Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund

Herr talman! I en intervju i Sydsvenska Dagbladet häromdagen talade statsministern om säkerhetspolitik och om Nato. Han sa: "Det är inte bra om två militärallianser har direktkontakt."

Man kan ha synpunkter på vad som är en militärallians. Är till exempel Ryssland en militärallians?

Med tanke på att Ryssland ofta diskuteras i säkerhetspolitiken vill jag fråga statsministern om han anser att Norge, Estland, Lettland, Litauen och Polen, som är Natomedlemmar med landgräns till Ryssland, bör lämna Nato.

Herr talman! För det första borde Anna Kinberg Batra kontrollera uppgifterna lite bättre. Citatet är direkt fel, så jag vet inte hur jag ska svara på frågan.

Det är lite märkligt när det gäller säkerhetspolitiken. Jag tycker att den är för allvarlig för att man ska försöka ta billiga poäng på en felaktig sakuppgift.

Vi har ett allvarligt läge i vår omvärld. Jag är glad att vi slöt en försvarsöverenskommelse. Det gäller att vi står upp för den.

Jag har märkt att det finns en viss grälsjuka i just de försvars- och säkerhetspolitiska frågorna. Det tycker jag är olyckligt. Jag tänker ta ansvar för försvarsöverenskommelsen, och jag tänker se till att Sverige har ett starkt försvar.

Min fråga till Anna Kinberg Batra är: Varför bygger ni en hel artikel på direkt felaktiga uppgifter? Är det inte bättre att kolla uppgifterna först?

Herr talman! Jag tackar statsministern.

Citatet kommer från den tryckta upplagan av Sydsvenskan den 30 april. Jag är medveten om att det förekommer ändringar i internetupplagor och annat senare.

Jag vill fråga statsministern om säkerhetspolitiken. Vi har tillsammans gett en utredare i uppdrag att diskutera och utreda olika strukturer, inklusive medlemskap.

Vi möter en värld med utmaningar och problem i närområdet, inklusive Ryssland. Jag undrar varför Sveriges roll i en osäker omvärld ska reduceras till att vara ett land med fria geografiska ytor, som statsministern uttryckte det, eller ett slags buffertzon mellan olika parter i stället för att - vilket Sverige skulle behöva - aktivt driva en säkerhetspolitik för att möta omvärldens utmaningar tillsammans med andra.

Herr talman! Vi bygger våra ställningstaganden på kända kriterier. Vi ska skapa säkerhet i vårt område. Vi ska stärka fredsfrågan och Sveriges flexibilitet och förmåga att fatta självständiga beslut. Vi ska bidra till internationell rätt. De gäller fortfarande.

Det konstiga är att vi har haft en ordning tidigare i svensk politik där vi försöker skapa en så bred samsyn som möjligt i säkerhetspolitiska frågor. Den förre moderatledaren lade sig vinn om detta. Nu verkar det som att detta ska bli en stridsfråga. Det tycker jag är olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi ska ha ett starkt försvar. Vi har alla möjligheter att ha det. Flexibla möjligheter ges i olika samarbeten, såsom Nordefco tillsammans med Finland och i EU tillsammans med Nato.

Nu har vi dessutom en förhöjd status i Natosamarbetet. Det ger oss bra möjligheter. Låt oss bli sams om försvarspolitiken.

Herr talman! Under sin korta tid vid makten har vänsterregeringen redan hunnit göra vad man skulle kunna kalla en falsk Robin Hood-politik till sitt signum.

Den blygsamma förstärkningen av pensionerna vill man finansiera genom att straffbeskatta de pensionärer som fortfarande har en fot kvar på arbetsmarknaden.

Den miljardsatsning på äldreomsorgen man gick ut med visade sig bestå i att man tar pengar från en del av äldreomsorgen och ger till en annan.

Den senaste tiden har man gått ut i medierna och slagit sig för bröstet för att man vill hjälpa framför allt äldre kvinnor genom att höja bostadstillägget. Samtidigt har Socialdepartementet lanserat ett förslag om att höja taket för avgifter inom hemtjänsten.

För en betydande grupp äldre skulle detta innebära att man får en sämre ekonomi än man hade före förstärkningen av pensionerna och höjningen av bostadstillägget. Kvinnor skulle sannolikt drabbas hårdare än män eftersom det är betydligt fler kvinnor än män som har hemtjänst.

Med anledning av detta skulle jag vilja fråga statsministern om regeringen tolkar den berömda krona-för-krona-principen som att varje krona som man ger till gamla och sjuka måste tas från gamla och sjuka.

Herr talman! Man blir lite förundrad när man hör Sverigedemokraternas företrädare prata om ekonomi och om vad man lovar och inte lovar.

Ni har precis röstat igenom en budget, Mattias Karlsson, som försvårade för människor som behöver riktigt stöd.

Sverige har nu problem med för hög arbetslöshet, dåliga skolresultat och en välfärd som tyvärr inte håller måttet i alla delar, även om många gör en fantastisk arbetsinsats.

Där hade vi insatser och investeringar i massor - i skolan, i sjukvården och i sänkt pensionärsskatt, vilket Sverigedemokraterna gick till val på, om jag kommer ihåg rätt. Det röstade ni emot, Mattias Karlsson.

Ni har röstat emot alla dessa förbättringar som vi föreslog. Nu har vi lagt fram en vårändringsbudget. Nu kommer förändringarna på riktigt.

Vi har tack och lov decemberöverenskommelsen, som gör att det inte längre är möjligt för Sverigedemokraterna att hantera riksdagen som sin egen privata lekstuga.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill återigen påminna statsministern om att det första som hände i budgetomröstningen i höstas var att Stefan Löfven och Socialdemokraterna röstade nej till Sverigedemokraternas förslag om kraftigt höjda pensioner för de äldre. De var finansierade fullt ut, utan att behöva ta pengar från andra äldre eller gamla och sjuka, som Socialdemokraterna gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är inte riktigt stöd till dessa grupper som man utlovar, utan det handlar om att ge med den ena handen och ta med den andra. Det är klassisk socialdemokratisk politik. Det är bondfångeri, skulle jag vilja säga.

Men om Stefan Löfven nu vidhåller att han bryr sig om gamla och sjuka på riktigt, kan han då lova att promemorian från Socialdepartementet stannar där den är och att det inte blir några kraftigt höjda avgifter inom hemtjänsten? Kan du lova det här och nu, Stefan Löfven?

Herr talman! Nu pågår ett arbete för att förbereda budgeten för nästa år. Den ska läggas på riksdagens bord i höst, och det jobbet pågår just nu.

Till detta tänker vi se till att få in intäkter så att vi kan göra många bra investeringar. Vi måste se till att ungdomar och även vuxna kommer ur långtidsarbetslöshet och att fler får möjlighet att utbilda sig ur arbetslöshet. Det kommer att bli vår investering.

Vi kommer att ha en kraftig satsning på äldreomsorgen; det har vi redan sagt. Det är nettotillförsel av pengar. Vi gör en satsning på sjukvården. Vi kommer att fortsätta att lägga fram förslag om sänkt skatt för pensionärerna.

I det fallet får ni sverigedemokrater återigen välja hur ni tänker rösta, Mattias Karlsson. Det håller inte att säga att ni lade fram en budget som såg ut så och sedan välja ett budgetalternativ som tar bort sänkningen av skatten för pensionärer.

Ni är hycklare, dessvärre.

(Applåder)

Herr talman! På första maj berättade statsministern att han ska skapa ännu ett jobb för en statlig byråkrat. Denna gång är det en samordnare som ska se över ungdomsarbetslösheten som ska tillsättas.

Om det är genom att tillsätta samordnare och en industrikansler som statsministern planerar att nå EU:s lägsta arbetslöshet kommer det att dröja många fler år än till 2020 för att nå regeringens mål.

Centerpartiet vill satsa på reformer för fler företag och fler jobb genom sänkta kostnader för att anställa och fler lärlingsjobb. Med regeringens skattehöjningar riskerar nu tiotusentals unga människor riktig arbetslöshet, och några av dem - 590 - får ett tröstpris i form av en statlig praktikplats.

Min fråga till statsministern är: Hur skapar fler statliga byråkrater fler jobb?

Herr talman! Det var inte det som var själva poängen, så Annie Lööf får fortsätta att läsa våra förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Att underskatta de problem som vi har med att 80 000 ungdomar varken arbetar, är i studier eller söker arbete - de så kallade ungdomarna utanför - och raljera med det problemet håller inte. Vad jag sa var att vi kommer att se på de här ungdomarna också. Vi ska ha bättre kunskap om vilka de är, hur vi kan nå dem och hur de kan komma in, så att de får både rätten och plikten att göra rätt för sig. Det tycker jag är en mycket viktig insats.

Centerpartiet liksom andra hyllar bland annat ungdomsarbetsgivaravgiften. Det är en mycket märklig företeelse. Vi har lagt ut 110 miljarder kronor på den under åren 2007-2014. Resultatet är 30 000 fler ungdomar som är arbetslösa.

Herr talman! Dessa unga utanför presenterade jag en rapport om i Almedalen under förra året. Vi presenterade då fortsatt sänkta kostnader, lärlingsjobb och en uppsökande verksamhet för att hitta alla dessa ungdomar som är utanför.

Vad gäller arbetsgivaravgifterna för unga dömer regeringens egen expertmyndighet, Konjunkturinstitutet, ut regeringens nu fördubblade arbetsgivaravgifter och säger att det kommer att leda till högre arbetslöshet.

Det vi nu ser är en statsminister som har förärat det svenska språket med nyord som "industrikansler" och "innovationskatapulter", allt med den ideologiska ingången att det är staten genom samordnare och en massa märkliga ord som ska skapa jobben.

Nu vet jag att statsministern är i full färd med att rekrytera sin industrikansler till Rosenbad. Men vilka arbetsuppgifterna är för denna kansler är höljt i dunkel.

Jag skulle därför vilja fråga statsministern: Vilka arbetsuppgifter ska industrikanslern genomföra som inte redan utförs av närings- och innovationsministern, finansministern eller statsministern?

Herr talman! Som det låter på namnet ska den här personen koncentrera sig på just industri och ytterligare industriproduktion i Sverige. Sverige har en mycket fin tradition av industriproduktion, och vi kommer att kunna vidmakthålla den. Men vi måste också se till att vi upprätthåller vår konkurrenskraft. Det var lite dåligt med det på den borgerliga tiden.

Jag står här och har framför mig med listan på nedskärningar som ni önskar göra under året. Det är inte minst inom näringslivspolitiken. Det är 195 miljoner kronor mindre. Min fråga till er är: Hur tror ni att det fungerar med mer jobb om man satsar på mindre näringspolitik i stället för mer?

Här finns det borttagande av Turistfrämjandet. Det tycker jag är en mycket bra satsning. Det är 30 miljoner kronor. Här finns det borttagande av bidrag till företagsutveckling och innovation. Det är 71 miljoner kronor. Här finns det Upphandlingsmyndigheten och exportfrämjande verksamhet för 74 miljoner kronor.

Hur blir det mer jobb genom det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman, statsminister Löfven! Alltför många som har ett arbete har ett otryggt arbete där man inte vet om man kan försörja sig i framtiden. Den 1 maj lade vi fram en rad förslag som skulle kunna göra något åt detta. Vi vill att man avskaffar anställningsformen allmän visstid. Vi vill att man gör något åt missbruket av bemanningsföretag vid permanenta anställningar. Vi vill införa rätten att arbeta heltid.

Här är Socialdemokraternas tiopunktsprogram, som presenterades före valet. Det är ett mycket bra program. Jag håller faktiskt med om varenda punkt i det.

I det programmet säger ni att även ni vill att man ska ändra lagstiftning så att man inte kan hyra in eller hyra ut arbetskraft för permanenta behov och att ingen ska kunna sägas upp för att ett bemanningsföretag sedan ska komma in.

Det är nödvändig lagstiftning i Sverige i dag. När kommer den? Vi är beredda att rösta för en sådan lag.

Herr talman! Jag har sagt det förut och säger det igen: Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi tänker på hur framtidens arbetsmarknad ser ut. Här finns ett behov av att skapa skydd och bra trygghet för den enskilde löntagaren men också hantera en flexibilitet som det ställs krav på i en tuff, internationell konkurrens.

De två intressena måste vägas ihop. Min övertygelse är att ju mer man gör det inom ramen för parterna och deras förhandlande, ju bättre är det. Jag vet av egen erfarenhet att det inte bara är så att de nationella kollektivavtalen skapar de möjligheterna utan också att man kan se till att skapa de möjligheterna på respektive arbetsplats, för de kommer att kräva lite olika lösningar. Det är förstahandsvalet.

Vi ska se över och se till - och det pågår - missbruket av visstidsanställningar, för det är inte okej. Det är samma sak vad gäller bemanningsföretagen. Vi får titta på det också, om det finns ett sådant missbruk. Men återigen: Glöm inte bort att parterna vill vara med och styra detta, och jag tycker att de ska få det.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Det var inte det ni föreslog. Ni föreslog före valet att lagen ska ändras, så att man inte kan ha inhyrd personal för permanenta behov. I dag kan man ha bemanningsföretag inne tio år på en arbetsplats. Ni ville ha en lagstiftning som gör det omöjligt att sparka folk för att i stället ta in bemanning.

Jag menar att det är nödvändigt, när man ser hur bemanningsbranschen missbrukas på svensk arbetsmarknad. Är det så att det här löftet inte gäller längre? Är det så att ni inte längre vill ändra lagen? En lag kan dessutom vara dispositiv, vara en ram som stärker fackföreningsrörelsen i en förhandling. Det är en besvikelse om ni har backat.

Det andra är allmän visstid. Självklart behövs visstidsanställningar. Det är nödvändigt på arbetsmarknaden. Men ska de inte ha ett motiv? Är det inte rimligt att man anger varför någon inte ska ha en fast anställning? Reinfeldt genomförde allmän visstid. Är det inte dags att ta bort den anställningsformen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det som är viktigt att se är behovet av balans mellan flexibilitet och trygghet. Ofta är det så på arbetsmarknaden att den skapas bäst ju fler olika möjligheter att hantera flexibiliteten man har. Ett tag var det bara att gå upp och ned i arbetstid. Ett tag var det bara att gå in och ut med folk, det vill säga att anställa och säga upp.

Här gäller det att se till att få så många möjligheter som möjligt. Vi vet att det pågår samtal mellan parterna, exempelvis mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Då menar vi att det i det läget inte är rätt att vi går in med en lagstiftning och säger: Precis så här ska det vara.

Vi är tydliga med att missbruket av allmän visstid inte är rätt. Vi är tydliga med att om bemanning också missbrukas måste vi göra något åt det, och då får vi se över den frågan. Vi är tydliga beträffande heltiden: Den kommer vi att förhandla om i SKL, för vi tycker att kvinnor ska ha heltid. Vi är också tydliga med att lex Laval behöver rättas till.

Herr talman! Senast statsministern var i riksdagens frågestund debatterades alla de brutna vallöften som Socialdemokraterna nu har på sin lista. Statsministern ville inte riktigt svara på de konkreta frågorna men sa i riksdagens talarstol: "Det stora vallöftet . från mig som regeringschef, är att ta knäcken på arbetslösheten."

Jag delar statsministerns engagemang för fler jobb, för alla åtgärder vi kan vidta för att fler människor har ett jobb och en egen lön att leva på.

Då blev jag lite förvånad när jag läste regeringens vårproposition och såg vilken bedömning regeringen gör av den egna politiken. Det visade sig att beträffande jämviktsarbetslösheten, det vill säga den arbetslöshet som vi kan påverka som politiker, gör statsministern och regeringen bedömningen att den kommer att ligga still fram till 2019. Den kommer inte att sjunka alls med regeringens politik, enligt era egna prognoser.

Jag skulle vilja fråga statsministern: Varför gör regeringen bedömningen att regeringens egen politik inte kommer att påverka arbetslösheten över huvud taget?

Herr talman! Jag får först påminna Erik Ullenhag om att vi har suttit vid makten i ungefär sju månader och har större delen av vår regeringsperiod framför oss - tack och lov - och nu har möjlighet att ändra på detta.

Vi har precis börjat. Vi har lagt fram en vårbudget där vi återigen investerar i näringspolitik. Jag räknade just upp ett antal näringspolitiska förslag som ni önskar ta bort. Utöver det kommer vi att se till att människor kommer i utbildning. Vi har extratjänster, traineejobb och utbildningsplatser som gör att människor kan gå från passivitet in i aktivitet och se till att komma betydligt närmare arbetsmarknaden. Där pratar vi om 62 000 - det är ett rejält tillskott. Det är det som gör skillnad. Man måste ha både en näringspolitik och innovationspolitik som skapar efterfrågan på arbetskraft, och en utbildningspolitik, som gör att människor faktiskt kan ta jobben. Detta måste göras tillsammans med rejält ökade investeringar. Då kommer vi vidare med arbetslösheten. Men vi ger oss inte förrän vi är vid målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det var intressant. Nu säger statsministern att arbetslösheten ska gå ned. Men i den proposition som ligger på riksdagens bord när det gäller jämviktsarbetslösheten, den arbetslöshet som Stefan Löfven och jag som politiker på allvar kan påverka, står det att jämviktsarbetslösheten 2014 var 6,4 procent och att den 2019 kommer att vara 6,4 procent. Detta är era egna prognoser.

Jag misstänkte att statsministern skulle säga: Vi har suttit vid makten så kort tid.

Men det är inte det som jag frågar om. Jag frågar om er egen bedömning, där jämviktsarbetslösheten kommer att ligga still.

Man funderar på vilket mirakel som ska hända 2019. Ingenting ska hända på fem år. Men mellan 2019 och 2020 ska denna regering se till att det helt plötsligt blir ett sådant fall i jämviktsarbetslösheten och därmed i arbetslösheten att vi får Europas lägsta arbetslöshet.

Grundproblematiken gäller att ni gör en riktig bedömning av er egen politik. Den arbetslöshet som vi kan påverka kommer att ligga still på grund av att ni höjer skatten för unga som ska jobba, ni gör det dyrare att anställa äldre och ni höjer skatten på företag och det som skapar jobb.

Försök svara på frågan, statsministern: Varför ligger jämviktsarbetslösheten still enligt era prognoser?

Herr talman! Erik Ullenhag måste läsa hela budgeten och förslaget. Han talar om jämviktsarbetslöshet. Det är en sak. Jag talar om faktisk arbetslöshet, och den ska ned.

Vi har nu en arbetslöshet på ungefär 8 procent. De kalkyler som ligger nu behöver tuffas till ytterligare. Jag ger mig inte förrän vi har vidtagit de åtgärder som ska vidtas.

Men låt mig säga följande. Redan nu kan vi se att var femte rekryteringsförsök misslyckas på grund av brist på utbildning. Vi vet vilka yrken och jobb som vi har brist på. Det är både sådana som kräver akademisk utbildning och sådana som inte gör det. Men ingen har fått möjlighet att gå den utbildning som krävs för yrken som det är brist på. Då ser vi till att sätta människor i utbildning. Samtidigt ser vi till att öka efterfrågan på arbetskraft.

Den sänkta ungdomsarbetsgivaravgift som ni har hyllat och som har kostat 110 miljarder kronor hjälpte inte ett dugg för de industriföretag som behövde mer arbetskraft och som inte kunde anställa. Det hjälpte inte Volvo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Vi kan höra politiker av många olika färger hylla den ideella sektorn - såväl statsministern som finansministern. Men det räcker inte med att säga att man uppskattar en del av det viktiga i vårt samhälle, utan man måste också i praktisk handling visa att det ska få ett utrymme.

Högsta förvaltningsdomstolen kom med ett utslag som gjorde att Skattemyndigheten i höstas berättade att man skulle belägga ideell verksamhets secondhandförsäljning med 25 procent moms.

Så sent som den 28 januari svarade finansministern på en skriftlig fråga att hon inte avsåg att vidta några omedelbara åtgärder.

Den 15 april kom ett förslag som Röda Korset bedömde inte leder till något annat än att det påbörjade avvecklingsarbetet kommer att fortsätta.

Min fråga till statsministern är: Är statsministern nöjd med det sätt på vilket regeringen hanterar den ideella verksamheten i vårt land?

Herr talman! Nu var det fråga om ett domstolsutslag och inte ett regeringsbeslut.

Ideell sektor är oerhört viktig i vårt samhälle. Hela det civila samhället gör en otrolig insats på många områden. Inte minst tror jag att man kommer att kunna göra mer insatser för att hjälpa de nyanlända att bli etablerade i vårt samhälle. Ideell sektor är alltså viktig.

Regeringen är också bekymrad över risken för att denna sektor ska bli momsbelagd och ser över möjligheterna. Men vi måste få en möjlighet att gå igenom detta på ett riktigt sätt, så att det blir en adekvat hantering av både lagar och det som ska ske efter det. Det tar sin lilla tid. Men vi har samma ängslan därför att vi menar att ideell sektor är en viktig del av vårt samhälle.

Herr talman! Ängslan och en vilja räcker inte när man sitter med beslutsmakten. Då måste man faktiskt agera också.

Jag är rädd för att det som regeringen själv skrev i sin budget i höstas är det som är anledningen till den senfärdighet som regeringen har visat i denna fråga.

Ni skrev: Understödjande av ideell verksamhet är inte en uppgift för skattesystemet som sådant.

Nej, men nu använder ni skattesystemet för att undandra möjligheterna för ideell sektor.

Ni skrev också: En avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet minskar också utrymmet för det samhälleliga stödet och ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra.

Ursäkta mig, statsministern, men enskilda personers förmåga och vilja att bidra är hela essensen i ideell verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min följdfråga till statsministern blir: Inser inte regeringen vilken effekt regeringens politik får för den ideella sektorn?

Herr talman! Nu kom det fram ungefär vad som var det viktigaste, och det var avdragsrätten.

Som jag har sagt tidigare utgör ideell sektor en mycket viktig del och ska ha så bra förutsättningar som möjligt, och vi ska stödja den ideella sektorn. Därför ser vi också över detta domslut vad gäller moms.

När det gäller avdragsrätten är det konstiga att den gäller bara vissa organisationer. Men i så fall är det inte bara vissa som är viktiga. Eller är det enligt Kristdemokraterna de organisationer som finns på listan över organisationer som man kan skänka pengar till och få göra skatteavdrag för det som är de viktiga men inte de andra? Jag tycker inte att staten ska sitta och bestämma vilka organisationer som man ska kunna skänka pengar till och få göra skatteavdrag för det. Det är fel.

Det är dessutom feltänkt att om jag ska ge en gåva ska alla andra vara med och ge. Det är lite sniket, tycker jag.

Om jag ger en gåva gör jag det för att jag vill ge. Då begär jag inte att andra ska vara med och ge. Andra får ge när de vill ge.

Jag tror att det fanns många givmilda människor även innan avdraget infördes.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen är en samarbetsregering med en tydlig ambition att försöka få till stånd breda överenskommelser i Sveriges riksdag. Decemberöverenskommelsen innebär inte, som en del tror, stopp för blocköverskridande överenskommelser. Tvärtom har vi sedan Decemberöverenskommelsen slöts kunnat se flera överenskommelser om skolan och betygen och inte minst om försvarets inriktning. Det är bra för Sverige. Vi behöver bryta blockpolitiken.

Nu har de borgerliga oppositionspartierna lagt fram sina budgetmotioner. Jag skulle gärna vilja höra statsministerns uppfattning och höra vilka förutsättningar som statsministern nu ser för fler blocköverskridande överenskommelser.

Herr talman! Det är en viktig notering som Tomas Eneroth gör. Det finns nämligen i debatten ibland missförstånd som om Decemberöverenskommelsen skulle begränsa möjligheten till samarbete i svensk politik. Det är precis tvärtom. Den möjliggör samarbete, och den tryggar den ekonomiska politiken. Sedan har vi alla möjligheter att arbeta därutöver.

Vi har gjort en överenskommelse om försvaret. Det är bra. Den ligger i och för sig inom Decemberöverenskommelsen. Men vi gjorde också en överenskommelse om betygen. Jag ser fram emot fler. Jag ska räkna upp några förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tror att vi borde kunna göra upp med Folkpartiet om föräldraförsäkringen och att vi viker ytterligare en månad till vardera föräldern. Det är en bra insats för jämställdheten. Jag kan se framför mig samtal med Centerpartiet om hur vi ska få de nyanlända att bli snabbare etablerade i samhället. Vi har också en hel del miljöfrågor.

Kanske är det så, men där är jag lite mer osäker, att även Kristdemokraterna kan vara med och diskutera styrningen av sjukvården.

Herr talman! I regeringsförklaringen i höstas lyfte statsministern fram nödvändigheten av att stoppa miljöförstöringen, minska klimatpåverkan och utveckla en ny grön politik som en av vår generations största utmaningar.

Statsministern framförde också att investeringar i miljö skapar jobb och framtidsmöjligheter.

Jag skulle vilja höra statsministern utveckla vad regeringen gör för att möta dessa utmaningar och hur det också bidrar till ökad sysselsättning.

Herr talman! Det är bra att vi diskuterar denna ödesfråga, vilket det faktiskt är. Jag tror att den bästa ingången i denna fråga är att vi bestämmer oss för att vi måste hålla ökningen av uppvärmningen av jorden så långt under två grader som det någonsin är möjligt. Det är det som vi ska diskutera här i Sverige, och det är det som vi ska diskutera ute i världen, så att vi får till en bra uppgörelse i Paris.

Det är en global utmaning, ja. Men det gäller att inte göra den så global att vi själva inte ser vad vi kan bidra med. Jag ska räkna upp några saker.

Vi satsar mycket på de lokala klimatinvesteringarna där företag, organisationer, kommuner och andra kan få stöd till klimatinvesteringar.

Vi ska satsa på förnybar energi och på ytterligare energieffektivisering.

Vi ska satsa på havsmiljön.

Vi ska minska kemikalieanvändningen,

speciellt av farliga kemikalier.

Vi ska inrätta laddstationer för elbilar.

Vi ska använda miljöskatterna på ett tydligare sätt.

Herr talman! Under valrörelsen lovade Stefan Löfven och hans parti att införa en för jobben väldigt skadlig vägslitageavgift. När han kritiserades för detta avfärdade han kritiken med att det inte var några problem att införa en sådan avgift, att det inte var någon "rocket science".

När regeringsförklaringen presenterades återkom statsministern och lovade att vägslitageavgiften skulle införas. Men sedan gick det inte mer en månad eller två förrän regeringen meddelade att man inte kommer att kunna införa någon vägslitageavgift under mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag har valt att ställa en interpellation till statsministern om detta som Regeringskansliet har meddelat att han inte tänker svara på. Därför vill jag här ställa frågan:

Hur förhåller sig den felaktiga information som Stefan Löfven lämnade i regeringsförklaringen till kravet som är uppställt av KU på saklighet i den information som statsministern lämnar?

Herr talman! Jag vet om det var en KU-prövning eller om det var en fråga.

Vägslitageavgiften är ingen rocket science, därför att tekniken finns. Vi pratade om vägslitageavgift. Det blir då en bättre flexibilitet och större möjligheter än att införa en vägslitageskatt.

Det kräver utredning. Den utredningen ska sätta igång. Men vägslitageavgiften måste införas på ett sådant sätt att den är legitim och att den fungerar på ett bra sätt.

Tillsammans med åkerinäringen och skogsbranschen ska vi diskutera hur avgiften ska fungera på ett sådant sätt att den inte skadar skogsbranschen. Då får man exempelvis ta bort ett antal vägavsnitt här och där, och därför måste detta fungera perfekt. Därför tar det sin tid.

Skatt är betydligt krångligare än avgift, däremot ger skatt mer pengar. Men jag kan lugna Carl-Oskar Bohlin om han är orolig för att det inte ska bli någon vägslitageavgift. Det ska bli en, och de kommer att ge pengar till infrastrukturen.

Herr talman! Omkring 30 000 årsarbeten bedöms ROT-avdraget ha gett. Det är en av de mer effektiva och välkomna reformer som Centerpartiet och alliansregeringen införde.

Det är kanske ett av de mer förvånande löftesbrotten som har kommit från regeringen. Många saker kunde man ana att de skulle komma i en alternativ budget. Men att ROT-avdraget nästan ska halveras fanns det ingen gissning om. Många runt om i landet är besvikna.

Det som är speciellt med ROT-avdraget är att det har skapat 30 000 arbeten runt om i hela landet. Det är många små firmor som tack vare det har tillräckligt med jobb för att få sin verksamhet att gå runt.

Regeringens förslag innebär att det är de små byggbolagen som får slussa in pengar i de stora byggbolagen i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Så jag undrar bara: Hur tänkte ni då?

Herr talman! Vi har ett enormt problem i Sverige med brist på bostäder. Av landets 290 kommuner är det 159 som har brist på bostäder. Det byggs för lite, inte minst smålägenheter och studentlägenheter. Ungdomar har svårt att komma ut i vuxenlivet därför att det inte finns några lägenheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Om vi nu har ROT-systemet, som bara under förra året ökade kostnaderna med 2 miljarder kronor, är det då inte vettigare - jag tycker det - att säga: ROT-avdraget blir kvar, men vi återgår till den subventionsgrad som gällde tidigare, nämligen 30 procent, och det är en bra subvention. Sedan lyfter vi över dessa pengar till en annan del av byggsektorn, nämligen till dem som bygger nya bostäder, så att folk kan flytta dit där jobben finns och ungdomar kan flytta dit där de har fått sin studieplats. Det är investering för framtiden.

Herr talman! Jag vill belysa frågan om arbetslösheten, inte minst långtidsarbetslösheten som har bitit sig fast på en alldeles för hög nivå.

Ungefär 120 000 arbetslösa har inte mer än grundskola med sig i bagaget. Men de jobb som nu skapas kräver nästan uteslutande minst gymnasiekompetens. Därför är det utmärkt att regeringen nu investerar i fler utbildningsplatser inom såväl vuxenutbildning som högskola och yrkeshögskola. Men det räcker inte.

Fortfarande har vi ett stelbent regelverk som innebär att få kan utbilda sig med bibehållen arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd. Det hämmar den matchning som arbetsmarknaden onekligen behöver.

Min fråga till statsministern är: Hur ser regeringen på framtiden för den enskilda, som har varit arbetslös en längre tid, att få reella möjligheter att tillgodogöra sig en gymnasiekompetens eller en bristyrkesutbildning?

Herr talman! Det är precis det här som är nyckeln för att de människor som inte har gymnasieutbildning ska få det. Vi vet att utan gymnasieutbildning är det mycket svårare att få ett arbete.

Arbetslösheten bland ungdomar 20-24 år som inte har gymnasieutbildning är 40 procent. Därför är det viktigare för oss att investera i utbildningsinsatser än att genomföra skattesänkningar, för skattesänkningarna hjälpte bevisligen inte.

Vi ska ge möjligheter till de ungdomar som finns ute på arbetsmarknaden och som inte har gymnasieutbildning att få det som vi kallar för ett utbildningskontrakt. Den som är mogen för att studera på gymnasiet kan få göra det. Någon annan behöver gå på en folkhögskola. En tredje ska kanske kombinera praktik med att påbörja en gymnasieutbildning. Vi ska se till att inte skräddarsy utbildningar, men fler ska få utbildning och vi ska se till att göra det i samarbete med parterna.

Herr talman! Jag har en fråga till statsministern angående den livsmedelsstrategi som det har talats mycket om under den senaste tiden.

Livsmedelsstrategi är viktigt för att vi ska kunna säkerställa jord- och skogsbruk i Sverige. Det skapar mer tillväxt och jobb. Det säkerställer också jobben på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Regeringen åker just nu runt och tar in många synpunkter på vad som ska ingå i en livsmedelsstrategi.

Min fråga till statsministern är: Vad vill regeringen? Vad lägger regeringen in för värderingar i en livsmedelsstrategi, och när kommer den att presenteras för riksdagen?

Herr talman! Till skillnad från den förra regeringen frågar vi först folk och sedan värderar vi det i stället för att först säga hur det ska bli och sedan fråga folk.

Vi tycker att det är en bra ordning att ha en genomgång med de människor som berörs av detta. Våra ingångar är att vi kan ha en stark livsmedelssektor i Sverige. Här finns mängder av företag som driver jordbruk. Jag tror att det är över 50 000 människor som jobbar i livsmedelsindustrin, och det är ett väldigt viktigt tillskott.

Vi vill gärna satsa på ekologiskt, för vi tror att det är framtiden. Efterfrågan på ekologiska produkter ökar, och det tycker vi är väldigt bra. Från miljösynpunkt är det också fler som vill handla det som är närodlat eller närtillverkat. Det kommer också att gynna den svenska livsmedelsstrategin.

Det är några utgångspunkter, men vi tänker invänta en samlad bedömning.

Herr talman! Förra veckan var jag på en snabbvisit på Lausitzfälten i östra Tyskland. Det är där som Vattenfall har ett brunkolskraftverk och de stora dagbrotten. Vi vet att den verksamheten släpper ut mer koldioxid än hela Sverige på ett år.

Ditt parti tillsammans med Miljöpartiet kom i oktober överens om att expansionen av brunkol i Tyskland ska avbrytas - så står det i överenskommelsen.

När vi var i Tyskland såg vi klart och tydligt att Vattenfall planerade för nya dagbrott. I byn Proschim är man orolig för att man kanske måste lämna sina hus och hem för att ge plats för ett nytt dagbrott. Byn Haidemül var redan helt och hållet evakuerad.

Skulle dessa nya dagbrott öppnas talar vi om stora utsläpp för flera decennier framöver - utsläpp som skulle vara mer än 20 gånger Sveriges samlade utsläpp för samma tid. Det skulle givetvis spä på riskerna för vår planets överlevnad.

Kommer statsministern att agera för att dessa dagbrott inte öppnas?

Herr talman! Regeringen har varit tydlig med vilken inriktning vi vill ha på Vattenfall. Vattenfall ska vara ledande vad gäller förnybart och det som icke är fossila bränslen och successivt styra om i den riktningen. Vattenfalls ledning har gett uttryck för att de vill komma i en position där de har hundra procent fossilfritt. Det är en bra inriktning på Vattenfall. Så ska det vara. Den uppgift som jag får av Birger Lahti har jag inte hört tidigare, men det är direktivet till Vattenfall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är styrelsen för Vattenfall och dess ledning som har att agera utifrån direktivet. Jag har inte hört något annat. Det är det som gäller helt enkelt, och då får styrelsen och ledningen hantera det.

Herr talman! Den 27-28 mars besökte statsministern Kina. Inför besöket hade jag ett antal frågor om vilka frågor och områden statsministern skulle ta upp under sitt besök samt vilka han skulle träffa.

Som jag förstått det träffade statsministern både presidenten och premiärministern. Det fanns naturligtvis mycket att tala om. Kina är en växande global makt inte minst när det gäller miljö och klimat men självklart också när det gäller ekonomiskt utbyte och handelsutbyte med Sverige.

Kanske ännu viktigare är att Sverige är en representant och en stark röst i världen för mänskliga rättigheter och demokrati. Därför vill jag fråga: Vilka frågor på det området tog Stefan Löfven upp med presidenten och premiärministern? Det gäller alltifrån, hoppas jag, dödsstraff till bristen på respekt för mänskliga rättigheter.

Herr talman! Det var ett mycket bra besök och ett viktigt besök. Det gjordes dessutom i år när det är 65 år sedan Sverige som första land upprättade diplomatiska förbindelser med Kina, vilket vi kunde uppmärksamma. För det har Sverige ett stort erkännande i Kina. Det är något som vi ska ta vara på och vårda, och det gör vi eftersom vi vill ha ett bra samarbete med Kina.

Kina kommer att bli en ännu viktigare makt framöver, inte minst ekonomiskt, och där finns en stor tilltro till Sverige, till svenskt näringsliv, till vad Sverige kan åstadkomma i samarbete med Kina.

Därutöver är den nuvarande regeringen lika noggrann som den förra regeringen med att påtala de brister vi ser i Kina. Därför tog jag upp bland annat problemet med dödsstraff. Även om de nu har minskat är de för många. Jag tog också upp fängslandena, inte minst de kvinnor som fängslades precis före internationella kvinnodagen. Dessutom tog jag upp frågan om yttrandefrihet och en rad andra sådana frågor.

Herr talman! Efter åtta år med borgerlig regering har arbetslösheten i Sverige bitit sig fast på höga nivåer, faktiskt på högre nivåer än det som Moderaterna kallade för massarbetslöshet. Framför allt går alltför många unga utan arbete.

Samtidigt hanterar Sverige och världen en klimatkris och klimatförändringens effekter. Det är en realitet som påverkar mänskligt liv på jorden och kräver omställning till hållbarhet. En modern arbetarrörelse och en progressiv företagsamhet bejakar denna omställning till hållbarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern gäller det nyligen inrättade Innovationsrådet. Hur kan man använda Innovationsrådet till att bejaka klimatomställningen och de nya, hållbara och framtidsinriktade jobben?

Herr talman! Det är en strategiskt mycket viktig fråga. Det är precis av det skälet som jag till Innovationsrådet glädjande nog kunde knyta professor Johan Rockström. När vi utvecklar våra nya produkter, tjänster, affärsmodeller, vad vi än behöver utveckla, vill jag att vi hela tiden tänker grönt.

Jag är helt övertygad om att framtiden för oss ligger i att förstå att vi måste hantera produktion, transporter, boende inom naturens gränser. Som jag sa tidigare gäller det för oss att samlat i världen se till att vi hamnar så långt under två graders uppvärmning som det någonsin går. Det ankommer på oss att inte bara vidta de rätta åtgärderna utan också när vi tänker på innovation då tänka på hur vi får in det gröna perspektivet. Det gäller allt som vi företar oss i framtiden. Därför kommer det perspektivet att finnas med i Innovationsrådet.

Herr talman! Min fråga till statsministern rör Sveriges försvar, i synnerhet personalförsörjningen.

Jag vill framföra ett varmt tack för den breda parlamentariska överenskommelse som slutits i och med inriktningspropositionen 2016-2020. Borta är tongångarna från den förra regeringen som såg Försvarsmakten som ett särintresse. Nu diskuteras försvarspolitiken, med samarbetsregeringen i spetsen, utifrån det allmänintresse det förtjänar.

En sak oroar mig, och det är förmågan att behålla våra anställda soldater och sjömän. Avhopp från grundläggande militär utbildning och anställningar som avslutas i förtid är några av de utmaningar vi ser beträffande personalförsörjningen.

Min fråga till statsministern är därför: Hur kan yrket som soldat och sjöman göras mer attraktivt så att fler lockas att ta anställning i Försvarsmakten och att fler fullgör en längre tid av sitt kontrakt?

Herr talman! Ja, personalförsörjning är avgörande i ett försvar. Därför var det tragiskt, precis som Erik Ezelius påpekar, att det under den förrförra mandatperioden genomfördes en sådan radikal omläggning av personalförsörjningen inom svenskt försvar, något som vi lider av än i dag. Nu gäller det att göra rätt och dels tillföra resurser, dels fundera på organiseringen av själva personalförsörjningen. Det jobbet pågår, och försvarsministern får svara på det mer i detalj.

Vi kan se några saker som har varit uppe till diskussion tidigare. En sådan är ekonomi och ersättning, en annan är studiemöjligheter kombinerat med värnpliktstjänstgöring eller liknande. Utvecklingsmöjligheter över huvud taget är viktigt, bostäder likaså. Allt det ligger i ett utvecklingsarbete som Försvarsdepartementet och därmed försvararsministern ansvarar för.

Statsministerns frågestund

Herr talman! Min fråga gäller Läkemedelsverkets senaste beslut att förbjuda paracetamol i butiker, eller på alla försäljningsställen som inte är apotek. För mig som stockholmare är det ingen big deal eftersom jag har ett apotek runt hörnet nästan vart jag än vänder mig. Men för landsbygden är det ett hårt slag. Den kanske enda möjligheten att i närheten ha tillgång till sådan medicin är den lokala macken eller butiken.

Kommer statsministern att se till att landsbygden undantas från det förbud mot försäljning av paracetamol som Läkemedelsverket har fattat beslut om?

Herr talman! Man ska ju uttala sig med försiktighet, men det luktar myndighetsstyrning. Hur det än är så har det beslutet fattats av något skäl. Det är bevis på att det finns ett missbruk som måste tas tag i. Beslutet är fattat av myndigheten. Jag tänker inte överpröva det beslutet. I övrigt har jag inga kommentarer till den frågan.

(Applåder)