Särskild debatt om hushållens ekonomi

Herr talman! Förra veckan träffade jag Stadsmissionen och Rädda Barnen. De vittnade om hur hårt den ekonomiska situationen drabbar vanliga människor. De berättade att antalet människor som söker stöd för så basala saker som mat och kläder har fördubblats. Köerna för att få ut en matkasse ringlar nu långa. Stadsmissionen tvingades faktiskt stänga en av sina verksamheter tillfälligt eftersom trycket blev så stort.

Särskild debatt om hushållens ekonomi

Men de vittnar också om hur fler och nya grupper söker stöd. Det handlar om ensamstående mammor som trots en helt normal lön inte längre kan sätta näringsriktig mat på bordet, om barnfamiljer som desperat söker hjälp för att betala sin elräkning och om pensionärer som arbetat ett helt yrkesliv men nu inte har råd att åka och hälsa på barnbarnen.

Vi pratar ofta om att vi måste stötta dem som har det tufft, men faktum är att den gruppen växer för varje dag som går. Varje ytterligare procent som matpriserna stiger gräver djupare hål.

Frågan är så här. Verkligheten ser ut så här. Det är därför vi har begärt den här debatten. Regeringen tar nämligen inte situationen på allvar. Regeringen har ingen plan.

Herr talman! Låt mig börja med att tacka för initiativet till denna debatt som vi nu ska ha om hushållens ekonomi. Det är minst sagt ett väldigt angeläget ämne. Väldigt många hushåll drabbas stenhårt av alla prisökningar. Många mammor och pappor kämpar just nu för att få ekonomin att gå ihop. Så tack, Mikael Damberg och Socialdemokraterna, för att ni har initierat debatten!

12 procent - så hög var inflationen i februari. Det är den högsta på 30 år. Det betyder att den som arbetar får se sina intjänade pengar minska i värde i rasande takt. Den som har sparat, varit sparsam genom åren, inser nu att de pengarna inte kommer att räcka lika långt som man hade tänkt.

Inte minst märks inflationen på alla prisökningar på varor i matbutiken när man ska handla till sig själv och till familjen. Jag känner verkligen, herr talman, med alla mammor och pappor som just nu vänder på varje krona för att få maten att räcka månaden ut.

Herr talman! Detta besvärliga ekonomiska läge prövar även oss i det här rummet - inte ekonomiskt, men det prövar oss som har tagit ett ansvar politiskt. Att navigera i ett besvärligt ekonomiskt läge där vi har mycket hög inflation samtidigt som vi har lågkonjunktur kräver ansvar. Det kräver att man gör rätt saker i rätt ordning.

Vi kan inte göra det vi oftast eller alltid gör i lågkonjunkturer, det vill säga brett stimulera efterfrågan och gå med planerade stora underskott. Då eldar vi nämligen på inflationen. Det är ungefär som att kasta pengar på inflationsbrasan. Brasan blir större, pengarna brinner upp och priserna blir väldigt mycket högre. Det skulle komma att drabba barnfamiljer ännu mer.

Herr talman! Regeringen har en tydlig plan för hur vi ska kunna ta oss igenom det besvärliga ekonomiska läget. Det handlar om tre delar. Till att börja med måste vi bekämpa inflationen samtidigt som vi stöttar hushåll och företag. Den andra delen handlar om att tackla lågkonjunkturen på bästa sätt. Det, menar vi, är genom en stark arbetslinje - att fler får ha ett jobb att gå till och en egen lön att leva på. Sist men inte minst, herr talman, handlar det om strukturreformer som på sikt kan få fart på svensk tillväxt igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Detta är tre viktiga delar i vår plan för att ta ansvar och hjälpa människor igenom den mycket tuffa tid som vi nu är i.

Herr talman! Jag ser att många parter och partier nu behöver ta ansvar. Det var därför jag kallade till mig matjättarna för någon vecka sedan för att vara väldigt tydlig med att även de har ett ansvar att ta. Finanspolitiken och penningpolitiken ska ta ansvar. Parterna på arbetsmarknaden, som just nu förhandlar, ser också ut att ta ett stort ansvar. Det måste också företag, handlare och matjättar göra.

Det är bra att flera av matjättarna nu har börjat sänka sina priser. Det underlättar något för dem som har allra minst marginaler.

Herr talman! Jag brukar säga att inflationen är löntagarnas allra värsta fiende, och jag menar det. Om inte inflationen dämpas kommer priserna att fortsätta öka. Det kommer att bli ännu tuffare för pensionärer, för barnfamiljer och för många andra. Det är därför vårt fokus just nu, till exempel att stötta barnfamiljer med höjt och förlängt bostadsbidrag, är så viktigt.

Jag återkommer med mer om detta i nästa runda.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att konstatera att finansministern och jag är överens om en sak, nämligen att inflationen måste bekämpas. Inflationen är inte bara skadlig för svensk ekonomi, den slår också extremt hårt mot hushållen.

Att inflationen ska bekämpas innebär dock inte att finansministern kan gå och sätta sig på läktaren och titta på medan hushållen kämpar för att få vardagen att gå ihop. Riksbankens främsta uppgift just nu är att bekämpa inflationen, men även regeringen har ett ansvar. Det ansvaret handlar om att säkerställa att ensamstående mammor kan sätta mat på bordet och att inte ett enda barn ska gå hungrigt till eller från skolan. Det handlar om att se till att den ekonomiska krisen inte leder till nedskärningar i skolan eller till längre vårdköer i ett redan tufft läge.

Det är ingen lätt uppgift. För att det ska gå ihop krävs det att politiken orkar och förmår att prioritera.

Jag brukar lyssna när finansministern beskriver vad hon gör för hushållen. Jag antar att det kommer i nästa inlägg. Då brukar hon säga att man har gett 40 miljarder i stöd till hushållen på olika sätt. Det hon inte brukar nämna är att stora delar av de förslagen är socialdemokratiska reformer som nu förlängs eller byggs på. Hon nämner också väldigt sällan att hon i denna reformagenda lade 13 miljarder kronor på att sänka skatten för de mest välbeställda i vårt samhälle, i ett läge där matköerna till Stadsmissionen växer.

Vi har presenterat en lång rad förslag under den här vintern: tillfälligt höjt barnbidrag, en elräkningsakut, elstöd för hela landet, ett intäktstak för elproducenter så att de exceptionellt höga vinsterna kan återföras till hushållen i större utsträckning samt en förlängning och förstärkning av tillägget i bostadsbidraget till barnfamiljer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Vi har krävt att regeringen ska sätta press på livsmedelsbranschen genom att kalla livsmedelsjättarna till samtal, genom ett uppdrag till Konkurrensverket och slutligen genom att tillsätta en priskommission för matpriser för att se till att det inte blir familjerna som tvingas bära en oskäligt stor del av kostnadskrisen och samtidigt se till att matpriserna minskar i takt med att insatsvarorna nu blir billigare.

Hushållens situation är akut här och nu. Vi ser hur breda grupper, barnfamiljer och ensamstående mammor har svårt att sätta mat på bordet. Civilsamhället larmar om att helt nya grupper söker stöd för basala saker som mat och kläder, förvärvsarbetande som helt enkelt inte får lönen att räcka till. Marginaler som tidigare var små är i dag obefintliga. De buffertar som byggts upp under goda år är slut. Den dystra sanningen är att det kommer att dröja innan utvecklingen vänder.

Då krävs det besked: Kommer regeringen och Sverigedemokraterna att agera så att inget barn tvingas gå hungrigt eller sluta med fotbollsträningen för att föräldrarna helt enkelt inte längre har råd, eller kommer de att fortsätta att passivt titta på?

Herr talman! Vi har alla märkt av hur mycket dyrare allting har blivit. Det gäller för företagen, för den kommunala verksamheten och inte minst för hushållen, som vi pratar om här i dag.

Jag tycker att man ska vara ganska ärlig och säga att det inte finns jättemycket som riksdagens finansutskott kan göra för att snabbt lösa situationen med den höga inflationen. Men det finns en del man kan göra. Ett exempel, som Tidöpartierna har fattat beslut om, är att vi i praktiken har tagit bort skatten på jordbruksdieseln. Vi har sänkt den till EU:s absoluta miniminivå. Gemene man sitter kanske inte och betalar skatt på jordbruksdiesel dagligen. Men de som producerar vår mat, bönderna, betalar skatt på jordbruksdiesel. Om vi tar bort den skatten blir det billigare att producera mat.

Den är den typ av åtgärder, för att få ned kostnaderna i producentledet och såklart i kombination med riktade åtgärder för att hjälpa de ekonomiskt mest utsatta hushållen, som jag tror är det rimliga sättet att navigera i detta mycket tuffa ekonomiska klimat.

Herr talman! Det finns inga realistiska förslag från oppositionen för att få ned inflationen. Jag kan alltså tycka att det är lite märkligt att Socialdemokraterna har begärt den här debatten, även om det är ett viktigt ämne. Men om oppositionspartiernas budgetmotioner ska ge vägledning kan vi konstatera att det som de fyra partierna på den kanten är överens om är att höja bränsleskatterna med nästan 7 miljarder kronor. Och reduktionsplikten ska fördubblas. En fördubbling av reduktionsplikten skulle öka dieselpriset med 9 kronor per liter vid pump. Ovanpå det skulle det alltså vara ytterligare högre skatt.

Det hade gjort det dyrare för lantbruket, för livsmedelsproducenterna. Det skulle också göra det dyrare för åkerinäringen. Allt som vi handlar i våra butiker behöver trots allt transporteras dit med lastbilar. Det här hade självklart gjort att butikerna hade varit tvungna att ta ut ännu högre priser på mat och livsmedel från slutkunden. Det är inte en framkomlig väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Mot detta står Tidöpartierna, som tvärtom gör det billigare för bonden genom slopad skatt på jordbruksdiesel. Det kommer också att bli billigare för åkerinäringen genom slopad eller i alla fall kraftigt sänkt nivå på reduktionsplikten. Och om det blir billigare i producentleden kan det bli billigare även för konsumenten.

Det behöver givetvis genomföras i kombination med åtgärder som riktas till de ekonomiskt mest utsatta hushållen. Ett exempel på det såg vi förra veckan. Då presenterade vi fyra partier i regeringsunderlaget en förlängning och en förstärkning av tilläggsbidraget till bostadsbidraget. I stället för att den tillfälliga höjningen hade löpt ut nu vid halvårsskiftet kommer den att gälla hela året. Och i stället för att ligga på samma nivå kommer den dessutom att höjas.

(Applåder)

Herr talman! Den här debatten blir ytterligare en påminnelse om att Sverigedemokraterna och deras stödpartier på regeringskontoren är oförmögna och ointresserade av att agera kraftfullt för att stödja vanliga svenska hushåll. Det är den ledsamma sanningen om regeringsmakten i dag.

Den ekonomiska kris som nu sveper genom Sverige har sin grund i händelser med global räckvidd. Det handlar om Rysslands angreppskrig mot Ukraina och kvardröjande effekter av covidpandemin. Men hur krisen yttrar sig, vilka effekter den får i och för Sverige och inte minst hur olika den slår mot olika grupper i vårt land kan och borde vara något som en seriös regering tar ansvar för. Men det vi får nu är chockerande passivitet.

Det är som om stora grupper i vårt land är osynliga för SD-M-regeringen. Det verkar vara svårt för dem att föreställa sig svårigheterna som möter den som redan före de kraftiga prisökningarna hade svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. 13 procent är under den relativa fattigdomsgränsen. I arbetaryrken saknar var fjärde kontantmarginaler.

Nu ser vi vad det leder till. Från skolmatsalar kommer uppgifter om att barn inte riktigt kan äta sig mätta hemma och måste äta mer i skolan. Stadsmissionen larmade bara häromdagen om att allt fler, nu också arbetande med lön, söker sig dit för att få nödhjälp. Och Finansinspektionen varnar för harmageddon.

Detta är inte individuella misslyckanden. Det är våra gemensamma samhällsproblem, vårt politiska ansvar. Men högerpartierna klarar inte av att ta in den verkligheten. Då kommer det tips om att bita ihop och att kolla priser - hej och hå. Elisabeth Svantesson, Oscar Sjöstedt och Ulf Kristersson blir livsstilscoacher och förkunnare av bekymrade plattityder.

Herr talman! Det som framför allt har drivit på inflationen är prisökningar på grundläggande varor och tjänster där marknaden fungerar långt ifrån som i de vackra teorierna. Det gäller el. Där sätts priserna utifrån efterfrågan på kontinenten snarare än vad vi producerar och behöver i Sverige. Det gäller mat. Där dominerar ett litet fåtal jättar prissättningen, och så vidare.

En regering som är mer trogen marknadsideologin än Bibeln och som framför allt är mer lyhörd för starka penningintressen än för nödropen från vanliga hushåll från norr till söder visar sig då bli en mycket handfallen regering.

Jag återkommer i mitt andra anförande till vad vi i Vänsterpartiet föreslår och har lyft upp för hushållens ekonomi här och nu. Men vi kan konstatera att från dem som sitter med ansvaret, med regeringsmakten, kommer det inte mycket, inget för hushållen att hurra för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Herr talman! Som flera har varit inne på är det dags för regeringen att faktiskt göra någonting, att ha en krispolitik i en kris.

Precis som flera som talat här fick jag tillfälle att besöka Stadsmissionens matmission i måndags och fick se fördubblingen av antalet sökande som behöver mat för dagen. Det är nya grupper, unga och ensamstående föräldrar, som inte får matkassan att räcka till. De kommer för att försöka få den hjälp de kan få i denna kris. Från regeringen kommer tyvärr ingen vidare hjälp. Den kommer sent. Det kommer lite. Och det som kommer är utan verklig effekt för hushållen.

I den här debatten tror jag att det är viktigt att vi säger till svenska hushåll som just nu är i nöd att det går att göra saker. Regeringen kan göra saker. Man borde för länge sedan ha gett Konkurrensverket i uppdrag att bevaka prisökningarna och prisnivåerna i våra matbutiker som är bland de absolut högsta i Europa. Det räcker inte att sitta och fika med matjättarna och bara prata om priserna. Man måste göra någonting åt det.

Likadant är det när det gäller avgifterna, som just nu rusar. Till exempel är elnätsavgifterna ibland högre än den del av elräkningen som är för själva elens kostnad. Det är monopol. De avgifterna är 30 procent högre än i andra länder. De borde sjunka nu i stället för att rusa i höjden.

På motsvarande sätt kan regeringen göra någonting för att sänka kostnaderna och priserna. Det har talats mycket om att sänka kostnaderna för bönderna. Men det görs alldeles för lite. Det har i princip inte gjorts någonting utöver de åtgärder som vi drev igenom.

Det krävs också att man sänker kostnaderna för att anställa, i synnerhet utsatta. I mitt andra anförande kommer jag att återkomma till att det tuffaste för många hushåll just nu är att föräldrar inte har ett jobb att gå till och att ungdomar som ska ut i livet inte får jobb och kan bygga upp sin ekonomi och klara sig i denna djupa kris. I det läget bör man sänka kostnaderna för att anställa människor, såväl för prisernas som för jobbens och för de utsatta människornas skull. I stället har den här så kallade borgerliga liberala regeringen valt att chockhöja de kostnaderna med miljarder kronor, motsvarande tiotusentals jobb.

Vi i Centerpartiet tror på att man kan göra någonting åt krisen. Man kan sänka priserna med hjälp av konkurrens. Och man kan sänka priserna genom sänkta kostnader, för att skapa fler jobb. Vi vädjar till regeringen: Sluta nu gräva ned er i Tidöavtal och konstiga SD-förslag. Fokusera på det som en borgerlig, liberal regering borde göra; det handlar om tillväxten, jobben, konkurrensen och sänkta kostnader. Reagera! Regera! Hushållen väntar på er.

Herr talman! Det är dystra ekonomiska tider för både Sverige och stora delar av vår omvärld. Det är pandemieffekter, det fruktansvärda kriget i Ukraina men också vissa politiska beslut här hemma som har lett till att svenska hushåll befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge där många familjer kämpar med höga priser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

I min hemkommun Botkyrka träffar jag ofta på pensionärer och barnfamiljer som har svårt att betala sina räkningar. Allt fler vänder sig till Matmissionen för att köpa billigare mat. Det är sorgligt att behöva konstatera att vissa politiska beslut av tidigare S-regeringar om att stänga ned fullt fungerande kärnreaktorer och kräva höjd reduktionsplikt har lett till höga priser på el och diesel. Detta har i sin tur lett till att bönder, åkerier, livsmedelsproducenter och handlare har fått ökade kostnader och i förlängningen till dagens höga matpriser. Regeringen arbetar nu för fullt med att städa upp bland de åtgärderna och stötta hushåll och företag med ett omfattande elstöd på cirka 55 miljarder för att lindra denna börda.

Herr talman! Vi kristdemokrater lämnar ingen i sticket. I dessa svåra tider har vi också prioriterat de mest utsatta grupperna: barnfamiljer som lever med små ekonomiska marginaler och i synnerhet ensamstående mammor. Därför är vi väldigt glada över att den tillfälliga förstärkningen av barnbidraget höjs och förlängs från nuvarande 1 325 till upp till 2 100. Det är en träffsäker åtgärd som når de mest utsatta familjerna.

Herr talman! I går kunde vi läsa i nyheterna att en massiv majoritet av svenska folket tycker att regeringen gör ett riktigt uselt jobb. Jag kan bara hålla med. De skenande priserna blir alltmer kännbara för allt fler, och de slår oerhört hårt mot de barnfamiljer och de pensionärer som redan tidigare kämpade för att få pengarna att räcka till varje månad.

Man kan dra ned på mycket, men inte på mat - alla måste vi äta. I valrörelsen svingades det friskt med såväl falukorvar som vallöften, men nu när priserna har stuckit ännu mer i höjden - inte bara på falukorv utan också på sådant som välling, smör och mjölk - då gör regeringen ingenting. De gör åtminstone ingenting som når dem som nu drabbas hårdast och ingenting för att hjälpa människor att sätta mat på bordet.

Regeringen har lagt månader på att ta fram ett katastrofalt dåligt utformat elstöd, sänkt skatten för de väldigt rika och lagt 7 miljarder på rabatt på fossila bränslen - som gav 14 öre, i en dag. Jo, förlåt - finansministern har också fikat med livsmedelsjättarna. Det var säkert jättetrevligt. Men varken barn eller pensionärer kan käka bensin. Barn behöver näringsrik, bra mat för att klara skolan och växa upp med god hälsa. Så sent som i går och i dag har det kommit larmrapporter från Folkhälsomyndigheten om att man bygger in en folkhälsokatastrof i den generation som växer upp just nu.

Regeringen har ett enormt ansvar för de barn som växer upp i Sverige, och det är dags att ta det. Sänk matmomsen på basvaror, och gör det nu! Det är inte paprika, mjölk och havregryn som kommer att elda på inflationen - däremot är det vad barn behöver för att må bra. Regeringen sitter på makten att i ett slag sänka matpriserna på näringsrika basvaror med 12 procent. Det är en subvention som skulle göra skillnad i verkligheten, omedelbart.

Herr talman! Efter pandemin, Putins hemska och olagliga anfallskrig mot Ukraina och år av misskötsel av Sverige med ett nedmonterat elsystem och ett växande utanförskap står vi nu inför en jättesvår situation med stigande räntor, hög inflation och höga elpriser. För att bekämpa inflationen, vilket är av högsta prioritet precis som finansministern beskrev, måste de åtgärder man tar till för att hjälpa de allra mest utsatta vara träffsäkra. Det är därför det är så bra och viktigt att regeringen gjorde en inflationssäkring genom att öka flera viktiga bidrag som räknades upp i budgeten, till exempel garantipensionen, sjuk- och föräldraförsäkringen och CSN. Detta gör att de med allra minst marginaler får hjälp, samtidigt som regeringen nu har förlängt och ytterligare höjt tillägget till bostadsbidraget för barnfamiljer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Åtgärderna som vidtas måste alltså vara träffsäkra för att inte ytterligare elda på inflationen. Att sänka momsen, sätta pristak på mat eller generellt höja barnbidraget som oppositionen har föreslagit är inget annat än plakatpolitik som eldar på inflationen och ger miljarder till människor som inte behöver det stödet.

Det riktiga och kloka är att föra en finanspolitik som bromsar inflationen för att få ned matpriserna och samtidigt hjälpa de allra mest utsatta, som jag precis beskrev, för att när det går i nästa steg ytterligare kunna sänka inkomstskatterna. Det förstärker arbetslinjen och ger människor egenmakt och möjlighet att klara sig på sin egen lön i stället för att vara beroende av bidrag.

Liberalernas mål är att varje individ ska kunna välja det yrke den vill och att man ska ha kvar så mycket i plånboken när skatten är betald varje månad att man klarar sig på sin lön. Det borde vara en självklarhet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, alla som deltar i debatten! Jag har lyssnat, och det är många kloka ingångar. Sedan finns det kanske också några som jag tycker är lite mindre genomtänkta, men dem får vi väl återkomma till i replikskiftena.

Låt det inte råda något tvivel om att regeringen har fullt fokus på det ekonomiska läget och tar det på allvar. Varenda dag sedan jag fick den här uppgiften och regeringen tillträdde arbetar vi för att vända en utveckling som inte har fungerat i Sverige, se till att dämpa inflationen och stötta både hushåll och företag som behöver hjälp.

Som jag sa i mitt första inlägg: Prioriteringen här och nu är att bekämpa inflationen och stötta dem som behöver det allra mest. I den budget som vi lade fram i november och som började gälla den 1 januari sänkte vi drivmedelsskatten med 1 krona. Vi såg till att reseavdraget höjdes. Vi lät a-kassan vara kvar på en högre nivå. Vi har ett elstöd om 55 miljarder som nu också går ut till hushåll och företag. Vi förlängde bostadsbidraget för barnfamiljer, och i vårbudgeten kommer vi att både ytterligare förlänga och höja det. Det är nämligen det allra mest träffsäkra man kan göra för alla de ensamstående mammor och pappor som kämpar för att få ekonomin att gå ihop.

Vi kommer att fortsätta kampen mot inflationen också, för att se till att ta Sverige igenom en väldigt tuff tid. Det är ekonomisk vinter, och det kommer att vara tufft ett tag till, men regeringen jobbar på både kort och lång sikt för att ta oss igenom den här ekonomiska situationen.

Jag vill nu säga något om matjättarna. Jag är övertygad om att det tryck som jag satte på dem när jag samtalade med dem, var och en för sig, får effekt. Det var alltså inte först och främst något kaffedrickande, utan raka och ärliga samtal. Men det som många här har gjort för att sätta tryck på livsmedelsindustrin påverkar också. Vi kan tillsammans ta ansvar och påverka. Vi kan ta ansvar i den ekonomiska politiken, och det ska vi göra. Många partier här inne gör det. Men vi kan också ta ett ansvar för att göra allt vi kan för att sätta tryck i olika delar av näringslivet där vi misstänker att de inte alltid tar det ansvar som de behöver ta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Jag kommer att fortsätta detta arbete, hålla ögonen på matjättarna och ha återkoppling med dem. Jag är glad att det fick effekt. Att sätta tryck fungerar.

Det ska vi fortsätta med. Vi ger nu också Konkurrensverket betydande resurser att redan nu dra igång arbetet med att följa prisutvecklingen och konkurrenssituationen så att priserna kan sjunka ytterligare.

(Applåder)

Herr talman! Jag biter mig fast vid matpriserna som har ökat med 22 procent på ett år. Jag är faktiskt glad över att finansministern till slut kallade de stora matjättarna till möte, efter att riksdagspartier har krävt det under väldigt lång tid. Det är dock lite märkligt att Sverige i princip gjorde det sist. Våra grannländer, Frankrike och andra stora länder hade redan gjort det. Till slut kom det till stånd här. Då har vi gjort det. Det är bra. Regeringen har gett Konkurrensverket i uppdrag att bevaka det här, vilket vi krävde, och det är bra.

Vi har också ställt ett nytt krav så att man inte bara pekar på alla andra, som att löntagarna ska stå tillbaka och att konsumenterna ska shoppa runt. Även regeringen och finansministern måste ta ansvar. Vi har föreslagit en priskommission. I den ska matproducenterna, livsmedelskedjan, konsumentorganisationerna, pensionärsorganisationerna och studentorganisationerna ska ingå. Är finansministern beredd att agera och tillsätta en priskommission som ska se till att priserna följer med insatsvarorna nedåt?

Herr talman! Jag tycker nog att Mikael Damberg är lite sen på bollen. Att sätta ihop en kriskommission och sätta matjättarna i samma rum skulle inte vara så lyckat utifrån till exempel konkurrensperspektiv och kartellbildningsfrågan. Det viktiga är att priserna går ned, och nu börjar de göra det.

Jag tänker hålla ögonen på matjättarna och andra delar i livsmedelsindustrin liksom också andra delar av näringslivet. Jag tror att det tryck vi tillsammans sätter spelar roll.

Ja, jag är väl medveten om att flera partier veckan innan jag kallade matjättarna till mig tyckte att jag skulle göra just det. Det tyckte jag också, och när den senaste inflationssiffran kom och när vi såg att matpriserna driver inflationen fanns det också ett väldigt konkret tecken på att någonting inte stämmer. Jag kommer därför att fortsätta att inte bara följa utan också ha kontakt och relation med matjättarna för att prisstegringen inte ska öka.

Herr talman! Jag kan konstatera, Elisabeth Svantesson, att den svenska regeringen i princip var sist i Europa med att ta dessa initiativ. Man var väldigt sen med att få ut elstödet. Stora delar av Sverige har fortfarande inte fått något elstöd. Man var nästan det enda landet i Europa som inte har lyckats få till stånd en återföring av övervinsterna från elproducenterna under vintermånaderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Gång på gång visar den svenska regeringen en brist på handlingskraft. Man är passiv och kommer sist. Att man inte har haft det här trycket redan från början har kanske resulterat i att matpriserna har stigit snabbare i Sverige än i våra grannländer.

Jag ser positivt på att finansministern, sent omsider, bjöd in matjättarna till ett möte. Men är hon beredd att agera och tillsätta en priskommission så att vi verkligen kan se till att matpriserna fortsätter nedåt när priserna på insatsvaror sjunker framöver?

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker inte att man ska utesluta någonting, men jag ser inte vad en sådan kommission ska göra nu. Priserna måste gå ned nu, och de börjar göra det. Men vi kommer som sagt att fortsätta hålla trycket.

Vi kommer också att fortsätta hålla trycket på det som delvis driver livsmedelspriserna och som vi kan påverka. Det handlar om att bygga ut mer el så att det blir billigare för producenterna. Vi har sänkt dieselskatten så att bönderna får en lättare situation. Vi kommer att sänka reduktionsplikten den 1 januari, vilket kommer att göra skillnad för väldigt många svenska hushåll. Socialdemokraterna och många andra partier här vill ju höja reduktionsplikten. Det skulle slå stenhårt mot svenska hushåll. Socialdemokraterna vill slutligen också höja skatten för 1 miljon svenskar, herr talman. Även detta påverkar svensk ekonomi och många hushåll.

Herr talman! Finansministern talar mycket om inflationen och tycker inte om den. Det upprepas härifrån att det är en central uppgift att bekämpa den. Men framför allt använder hon hänvisningar till själva konceptet inflationsbekämpning för att inte göra något.

Lite lustigt är det väl ändå att regeringen sänkte skatten för 18-19 miljarder, mest till höginkomsttagare. Man pumpar ut 55 miljarder i elstöd på ett väldigt egendomligt och delvis hemligstämplat sätt. Men detta eldar tydligen inte på inflationsbrasan. Däremot skulle stöd till barnfamiljer, stärkt försörjningsstöd, billigare kollektivtrafik, sänkt barnomsorgstaxa och stöd till välfärdstjänster i kommunerna elda på inflationen.

Kan det möjligen vara så att finansministern helt enkelt tycker att det är bra om svenskar med små marginaler får ta hela inflationssmällen så att utsatta grupper såsom slottsherrar och verkställande direktörer kan hållas skadeslösa?

Herr talman! En sak är väldigt klar och tydlig: Vänsterpartiet verkar älska inflation. I Vänsterpartiets budget ser man att de under tre år tänker låna upp ungefär 200 miljarder helt ofinansierat för att göra olika investeringar. Man kan vara säker på att det skulle bidra till inflationen.

Herr talman! Jag tycker nog att Ali Esbati underskattar behovet hos även ensamstående mammor och pappor att ha bil så att de kan köra till jobbet. Ensamstående mammor och pappor som har bostadsbidrag får nu en förhöjning och en förlängning. Det är väldigt nödvändigt och viktigt. Jag tycker att vi ska rikta insatser till dem som behöver det allra mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Vad gäller elstödet ska man inte heller underskatta att många pensionärer med väldigt små marginaler nu får tillbaka en del av de kapacitetsavgifter som de själva har betalat in. Det underlättar för många med små marginaler.

Vi har en bred palett med åtgärder som underlättar för och stöttar svenska hushåll och företag. Det gör skillnad.

Herr talman! Finansministern är säkerligen kompetent på många områden, men att läsa Vänsterpartiets budgetmotion tycks inte höra till dem. Vi använder i år samma mängd pengar som regeringen till att göra satsningar. Regeringen gjorde dock andra val. Det var min poäng. Man använder miljarder på ett sätt som stöder dem som i huvudsak redan har det väldigt gott ställt. Vi skulle ha använt pengarna på ett annat sätt. Det är själva kärnan i detta. Det är det som säger något om vad man vill, vilka människor man ser och hur man analyserar samhällsproblem.

Det är dessutom nödvändigt att framöver investera Sverige framåt och ut ur dessa kriser. Det förstår till exempel en person som USA:s president Joe Biden som i sin Inflation Reduction Act just använder många pengar till att investera i framtiden.

De val som finansministern gör måste hon själv stå för. Hon väljer att stödja slottsherrar framför vanliga barnfamiljer.

Herr talman! Att bekämpa inflation är en av min och regeringens absolut viktigaste uppgifter, eftersom vi vet vad inflation får för effekt på barnfamiljer och pensionärer med små inkomster. Det handlar om en helhet av den finanspolitik och ekonomiska politik som man bedriver. Vi tar ansvar i en tuff tid. Jag vet att vi kommer att komma igenom detta om vi gör det på rätt sätt.

Låt mig återigen påminna om den budget som började gälla för ett kort tag sedan. Det blev högre nivåer i a-kassan. Bostadstillägget förlängdes, och nu kommer det också att höjas. Vi satsade en tredjedel av reformutrymmet på välfärden. Vi gör många fler saker, till exempel skatteanstånd för företag som har det tufft.

Många saker görs för att stötta, men jag kommer alltid också att ta ansvar för helheten. Det kommer Ali Esbati aldrig att få eller kunna göra. I den helheten är det viktigt för mig att inte spä på inflationen så att det blir dyrare för de mammor och pappor som Ali Esbati pratar om.

Herr talman! Finansministern och jag är överens om att ett av de största problemen i Sverige, i synnerhet för hushållens ekonomi, är arbetslösheten - att mamma och pappa inte har ett jobb att gå till på morgonen. Vi är överens om att arbetslinjen är viktig, att vi ska göra allt för att människor ska ha incitament att jobba och möjligheter att jobba samt att småföretagen ska skapa jobben som kan vända krisen. Det är i alla fall vad finansministern ibland säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Men vad gör man? Jo, i morgon, den 1 april, chockhöjer man arbetsgivaravgifterna med 12 procentenheter för småföretag som anställer unga. Det blir många miljarder i ökade kostnader motsvarande tiotusentals jobb. Dessutom får välfärden i kommuner och regioner en ökad kostnad med 1,2 miljarder kronor på grund av era skattehöjningar, motsvarande 5 000 jobb för unga. Nu är min fråga till finansministern: Kommer finansministern att ge tillbaka de pengar till välfärden och de jobb för unga i välfärden som hon skattar bort?

Herr talman! Jag tyckte att början av Martin Ådahls inlägg var väldigt bra. Jag ska fortsätta där och såklart också svara på frågan.

Det finns några partier här i riksdagen som värnar arbetslinjen och vill att fler ska ha ett eget jobb att gå till. Det finns andra partier som inte tycker att 7-8 procents arbetslöshet ens är högt längre. Vi ser det som en av våra prioriterade uppgifter att få fler att ha ett jobb att gå till, ha en egen lön och vara oberoende av ersättningar från det gemensamma. Där finns det mycket att göra, och det kommer vi att fortsätta att göra.

Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga var tillfällig över pandemin. Jag tror att sju av åtta partier här i riksdagen var överens om att den inte skulle förlängas nu. Jag kan ha fel; i så fall får ni återkomma.

En sådan nedsättning tror jag inte är det mest effektiva sättet just nu att hjälpa kommuner och företag. Det finns andra sätt, till exempel att pressa inflation, bygga el och se till att drivmedelspriser och andra priser blir lägre för alla de småföretag som nu kämpar.

Herr talman! Först vill jag konstatera att åtminstone ett parti som sitter i regeringen, nämligen Liberalerna, dyrt och heligt lovade att man skulle sänka arbetsgivaravgifterna och inte höja dem, som man gör i morgon. Om ni tror på att vi måste vända krisen, fixa jobben och sänka kostnaderna för företag, så att inflationen minskar, varför vill ni då chockhöja arbetsgivaravgifterna med 12 procentenheter och många miljarder kronor i morgon, den 1 april, mitt i krisen?

Jag upprepar frågan jag inte fick något svar på. Ni tar nu 1,2 miljarder i skatter av kommuner och regioner som är hårt pressade, vilket motsvarar 5 000 ungas jobb, när man behöver händer och fötter i vården, omsorgen och även skolan. Vad kommer ni att göra med dem?

Herr talman! Låt mig börja med den frågan. 12 miljarder är det vi satsar på regioner och kommuner i budgeten för det här året. Jag hade gärna önskat att det kunnat vara ännu mer, men det var en tredjedel av reformutrymmet i en tuff tid.

Jag tror inte att det är just arbetsgivaravgifterna för unga som är det avgörande här. Hade jag trott det hade jag förlängt nedsättningen. Jag ser drivmedelskostnader och energikostnader. Jag ser regelkrångel. Jag ser kompetensförsörjningsfrågor. Jag ser att de som står allra längst bort från arbetsmarknaden behöver stöd för att komma in. Det är därför vi så kraftigt sätter ned arbetsgivaravgifterna just för den gruppen, även för unga som står långt utanför. Nystartsjobb kallas det, Martin Ådahl. Det är ett effektivt sätt att sänka kostnaden för företag som anställer en person som står utanför men också öka chansen att komma in på arbetsmarknaden. Många unga kommer in på arbetsmarknaden utan att vi just nu sätter ned arbetsgivaravgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Men jag utesluter ingenting. Det har jag sagt många gånger. Vi följer frågan noga.

Herr talman! Finansministern rabblade i sitt anförande en lång rad skattesänkningar och subventioner som inte når dem med lägst inkomster. När regeringen sviker tvingas de här familjerna i stället förlita sig på välgörenhet och rikta sig till civilsamhället.

Att sänka momsen på basvaror skulle göra omedelbar skillnad för dem som nu har det tuffast ekonomiskt, inte minst för de barn som i dag på fredagen kommer att äta upp sig i skolan inför helgen och som sedan på måndag kommer att tvingas äta i kapp. Rabatt på drivmedel hjälper inte den som inte har råd med bil och hjälper inte den som inte har råd att sätta mat på bordet. Och barn kommer inte att kunna käka bensin nu heller.

Jag undrar när regeringen kommer att börja agera även för dem som har det allra svårast och när Elisabeth Svantesson kommer att agera för att sänka momsen på basvaror.

Herr talman! Jag tycker, som jag sagt innan, att man inte ska utesluta olika typer av verktyg. Men det som jag ser hjälper de allra mest utsatta familjerna just nu mest är det riktade bostadsbidraget, som vi inte bara förlänger utan också höjer från 25 till 40 procent. Det är en kraftig höjning som kommer att göra skillnad. Med det sagt kommer det fortfarande att vara tufft för väldigt många människor.

Att välja att sänka matmomsen är någonting man absolut kan göra, men det är sällan det mest träffsäkra. Att välja ut några varor tror jag inte heller är det enklaste. Vad vi ser av erfarenheter är att risken finns att priserna höjs på andra ställen. Vi vet också att den underliggande inflationen inte påverkas av sänkt matmoms. Då finns det fortfarande skäl att misstänka att den kommer att fortsätta öka.

Jag rabblar inte - jag gör. Jag sänker skatten på drivmedel, förändrar reduktionsplikten, ser till att barnfamiljer fått ökat bostadsbidrag och mycket annat som jag inte hinner säga nu.

Herr talman! Att regeringen nu ställer sig bakom det vi krävde redan i valrörelsen, nämligen en förlängning och en höjning av bostadsbidraget, är jag väldigt glad för. Det ska jag passa på att ge en eloge för, för det är verkligen viktigt.

Däremot är det fortfarande så att barn i vårt land går hungriga till skolan. Barn i vårt land riskerar livslång ohälsa när deras föräldrar inte längre kan köpa nyttig mat till dem. Barn som växer upp i fattigdom i vårt land får betala priset för att vuxna med höga inkomster, både vd:ar i livsmedelsindustrin och ministrar, inte agerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

"Låt barnen komma till mig" är ett bibelord som jag tror att både Elisabeth Svantesson och jag själv har vuxit upp med. Finansminister Svantesson har getts en position där hon har en helt unik möjlighet att hjälpa de barn som far allra mest illa i vårt samhälle.

Herr talman! Till Elisabeth Svantesson vill jag säga, från en mamma till en annan mamma: Gör det! Hjälp de mest utsatta barnen och gör det nu, för det är en generation som står på spel!

Herr talman! Jag tackar Märta Stenevi för både råd och frågor i den här diskussionen.

Jag delar helt bilden att vi måste hjälpa dem som har det allra tuffast. Civilsamhället gör fantastiska insatser, delvis med hjälp av stöd från det offentliga på olika nivåer. Men vi som är i det här rummet och vi som sitter i regeringen har också ett ansvar att underlätta för de barnfamiljer som har det allra tuffast. Det är därför vi nu förlänger och höjer det här bostadsbidraget. Mer kan absolut komma att behöva göras, för inga barn ska behöva gå hungriga vare sig till skolan eller från skolan. Alla barn ska få en skolgång som är bra men också självklart äta sig mätta. Det är därför bra att många av våra stöd, försörjningsstöd och andra, skrivs upp med inflationen. Det underlättar något, tillsammans med det vi gör för att sätta press på matjättar, stötta med bostadsbidrag och annat. Det kommer att vara en tuff tid framöver, men jag har alltid barnen och barnbarnen för mina ögon.

Herr talman! Jag tycker att den här debatten än så länge har visat att det är uppenbart att regeringen inte har en plan för hur man ska stötta hushållen i det här svåra läget. Man har inga nya besked att ge till vare sig barnfamiljer eller ensamstående med barn. Jag noterar att finansministern talar om att man ska stötta familjer i det här läget och att inga barn ska gå hungriga, men verkligheten talar ju ett annat språk. Verkligheten blir regeringens fiende.

Om nu regeringen skulle ha en plan finns det fem frågor som jag skulle kunna ställa som tittar lite framåt. Jag undrar om regeringen kan svara på de frågorna.

Hur blir det med elstöd inför nästa år? Det är nog många familjer som undrar över det.

Kommer vi att ha ett intäktstak på plats till nästa vinster som för tillbaka vinsterna på ett helt annat sätt än vad regeringen lyckats med den här gången?

Har regeringen några konkreta förslag för att pressa priset på el? Vi har föreslagit ett folkhemselsystem där staten auktionerar ut långa kontrakt och köper in billig el till hushållen. Det är i princip på samma sätt som storföretagen gör i dag. Det skulle ha effekt på priset på el för vanliga svenska hushåll. Hur blir det?

Finns det någon plan för att säkra välfärdens finansiering nu när skolor larmar om uppsägningar?

Finns det en plan för att möta lågkonjunkturen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Jag noterar med viss glädje utspelet häromdagen om att ni tar tillbaka lite av de besparingar som sker på yrkesutbildning i regeringens budget. Men det är bara första exemplet på att finansministern erkänner att ni hade kapitalt fel i er budget när ni gjorde så kraftiga neddragningar på utbildning på gränsen till en lågkonjunktur.

Hur ser planen framåt ut, finansministern?

(Applåder)

Herr talman! Den 22 januari 2020 röstade de fyra oppositionspartierna emot en förlängning av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2 och vann med en rösts övervikt. De fyra Tidöpartierna röstade för en förlängning.

Herr talman! I dag vet vi att om vår sida hade vunnit då hade elpriserna i elprisområde 3 och 4, de södra och mellersta delarna av landet, varit 30-45 procent lägre om de två reaktorerna fortsatt hade varit i drift. Att vi hade haft lägre inflation med 30, 40 eller 45 procent lägre elpriser kan vi vara i princip helt säkra på. Det är alltså oppositionens modell: Högre elpriser, högre bränsleskatter och högre reduktionsplikt.

Tidöpartierna har drivit igenom elstöd till hushållen. Vi har sänkt skatten på bränslen. Vi har höjt milersättningen kraftigt. Vi har behållit de tillfälligt högre nivåerna i a-kassan. Vi har skjutit till resurser till välfärden till kommunsektorn. Vi har underlättat för företagen att få skatteanstånd. Vi har förlängt och dessutom förstärkt bostadstillägget i bostadsbidraget. Vi kommer att sänka reduktionsplikten, och vi kommer att bygga ny kärnkraft.

Det är väldigt mycket som har förstörts under Socialdemokraternas tid vid makten. Sverige hade högst dieselpriser i hela världen långt innan Putins vidriga krig i Ukraina och efterföljande energikrig mot resten av kontinenten.

För oss är det absolut högsta prioritet att komma till rätta med inflationen. Den ska ned. Vi har en diger reformagenda som kommer att stärka hushållens köpkraft. Det ska bli billigare att tanka bilen. Det ska bli billigare att betala elräkningen. Det ska löna sig bättre att arbeta.

Herr talman! Sverigedemokraterna ägnade i princip hela valrörelsen åt att lova att allting skulle bli billigare och att vanligt folk skulle få det bättre ekonomiskt. Det var det ena löftet efter det andra.

Nu ser vi en verklighet som går i helt motsatt riktning. Då är Sverigedemokraterna det parti som inte vill ha den här riksdagsdebatten om hushållens ekonomi. Vad kan det bero på?

Kan det bero på att man inte vill synas? Man vill inte bära ansvaret för den budget som nu präglar Sverige och som är grunden för den ekonomiska politiken i vårt land.

När Stadsmissionen larmar om att alltmer resurser läggs på akuta insatser har Sverigedemokraterna i dagens debatt inga nya besked att ge till dem som har det absolut tuffast i vårt land. Verkligheten har blivit Sverigedemokraternas största fiende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Herr talman! Jag vet inte om jag hängde med. Det är klart att vi vill ha debatt, annars hade vi inte varit här. Då hade vi gjort någonting annat. Jag är här. Jag förstod inte riktigt vad som menades, ursäkta mig.

Det sades att vi inte har några nya besked. Vi kom med besked i förra veckan, som jag var inne på i mitt anförande. Det var en förlängning och en förstärkning av den tillfälliga höjningen i bostadsbidraget.

Herr talman! Det är också väldigt mycket på statsbudgetens utgiftssida som indexeras upp i paritet med inflationen. Där hittar vi garantipensionen till de ekonomiskt sämst ställda äldre. Där finns även sjukpenningen, sjukersättningen och föräldrapenningen. De indexeras upp i paritet med inflationen.

Att säga att vi inte kommer med några nya besked när vi har presenterat nya besked här i närtid är lite märkligt.

Herr talman! Jag vet inte om Oscar Sjöstedt inte är uppdaterad. SD motsatte sig den här debatten när partierna talade om ifall vi skulle ha en aktuell debatt. Det är bra att ni kommer när vi bestämmer att debatten ska ske.

Vi har lagt fram en lång rad förslag på riksdagens bord. Det är tillfälligt höjda barnbidrag, elräkningsakut och tankrabatt som går mest till glesbygden. Det skulle göra skillnad på hushållens ekonomi på riktigt.

Sverigedemokraterna har sagt nej till det. Ni valde i stället att sänka skatten för den mest högavlönade med 13 miljarder kronor när vi ser att verkligheten ser ut som den gör både för välfärden och för de utsatta hushållen.

Jag tror att anledningen till att Sverigedemokraterna helst inte hade velat ha den här debatten är att det blir tydligt att man lurade svenska folket under valrörelsen och nu sitter med ansvaret för den ekonomiska politiken.

(Applåder)

Herr talman! Socialdemokraternas elräkningsakut var det absolut ingen som ville ha. Möjligen ville Socialdemokraterna själva ha den, men absolut ingen annan och definitivt inte branschen. Det var en tämligen ogenomtänkt och orealistisk reform. Det var vad jag sa i mitt första anförande. Vi har inga realistiska förslag från oppositionssidan som skulle komma till rätta med inflationen.

Det är samma sak med barnbidragen. Vi hade i tidigare replikskiften en diskussion om matmomsen. Den är så bred och träffar ju alla. Jag har för egen del inget behov av ett högre barnbidrag. Då är det bättre att rikta sig till de barnfamiljer som är ekonomiskt väldigt utsatta. Bostadsbidraget är till skillnad från barnbidraget behovsprövat. Det går bara till barnfamiljer med väldigt låga inkomster.

Barnbidraget går till alla. Det går till riksdagsledamöter, bankdirektörer, deltidsarbetande undersköterskor, arbetslösa och sjuka. Det är en väldigt bred och därmed väldigt ineffektiv reform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Herr talman! Den som lyssnade på Sverigedemokraternas vallöften om hushållsekonomin torde vara ganska överraskad i dag. Det är knappt ett år sedan. Det skulle bli 10 kronor billigare bensin, pensionerna skulle höjas med 2 000 kronor i månaden med mera. Det blev ingenting av det.

Faktum är att det inte heller finns något som tyder på att Sverigedemokraterna visat något egentligt intresse för vanligt folks ekonomi. I stället är det elhandelsbolagens, matvarujättarnas och skolkoncernernas direktörer som har funnit en stabil vän i Oscar Sjöstedt. Där har han stått i frontlinjen samtidigt som svenskar i behov av samhällets stöd har pressats.

Inget gjordes för pensionärerna i budgeten. Det har heller inte direkt låtit som att det kommer någonting framöver. För den som är sjuk eller arbetslös utlovas i stället ännu hårdare tag.

Jag har en fråga, Oscar Sjöstedt. Är tanken att de som behöver pengarna i stället ska glädjas åt din personliga närvaro på presskonferenserna med finansministern?

Herr talman! Mycket av det som sades är inte korrekt.

Det är intressant att ni tar upp pensionerna. Jag vill understryka att Sverigedemokraterna fortfarande inte sitter i Pensionsgruppen. Jag tror att ledamoten Esbati vet att beslut om frågor om pensionssystemet fattas i Pensionsgruppen. Vi sitter fortfarande inte där. Det är sagt bara för att understryka det.

Sjukpenningen går upp. Den indexeras upp. Sjukersättningen går upp. Den indexeras upp. Vi har sett till att de arbetslösa får behålla den tillfälliga högre nivån i a-kassan. Den har permanentats. Det har visst hänt saker. Man säger att det inte händer något för sjuka eller arbetslösa. Det har visst hänt saker.

Jag talade också om bränslepriserna i mitt anförande tidigare. Reduktionsplikten kommer ned till årsskiftet. Då kommer även bränslepriserna att komma ned. Vi levererar.

Herr talman! Det stämmer att det finns några saker som Sverigedemokraterna inte har medverkat till försämringar i; det kan man ju glädjas åt på sin kammare.

Min poäng var dock att det fanns många saker som ni i Sverigedemokraterna lovade skulle hända med bland annat pensionerna. Ni var med och gjorde en budget, och där finns det inte en tillstymmelse till stöd för pensionärerna på det sättet.

Även i övrigt är det väldigt tydligt vilka typer av frontlinjer som Oscar Sjöstedt ställer sig i. Han vill stödja och försvara rätten för direktörer och ägare av de stora bolagen att fortsätta ha det väldigt gott, men han gör väldigt lite för vanligt folks ekonomi. I stället står han - det är sällan man får säga detta - bokstavligen och slåss mot väderkvarnar. Det är vindkraften som är den stora fienden snarare än inflationen.

Herr talman! Det gläder mig att Ali Esbati refererar till vindkraftverk som väderkvarnar; det har jag faktiskt också gjort vid några tillfällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Vi har inte släppt den större ambitionen om reformering av pensionssystemet vad avser själva avsättningarna in i pensionssystemet. Jag är fortfarande helt övertygad om den linjen. Innerst inne tror jag dock att Ali Esbati förstår att en sådan typ av reform inte går att genomföra utan att ha med sig Pensionsgruppen.

Jag har inte släppt den idén. Min förhoppning är att vi i relativ närtid ska kunna få ett nytag på olika sätt när det gäller Pensionsgruppen, att Sverigedemokraterna ska ingå i Pensionsgruppen och att vi ska kunna jobba med dessa frågor tillsammans.

Herr talman! Jag är ledsen, Oscar Sjöstedt: Det här kommer att bli tjatigt.

Före valet lovade ni att sänka dieselpriset med 10 kronor. Många på den svenska landsbygden räknade med och litade på att ni menade allvar och att det var på riktigt. De inrättade sin ekonomi efter detta.

Nu vet vi att verkligheten har spökat, som Oscar Sjöstedt har sagt, och att det inte blir så. Hittills har det blivit 14 öre. Nu lovas det för framtiden igen - snart kommer det!

Vi har föreslagit att man inte ska ge sänkningar till alla utan ge dem som inte har tillgång till tunnelbana eller spårvagn och som är beroende av bilen 3 kronor vid pump - rakt och klart och reda pengar.

Min fråga till Oscar Sjöstedt är: Hur stor sänkning blir det? Svenska folket väntar.

Herr talman! Till att börja med ska vi konstatera, vilket jag också gjorde i mitt anförande, att det som de fyra partierna på den kanten - i oppositionen - är överens om är att höja bränsleskatten med 1 krona per liter och att höja reduktionsplikten, vilket hade renderat i 9 kronor mer per liter vad gäller diesel vid pump. Ovanpå det kommer ytterligare skattehöjningar. Det är Centerpartiets modell.

Vår största reform i höstbudgeten, räknat i kronor och ören, var en skattesänkning på bränsle. Till årsskiftet kommer reduktionsplikten att avskaffas eller kraftigt sänkas. Detta kommer att rendera i att det blir 4, 5 eller i bästa fall till och med 6 kronor billigare per liter.

Vi kommer givetvis att driva på för ytterligare skattelättnader. Hur mycket det blir ska vi ju förhandla om, och det gör vi såklart inte här i riksdagens talarstol utan någon helt annanstans.

Herr talman! Jag konstaterar att budgivningen är på gång nu. Det var 10 kronor, och nu är det 5, 6 eller kanske 4 kronor. Det var 1 krona, men det blev 14 öre. Hur ska någon över huvud taget kunna lita på det här?

Lantbrukarnas Riksförbund har för övrigt räknat ut att ert förslag skulle ge 3 kronor lägre pris för människor på landsbygden. Det är sådant som vi vill ge här och nu till dem som är beroende av bilen i stället för att hitta på och vända och vrida.

För övrigt: Ni har ansvar nu. Ni hittar på om vår politik. Vi har sagt att vi vill pausa reduktionsplikten och sänka skatten på det förnybara så att det blir mer än en 1 krona i skattesänkning utöver dessa 3 kronor. Det har vi sagt. Ni kan säga vad ni vill om oss, men nu ska ni ta ansvar för vad ni har lovat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Ni lovade 10 kronor. Nu är det 5 kronor, eller 4. Vad blir det? Svenska folket väntar.

Herr talman! Den modell som Centerpartiet har föreslagit är hundra procent orealistisk och hundra procent ogenomförbar. Att ha något slags prisdifferentiering beroende på var i en kommun som en bensinmack är belägen är hundra procent orealistiskt och hundra procent ogenomförbart.

Detta är inte en fråga om att kunna lita på någon. Det är klart att man måste förhandla. Hade Sverigedemokraterna fått 51 procent hade det varit jättelätt - då hade jag kunnat lova en himla massa saker. Men inget parti här i kammaren har ju 51 procent. Alla partier måste förhålla sig till andra partier för att försöka söka majoriteter - annars händer ingenting alls. Detta är ju ingenting nytt; det är grunden för den svenska parlamentariska demokratin. Partier sätter sig ned tillsammans med andra partier, pratar om saker, förhandlar och ser om de kommer fram till någonting. Det handlar inte om att man inte kan lita på någon.

Detta är en jätteangelägen fråga för Sverigedemokraternas del och för min del, men det betyder inte att jag kan veta exakt hur en sådan förhandling kommer att förlöpa. Det vore ju fantastiskt om jag visste det, men det vet jag inte. Det är klart att vi måste förhandla.

Herr talman! Det går att göra något för att pressa ned inflationen och effekterna av den för hushåll som sliter. Medan regeringen och Sverigedemokraterna lade fram en statsbudget som var en stor axelryckning åt situationen för vanliga hushåll tog Vänsterpartiets budgetförslag höjd för den realekonomiska situationen. Med Vänsterpartiets budget skulle biljettpriserna i kollektivtrafiken kunna halveras i hela landet. Barnomsorgsavgifterna skulle också sänkas kraftigt, sjukförsäkringen och a-kassan stärkas, pensionerna få ett ordentligt lyft, försörjningsstödet stärkas och karensavdraget slopas. Dessutom skulle det bli ett tillfälligt ensamståendetillägg i barnbidraget.

Sådant gör skillnad på riktigt. För en tvåbarnsfamilj med två kommunalarbetarlöner skulle det redan nu, från början av det här året, ha inneburit ungefär 2 500 kronor mer i månaden. Det är både krispolitik och en politik för en bättre och mer framtidsinriktad samhällsutveckling.

Vi kunde lägga fram ett sådant förslag därför att vi gjorde andra prioriteringar - det var samma pengar, omskyfflade på ett annat sätt. Regeringen sänkte skatter för höginkomsttagare och lämnade det kapital som staplats på hög i ett fåtal händer orört. Våra förslag är i stället anpassade till den verklighet där många hushåll har väldigt små marginaler medan några få knappt märker av någon kris. Det är att ta ansvar.

Det vi sa om att sätta press på matjättarna - det som alla nu verkar tycka är ett bra förslag som de själva har kommit på - avfärdades med brösttoner av finansministern ena dagen och var bokstavligt talat toppen dagen därpå. Det har redan fått effekt på denna oligopolmarknad, men nu krävs det handling från regeringen. Finansministern kan och bör agera för att få till en skarp överenskommelse med matjättarna, så att det inte bara blir reklamsnack från deras sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Förslagen finns där. Nu måste regeringen stappla ut på banan.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Vänsterpartiet har de senaste veckorna pratat om att lösningen i dessa svåra tider är ett pristak på mat. Att införa ett pristak och att staten ska gå in och reglera priserna är fel väg att gå, säger alla experter. Det skulle snarare sätta marknadskrafterna ur spel och riskera att leda till brist på matvaror, vilket vi har kunnat se exempel på runt om i världen tidigare.

Hur har Vänsterpartiet tänkt att man skulle införa ett pristak utan att det leder till brist på till exempel matvaror och till framväxt av en svart marknad?

Herr talman! Vänsterpartiet har inte föreslagit något generellt pristak eller att priserna på matvaror ska sättas på Finansdepartementet eller något liknande.

Vi konstaterar däremot att vi till skillnad från Liberalerna ser marknaden så som den faktiskt är och inte så som den framträder i läroböcker i nationalekonomi A - som ett slags fantasiskapelse där perfekt information råder och det finns oändligt många aktörer. Det finns färre än oändligt många aktörer på denna marknad - tre, huvudsakligen. Det gör att andra typer av relationer uppstår på denna marknad, och då är det inte bara möjligt utan också nödvändigt och viktigt att från det offentligas sida agera för att sätta press så att vi får bättre konkurrens i många avseenden och en annan situation för dem som ska handla maten och äta den - en rimlig och vettig marknad i stället för en som inte fungerar särskilt bra.

Herr talman! Jag undrar vilka läroböcker ledamoten Ali Esbati egentligen har läst för att komma fram till den typ av politik han föredrar.

Han har stått här och raljerat om att vi för en politik för slottsherrar. Jag har personlig erfarenhet av att växa upp och knappt ha mat på bordet och se mina föräldrar behöva flytta när räntorna knäckte deras ekonomi. Det gav dem ett livslångt problem. Därför är jag otroligt glad att Vänsterpartiet inte påverkar finanspolitiken just nu, med en skattechock på över 68 miljarder för vanligt folk och med 200 miljarder som skulle elda på inflationsbrasan under den här perioden.

Hur menar Ali Esbati utifrån de läroböcker han har läst att detta skulle vara en bra skattepolitik som skulle hjälpa barnfamiljer och vanligt folk?

Herr talman! Det finns många problem med det sätt som nationalekonomi lärs ut på vid våra universitet, men det ska jag inte gå in på här nu.

Jag kan dock konstatera att det var långt fler som drabbades av exempelvis 90-talskrisen. Det lämnade sår på den svenska samhällskroppen som fortfarande finns kvar. Det är viktigt att vi undviker att föra en politik som gör att ojämlikheten ökar, välfärdssystemen urholkas och människor kommer i kläm. Det är den typ av politik som i dag förs av regeringen och Sverigedemokraterna, med stöd av Liberalerna. Det är en politik som inte ser att vanliga människors behov måste kunna vara i centrum utan i stället skyfflar över pengar till dem som har det väldigt gott ställt och tjänar väldigt bra på den inflationssituation vi har i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Denna politik behöver ändras. Tyvärr kommer nog inte Liberalerna att medverka till den ändringen.

Herr talman! I denna debatt är det tyvärr bara att konstatera att de hushåll som väntade på kraftfulla åtgärder från regeringen får vänta ytterligare ett antal månader innan den känner sig nödgad att göra något.

Men jag vill prata om något som det har pratats för lite om i den här debatten och som är det allvarligaste problemet för väldigt många hushåll i Sverige, nämligen arbetslöshet och brist på heltidsjobb. Vi tror ibland att det är så i hela världen. Inflationen finns i hela världen. Tyskland har dock en arbetslöshet på 3 procent. I USA och Nederländerna är den 3 ½ procent, i Danmark 4 ½ procent och i Belgien 5 ½ procent. I Sverige är den nästan 7 ½ procent och på väg mot 8.

Då tänker man: Vad ska man göra åt detta, som inte spär på inflationen? Det finns väl inget sätt att stimulera jobben utan att vi får inflation?

Men Konjunkturinstitutet har precis gjort en analys av just den enda åtgärd som drar ned inflationen och samtidigt stärker ekonomin. "Det enda finanspolitiska instrumentet som har en negativ effekt på inflationen är en sänkning av arbetsgivaravgifterna." Konjunkturinstitutet fortsätter: "Anledningen till att inflationen blir lägre när arbetsgivaravgifterna sänks är att en sänkning av arbetsgivaravgifterna minskar företagens kostnader, vilket gör att de har möjlighet att sänka priserna."

Vad gör regeringen i det läget, när det finns en åtgärd som sänker inflationen, höjer sysselsättningen och vänder konjunkturen? Man chockhöjer skatten på jobb och arbetsgivaravgifterna, för många miljarder och tiotusentals jobb.

Jag undrar om vi är det sista parti som är borgerligt på riktigt och inte något slags blåkopia av det sämsta hos Socialdemokraterna. Är det bara Centerpartiet, och Konjunkturinstitutet, som tror att vi genom sänkt skatt på jobb har en möjlighet att vända situationen för många familjer? Regeringen bör gå i rätt och inte fel riktning.

Herr talman! Det är viktigt att vi politiker agerar ansvarsfullt i det allvarliga ekonomiska läge som vi befinner oss i. Utrymmet för politisk populism eller orealistiska reformer som kan göra mer skada än nytta är inte så stort.

Vi ska komma ihåg att vi till skillnad från under tidigare kriser, som finanskrisen 2008 eller coronapandemin, har en situation där vi både går in i en lågkonjunktur och samtidigt har en hög inflation. Detta gör att finanspolitiken måste navigera mer ansvarsfullt och inte kan vara för expansiv och därmed riskera att driva på inflationen ytterligare.

I detta läge skulle breda finanspolitiska stimulanser göra mer skada än nytta och riskera att motverka penningpolitiken. Resultatet skulle bli förödande för svenska hushåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Samtidigt har vi ett ansvar att stötta de allra mest utsatta med riktade medel. Riksbanken har också sagt att detta är nödvändigt och bra. Sådana satsningar är förenliga med både en ansvarsfull ekonomisk politik och omsorgen om de svagaste. Många stöd och bidrag som tidigare nämnts, som pension, studiestöd och en hel del andra, har redan räknats upp. Även den tillfälliga förstärkningen av bostadsbidraget är en viktig åtgärd för att stötta hushållen med allra minst marginaler. Det är en viktig åtgärd som lindrar. Den kan inte helt utradera effekten av den höga inflationen, men den lindrar den.

Detta är värderingsdriven politik med omsorg om de svagaste grupperna i samhället. Det är kristdemokrati uttryckt i praktisk politik.

(Applåder)

Herr talman! Vet ni vad som händer med barn som växer upp i ekonomisk utsatthet? De får inte längre vara barn. Så sa Ali Reza Yakhdani, verksamhetsledare för Majblomman i Malmö. Han sa detta när han berättade om en pojke i högstadieåldern som hade slutat komma till skolan. När personalen oroat frågade varför berättade pojken att han hade tagit ett jobb på en snabbmatskedja för att kunna hjälpa sin mamma med räkningarna.

Herr talman! Det är inte familjerna i ekonomisk utsatthet som driver inflationen, men det är de som drabbas hårdast. Bland ensamstående föräldrar med inkomster upp till 35 000 kronor har var tredje inte råd med näringsrik mat till sina barn. Var tredje har inte råd med varma kläder på vintern, och var fjärde måste varje månad låna de sista hundralapparna för att klara nödvändiga utgifter som hyra och mat.

Detta är verkligheten bakom inflationssiffrorna och de stigande matpriserna. Regeringen måste ta denna fråga på allvar nu - för barn ska gå i skolan, och de ska ha mat i magen när de gör det.

Regeringen ska ha en eloge för att den äntligen har lyssnat på oss när det gäller att förlänga och höja bostadsbidraget. Men det räcker inte. Vi behöver höja barnbidraget. Vi måste servera frukost i alla skolor. Och vi måste sänka matmomsen på basvaror omedelbart så att föräldrar har råd med bra mat till sina barn.

Vi riskerar en förlorad generation. Regeringen måste agera för barnens bästa nu.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag har en fråga om matmomsen. Miljöpartiet menar ju att sänkt moms på mat skulle ge lättnad till barnfamiljer och andra utsatta grupper. Reformen 1995 innebar att vi sänkte momsen till 12 procent. År 2018 beräknade Riksrevisionen att detta kostade skattebetalarna 30 miljarder. När man utvärderade reformen visade det sig att den på kort sikt fick genomslag i priserna men att fördelningseffekten i form av kronor i ökad köpkraft hos de grupper med små ekonomiska marginaler som man ville åt inte infriades. Man slog fast att träffsäkerheten när det gäller målgrupp är mycket låg.

Min fråga är varför ledamoten Märta Stenevi tycker att det är rimligt att lägga dessa stora summor på en reform som inte träffar rätt i stället för på riktade reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det här är en väldigt viktig diskussion. Just eftersom det slår så brett med matmoms har vi valt att föreslå att vi ska avgränsa momssänkningen till basvaror. Det är svårt att se att priset på havregryn skulle ha avgörande effekt på inflationen.

Däremot är det viktigt att se till att detta leder till just sänkta priser. Vi har ju hört hur finansministern har väldigt stor tilltro till fikastunder med livsmedelsjättarna och att man tror sig kunna hålla nere priserna genom påtryckningar. Då får vi utgå från att man också skulle kunna få branschen att utnyttja en momssänkning till att just sänka priserna på basvaror.

Men det ska sägas att vi inte kan jobba enbart med dessa breda medel. Vi behöver riktade insatser, och där har vi ett helt paket mot barnfattigdom som vi har presenterat i närtid, där vi bland annat talar om kombinationen av bostadsbidrag, barnbidrag, frukost i skolan, sänkt matmoms och också förstärkningar till civilsamhället. Vi kommer att behöva jobba i alla ändar.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Jag tycker att det är behjärtansvärt och bra att Miljöpartiet vill göra det de kan. Jag frågar mig dock vem det är som ska bestämma vad som är basvaror.

Orsaken - roten till problemet - till detta med ökade matpriser och att barnfamiljer hamnar i kläm är inte bara Putins hemska krig mot Ukraina utan också att vi i Sverige har haft en otroligt volatil elmarknad. Miljöpartiets politik gjorde att Vattenfall beslutade att stänga Ringhals 1 och 2, i min hemkommun Varberg, i förtid. Jag undrar om ledamoten verkligen är nöjd med att Miljöpartiets politik har spätt på inflationen, vilket drabbar dem med allra minst marginaler. Man kan inte bara gjuta olja på vågorna, utan man måste också fundera på vad som är rotorsaken och hur vi löser detta på lång sikt.

Herr talman! Så fick vi en liten energipolitisk debatt också. Vad härligt!

De reaktorer som lades ned stängdes för att de hade gammal säkerhet och bolagen inte ville investera i dem. Varför ville de då inte det? Jo, därför att elpriserna var så låga på grund av all den vindkraft som hade byggts. Detta har vi talat om hur många gånger som helst. Det vet ledamoten mycket väl.

Däremot kan vi prata om vad som hade hänt om man inte hade stoppat all den vindkraft som hade kunnat byggas. 78 procent av alla ansökningar av vindkraft stoppas nu. Liberalerna har satt sig i ett regeringssamarbete där en finanspolitisk talesperson i ett annat parti säger att han vill riva den vindkraft som gav Sverige de låga elpriser som vi hade under lång tid.

Frågan ska kanske gå tillbaka till Liberalernas ledamot här. Hur sjutton ska ni kunna hålla nere elpriserna när ni har satt er i knät på ett parti som vill riva upp och stoppa all vindkraft?

Herr talman! Även om vi nu är i en mycket tuff situation med hög inflation och stigande ränta har sysselsättningen ändå hållit i sig. Tyvärr lämnade den förra regeringen efter sig en svår situation på arbetsmarknaden med en hög arbetslöshet i vissa grupper samtidigt som vi har en stor brist i vissa yrken. Notera att detta var under den långvariga högkonjunktur då de regerade, och detta borde ha utraderat arbetslösheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Många hushåll har mycket små eller inga marginaler. Det allra viktigaste, förutom att ha träffsäkra stöd till de allra mest utsatta, är att göra det vi kan från politikens sida för att företag ska kunna behålla sin personal och hitta de kompetenser de behöver för att fortsätta utvecklas och bidra till vår tillväxt. Att ha ett jobb och en inkomst är det allra bästa sättet att klara dessa tuffa tider.

Därför är det mycket bra att svenska folket i höstens val visade att de ville ha ett annat ledarskap - ett ledarskap som förstår näringslivet och som sätter arbetslinjen först och ett ledarskap som vet att det inte finns några genvägar och att det allra viktigaste för människors livschanser är att de klarar skolan och tar sin in på arbetsmarknaden eller startar egna företag.

I går presenterade Liberalerna i regeringen en stor satsning på över 700 miljoner för att ge möjlighet till dem som är arbetslösa att med en yrkesutbildning ta ett jobb där det är brist i dag. Detta är viktigt och kommer att göra skillnad på riktigt.

Detta, tillsammans med att Liberalerna nu äntligen har ansvar för skolan igen, gör att vi från grunden kan bygga ett bättre Sverige där alla ungar klarar skolan och kan förverkliga sina livsdrömmar och göra vad de vill i vuxenlivet. Tillsammans med ett skyddsnät för dem som verkligen behöver det är detta enda riktiga receptet för ett starkt Sverige som klarar sig igenom lågkonjunkturer utan att barnen ska behöva lämna sina hem eller gå hungriga i slutet av månaden.

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar verkligen att Liberalerna fortfarande pratar om arbetslinjen, om att förstå näringslivet och om att jobb är början på allt. Men nu är frågan vad ni kommer att göra i morgon.

I morgon kommer ni att chockhöja de arbetsavgifter som ni hade lovat att sänka. Ni kommer att försvåra och öka kostnaderna för företagen, något som företagen vädjade i medierna om att ni inte skulle göra. Ni kommer att förstöra tiotusentals jobb för unga och öka kostnaderna när inflationen skenar. Och detta gör ni mot bättre vetande, då det är den enda åtgärd som Konjunkturinstitutet, som jag citerade nyss, pekar ut som det som inte höjer inflationen och samtidigt kan motverka konjunkturnedgången. Tvärtom sänker den inflationen. Min fråga är helt enkelt: Varför gör ni detta?

Herr talman! Vi liberaler sitter i en regering. Liberalerna tar ansvar för Sverige. Jag skulle bli otroligt glad om Centerpartiet ville göra detsamma och bidra till detta tillsammans med oss.

Liberalerna driver definitivt en borgerlig politik där arbetslinjen står i centrum. Just nu behöver inflationen sänkas, och då är det den typen av aktiviteter som behövs.

När det gäller den förändrade arbetsgivaravgiften vill Liberalerna utvidga växa-stödet till alla småföretag. Om Martin Ådahl hade läst på fakta innan hade han sett det stora problemet på vår arbetsmarknad inte är ungdomar utan vissa bristyrken där det inte finns någon arbetskraft att få och att framför allt vissa utlandsfödda inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är där vi ska sätta insatserna. Det är därför den utbildningssatsning som vi presenterade i veckan är så bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Herr talman! Det är många saker på en gång här. Till att börja med hade vi en majoritet tillsammans som drev igenom den här typen av skattesänkningar och satsningar som nu ledamöter från Liberalerna driver. Där tog vi ansvar tillsammans.

Men här svarades inte alls på frågan. Varför höjer man när man borde sänka? Man har ju lovat att sänka. Varför höjer man då?

Ledamoten nämnde växa-stödet. Det har man ju också dragit tillbaka. Det var en av de första åtgärderna. Växa-stödet för den andra anställda i småföretag tog man ju bort i förra budgeten. Det ännu en av de skattehöjningar som ska finansiera Sverigedemokraternas höjda a-kassa för alla. I stället för att ha en a-kassa som är stark i början och sedan sjunker - en modern a-kassa - som vi tillsammans drev, har ni gett alla dessa miljarder till Sverigedemokraterna, mot arbetslinjen och mot företagen, för att höja kostnaderna och minska jobben. Hur hänger detta ihop med att ta ansvar?

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för frågorna! Ja, heder åt Centerpartiet för att man tillsammans med oss tog ansvar under den förra mandatperioden. Vi gör det även denna mandatperiod. Det är det som är skillnaden. Centerpartiet vill inte, på grund av att man har en extrem beröringsskräck gentemot vissa partier, ta ansvar för Sverige i en svår tid.

Hade vi gjort detta tillsammans hade det antagligen kunnat bli ännu mer borgerlig liberal politik. Vi välkomnar att Martin Ådahl och hans parti förhoppningsvis kommer att kunna prata med alla partier så småningom för att ta ansvar för Sverige.

Jag tycker att jag svarade på frågan. Det är inte framför allt ungdomar som är den stora arbetslöshetsgruppen. Det är andra saker som behöver göras här och nu för att trycka ned inflationen och behålla tillväxten, och det var precis det jag redogjorde för i mitt anförande.

Herr talman! Jag tackar alla som har deltagit i denna diskussion och debatt. Det är fint och bra att se ett stort engagemang för dem som har det allra tuffast just nu, föräldrar som vänder på varje krona för att få maten att räcka månaden ut. Även om vi har lite olika ingångar och vägar framåt är engagemanget och målbilden väldigt tydliga.

Jag kan lova att regeringen tänker fortsätta att både bekämpa inflation och stötta de mest utsatta hushållen.

Med detta önskar jag alla en trevlig helg.

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.