.

Vi har bland annat sett till att utländska arbetsgivare som har personal i Sverige ska betala arbetsgivaravgifter och registrera sig hos Skatteverket.

Arbetsmiljöverket har efter flera år av nedskärningar fått mer resurser så att man kan anställa fler och göra fler kontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Polisens arbete med att göra stickprovskontroller har också underlättats, och de vittnar själva om att det har varit till hjälp.

Vi har också sett till att ge ett särskilt uppdrag till Arbetsmiljöverket att stärka arbetet med att motverka osund konkurrens. Vi kommer att behöva göra mer på EU-nivå för bättre regler där.

Herr talman! Unga tjejer i Sverige mår psykiskt dåligt, och kvinnor lider av psykisk ohälsa eftersom de inte får ihop sin livssituation.

Sverige har världens friskaste befolkning. Trots det ökar den psykiska ohälsan. Antalet sjukskrivningar med diagnosen psykisk ohälsa har ökat, och majoriteten av de sjukskrivna är kvinnor - drygt 70 procent av de sjukskrivna är kvinnor.

Statsministern leder en feministisk regering som ska driva feministisk politik. Därför är min fråga till statsministern: Hur kan statsministern lämna alla dessa kvinnor utanför och tillåta att den psykiska ohälsan fortsätter öka?

(Applåder)

Herr talman! Nej, jag lämnar inte dem utanför. Det här är precis en sådan stund då det är oerhört viktigt att samhället fungerar och visar att det fungerar, och för det behöver vi en generell välfärd som fungerar.

Det är därför vi har tillfört och kommer att tillföra pengar för exempelvis att skolhälsovården ska fungera för de yngre, de som faktiskt går i skolan. Den har varit underdimensionerad. Vi måste få upp dimensionen. För det kan man inte sänka skatter, utan då måste man föra till resurser.

Även BUP måste ha mer resurser, för köerna där är för långa.

Den psykiska vården därutöver behöver också stärkta resurser.

Vi är nu överens i januariavtalet om att stärka detta arbete med mer resurser och mer systematik för att få ned sjuktalen. Det är inte okej att unga människor, framför allt kvinnor, mår psykiskt dåligt. Men det kräver arbete från skolgången upp genom hela vårdkedjan.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.